Straffrättsliga frågor

Betänkande 2014/15:JuU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Uppdrag till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU14)

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motioner om skärpta straff för människohandel. Bifall till motioner om att översynen av det straffrättsliga skyddet för enskildas persoliga integritet genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:74. Bifall till motioner om vikten av att översynen av straffskalan för köp av sexuell handling av barn genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:128. Bifall till motioner om vikten av att uppdraget att överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:128. Bifall till motioner om att bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte får mer ändamålsenlig utformning samt att straffet för kontakt med barn i sexuellt syfte bör skärpas. Bifall till motioner om att införa ett nytt brott - inbrottssöld - med minimistraffet fängelse i ett år. Bifall till motioner om att skärpa straffen för bedrägeribrott med systematiska inslag samt se över bedrägeribrottets utformning för att säkerställa en god anpassning till IT-relaterade brott. Bifall till motioner om att kriminalisera identitetsstölder. Bifall till motioner om att införa en ny straffbestämmelse som tar sikte på systematiska fakturabedrägerier. Bifall till motioner om ändring av straffskalorna för grovt narkotokabrott och grov narkotikasmuggling. Bifall till motioner om att genomföra de lagförslag som framförs i betänkandet Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18). Bifall till motioner om att regelverket om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet ska skärpas och ge uttryck för en strängare syn på flerfalldig brottslighet än vad som är fallet idag. Bifall till motioner om skärpta straff för brott som begåtts inom ramen för en organiserad kriminell verksamhet. Bifall till motioner om vikten av att det snarast presenteras ett förslag som gör att det bli lättare att förverka kriminellas tillgångar. Bifall till motioner om att skärpa och utvidga straffansvaret för underlåtenhet att avslöja och hindra brott ytterligare. Bifall till motion om att kriminalisera försök till häleri av normalgraden. Bifall till motioner om att överväga det straffbara området i förhållande till deltagande i en väpnad konflikt utomlands när det sker inom ramen för en terroristorganisation. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 77

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-02-17
Justering: 2015-03-12
Trycklov: 2015-03-12
Reservationer: 39
Betänkande 2014/15:JuU14

Alla beredningar i utskottet

2015-02-17

Uppdrag till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU14)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska ge regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill utskottet se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Utskottet vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta vill utskottet att riksdagen ska ge regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Förslag om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att justitieutskottet behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-03-17
Debatt i kammaren: 2015-03-18
Stillbild från Debatt om förslag 2014/15:JuU14, Straffrättsliga frågor

Debatt om förslag 2014/15:JuU14

Webb-tv: Straffrättsliga frågor

Protokoll från debatten

Anf. 70 Lawen Redar (S)

Fru talman! Vi lever i en värld av snabb förändring. Stora politiska, sociala, ekonomiska och teknologiska omvälvningar har ägt rum nationellt och internationellt. Det här påverkar både brottsutvecklingen och samhällets möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

På straffrättens område behöver vi beakta de utvecklingsmönster vi ser i samhället. Det är

de stegrade sociala klyftorna och den permanenta massarbetslösheten

den markanta ökningen av kriminella grupperingar och individer aktiva i organiserad brottslighet

globaliseringen, som helt övervägande fört med sig gott men som på ont möjliggjort gränsöverskridande brottslighet som vapen- och narkotikahandel, smuggling och trafficking

teknikutvecklingen och informationssamhället, som inneburit en rejäl omdaning i hur vi kommunicerar, handlar, producerar tjänster, tar in kunskaper och kulturupplevelser men som också öppnat upp en ny arena för kriminalitet - det kan gälla till exempel spridning av barnpornografi, gromning, illegal handel, pengatvätt, spridning av integritetskränkande bilder och videofilmer samt hatiska och rasistiska hot via mejl och sociala medier

kampen för det öppna demokratiska samhället mot all form av våld, extremism och terror, nationellt och internationellt.

För det svenska rättsväsendet ställer det här krav på rättssäkerhet för den enskilde individen, men för politiken handlar det om en kamp för mer demokrati och öppenhet, värnandet av mänskliga fri- och rättigheter, tydlig prioritering av det förebyggande arbetet, att bistå vår rättsstat med de verktyg som efterfrågas och att utreda och snabbt lagstifta om kriminalisering på området.

Alla dessa utvecklingsmönster måste vi beakta i vårt arbete, vilket kommer att integreras med straffrätten under kommande mandatperiod.

Fru talman! Justitieutskottets betänkande Straffrättsliga frågor behandlar drygt 150 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden och rör bland annat frågor om brott, straffmätning och påföljder. Utifrån det parlamentariska läget föreslås nu 17 tillkännagivanden till regeringen, vilket av oppositionens företrädare i medierna har kommit att kallas riksdagshistoria. Och det stämmer, det har inte funnits så här många tillkännagivanden i ett och samma betänkande sedan 1988. Men att behandla ärenden på det här sättet är inte något att slå sig för bröstet för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Fru talman! Tillkännagivandeinstitutet är ett formellt beslut där riksdagen meddelar regeringen ett råd och som ställer krav på regeringen att rapportera tillbaka till riksdagen hur man förvaltar det rådet. Det kan avse en utredning eller krav på lagstiftning. Institutet visar på riksdagens makt gentemot regeringen. Därför är det ett seriöst institut som ska användas varsamt.

Att gå till överdrift tjänar varken sakfrågan eller konstruktiviteten i utskottets gemensamma arbete. Att dessutom behandla ett känsligt och tekniskt område som straffrätten på det här sättet är olyckligt. Området förtjänar rationalitet och långsiktighet, då erfarenhet visar på att det är betydligt svårare att upphäva kriminalisering än att nykriminalisera.

Utgångspunkten bör i stället vara konstruktiva diskussioner om vad vi anser är brottsligt mot bakgrund av de utvecklingsmönster vi ser i samhället samt vilken påföljd som ska bestämmas för ett brott i syfte att åstadkomma effektivitet men framför allt rättvisa.

Prioriteringen med ett tiotal krav på skärpta straff och flera nya brottsrubriceringar från allianspartierna och Sverigedemokraterna blir svår att förstå när det som verkligen behövs nu är redogörelser för hur straffrätten ska moderniseras och aktualiseras mot bakgrund av nyuppkomna utvecklingsmönster, noga övervägda tekniska lösningar och framför allt prioritering av arbetet med att utreda och klara upp de brott som anmäls så att gärningspersonerna lagförs.

Detta är en prioritering vi socialdemokrater länge efterfrågat i opposition och som vi nu tänker ta oss an.

Fru talman! När vi socialdemokrater har gått igenom betänkandet har vi analyserat varje motionsyrkande för sig. Jag tänkte först redogöra för våra reservationer.

Punkt 6, om skärpta straff för människohandel och koppleri, är en fråga som för närvarande utreds. En särskild utredare ska undersöka om det finns ett behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel, köp av sexuell tjänst och köp av sexuell handling av barn. Uppdraget ska redovisas senast den 9 mars 2016, och vår bedömning är att detta hänsynslösa och cyniska utnyttjande av andra människor är så allvarligt att vi inte får förbise utredningens noga övervägda förslag och hitta på egna lösningar. Behovet av att komma till rätta med den här typen av brottslighet är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater.

Punkt 26, om att införa brottet inbrottsstöld i brottsbalken, har vi reserverat oss mot av en enkel anledning: I 8 kap. 4 § brottsbalken finns brottet grov stöld, som kan ge fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Paragrafen anger ordagrant att brottet är grovt om tillgreppet skett efter intrång i någons bostad, det vill säga vid inbrott. Alltså finns det inget behov av en nykriminalisering utan snarare ett behov av att stötta polisens arbete mot organiserad brottslighet samt att prioritera så att de som begår brottet lagförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Punkterna 30, 31, 33 och 65, om skärpning av straffet för bedrägeri, identitetsstöld, systematiska fakturabedrägerier och försök till häleri, har redan utretts av Egendomsskyddsutredningen, som redovisade sitt uppdrag i december 2013. Jag noterar att Alliansen hade nio månader på sig att föreslå propositioner i enlighet med de förslag som lämnades men att så inte har skett.

Justitieministern har i varje fall deklarerat att särskild kriminalisering av systematiska fakturabedrägerier ska ske efter behandling av remissinstansernas synpunkter men att man redan i vår avser att lägga fram ett förslag om kriminalisering av identitetsstölder.

Beträffande försök till häleri menade utredaren att det inte fanns skäl att kriminalisera. Enligt utredaren var det tveksamt om ytterligare gärningar som i praktiken skulle kunna bestraffas som försöksbrott över huvud taget ska kriminaliseras.

Men för att på ett effektivt sätt bekämpa organiserad brottslighet har frågan väckts i nytt ljus, och ett betänkande bereds nu i Justitiedepartementet. Vi bör inte gå händelserna i förväg.

Punkterna 45 och 48 om skärpta straff för allvarliga våldsbrott samt straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet har redan behandlats i utredningen om skärpta straff vid allvarliga våldsbrott, som lämnade sitt betänkande i mars 2014. Det har remissbehandlats.

Påföljdsutredningen lämnade i maj 2012 sitt betänkande. Vi menar att behovet av straffskärpning föreligger men att den främsta prioriteringen på området är att lagföra brotten genom en tydlig satsning på polisens och övriga rättsväsendets arbete.

När det gäller punkt 63 om skärpt straffansvar vid underlåtenhet att avslöja och hindra brott reserverar vi oss, just mot bakgrund av att vi för mindre än några veckor sedan har lagstiftat om strafflindring vid medverkan till egen brottslighet. Det tror vi är en bättre väg att gå.

