TTE, RådsPM - vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon, dp. 15a

Rådspromemoria
2013-05-28

Näringsdepartementet

Transport

Rådets möte (TTE) den 10 juni 2013

Dagordningspunkt 15

Rubrik: Trafiksäkerhetspaketet:

(a)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG

– Allmän inriktning

Dokumentet med det slutliga resultatet från ordförandeskapet har ännu inte inkommit.

Kommissionens förslag återfinns i 12809/12 TRANS 251 CODEC 1961

+ ADD 1

Tidigare dokument: Fakta-PM Näringsdepartementet 2011/12: FPM174

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund

Som en del i ett s.k. trafiksäkerhetspaketet (går även under benämningen besiktningspaketet) har kommissionen lagt fram ett förslag till förordning om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen.

Förslagets syfte är att fastställa uppdaterade harmoniserade regler om kontroller vid vägkant av motorfordon och tillhörande släpvagnar för att förbättra trafiksäkerheten och för att skydda miljön.

Regeringen har verkat för att få till stånd ett slutresultat som är kostnadseffektivt, proportionellt och som inte är mer komplicerat eller kostsamt för vare sig branschen eller det offentliga än nödvändigt.

Regeringen har välkomnat delar av förslaget. Bland annat införandet av ett riskvärderingssystem, säkerställande av opartiskhet hos kontrollanter samt tydligare och harmoniserade regler om den uppföljning som behöver göras om fordonet visar sig ha allvarliga brister.

Regeringen har även tillsammans med andra medlemsstater drivit en linje som innebär förändringar i förslaget. Regeringen anser att lätta nyttofordon och lätta släpvagnar inte bör ingå i förslagets tillämpningsområde då det är en typ av fordon som i stor utsträckning används i privat bruk. Regeringen anser även att bestämmelser om lastsäkring inte bör ingå i förslaget. Regeringen vill givetvis verka för att lastsäkringsregelverket inom EU stärks, men kommissionens förslag är inte tillräckligt väl genomarbetat. Exempelvis innebär förslaget att samtliga kontroller av lastsäkring kräver betydligt högre utbildningskrav än i dag. Något som skulle kunna vara rimligt för mer svårbedömda fall, men som enbart försvårar vid de fall där en enkel visuell besiktning krävs för att rätta till uppenbara brister.

Behandlingen av förslaget i rådets arbetsgrupp har avslutats och ordförandeskapets målsättning är att nå en allmän inriktning vid rådsmötet den 10 juni. Det reviderade förslaget tas upp i Coreper den 31 maj.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden är artikel 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut tas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 289 och 294) med kvalificerad majoritet i rådet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen avser vid slutbehandlingen att verka för att en kompromiss uppnås avseende lastsäkring och förslagets tillämpningsområde. I övrigt stödjer Regeringen att en allmän inriktning nås i enlighet med ordförandeskapets förslag.

Europaparlamentets inställning

Omröstning i Europaparlamentets transportutskott sker den 30 maj. Olga Sehnalova (CZ) är rapportör. Omröstning i plenum sker den 2 juli.

Förslaget

Förslagna åtgärder är bl.a. att lätta nyttofordon med tillhörande släpvagnar ska ingå i vägkontrollerna samt att en viss procent av antalet registrerade nyttofordon kontrolleras varje år. Därutöver vill kommissionen att urvalet av fordon ska baseras på operatörernas riskprofil och fokusera på högriskföretag. Vidare innehåller förslaget krav på att mer omfattande vägkontroller ska utföras med mobila kontrollenheter eller vid närliggande provningscentrum och att de inspektörer som genomför vägkontrollerna ska ha en adekvat kunskaps- och erfarenhetsnivå.

Samarbete mellan ansvariga myndigheter i medlemsstaterna ska uppmuntras genom samordnade kontroller, utbildningsinitiativ och elektroniskt informationsutbyte. Medlemsstaterna ska ha ett nära samarbete och regelbundet organisera samordnade kontroller. Särskilda kontaktpunkter i medlemsstaterna ska säkerställa effektivt informationsutbyte. Det föreslås även bestämmelser om att kontroll av lastsäkring ska ingå i vägkantskontrollerna. Och bilagorna innehåller uppdaterade detaljerade bestämmelser om hur vägkantskontrollerna ska gå till.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Gällande svenska bestämmelser finns i fordonslagen (2002:574) beträffande vägkantskontroller och i fordonsförordningen (2009:211) beträffande vilka fordon som ska inspekteras och förelägganden. Ytterligare bestämmelser beträffande uppgifter om registrering av fordon, utfall efter kontrollbesiktningar och vägkantskontroller registreringshandlingar m.m. finns i lagen (2001:558) om vägtrafikregister och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Närmare bestämmelser finns utgivna i Transportstyrelsens författningssamling, nämligen

TSFS 2010:84 om kontrollbesiktning

TSFS 2010:85 om flygande inspektion

TSVFS 1978:9 om säkring av last

TSFS 2010:112 om registrering av fordon m.m. i vägtrafikregistret.

De ändringar som föreslås i den föreslagna förordningen påverkar innehållet i nämnda författningar.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget påverkar inte EU:s budget.

På nationell nivå bedöms de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag kunna bli betydande. Enligt beräkningar bedöms kostnaderna om förslaget antas i sin helhet kunna uppgå till 85-106 miljoner kr för polismyndigheterna och Transportstyrelsen.

Det finns flera kostnadsdrivande delar av förslaget. Om förslagets tillämpningsområde utvidgas till lätta nyttofordon, samt lätta släpvagnar, behöver fler kontroller än i dag utföras, samt fler kontrollanter anställas. Rikspolisstyrelsen uppskattar merkostnaden till ca 50-60 miljoner.

Om kontroll av lastsäkring måste genomföras enligt förslagets riktlinjer innebär det merkostnader initialt på ca 3,5-4 miljoner. Förslaget innebär även att vägkontroller ska genomföras av en mobil kontrollenhet eller hos ett besiktningsföretag. Detta innebär att polismyndigheterna måste köpa in större fordon och mer utrustning. Rikspolisstyrelsen bedömer att det kan innebära en kostnad på uppåt 20-25 miljoner.

 

Slutligen kommer såväl Transportstyrelsen såsom polismyndigheterna att få merkostnader till följd av de ändringar som föreslås i bilagorna. Åtgärder som krävs är t.ex. upphävande av myndighetsföreskrifter, ändringar i vägtrafikregistret samt betydande utbildningsinsatser. Dessa kostnader är svåra att överblicka, men bedöms uppgå till ca 12-17 miljoner initialt.

Den allmänna inriktning som förväntas kunna uppnås den 10 juni kommer dock med största sannolikhet att innebära kompromisser för samtliga kostnadsdrivande delar. Exempelvis finns det en majoritet som stöder ett begränsat tillämpningsområde. Dessutom finns det betydande utsikter för att kraven på mobil utrustning inte ska behöva bli så omfattande för Sverige. Möjlighet ska finnas att nyttja de fasta vägkontrollstationer som redan finns utefter vägarna. Sverige har även förhoppningar om att en kompromiss ska kunna nås avseende lastsäkring.

De totala ekonomiska konsekvenserna skulle därmed stanna på mellan 7-12 miljoner för polismyndigheterna och Transportstyrelsen.

Övrigt