KKR, RådsPM - Revisorer och revision, dp. 3

Rådspromemoria
2013-05-17

Justitiedepartementet

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt

Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 29 maj 2013

3. Revisorer och revision

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning

- Information

- Riktlinjedebatt

Tidigare dokument: 2011/12:FPM82

Bakgrund

Kommissionen lade i november 2011 fram ett förslag till ändringar i det s.k. revisorsdirektivet och ett förslag till en förordning om revisorer och revision.

Vid konkurrenskraftsrådets möte den 29 maj kommer ordförandeskapet att lämna en lägesrapport. Vidare planeras en riktlinjedebatt.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej relevant: Information och riktlinjedebatt

Svensk ståndpunkt

Övergripande

Sverige välkomnar att revisionens roll för den finansiella stabiliteten uppmärksammas av kommissionen. Det finns goda skäl att vässa regelverket såvitt avser revision av finansiella företag. Kommissionens förslag har dock betydande brister när det gäller revision av företag, inte minst börsbolagen som av kommissionen jämställs med de finansiella företagen. För dessa företag är förslagen mycket ingripande och leder till en detaljreglering vars goda effekter inte uppväger de ökade kostnaderna. Det finns inte heller tillräckliga skäl för en förordning. Flera av reglerna i den föreslagna förordningen är sådana att de skulle kräva ett genomförande för att på ett bra sätt kunna tillämpas på nationell nivå.

Det övergripande målet med EU-rättsliga regler om revisorer och revision bör i första hand vara att säkerställa en hög revisionskvalitet. Av betydelse för detta mål är bl.a. revisorns kompetens och oberoende samt högkvalitativa revisionsstandarder (riktlinjer för revisorns arbete). Av stor betydelse är också att redovisningsreglerna är klara och tydliga.

Nya EU-regler bör också utformas så att de bidrar till finansiell stabilitet. Avgörande för denna är att det finns ett grundmurat förtroende för de finansiella företagen. Det finns anledning att utforma reglerna om revision av finansiella företag med detta i åtanke.

I diskussionen om nya regler måste också beaktas att de administrativa bördorna och kostnaderna för företagen inte bör öka, om det inte finns starka skäl för det. För de finansiella företagen kan det emellertid finna skäl till strängare regler, även om dessa leder till en ökad administrativ börda.

När det gäller bolagsrättsliga förhållanden, t.ex. revisorsval och revisionsutskott, är det viktigt att värna näringslivets självreglering. Det är också viktigt att värna förutsättningarna för revisorns skattekontrollerande och brottspreventiva verksamhet, t.ex. genom att EU-rätten inte sätter stopp för den s.k. förvaltningsrevisionen.

Nedan anges den svenska inställningen till de tre frågor som det irländska ordförandeskapet planerar ska behandlas i riktlinjedebatten.

Samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna

Enligt kommissionens förslag ska Esma, den europeiska tillsynsmyndigheten för värdepappersmarknaden, ges i uppgift bl.a. att besluta om riktlinjer om revision och att samordna tillsynen på EU-nivå över revisorer som granskar börsbolag och finansiella företag.

Revision av företag inom Esmas ansvarsområde utgör en mycket begränsad del av det totala antalet revisioner. Sverige anser att samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna inom EU bör omfatta all revision och ske genom att befintligt samarbete utvecklas, vilket är ett mer kostnadseffektivt och ändamålsenligt alternativ.

Tyskland har, i samarbete med Sverige, Spanien, Storbritannien och ytterligare fem medlemsstater, presenterat en konkret modell för hur det befintliga samarbetet kan utvecklas.

Sverige bör ge stöd för den alternativa modellen (”EBAOB”).

Fristående rådgivning (revisionsarvode)

Enligt kommissionens förslag ska utrymmet för revisorn att lämna s.k. fristående rådgivning (dvs. sådan rådgivning som inte är föranledd av revisionsuppdraget) till revisionsklienten begränsas kraftigt. Skälet är att sådan rådgivning kan ge anledning till tvivel om revisorns oberoende gentemot företagsledningen.