Fru talman! Som jag tidigare nämnde har vi socialdemokrater noga analyserat varje motionsyrkande för sig. Därför finns det i betänkandet även vissa tillkännagivanden som vi har valt att bifalla. Anledningen till det kan vara att det när det gäller det som yrkas redan är en proposition som är på väg till riksdagen. Det gäller exempelvis synnerligen grovt narkotikabrott, frågan om förverkande samt deltagande i väpnad konflikt utomlands. Det kan också vara en utredning som redan har satts igång i enlighet med motionsyrkandet. Exempel på det är punkt 14 om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet. Där har vi nu en parlamentarisk utredning vars främsta syfte är att neutralisera brotten olaga hot, förtal och så vidare. Det handlar också om utredningen om punkterna 18, 19 och 20, som avser köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst och kontakt med barn i sexuellt syfte - det som kallas gromning.

Avslutningsvis vill jag kort redogöra för våra egna ambitioner på det straffrättsliga området.

Vi vill vidta åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten, satsa mot den ekonomiska brottsligheten, tillsätta en granskningskommission för våldtäktsärenden, där vi även har tillsatt en parlamentarisk utredning med nya direktiv för att utreda samtycke och oaktsamhet, ta bort dubbel straffbarhet vid sexköp, kriminalisera sexköp utomlands, skärpa kampen mot sexuell exploatering av barn och unga, komma till rätta med kränkningar, förtal och olaga hot på internet, komma till rätta med hatbrotten, bekämpa drogrelaterad brottslighet, skärpa åtgärderna mot alkohol i trafiken, öka stödet för brottsofferjourerna, satsa på forskning och evidens i det brottsförebyggande arbetet, åstadkomma snabbare handläggning av ungdomsbrott och bekämpa terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Redan nu har vi lagstiftat om insatser mot idrottshuliganism, vilket var en prioriterad fråga för regeringen.

Mot bakgrund av det anförda yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Arhe Hamednaca (S).


Anf. 71 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Straffrätten är ett viktigt och prioriterat område. Det är precis som den föregående talaren sa. Det är lite historiskt just nu i kammaren i Sveriges riksdag.

Inte sedan enkammarriksdagen infördes 1971 har ett utskott lämnat över så många tillkännagivanden till kammaren. År 1988 nämndes. Men då gjordes några ytterligare yrkanden i kammaren. Därför blev det i kammaren fler tillkännagivanden. Men detta är unikt.

Jag ska nu för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 8, även om vi stöder våra övriga reservationer.

Vi kände ganska snabbt en viss oro när propositionslistan kom från regeringen. Man brukar kunna säga att man har en frånvarande regering, men jag skulle vilja säga att vi har en politik utan närvaro just nu på justitieområdet. Det är idéfattigt, och det är händelsefattigt. Propositionslistan är inte imponerande. Det har oroat oss. Nu känner vi att riksdagen måste börja ta initiativet, så att något händer.

I den här långa listan finns det nästan inget med politiskt innehåll över huvud taget. Det handlar om tekniska saker, som lantmäterisammanträden och regler. Det gäller internationell järnvägstrafik och den typen av ärenden och anpassning till beslut från Europeiska unionen.

De eventuella politiska beslut som har nämnts, som handlar om narkotikalagstiftning och identitetsstölder, ligger någonstans bortom hösten - kanske. Mer noggrant än så ligger inte propositionslistan. Därför måste vi från Alliansen ta ett ansvar. Riksdagen måste ta ett ansvar, så att inte det här området plötsligt blir ett område där ingen utveckling längre sker.

Vi ville sitta kvar vid regeringsmakten från Alliansens sida. Vi konstaterade att vi förlorade valet. Men vi hade förberett oss för nästa period. Vi förberedde också lagstiftning, som gör att det nu finns ett dukat bord för den sittande regeringen. Det är inget problem med dessa tillkännagivanden, för det grundläggande materialet är redan framtaget och i många fall remissbehandlat och färdigt. Det är bara att köra, om man vill.

Jag ska kort, så kort det går med 17 tillkännagivanden, nämna vad riksdagen nu kommer att besluta om.

Det första handlar om människohandel och koppleri. Vi vill titta på det och se hur vi kan skärpa straffskalorna. Det är hemska och allvarliga brott. Jag noterar att de rödgröna reserverar sig, men man har egentligen ingen inriktning som förklarar varför. Det är för mig ett mysterium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

I vissa lägen har regeringspartierna valt att inte reservera sig därför att det kommer en proposition. I andra fall har man valt att reservera sig därför att det kommer en proposition. Det känns inkonsekvent. I ytterligare andra fall nöjer man sig med ett yttrande, men man har samma motivering som när man reserverar sig. Jag vet inte om man måste utveckla ämnet kremlologi på något svenskt sätt för att försöka tolka vad det politiska innehållet i detta yttrande egentligen innebär. Konsekvent hänvisar man nämligen bara till beredning i Regeringskansliet eller eventuella utredningar som kommer senare. Men den politiska inriktningen finns inte.

Jag blev inte heller mycket klokare av den föregående talaren. Den politiska inställningen var nämligen att man skulle komma till rätta med saker. Ja, det är viktigt att komma till rätta med det som är problem. Men för att man ska komma till rätta med saker måste man göra någonting politiskt. Man måste förbereda sig. Man måste fatta beslut, och man måste ändra lagstiftning. Det räcker inte med tomma ord. Därför tar i dag riksdagen sitt ansvar och ser till att lagstiftning kommer på plats.

Jag nämnde människohandel. Vi vill öka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Det är viktigt, för tekniken har förändrat villkoren just för människors personliga integritet. Det finns direktiv. För oss är det viktigt att ha en politisk signal om att direktiven nu också följs, så att vi får en politisk handling. När det gäller detta har S och MP yttrat sig. De hänvisar till en utredning. Det är inget ställningstagande.

Vi måste hantera sexualbrotten. Vi har här tre tillkännagivanden. Det första handlar om att se över straffskalorna. I vissa fall ser vi rent av stötande domar. Vi har en diskussion som sker alltför återkommande. Det är alltså tillfälle att se över straffskalorna. Vi har skärpt straffskalorna, men vi vill se konsekvenserna av det och göra den här översynen.

Det är dags att förändra straffminimum för den som köper sexuella tjänster av barn. Alldeles för ofta är det bötesstraff. Vi vill korrigera detta.

Alliansregeringen införde själv brottet som kallas gromning, när man försöker lura barn att göra detta. Vi vill själva se över konsekvensen av det och kanske skärpa reglerna och också straffen. När det gäller detta yttrar sig S, V och MP utan någon egentlig inriktning. De hänvisar till en utredning. För oss är det viktigt att de direktiv som gavs följs och att det blir politisk handling.

Riksdagen kommer i dag att tala om för regeringen att det är dags att införa ett nytt brott: inbrottsstöld. Det är viktigt. Många människor ser sina hem tömda och förstörda. De känner sig kränkta. Många äldre vågar knappt bo kvar. Det är viktigt att vi ser detta, för det sker i organiserad form i allt större utsträckning, och det är faktiskt många människor som får stora problem efteråt. När det gäller detta reserverar sig Socialdemokraterna. De yttrar sig inte, men de hänvisar på samma sätt som i ett yttrande till en utredning. Någon inriktning finns inte på papper, men i dag fick vi höra att de är negativa till det.

Bedrägerier förekommer. Det är tre tillkännagivanden. Vi vill skärpa straffen när det börjar ske systematiskt. Vi måste anpassa oss till den moderna tekniken. Det är det första tillkännagivandet. Vi vill kriminalisera id-stöld. Det är glädjande att Socialdemokraterna också tycker att det är viktigt. Arbetet är ju så gott som färdigt. Vi vill få en översyn när det gäller de systematiska fakturabedrägerierna, och vi vill att det ska ske senast den 1 oktober. Vi har tidssatt det. Varför? Allt är färdigt. Det är bara att göra det. Tryck på knappen! Agera! Gör någonting! Riksdagen talar om för er att ni nu ska göra det. Här har man reserverat sig. Det är svårt att veta om man inte vill, om man kanske vill eller om man vill vänta, det vill säga samma sak som i alla andra yttranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

När det gäller narkotika är logiken annorlunda hos Socialdemokraterna, eftersom de precis som med id-kapningen ska lägga fram en proposition och säger att man inte behöver reservera sig. Man tycker nämligen så ändå. Däremot var man tvungen att reservera sig för att man skulle lägga fram en annan proposition, så det är svårt att se konsekvensen. Det verkar som att det har suttit 17 olika personer och konsekvent gått igenom detta, men den sammanhållande handen verkar inte finnas i utskottet från Socialdemokraternas sida.

Här vill vi i alla fall - och det har vi arbetat med länge - se till att vi får en straffskärpning när det gäller grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Det är som en konsekvens av de tidigare domarna i Högsta domstolen.

Vi har två tillkännagivanden när det gäller straffmätning. Även där har vi tidssatt det till den 1 oktober. Det gäller straffskalorna för allvarliga våldsbrott, grova olaga hot, grovt tvång, grov misshandel, grov utpressning, grovt rån, synnerligen grov misshandel och dråp. Vad vi vill göra är att se över minimistraffen, som i dag är för låga. Här har den så kallade majoriteten reserverat sig, men det finns inget ställningstagande.

Vi vill se över straffmätning vid flerfaldig brottslighet, det vill säga den så kallade straffrabatten. Här väljer man att reservera sig, men man gör inget ställningstagande.

När det gäller den grova organiserade brottsligheten finns det tre tillkännagivanden. Det första rör skärpta straff för de brott som sker inom ramen för den grova organiserade brottsligheten. Det andra handlar om att det ska bli lättare att förverka den kriminellas egendom, alltså den egendom som egentligen är någon annans egendom. Det tredje gäller att man ska kunna skärpa och utvidga straffansvaret för den som underlåter att avslöja och förhindra brott. S och MP reserverar sig.

Vi har även försök till häleri - en logisk sak. Vi har i dag ett penningtvättsbrott, och där är försöksbrottet kriminaliserat. Det är rimligt att göra det även för häleri. Här är det tydligt att S inte vill.

När det slutligen gäller terrorism ska jag faktiskt ge regeringen kredit, för det här har det åtminstone pratats om. Vi vill nu se att vi snabbt får tilläggsdirektiv när det gäller det straffbara området för deltagande, och jag tror att regeringen är på rätt väg på det här stället. Vad gäller de övriga 16 tillkännagivandena har jag dock få förhoppningar.

Jag hade kunnat berätta vad vi vill göra mer - det blir ju fler riksdagsår - men min talartid har tagit slut. Jag vill dock säga att riksdagens arbetsformer inte är oseriösa. Ett tillkännagivande är någonting man ska ta väldigt seriöst. Jag tror att man ska vara försiktig med att skåpa ut riksdagens arbetssätt, och man bör som socialdemokrat tänka på om man ska ha olika praxis när man sitter i majoritet och när man sitter i opposition. Vår vana från Socialdemokraterna är nämligen att man hanterar tillkännagivanden genom att ge ett tillkännagivande om att man tidigare har gett ett tillkännagivande - utan något egentligt innehåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Fru talman! I dag skriver vi historia. Riksdagen visar sin makt. När en regering är svag ska riksdagen visa sin makt. Det betyder att svensk demokrati fungerar, och det kan vi vara stolta över. Nu ankommer det på regeringen att göra det som ska göras. Det, mina vänner, kommer vi att följa väldigt noga.

(Applåder)

I detta anförande instämde Pia Hallström (M).


Anf. 72 Lawen Redar (S)

Fru talman! Jag tackar Krister Hammarbergh för redogörelsen. Det finns ju många frågor där vi är överens med varandra, och det finns många prioriteringar som vi ser är våra gemensamma utmaningar för hela utskottet.

Min fråga avser idén om att nykriminalisera begreppet inbrottsstöld. Det är nämligen, som jag tidigare angav, inte med hänvisning till en utredning jag beskrev hur vi ser på frågan, utan det var med hänvisning till ett brott som redan finns i brottsbalken. I brottsbalkens 8 kap. 4 § har vi ett brott som heter grov stöld. Min fråga till Moderaterna är varför vi behöver en nykriminalisering på området när det redan är kriminaliserat. Är det inte bättre att prioritera resurserna till polisen och rättsväsendet så att vi kommer till rätta med den organiserade brottsligheten?


Anf. 73 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Vi har länge jobbat mot den grova organiserade brottsligheten, och vad som är viktigt att komma ihåg är att man inte kan jobba med enbart en sak. Vi har jobbat med polisens omorganisation, och vi har fått polisen och andra myndigheter att börja samverka för att jobba mot den grova organiserade brottsligheten. Vi har satsat mer resurser, och vi har kommit med ny lagstiftning. Allt detta måste man göra.

Det här är dock en del som också är viktig. Vi har exempelvis - jag tar en annan punkt där ni är emot - snatteri, där utredningen föreslår ringa stöld. Varför? Jo, för att påföljderna inte riktigt fungerar som det är riggat i dag. Vi ser när det gäller inbrott att det inte fungerar riktigt som det är tänkt och som vi vill att det ska. Det är ett allvarligt brott som kränker människors integritet. Det gör att många människor får svårt att bo kvar och leder till att många människor får psykisk ohälsa efteråt, men straffmätningssystemet klarar inte av att fånga upp detta. Det är därför vi vill införa den här brottsrubriceringen.

Sedan skulle jag rekommendera Socialdemokraterna att redovisa era argument i de texter ni har. Det är nämligen en sak att säga det här i debatten, men det kan vara klokt att sätta det på pränt i de egna reservationerna och yttrandena.


Anf. 74 Lawen Redar (S)

Fru talman! Vi har ett brott som heter grov stöld, och det kännetecknas av att stölden inte enbart är neutraliserad utan att beteckningen grov stöld är inbegripen innan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Vi menar att prioriteringen på området måste vara att komma till rätta med den organiserade brottslighet som just nu sköljer som en våg över Sverige och där vi ser många inbrottsstölder. I statistiken från Brå syns det förvärrade läget vad gäller inbrottsstöld sedan 2011. Då menar vi att det hade behövts ytterligare prioriteringar tidigare för att komma till rätta med problemet. Det görs inte genom en nykriminalisering, utan det görs genom att investera ännu mer i polisens resurser och genom att bejaka omorganiseringen.

Det handlar om att komma till rätta med det här problemet genom olika typer av insatser, men det är inte nödvändigt med en nykriminalisering.


Anf. 75 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Jag tror att debattören egentligen menar seriebrottslighet. Ibland kallas det även mängdbrottslighet; det finns en massa olika termer. Jag vill påpeka att satsningen gjordes för att försöka få myndigheterna att jobba ihop. Vi har dock sett brister i polisorganisationen, och det var därför vi efter förslag från den dåvarande regeringen fattade beslut om att se över polisens organisation.

Det är naturligtvis viktigt att vi får polisen att jobba effektivare över landet när det gäller att häva den här typen av brottslighet, men man måste jobba även med påföljdsdelen. Det har att göra med hur polisen prioriterar olika typer av brott, men det handlar också om att det faktiskt ska bli en påföljd som är någorlunda avskräckande eller åtminstone inkapaciterande under en tid. De människor som åker land och rike runt och tömmer människors hem ska få en påföljd som är kännbar, och där fungerar inte systemet fullt ut i dag.


Anf. 76 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Betänkandet behandlar som vi vet i mångt och mycket strafflängd för olika sorters brott. Vad som står klart sedan förra veckan är att en majoritet i utskottet i dag kommer att rösta ned regeringen, inklusive Vänsterpartiet på sina håll, i hela 17 olika frågor. Det är som tidigare talare har varit inne på historiskt.

Anledningen till att det händer är att Sverigedemokraterna och allianspartierna gör gemensam sak rörande straff för bland annat allvarliga våldsbrott, köp av sexuell handling av barn, inbrottsstölder och flerfaldig brottslighet. Förutom det anmärkningsvärda att regeringen åker på så många nederlag i riksdagen finns det en annan intressant aspekt, nämligen det faktum att allianspartierna efter att ha förlorat makten närmar sig den politik och de förslag Sverigedemokraterna ivrigt försökte få igenom under Alliansens tid i regeringsställning.

Under de fyra år som vi satt i riksdagen före denna mandatperiod struntade Alliansen i att få igenom många av de förslag som de här i dag säger ja till. Så har det sett ut.

Tittar vi på några av de förslag Alliansen har lagt fram ser vi att det är förslag som de för inte så många månader sa nej till och dessutom i vissa fall argumenterade emot.

Till exempel föreslår Alliansen i dagens betänkande att straffet för människohandel ska skärpas. Det är jättebra, och jag menar det på allvar. Det är bra att Alliansen tar detta steg när de inte sitter i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

SD väckte en motion om detta i oktober 2011, för tre och ett halvt år sedan. Vi ville utdöma hårdare straff för människohandel. Vad gjorde allianspartierna vid detta tillfälle? De argumenterade emot och röstade nej.

När Alliansen satt vid makten och hade fyra år, eller till och med åtta år, på sig att göra något gjordes inte mycket. Visst, det blev vissa förbättringar vad gäller exempelvis sexbrott mot barn. Men det fattades uppenbarligen mycket, för en månad efter att Alliansen förlorade makten lade de fram ett förslag om att skärpa straffen för bland annat detta.

Varför gjordes inget när Alliansen satt i regeringen? Ni hade möjligheten. Ni skulle ha fått majoritet i kammaren om ni tagit hjälp av oss, men det gjorde ni inte.

Jag ska inte skälla för mycket, för det är positivt att Alliansen nu gör det SD velat göra hela tiden. Men det är kanske lite ineffektivt att inte göra det när man kan och göra det när man inte kan, alltså nu.

Ett annat exempel är det förslag om inbrottsstöld som Alliansen har väckt i en motion. Hör och häpna, det var ett av de första förslag vi lade fram i riksdagen. Den 27 oktober 2010 väckte vi en motion med innebörden att vi ville uppdra åt alliansregeringen att se över straffskalorna för sådana brott som mord, våldtäkt, väpnat rån, misshandel, narkotikahandel och inbrott. Liknande motioner väckte vi 2011, 2012, 2013 och i höstas, vartenda år.

Då var det jättedåliga förslag, tyckte Alliansen. Det var inte intressant över huvud taget. Men nu är det intressant, och det är ett steg framåt.

Låt mig ta ett annat exempel. Enligt en alliansmotion vill allianspartierna ha strängare syn på återfall i likartad brottslighet när straffet ska bestämmas, det som i Sverige kallas straffrabatt.

Vad känner vi igen detta från? Jo, det är en av SD:s paradgrenar. Vi väckte en motion om det den 27 oktober 2010, och vi väckte motioner om det 2011, 2012, 2013 och 2014.

Jag kommer ihåg andra debatter i kammaren. När jag hade hållit mitt anförande gick allianspartierna upp och sa: Så där kan vi inte göra, för då blir det kombinationsprinciper och alldeles för långa straff.

Ett annat exempel, som inte behandlas i detta betänkande, var slopandet av tvåtredjedelsfrigivningen. Då sa Johan Linander från Centerpartiet: Det kan vi inte göra, för då blir tröskeleffekterna jättestora när man fyller 18 år. Men sedan sa Beatrice Ask: Det ska vi ändå göra.

Så har vi frågan om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott. Här har Alliansen också svängt. Från dag ett har vi krävt ordentliga straff. Jag har i talarstolen gång på gång påpekat för alla andra partier det orimliga i att till exempel utdöma 130 timmars samhällstjänst för en misshandel som nära nog ledde till en sjukpensionärs död eller att den person som dödade en oskyldig 16-årig flicka fick tre år i svensk ungdomsvård och inte ens blev utvisad.