Ordförandeskapet har i ett kompromissförslag tagit ett steg tillbaka, bl.a. genom att föreslå att den fristående rådgivningen värdemässigt ska få uppgå till 70 procent av revisionsarvodet i stället för till tio procent som kommissionen föreslagit.

Revisorns oberoende är centralt. Enligt svensk mening är dock förslagen att begränsa utrymmet för fristående rådgivning för långtgående. När revisorn hjälper företaget med annat än revision förbättras revisorns kännedom om företaget. Vidare har företagets intressenter ett intresse av att företaget får kompetent rådgivning från någon med nära insyn i företagets förhållanden.

Ett rådgivningsförbud kan även innebära att revisionsbyrån får svårare att behålla kritisk specialistkompetens. Ett s.k. revisionsteam behöver stöd av specialister inom olika områden (t.ex. skatter, pensioner, finansiering och IT) för att kunna genomföra revision av hög kvalitet.

Vid revision av stora och internationellt verksamma företag är detta behov väsentligt.

Byrårotation

Enligt kommissionens förslag ska revisionsbyrån inte få behålla uppdraget längre än sex år. I dag behöver bara den huvudansvariga revisorn bytas ut. Skälet är att långa mandattider kan ge anledning till tvivel om revisorns oberoende gentemot företagsledningen.

Även i denna fråga förespråkar ordförandeskapet att det tas ett steg tillbaka. Sålunda har det, något förenklat, föreslagit en rotationstid om fjorton år.

Enligt svensk mening bör valet av revisor i ett icke-finansiellt företag, som är en rent bolagsrättslig fråga, hanteras i nationell lagstiftning. Det behövs inte några regler om byrårotation på EU-nivå för börsbolag. Sådana regler bör i så fall tillåta en lång uppdragstid

Vid byrårotation, då alltså hela revisionsbyrån byts ut, går en mycket stor upparbetad kunskap om klienten förlorad. Det finns en risk för lägre kvalitet på revisionen. Ägarna och revisionsbyrån är bäst skickade att avgöra när byte av revisionsbyrå bör ske.

Om förslaget genomförs får det stora ekonomiska effekter för revisionsklienterna. I ett revisionsteam som sköter revisionen av en internationell koncern kan ingå hundratals personer. Det tar tid och resurser för en revisionsbyrå att fullt ut förstå verksamheten. Ett byte av revisionsbyrå innebär därför stora kostnader, inte bara räknat i arvoden till revisorerna, utan även när det gäller den tid som företagets anställda får lägga ned för att sätta in ett nytt revisionsteam i verksamheten. Det finns inte någon närmare beskrivning av dessa effekter i konsekvensanalysen.

Vad gäller finansiella företag är dock särskilda regler motiverade. Med anledning av den finansiella sektorns karaktär av förtroendebransch och de finansiella företagens samhällsviktiga funktioner finns skäl att ställa särskilt höga krav. Det finns också ett särskilt konsumentskyddsbehov inom den finansiella sektorn. Sverige bedömer mot denna bakgrund att fördelarna med krav på rotation av revisionsbyrå för finansiella företag överväger och att rotationskrav därför bör införas för finansiella företag.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet är medbeslutande. Utskottet för rättsliga frågor och utskottet för ekonomi och valutafrågor har lämnat betänkanden. Parlamentet planerar att under november 2013 yttra sig över förslaget.

Förslaget

Det irländska ordförandeskapet avser att inför mötet presentera ett underlag som vägledning inför rådsdiskussionen.

De planerade frågorna inriktas på

Hur ska tillsynsmyndigheternas samarbete organiseras.

Vilken fristående rådgivning får revisorer för finansiella företag och börsbolag lämna.

Om krav på byrårotation bör finnas.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej relevant – endast diskussionpunkt.

Ekonomiska konsekvenser

Ej relevant – endast diskussionspunkt.