Jag hade till och med en interpellationsdebatt med Beatrice Ask om dessa låga straff. Den finns att beskåda på riksdagens hemsida och på Youtube. Beatrice Ask sa då att hon var nöjd med nivåerna på straffen.

När Alliansen inte längre sitter vid makten kryper de till korset och vill att de allvarligaste brotten ska straffas hårdare, vilket de skriver i sin motion. Jag kan bara säga: Grattis! Det tog lång tid, men bättre sent än aldrig.

Fru talman! De beslut vi fattar i dag är med andra ord ett steg framåt. I 17 fall får vi nu majoritet för förbättringar i svensk lag. Frågan är vad regeringen kommer att göra med dessa tillkännagivanden, men vi får hålla ögonen på dem och se till att det blir något av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Utöver dessa tillkännagivanden där vi gör gemensam sak med Alliansen - och trots min kritik gläder det mig att vi gör det - har vi i 19 frågor reserverat oss mot majoritetens beslut. Vi anser till exempel att straffen för mord bör skärpas och att man ska införa riktiga livstidsstraff. Det är de andra emot, inklusive Alliansen.

Vi anser att misshandel av gravida ska ses som våld mot två personer. Majoriteten nöjer sig med att det ska ses som försvårande omständighet.

Vi anser inte heller att brottslingar ska få rabatt på sitt straff bara för att polisen har gjort fel vid förundersökningen eller dylikt. I stället menar vi att polisen eller den som har gjort fel ska utredas. Bara för att polisen har använt fel metod eller gjort något annat fel ska inte en brottsling få mildare straff. Hans brott har knappast blivit mildare för att polisen har gjort fel.

Vi har många reservationer, och jag kommer inte att gå igenom alla i dag. Jag vill dock poängtera, trots min kritik, att det är positivt att vi gör gemensam sak. Jag tror att vi kommer att göra gemensam sak i många andra fall när det gäller kriminalpolitiska förslag. Det ser vi redan i betänkanden som kommer. Kanske är det inte lika mycket som i detta betänkande, men det är på g.

Utöver de frågor jag har redogjort för i all korthet finns det frågor som SD står för som de andra inte står för. Men precis som allianspartierna har närmat sig Sverigedemokraterna i de förslag som de tidigare har sagt nej till tror jag att de även kommer att närma sig oss när det gäller kritiken mot kvotering till myndigheter inom rättsväsendet, vilket jag talat om innan, och de sänkta krav som har införts för att blidka vissa politiskt korrekta idéer.

Inte minst gäller det de politiskt korrekta påbuden från olika rättsvårdande myndigheter som gör att man inte vill eller vågar ta itu med problematiken med illegala invandrare, vilket man slutade helt med efter ett mediedrev, eller tiggeriproblematiken, vilket man också slutade med efter ett mediedrev, eller frågan om ordentlig gränskontroll. Det blir dock en senare debatt, fru talman.

Vi står bakom våra reservationer och de tillkännagivanden vi har varit delaktiga i, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 33 och 36.


Anf. 77 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Det finns aldrig någon anledning att drösa ett antal tillkännagivanden på en regering som gör något. Det hade varit konstigt om vi samtidigt som regeringen hade en klar inriktning, en klar politik och en klar förändring av straffrätten skulle ha gjort tillkännagivanden.

Låt mig ställa några faktafrågor, Kent Ekeroth. Hur många gånger förändrades straffet för mord under alliansregeringen? Du säger att inget hände. När infördes "synnerligen grov misshandel"? När infördes den allmänna straffskärpningsregeln för våldsbrott? Hur många gånger har vi utvidgat det straffbara området vad gäller sexualbrott? Det är bara några exempel.

Jag kan ge Socialdemokraterna rätt i att det är viktigt att ha genomarbetade förslag. Vi måste ha en fungerande lagstiftning. Det är också viktigt att vi i riksdagen jobbar igenom våra motioner och förslag på ett bra sätt, inte bara hemställanspunkter utan även brödtexter. Det är viktigt att de är formulerade på ett bra sätt så att de kan utgöra underlag för fortsatt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Straffrabatten är en känd moderat ståndpunkt. Vi har tyckt detta länge, och nu är vi här. Vi har skärpt straffen för de allvarliga våldsbrotten.

Vi överprövar inte domstolarna, men vi förbereder lagstiftningen. Den förra regeringen har förberett så mycket lagstiftning att vi kan ställa krav på att den nuvarande regeringen ser till att det blir verklighet. Därav dagens tillkännagivanden.


Anf. 78 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Jag hann inte skriva upp alla frågor jag fick, men det stämmer att Alliansen har gjort en del saker. Alliansen för en bättre kriminalpolitik än vad de rödgröna gör. Det är jag den första att tillstå.

Därför var det synd att ni inte fortsatte att regera med vårt stöd, vilket ni hade kunnat göra. Då hade ni kunnat åstadkomma de förändringar ni säger att ni vill göra, trots att ni inte gjorde dem under åtta år. Ni tog inte bort tvåtredjedelsfrigivningen, som Beatrice Ask aviserade att ni ändå skulle ta bort till slut. Ni gjorde inte alla de saker som vi nu går igenom i betänkandet och som vi har bett er att göra tid efter annan.

Jag har fått kritik av Alliansen för att jag tar upp exempel från domar i svenska domstolar. Det sägs att jag har en förkärlek för att läsa domar. Det gör jag för att visa hur domstolarna praktiserar svensk lag.

Detta visar att vi har för låga straff inom alldeles för många områden, och ibland har rättsväsendet alltför dåliga befogenheter. Det har jag presenterat under fyra år här i kammaren, och ingenting har hänt.

Ni har utökat straffen på området, Krister Hammarbergh, och gjort om straffskalan för mord, men den är fortfarande för låg. Ni har fortfarande inte kommit till rätta med de extremt låga straffen för unga brottsutövare. En person som mördat en 16-årig flicka fick tre års ungdomsvård.

Ni kan inte stå här och vara stolta när vi har 130 timmars samhällstjänst för att nästan slå ihjäl en 61-årig sjukpensionär. Då kan man inte vara stolt. Då måste man vara självkritisk.

Alliansen har gjort en del bra saker, men tyvärr alltför lite och alltför sent. Det är därför som ni, en månad efter det att ni förlorade makten, kom med alla de ambitioner vi nu behandlar. Detta måste ändå visa att ni missade något under era åtta år.


Anf. 79 Krister Hammarbergh (M)

Fru talman! Nu får du nog bestämma dig, Kent Ekeroth, för om något hänt eller inte. Det hände massor.

Den enda fråga jag ställde var: Hur många gånger har påföljden för mord ändrats? Du ska få en fråga till sedan. Det hände massor. Det är klart att det i retoriken är enkelt att säga ingenting hände.

Det vi ser i dag är ett antal förberedda förslag som är färdiga att göra lagstiftning av. Det är väldigt viktigt att vi är noga med lagstiftningen, att vi förbereder, att vi har en god remissbehandling och att vi kan ta med alla aspekter. Det kommer vi att göra även fortsättningsvis.

Vi läser också domar. Det är en anledning till att vi tittar på och ser över lagstiftningen. Ibland får vi erkänna att lagstiftningen inte fick den effekt som vi själva hade tänkt. Då ser vi över den också och är självkritiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Jag ska ge dig en sista fråga, Kent Ekeroth. Den första var hur många gånger vi har ändrat straffet för mord. Den andra är: Vill du verkligen slarva igenom lagstiftning på det straffrättsliga området, eller vill du göra det på ett noggrant sätt?


Anf. 80 Kent Ekeroth (SD)

Fru talman! Hur många gånger straffet för mord görs om spelar väl ingen roll när det är för lågt? Det är fortfarande för lågt i dag.

När ni lämnade makten var straffskalan för mord fortfarande för låg. Vi vill ha ett riktigt livstidsstraff där nycklarna slängs iväg och där man får stanna kvar. Straffskalan är för låg. Vi har en motion i det här betänkandet om att höja den tidsbestämda varianten av straffet för mord till livstid.

Vill vi slarva igenom lagstiftning? Nej. Vad är det för fråga? Det är klart att vi inte vill. Vi har haft de här förslagen hur länge som helst. Vi har pratat med folk inom de rättsvårdande myndigheterna, polisen, domstolar och åklagare. Jag pratade till exempel med en åklagare inom organiserad brottslighet. Han sa: Vet du vad Sverige brukar göra? Jo, för lite, för sent.

Så är det. Det är därför vi står här och diskuterar om straffet för människohandel ska skärpas. Det är därför ni nu har lagt fram förslag om att straffen för inbrott ska skärpas. Ni har gjort för lite, för sent. Det är därför vi står här nu och pratar om att skärpa straffen för vissa allvarliga våldsbrott. Ni har gjort för lite, för sent.

När jag pratar om de här domarna gång efter annan i den här kammaren finns det väldigt få argument att dra fram. Det är svårt att argumentera mot den faktiska verklighet som blir resultatet av en alltför mesig kriminalpolitik. Det är därför vi står här med de löjeväckande låga straffen för såväl våldtäkt och mord som misshandel och organiserad brottslighet.

När det handlar om befogenheterna för polisen vid avlyssning och buggning har vi föreslagit att detta ska bli enklare, liksom att kameraövervaka. Allt sådant kommer så småningom. Där har gjorts för lite, för sent. Annars hade ni inte själva stått här och diskuterat det.

Det är den enklaste och mest logiska slutsatsen man kan dra efter åtta år av Alliansens maktinnehav.


Anf. 81 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Inledningsvis efterlyser jag mer fokus på kunskap i den här debatten.

Vi har nu haft en lång diskussion om vem som vill höja straffen mest för flest brott och vem som har höjt flest straff under hur lång tid. Jag önskar att svensk kriminalpolitik kunde gå tillbaka till ett fokus på att minska brottsligheten genom att förebygga brott och genom att se till att den kriminalvård vi har fokuserar på att de som har blivit dömda för brott inte återfaller snarare än att hemfalla till en missriktad populistisk diskussion om vilka straff som behöver höjas och vilka brott som behöver byta namn.

Faktum är att ju mer människor vet om omständigheterna när de tillfrågas om nivåerna för straff, desto närmare hamnar deras bedömning om vilket straffvärde en gärning ska ha det som domstolarna dömt ut. Ibland - ganska ofta, när de får riktigt mycket kunskap - lägger de sig lägre än det straff som domstolarna har lagt sig på. Jag tror att vi ska komma ihåg det när vi tävlar i den populistiska straffskärpningsretoriken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Fru talman! Min förhoppning är att detta i stället blir en mandatperiod där vi för tillbaka straffrättspolitiken från populism till kunskapsförankring och från ett ensidigt fokus på skärpta straff.

I dag kommer riksdagen att rösta för 17 tillkännagivanden. Krister Hammarbergh efterfrågar logik. Jag måste instämma i den efterfrågan. Vad är logiken i att tillkännage för regeringen att regeringen ska fortsätta med det som regeringen håller på med?

Trots allt är vi i flera fall överens, och det vet Krister Hammarbergh och Moderaterna mycket väl. Justitieministern har själv stått här i kammaren och aviserat en proposition som handlar om identitetsstölder. Krister Hammarbergh vet att den också finns i listan över propositioner.

Många av de tillkännagivanden som läggs fram handlar om utredningar som pågår och där vi i sak är överens. Men, fru talman, en stor, avgörande skillnad mellan regeringspartierna och oppositionspartierna tror jag är att vi från regeringspartierna föredrar att invänta den beredning och de utredningar som pågår.

Man får därför erkänna att vissa av tillkännagivandena framstår som tämligen onödiga. Vi har till exempel precis satt igång den utredning som ska se över moderniserat straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Där har alla partier fått utse representanter.

Det framstår trots allt som lite onödigt att ge ett tillkännagivande i en fråga där vi är överens och där vi har stort inflytande på processen. Jag hoppas att vi framöver kan jobba i en mer samarbetsinriktad anda där vi tar vara på den tillgång det är att vi har en bred enighet i många frågor mellan regeringspartierna och oppositionspartierna.

Sedan ska vi vara ärliga med att det finns många frågor där vi inte är överens. En av dem har debatterats i dag, nämligen namnbytet på grov stöld. Det tycker vi framstår som något som är helt onödigt att lägga en massa tid, pengar och resurser på.

Låt oss påminna oss, fru talman, om att vi har en situation där väldigt få brott klaras upp. Det gäller inte minst inbrotten; där pratar vi om några få procent - 3, 4 eller 5. Det är där vi måste lägga krutet. Vi måste se till att vi lagför dem som begår dessa brott snarare än att tro att lösningen är att byta namn på vad vi kallar dem som åker fast. De är mycket få.

Man kan fråga sig om människor kommer att känna sig mer trygga om vi kallar det de har utsatts för för inbrottsstöld snarare än grov stöld. Jag ställer mig tvekande till det, fru talman.

Fru talman! Under åtta år av alliansstyre har det funnits många möjligheter att driva igenom viktiga förändringar. Då gjorde riksdagen ett tillkännagivande kring sexualbrotten på grund av att regeringen inte tog tag i frågan. Nu pågår den utredningen.

Även om jag i grunden erkänner att skärpta straff inte på någon allmänpreventiv nivå i största allmänhet minskar brottsligheten tror jag att det när det gäller sexualbrotten finns mycket att göra. Därför ser jag mycket fram emot den här regeringens höga ambitionsnivå när det kommer till sexualbrotten, vad gäller att arbeta förebyggande och normkritiskt samt ge resurser till skolorna så att eleverna får tid med sina lärare för att resonera om de här viktiga frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Men det gäller naturligtvis också att se till att det vi tycker ska vara kriminaliserat också är det. Därför, herr ålderspresident, tror jag att det är viktigt att vi lägger fokus där det behöver göras lagändringar och därutöver fokuserar på att faktiskt bekämpa och förebygga brott.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).


Anf. 82 Krister Hammarbergh (M)

Herr ålderspresident! Jag tror att man ska vara försiktig med att använda ord som "kunskap" och "faktum". Det är bra att man kan hänvisa till saker. Men det kan vara farligt att hänvisa till en mycket gammal undersökning med få recipienter, till exempel. Åtminstone bör man veta när den gjordes och vem som gjorde den för att sedan försöka dra slutsatser om det straffrättsliga systemet.

Att vi pratar straff i dag, Annika, beror på att betänkandet heter Straffrättsliga frågor. Då blir det lätt fokus just på straff. Men jag kan mycket väl hålla med om att det är viktigt att arbeta för att förebygga brott. Vi återkommer även där med tillkännagivanden. Vi tycker att det är viktigt att förhindra återfall och upplever nog att kriminalvården har blivit bättre efter de åtgärder som vi har vidtagit, men det finns säkert ytterligare förbättringspunkter.

Vi har uppenbarligen en helt annan syn när det gäller straff. Jag har lyssnat på ett antal anföranden från Annika. Det har varit långa brandtal mot påföljder och straff. Samtidigt varierar det lite grann. När det gäller till exempel köp av sexuell tjänst av barn, som vi tycker är vidrigt, tycker uppenbarligen även Annika Hirvonen att straffen är för låga. Där håller hon med. När det gäller andra typer av sexuella brott håller Miljöpartiet också med om att straffen nog har betydelse.

Det vore bra om vi kunde reda ut för riksdagen när straff är bra och när straff inte är bra. Det är lite svårt att hänga med i resonemanget.


Anf. 83 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Inledningsvis gläds jag åt att också Krister Hammarbergh pratar om vikten av återfallsförebyggande och brottsförebyggande arbete. Jag hoppas att vi kan nå en bred enighet om att fokusera på de här områdena, som jag åtminstone tycker har varit för eftersatta under de åtta år som Krister Hammarberghs parti ledde arbetet.

Jag tycker att vi ska ha straff för straffvärda gärningar, och nivån på straff behöver diskuteras. Att generellt höja straffen för än det ena, än det andra, vilket inte minst Sverigedemokraterna driver men som även Moderaterna verkar ha anslutit sig till i högre grad, tror jag inte på. Det beror helt enkelt på att det inte finns vare sig vetenskapligt, utredningsmässigt eller annat stöd för att det skulle leda till minskad brottslighet.

På sexuallagstiftningens område, inte minst när det gäller våldtäkt, har vi ett problem med att inte allt som borde vara straffbart anses som brott. Att vi i dag inte har en samtyckeslagstiftning gör att det i praktiken finns en del fall som borde rubriceras som våldtäkt, om än inte jättemånga, men inte gör det. Jag tycker också att vi behöver överväga ett oaktsamhetsrekvisit, eftersom det i dag uppenbarligen begås gärningar som inte rubriceras som brott men som borde göra det. Det är där vi har en skillnad. När det behövs ska vi ha goda skäl för att höja straff eller nykriminalisera.


Anf. 84 Krister Hammarbergh (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Herr ålderspresident! Jag är gärna väldigt enig med Miljöpartiet i många frågor - men inte för att vara enig, utan det ska vara rätt också. Det är resultatet som räknas. Vi kan nog inte räkna med att kunna samarbeta om ni inte har några ambitioner och inte heller är på väg åt rätt håll, utan vi kommer att stå för vad vi uppfattar som en viktig och bra politik.

När vi pratar om straffrättsliga frågor, som dagens betänkande gäller, tycker vi att det är viktigt att vi har påföljder som står i proportion till brottets allvar. Visst gör det mig lite bekymrad när Annika Hirvonen säger att man inte kan höja straffen för än det ena, än det andra och reserverar sig mot påföljdsskärpningar när det gäller allvarliga våldsbrott - som om det inte hade någon som helst betydelse.

Däremot håller hon med oss - vilket i och för sig hedrar henne, men då gäller det inte oaktsamhet - när det gäller köp av sexuella tjänster från barn. Det är inte bra att vi har ett straffminimum som bara är böter, utan hon tycker att straffet är för lågt. Men hon kan inte reda ut för vare sig mig eller sig själv varför det är bra med höjda påföljder i det ena fallet men inte i det andra.

Jag tror, herr ålderspresident, att det vore bra att ta sig en funderare på vad man egentligen vill. Det blir svårt att samarbeta om något som än slinker hit och än slinker dit och sällan går att ta på.


Anf. 85 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Inte heller jag söker enighet bara för sakens skull, när vi faktiskt inte är eniga om många saker. Ni vill till exempel att staten ska prioritera och lägga en massa tid och resurser på att byta namn på inbrott i människors hem. På den punkten är vi helt överens om att vi inte behöver vara eniga.

Krister Hammarbergh! Visst är det väl bra att man inte alltid säger att högre straff är lösningen på allt. Det måste ändå vara rimligt att vi gör det som vi från Socialdemokraterna och Miljöpartiet har varit tydliga med genom hela betänkandet, nämligen inväntar den beredning som pågår av de förslag som redan har utretts men också inte minst de utredningar som pågår. Det är genom den kunskapsinhämtande processen som vi kan komma fram till vad som är en bra idé inom straffrätten och inte.

Här känns det som om Moderaterna ganska snabbt har glömt bort hur man för en ansvarstagande politik i regeringsställning och snarare hemfaller åt att söka konflikter även på de områden där det inte finns.


Anf. 86 Johan Hedin (C)

Herr ålderspresident! Betänkandet spänner över en lång rad områden, de flesta mycket viktiga. Jag väljer dock att lägga mitt fokus på det som jag upplever är allra viktigast just nu.

Efter valet blev jag utsedd till vårt partis rättspolitiska talesperson. Det var nya uppgifter för mig, så det första jag satte igång att göra var att försöka koppla ett grepp om ämnet för att styra in arbetet mot prioriteringar. Vilket ska man ta tag i allra först?

Det mesta som vi diskuterar och debatterar är naturligtvis oerhört angeläget. Men jag tyckte att det var viktigt att fundera på vem som är i störst behov av rättspolitikens intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Brott som begås mot barn är särskilt allvarliga, och barn är personer som förtjänar vår allra största uppmärksamhet. I Centerpartiet har vi jobbat lite med idéer kring detta. Vi vill införa ett särskilt barnmisshandelsbrott i brottsbalken. Många tror att det redan finns, men det är bara till hälften sant. Misshandel är naturligtvis förbjuden i lag, och barn omfattas visserligen av det brottet, men vi vill göra den viktiga markeringen att barn är särskilt viktiga och att barn har ett värde, att barn har rätt till en så trygg uppväxt som möjligt och att samhället ser allvarligt på såväl fysisk som psykisk misshandel.

Av samma skäl vill vi också införa ett barnfridskränkningsbrott. Finessen med en sådan konstruktion är att ett större antal småbrott, som i sig har ett lågt straffvärde, tillsammans utgör en allvarlig kränkning mot barnen när barnen utsätts för dessa brott upprepat och systematiskt.

Herr ålderspresident! En ny typ av bedrägligt beteende plågar barn och unga sedan några år. Det kallas gromning och går ut på att vuxna på olika sätt försöker närma sig barn på nätet i sexuella syften. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, och detta måste vi göra någonting åt.

Redan under alliansregeringens tid infördes en lag för att stävja dessa försök. Men sedan dess har det inte hänt så mycket som vi hade hoppats på. Det är nästan ingen som döms för dessa brott, trots att det är tydligt att de förekommer.

Alliansregeringen tog också initiativ till en utredning som ska titta på hur lagstiftningen kan bli mer slagkraftig. Det kan handla om strängare straff, och det kan också handla om att göra det lättare att döma.

Det är oerhört viktigt att vi nu ligger på regeringen och säkerställer att den fullföljer Alliansens linje om att gromningsbrotten ska tas på stort allvar. Vi får inte hamna i ett läge där regeringen lägger ned utredningen och skyller på bristande resurser när frågan borde vara prioriterad. Vi får inte heller låta regeringen vila på lagrarna och tänka att man gör detta sedan. Alla ska vara fullt medvetna om att onödig saktfärdighet från regeringens sida i fråga om detta angelägna ämne inte är acceptabel. Sedan tror jag att vi behöver göra en hel del mer när det gäller just gromning och de brott som drabbar unga på och genom nätet.

Herr ålderspresident! Om jag skulle ge några handfasta råd till en ungdom eller ett barn som är ute på nätet och känner att han eller hon är i närheten av att drabbas av någonting sådant är det några saker som man bör tänka på.

Det första är att avbryta kontakten så fort någonting börjar kännas obehagligt. Spara gärna sms eller annat som kan användas som bevis. Men avbryt kontakten. Det går inte att resonera med en gromare. Barnet och en gromare vill inte samma saker. Detta är en vuxen människa som försöker lura barnet att göra saker som barnet inte vill göra.

Det andra är att prata med en vuxen, gärna med en förälder, men om det inte känns bekvämt kanske det finns en lärare eller en fritidsledare att prata med. Om inte det heller finns kan man ringa till Bris. Det finns säkert många andra ställen som man kan vända sig till också.

Man ska också polisanmäla detta. Det är viktigt att detta kommer till polisens kännedom, så att de kan lägga ihop två och två och kanske kan se ett mönster. Polisen har kanske misstankar mot någon sedan tidigare. Man kan också anmäla detta till dem som tillhandahåller den nättjänst där denna kontakt äger rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Slutligen när det gäller dessa råd vill jag att dessa unga människor ska tänka på att det aldrig är deras fel. Som ung har man rätt att vara nyfiken och att ställa frågor och söka kontakt med alla typer av människor. Man har också rätt att göra misstag. Men en vuxen har aldrig rätt att försöka lura ett barn att göra saker som barnet inte vill.

Jag tänkte också lite grann haka på den debatt som har ägt rum tidigare om inbrottsstöld. Det har delvis varit märkliga resonemang.

Inbrott är någonting som inte bara drabbar materiellt utan som också drabbar den personliga integriteten. Att införa den nya brottsrubriceringen innebär att vi för upp nivån från att handla om bötesstraff till att handla om fängelsestraff. Det ökar seriositetsgraden för hela denna typ av brottslighet och visar att vi tar den på allvar. Jag tycker att resonemangen inte riktigt håller ihop. Jag är absolut för att vi ska införa brottsrubriceringen inbrottsstöld.

Alla de brott som man ibland avfärdar som mängdbrott är inte mindre viktiga för att de är många. Det är snarare tvärtom. Det är för att de är många som vi måste ta itu med dem.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till min reservation 9 som handlar om barnfridskränkningsbrott.

(Applåder)


Anf. 87 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Jag vill påpeka att minimistraffet för inbrottsstöld, det som i dag heter grov stöld, redan är fängelse. Grov stöld är det nämligen när det handlar om att till exempel begå stöld i någon annans bostad. Då är fängelsestraff ministraffet.

Jag ville bara påpeka det, eftersom det verkar finnas en missuppfattning om faktaläget i frågan.


Anf. 88 Johan Hedin (C)

Herr ålderspresident! Det verkar inte som om polisen håller med, och jag tror definitivt inte att alla som drabbas av inbrott och ser att ingenting händer - det utreds inte - håller med. Jag tror att det verkligen finns anledning att rikta uppmärksamhet mot inbrottsstölderna. Det är ett stort problem, och man upplever att problemet har ökat.

Jag har tittat lite i forskningen. Än så länge finns det inga tydliga forskningsstöd. Men folk kontaktar mig kanske varannan vecka och berättar om ligor som drar runt. Inte sällan är det dieseltankar som står på gårdsplaner som länsas. De som drabbas ringer till polisen, och i den mån polisen kommer gör de det alldeles för sent. Det finns all anledning att rikta mycket uppmärksamhet mot detta.

Jag tror fortfarande att en ändring av rubriceringen för detta brott till inbrottsstöld är ett bra sätt att höja straffvärdet för denna typ av brottslighet och kriminalitet. Det är vi i Sverige värda för att känna trygghet.


Anf. 89 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Jag vill verkligen instämma i det som Johan Hedin säger om att det är viktigt att vi fokuserar på att bekämpa inbrott i Sverige i dag. Det är alldeles för få som klaras upp. Vi talar om några enstaka procent. Det måste vi verkligen bli bättre på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Jag är dock övertygad om att vi inte blir bättre på det genom att vi sätter oss och skriver om texten i alla lagböcker. Det handlar snarare om att polisens arbete ska bli effektivare. Det handlar om att polisen ska bli duktigare metodmässigt och att vi ska få ut fler poliser. Vi är helt eniga om att det är ambitionen med den omorganisation som vi har gjort.

Det är mycket skrämmande att höra beskrivningar av att människor upplever att polisen inte har tagit inbrotten eller stölderna på allvar. Så ska det naturligtvis inte gå till. Men, herr ålderspresident, att byta namn på detta brott, från grov stöld till inbrottsstöld, är tyvärr inte det som kommer att lösa detta problem. Men vi ska absolut rikta mer uppmärksamhet mot dessa brott.


Anf. 90 Johan Hedin (C)

Herr ålderspresident! Det är många kloka saker som Annika Hirvonen framför här. Det handlar bland annat om lagstiftning och kriminalisering. Men det handlar också, precis som Annika Hirvonen säger, om polisens arbete och effektivitet. Men mot bakgrund av det är det utomordentligt märkligt att regeringen väljer att lägga ned den utredning som skulle se över hur man kan renodla polisens uppgifter, så att polisen kan bli ännu effektivare.


Anf. 91 Roger Haddad (FP)

Herr ålderspresident! Jag vill först och främst yrka bifall till de reservationer där Folkpartiet finns med och inte minst vår reservation 21 om hot mot förtroendevalda.

Flera talare har varit inne på att detta är ett historiskt betänkande med så många tillkännagivanden och att det är en viktig signal från justitieutskottet om att många av de reformer och utredningar som påbörjades av alliansregeringen och Folkpartiet ska genomföras. Det är bara något av dessa ärenden som har påbörjats av den nya regeringen, nämligen direktivet om terrorism som kom i december förra året. Det finns naturliga förklaringar till det, eftersom regeringen bara har suttit drygt ett halvår vid makten.

Herr ålderspresident! Jag vill ta upp ett antal saker i betänkandet men inte allt. Betänkandet är nämligen mycket omfattande.

Kvinnofridskränkning diskuteras indirekt i detta betänkande. Det finns ett antal yrkanden under paraplyet av alliansmotioner, bland annat om att införa ett nytt brott när det gäller barn. Jag vet att kammaren har debatterat frågan om våldsbrott och kvinnofridskränkning. Men jag vill ändå nämna detta med överträdelse av kontaktförbud. Vi ser gärna en skärpt uppföljning av den här lagstiftningen. När vi satt i regering fick vi kritik för att vi inte gjorde någon uppföljning innan vi skärpte lagstiftningen. Det är alltså en punkt som vi förordar.

I går fick vi svar från justitieministern i kammaren på frågan om elektronisk fotboja. Regeringen öppnar nu upp för att se över kraven.

Vi noterar och välkomnar det arbete som alliansregeringen påbörjade om en översyn av frågan om kriminalisering av kränkningar på internet. Det arbetet fortsätter fram till 2016, så det är för tidigt att dra några slutsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Jag vill särskilt kommentera bedrägeribrotten. Bedrägeribrotten i Sverige är ett stort och kraftigt växande problem. Det visar även underlag från Brottsförebyggande rådet som för ett år sedan fick ett uppdrag av alliansregeringen att analysera frågan och presentera förslag till förebyggande åtgärder.

Många enskilda drabbas. I dag är det väldigt enkelt att ta ett lån, beställa mobiltelefoner med abonnemang och göra inköp i någon annans namn. Detta är inget som vi ska acceptera. Helt klart måste banker och företag, men också vi lagstiftare, agera mycket tuffare mot identitetsstölder.

Därför är det positivt att en majoritet i justitieutskottet i dag vill att riksdagen ska göra tre tillkännagivanden till regeringen om skärpta krav och straff för bedrägeribrott. Att olovligt använda andra personers identitet och uppgifter måste kriminaliseras.

Herr ålderspresident! En annan fråga som Folkpartiet har uppmärksammat i det här betänkandet, genom vår reservation 21, är hoten mot de förtroendevalda. Vi fick under förra regeringen igenom tillsättandet av en utredning där överåklagaren Torsten Angervåg har tittat på brott mot politiskt förtroendevalda under åren 2000-2014.

Kartläggningen, som nyligen överlämnades till regeringen, visar tydligt att sådana gärningsmän sällan lagförs. Vi i Folkpartiet anser att hot och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin och att samhällets signal och därmed domstolarnas prioritering måste förbättras.

De som utsätts för trakasserier, hot och våld bara för att de är förtroendevalda måste känna tillit till rättsväsendet, så att de vågar och vill anmäla men också att de faktiskt känner att polis och rättsväsendet tar detta på allvar. Så är det inte i dag.

Mot den bakgrunden ser vi fram emot och hoppas på att den nya regeringen lägger fram konkreta förslag till Sveriges riksdag. I avvaktan på det och eftersom vi inte har fått stöd för de yrkanden som behandlas i betänkandet yrkar jag bifall till vår reservation 21.

Herr ålderspresident! Hatbrotten tas också upp i det här betänkandet. Folkpartiet har ställt ett antal skriftliga frågor till både justitieministern och inrikesministern för att bringa klarhet i vilka eventuella uppdrag regeringen avser att ge svensk polis, vilka resurser som kommer avsättas etcetera. I dag fick Folkpartiet ett svar från inrikesministern där han välkomnar polisens höjda ambition, men i övrigt innehöll svaret inga tydliga och konkreta besked.

Vi har också inhämtat information från regeringen att Åklagarmyndigheten snart planerar att genomföra en aktstudie om hatbrott. Vi är angelägna om att fler ärenden klaras upp, att fler ärenden faktiskt anmäls samt att förtroendet ökar hos berörda så att man vågar lämna information som kan vara av vikt för utredning, men också vid åtal och straffbestämmelse.

Herr ålderspresident! Avslutningsvis vill Folkpartiet lyfta fram och kommentera vårt särskilda yttrande i betänkandet om transpersoner.

Vi har under några år jobbat för att lagstiftningen kring hatbrott också ska inkludera transpersoner. Alliansen tillsatte i somras en utredning som bland annat ska se över om transpersoner ska inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp och diskriminering, vilket inte sker i dag. Utredningen ska lämna sitt förslag i slutet av året. Mot bakgrund av detta vill vi i Folkpartiet ändå markera att vi bejakar och förordar en förändring för att stärka det straffrättsliga skyddet för transpersoner.


Anf. 92 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Herr ålderspresident! Hittills har tyngdpunkten i debatten om straffrättsliga frågor legat på de hela 17 tillkännagivanden som justitieutskottet föreslår till riksdagen för beslut i eftermiddag. Det är viktigt att straff står i proportion till brottets allvar. Brott måste få konsekvenser. Det handlar om rättvisa snarare än om en populistisk tävling om att få ihop högst antal tillkännagivanden, som tidigare debattörer har varit inne på och hävdat.

Rättvisa är ett grundvärde som förutsätter en balans mellan alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter. Denna rättvisebalans rubbas när någon begår ett brott och handlar orätt. När en gärningsman låter sin handlingsfrihet gå ut över andras rättigheter ska det offentligas uppgift vara att skipa rättvisa och att återställa balansen så långt det är möjligt.

Ingen människa ska tillåtas att ostraffat utnyttja eller exploatera någon annan. Kränkningar och övergrepp måste få konsekvenser och ska aldrig löna sig. Den dag man accepterar att så sker har man i rättviserelationen människor emellan lagt sig i fel vågskål och i realiteten ställt sig på förbrytarens sida. Samhället måste alltid stå på brottsoffrets sida. Övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom kan aldrig tolereras.

Därför är det viktigt att straff står i proportion till de brott som begåtts. Straff som utdöms för ett brott är också ett sätt för brottslingen att sona sin skuld både gentemot staten, som har till uppgift att värna rättvisan, och framför allt gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar brottslingen sin skuld och förtjänar därefter att behandlas som vilken annan medborgare som helst.

Detta vill jag säga som en inledning när vi diskuterar straffrättsliga frågor. Det är viktigt att ha dessa principer med sig när vi behandlar de 17 tillkännagivanden som justitieutskottet lägger fram inför riksdagen.

Många av dessa tillkännagivanden handlar om skärpta straff för människohandel och om köp av sexuella tjänster där barn många gånger utsätts för kränkningar. Jag instämmer i det som Johan Hedin från Centerpartiet var inne på tidigare. Det är också viktigt för oss som kristdemokrater att stå på dessa barns sida och att skräpa straffen för till exempel gromning.

Andra tillkännagivanden handlar om bedrägerier och ID-kapningar. Enskilda och företag som utsätts för bedrägerier måste få upprättelse. I takt med den tekniska utvecklingen har det blivit lättare att utföra omfattande bedrägerier.

Systematiska bedrägerier används nästan som en affärsidé i dag. Sådana bedrägerier måste få skärpta straff för att stå i proportion till allvarligheten i brotten. Att drabbas av en identitetsstöld är en allvarlig kränkning för den enskilda personen och innebär ett stort lidande.

Egendomsskyddsutredningen har presenterat förslag om att olovlig användning av någon annans identitetsuppgifter ska straffbeläggas som ett särskilt brott som benämns identitetsintrång. Det är hög tid att regeringen lägger fram förslag för att kriminalisera ID-kapningar.

Samma utredning tog också fram förslag för att ta krafttag mot systematiska fakturabedrägerier. Ett av tillkännagivandena som finns i det här betänkandet går ut på att regeringen ska komma tillbaka till riksdagen senast den 1 oktober i år med ett förslag. Det är angeläget för de enskilda personer som drabbas. Men det är också oerhört viktigt att företagen, inte minst de små företagen som står för fyra av fem nya jobb, får goda möjligheter att växa och anställa fler. Att utsättas för bedrägerier är kostsamt och tidsödande vid sidan av den kränkning som det innebär för de företagare som drabbas. Här behöver samhället och det offentliga tydligare ställa sig på deras sida som vill göra rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Vi har i debatten, herr ålderspresident, varit inne på frågan om inbrottsstöld. Att utsättas för inbrott i sin bostad är ett av de brott som flest människor i Sverige oroar sig över att drabbas av. Att någon bryter sig in hemma hos mig, rotar runt bland mina saker och roffar åt sig av ägodelar som kanske inte går att ersätta är oerhört allvarligt. Men den största stölden är att beröva människor deras trygghet i det egna hemmet. Mitt hem är inte längre min borg. De som utsatts för bostadsinbrott flyttar inte sällan därifrån.

Här har riksdagen redan givit ett tillkännagivande till regeringen om att prioritera kampen mot bostadsinbrott, grundat på en motion av Kristdemokraterna som bland annat herr ålderspresidenten skrivit under.

Uppklaringsprocenten är på tok för låg. I betänkandet som vi i dag diskuterar finns ett ytterligare tillkännagivande, att straffet för denna typ av brott ska skärpas. Vi vill införa - och riksdagen kommer att ge regeringen i uppdrag att ta fram - en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, med minimistraffet ett års fängelse. Straffet måste stå i proportion till den allvarliga kränkning det innebär att ha inbrott i sitt hem.

Det finns i betänkandet en rad andra tillkännagivanden, som mina allianskolleger varit inne på. Det gäller bland annat bekämpandet av terrorism och grov organiserad brottslighet. Jag står bakom de 17 tillkännagivandena och Alliansens reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 8.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hedin (C).


Anf. 93 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr ålderspresident! Jag kan inte låta bli att reflektera såväl över att min hem är min borg som över egendomsbrott och liknande. Jag tänkte dock fokusera på en annan viktig fråga, nämligen våldtäkter, rätten till den egna kroppen och begränsning av andras tillgång till den.

Det här är ett stort betänkande om straffrättsliga frågor. Många har talat om de olika delarna i betänkandet. Jag tänkte koncentrera mig enbart på den punkt som heter Våldtäktsbrottets utformning, och jag börjar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation, det vill säga reservation nr 11.

Sedan i höstas pågår ett arbete med en översyn av våldtäktsbrottet. Sedan november bedrivs arbetet av en parlamentarisk kommitté som bland annat ska överväga om det bör införas en samtyckesbaserad regleringsmodell för våldtäkt, det vill säga om det ska krävas att alla inblandade parter har sagt ja till sex.

Det finns flera delar i den pågående utredningen som man absolut behöver göra en översyn av. Det är jättebra att det utreds. Men när det gäller samtyckeskravet finns det inget behov av ytterligare utredning. Den frågan har utretts, det finns förslag och det går bra att lägga fram dem för riksdagen. År 2015 borde det vara självklart att sex kräver samtycke av alla deltagande parter. Att inte kräva det visar på en unken inställning, mycket märklig och gammaldags.

Straffrättsliga frågor

Det är oftast kvinnor som utsätts för våldtäkt. Att kvinnan själv ska styra över sin kropp och sin sexualitet är ännu inte en självklarhet. Att vi fortfarande har en lagstiftning som inte utgår från att alla, även kvinnor, ska kunna säga nej eller ja till sex är helt galet. Jag kan inte se problemet. Jag kan inte förstå hur det kan vara på det sättet. Hur svårt kan det vara att ändra på det?

Utgångspunkten i våldtäktsmål är i dag hur tydligt kvinnans - det är som sagt oftast fråga om en kvinna - ovilja har visats. Hur tydligt har det varit att hon inte vill? Hur tydligt har hon gjort motstånd, och vilket motstånd har hon gjort? Att ens komma på tanken att en kvinna som inte agerar alls är fri att användas efter tycke och smak är för mig fullkomligt obegripligt. Det är obegripligt att ett sådant resonemang ens ska behöva föras.

En kvinna som är full, drogad eller bara rädd gör inte tillräckligt motstånd. Sex är något som alla deltagande parter samtycker till. Utgångspunkten måste därför i stället vara att varje människa rår och beslutar över sin egen kropp. Ingens kropp står någonsin till förfogande för någon annan. All form av sex kräver samtycke. Allt annat är ett övergrepp, alltifrån ofredande till våldtäkt. Det finns ingen anledning att utreda om samtyckesreglering ska in i lagen. Det är bara att ordna med det snarast.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-03-18
Förslagspunkter: 72, Acklamationer: 66, Voteringar: 6

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Mord

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2493 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (SD)
  2. Starka laserpekare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 26.2.
    • Reservation 2 (SD)
  3. Barnmisshandelsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkande 1.
    • Reservation 3 (C)
  4. Misshandel av gravida

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:1542 av Johnny Skalin (SD) och

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 4 (SD)
  5. Straffbestämmelsen om människohandel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkande 13 och

    2014/15:1711 av Tuve Skånberg (KD) yrkande 6.
    • Reservation 5 (C)
  6. Skärpta straff för människohandel och koppleri

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 37 och

    bifaller motion

    2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2.
    • Reservation 6 (S, MP, V)
  7. Gränsöverskridande åtgärder för att bekämpa människohandel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  8. Nationell handlingsplan mot människohandel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkande 10.
    • Reservation 7 (C)
  9. Brottsrubricering i visst fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  10. Betänketid för återhämtning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkande 9.
  11. Utvärdering av straffskärpning för fridskränkningsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6.
    • Reservation 8 (M, C, FP, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, C, FP, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M072012
    SD44005
    MP22003
    C11902
    V19002
    FP01603
    KD01501
    Totalt187122040
    Ledamöternas röster
  12. Barnfridskränkningsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkande 2.
    • Reservation 9 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M720012
    SD44005
    MP22003
    C02002
    V19002
    FP16003
    KD15001
    Totalt28920040
    Ledamöternas röster
  13. Uppmaning att begå självmord

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  14. Det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet.
  15. Straffet för olaga hot

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  16. Mobbning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  17. Våldtäktsbrottets utformning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:137 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 3 och 2,

    2014/15:2 av Karin Karlsbro (FP),

    2014/15:287 av Edward Riedl (M),

    2014/15:756 av Yasmine Larsson (S),

    2014/15:2163 av Veronica Lindholm m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

    2014/15:2291 av Hillevi Larsson (S),

    2014/15:2446 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,

    2014/15:2456 av Johan Hedin (C) yrkandena 4 och 8,

    2014/15:2876 av Fredrik Schulte (M) och

    2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 9.
    • Reservation 10 (M, C, FP, KD)
    • Reservation 11 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M007212
    SD44005
    MP21013
    C00202
    V11802
    FP20143
    KD00151
    Totalt1691812240
    Ledamöternas röster
  18. Köp av sexuell handling av barn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn.
  19. Köp av sexuell tjänst

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst.
  20. Kontakt med barn i sexuellt syfte

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om kontakt med barn i sexuellt syfte.
  21. Dubbel straffbarhet för köp av sexuell tjänst

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  22. Oaktsamhetskrav i fråga om barns ålder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  23. Sexuellt umgänge med elev

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  24. Utnyttjande av barn för sexuell posering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  25. Hedersrelaterade brott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3,

    2014/15:1725 av Désirée Pethrus (KD) och

    2014/15:1888 av Robert Hannah m.fl. (FP).
    • Reservation 12 (M, C, FP, KD)
  26. Inbrottsstöld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om inbrottsstöld. Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2014/15:2246 av Tina Ghasemi (M) och

    2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2.
    • Reservation 13 (S, MP, V)
  27. Ringa stöld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3.
    • Reservation 14 (M, C, FP, KD)
  28. Systematiska snatteribrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  29. Metallstölder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:43 av Johan Pehrson (FP) yrkande 2 och

    2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5.
    • Reservation 15 (M, C, FP, KD)
  30. Skärpning av straffet för bedrägeri m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpning av straffet för bedrägeri m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2014/15:197 av Roger Haddad (FP) och

    bifaller motion

    2014/15:2969 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 4.
    • Reservation 16 (S, MP, V)
  31. Identitetsstöld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om identitetsstöld. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2014/15:1617 av Sofia Damm (KD) och

    2014/15:2413 av Finn Bengtsson m.fl. (M) samt

    bifaller motion

    2014/15:2969 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3.
    • Reservation 17 (S, MP, V)
  32. Utredning av frågan om identitetsstöld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  33. Systematiska fakturabedrägerier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om systematiska fakturabedrägerier. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

    2014/15:843 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) och

    bifaller motionerna

    2014/15:2969 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5 och

    2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 7.
    • Reservation 18 (S, MP, V)
  34. Djurplågeri

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:2784 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 samt

    2014/15:2926 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 19 (SD)
  35. Hot mot förtroendevalda

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:2326 av Birgitta Ohlsson (FP),

    2014/15:336 av Andreas Norlén och Finn Bengtsson (M),

    2014/15:183 av Maria Malmer Stenergard och Annicka Engblom (M) yrkandena 1 och 2 samt

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 36.
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (FP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (FP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M720012
    SD30415
    MP22003
    C20002
    V18012
    FP01603
    KD15001
    Totalt251164240
    Ledamöternas röster
  36. Synnerligen grovt narkotikabrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om synnerligen grovt narkotikabrott.
  37. Drogen kat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 35.
    • Reservation 22 (SD)
  38. Skyldighet att bistå den som är nödställd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  39. Straffbestämmelser om rattfylleri

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  40. Eftersupning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  41. Tjänstefel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  42. Illegal spelverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  43. Allvarlig miljöförstöring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  44. Ekobrottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  45. Skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2014/15:289 av Edward Riedl (M),

    2014/15:1758 av Lars Hjälmered (M) och

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 2 och

    bifaller motionerna

    2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 7 och

    2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 5.
    • Reservation 23 (S, MP, V)
  46. Skärpta straff för vissa brott som särskilt drabbar kvinnor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 11.
    • Reservation 24 (SD)
  47. Brott mot viss näringsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  48. Straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2014/15:1904 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 6 och

    2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 4 och

    bifaller delvis motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 22.
    • Reservation 25 (S, MP, V)
  49. Kumulationsprincip vid vissa grova brott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 23.
    • Reservation 26 (SD)
  50. Brott av sexuell karaktär mot arbetstagare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 10.
    • Reservation 27 (SD)
  51. Livstidsstraff utan möjlighet till benådning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 28 (SD)
  52. Införande av en s.k. tredje-gången-gillt-princip

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 24.
    • Reservation 29 (SD)
  53. Användning av otillåtna utredningsmetoder i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 25.
    • Reservation 30 (SD)
  54. Begående av brott i samband med störande av allmän ordning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 27.
    • Reservation 31 (SD)
  55. Utvisning till men för den tilltalade

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 18.
    • Reservation 32 (SD)
  56. Ny påföljd efter tidigare dom

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 42.
    • Reservation 33 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 33 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M720012
    SD04405
    MP22003
    C20002
    V18102
    FP16003
    KD15001
    Totalt26445040
    Ledamöternas röster
  57. Avskaffa dagsböter som påföljd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  58. Beräkning av dagsbotsbelopp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:1265 av Adam Marttinen och Angelika Bengtsson (SD).
    • Reservation 34 (SD)
  59. Straffskärpning på grund av offrets skyddslösa ställning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  60. Solidariskt straffansvar för ledande personer i företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  61. Skärpta straff vid grov organiserad brottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff vid grov organiserad brottslighet.
  62. Förverkande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om förverkande.
  63. Skärpt straffansvar vid underlåtenhet att avslöja och hindra brott i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpt straffansvar vid underlåtenhet att avslöja och hindra brott i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen motion

    2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 4.
    • Reservation 35 (S, MP, V)
  64. Deltagande i kriminell organisation och därmed sammanhängande frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2535 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (SD) yrkandena 1, 5-7 och 10.
    • Reservation 36 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 36 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M720012
    SD04306
    MP22003
    C20002
    V18102
    FP15004
    KD15001
    Totalt26344042
    Ledamöternas röster
  65. Försök till häleri

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om försök till häleri. Därmed bifaller riksdagen motion

    2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 8.
    • Reservation 37 (S, MP, V)
  66. Preskription

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2014/15:2524 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 33.
    • Reservation 38 (SD)
  67. Ersättning till frihetsberövade

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  68. Resor utomlands i syfte att delta i terroristhandlingar eller terroristträning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2014/15:1005 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 4,

    2014/15:2936 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 8 och

    2014/15:2996 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1.
    • Reservation 39 (SD)
  69. Deltagande i väpnad konflikt utomlands i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om deltagande i väpnad konflikt utomlands i vissa fall.
  70. Begränsning i rätten till ekonomiskt stöd m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  71. Det straffrättsliga skyddet för transpersoner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument
  72. Rättsväsendets arbete med hatbrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument