Fiskeripolitik

Betänkande 2022/23:MJU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)

Riksdagen sa nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022 och hänvisar framför allt till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 31

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-04-25
Justering: 2023-05-04
Trycklov: 2023-05-04
Reservationer: 36
Betänkande 2022/23:MJU14

Alla beredningar i utskottet

2023-04-11, 2023-04-25

Nej till motioner inom fiskeripolitiken (MJU14)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de 106 förslag i motioner om fiskeripolitiska åtgärder som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om åtgärder för miljömässigt hållbara bestånd, trålfiske, åtgärder för att främja svensk fiskerinäring, fiskerikontroll, vattenbruk och fritidsfiske.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-09
Debatt i kammaren: 2023-05-10
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:MJU14, Fiskeripolitik

Debatt om förslag 2022/23:MJU14

Webb-tv: Fiskeripolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 118 Johanna Hornberger (M)

Fru talman! Fisken är en gemensam resurs som lever och verkar fritt från människans uppsatta nationsgränser. Vi vet att flera bestånd i dag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken behöver vi även söka lösningar utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma fiskeripolitik har till syfte att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning.

Moderaterna verkar från grunden att ta till vara hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Människor och företag i hela landet ska kunna växa och utvecklas. Därför vill vi stärka konkurrenskraften hos svenska företag och skapa möjligheter för en ökad livsmedelsproduktion. Det gäller även fiskenäringen och blå mat.

Vetenskapliga rekommendationer ligger till grund för de mängder fisk som genom EU:s gemensamma fiskeripolitik får fångas varje år. Därmed blir de data som ligger till grund för dessa vetenskapliga rekommendationer mycket viktiga. Ett problem är att det saknas tillförlitliga data om fiskbeståndens skick för att kunna bedöma storleken på mer lokala bestånd.

Varje medlemsland ansvarar därefter för att just dess beslutade kvoter inte överskrids. Därmed blir det viktigt med ett väl fungerande kontrollsystem. Det är dock tyvärr så att inte alla medlemsstater lever efter de regler om kontroll som finns. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, och Sverige behöver därför verka för att EU:s kontrollprogram för den gemensamma fiskeripolitiken skärps.

Vattenbruk, eller akvakultur, är odling av alla sorters djur och växter i vatten och är en växande näring på den svenska landsbygden med stor potential både för vår livsmedelsproduktion och genom att den minskar problem med övergödning och utfiskning i våra hav och sjöar. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för vattenbruk i Sverige.

Fru talman! Vi behöver föra Östersjöns och Östersjöfiskens talan för att många generationer efter oss ska kunna njuta av storheten med vattnet som omringar vår världsunika skärgård. Detta behöver vi göra med fler och kraftigare åtgärder.

Åtgärder som ger Östersjön möjlighet att återhämta sig kommer även att öka möjligheterna till en förbättrad och ökad livsmedelsförsörjning till oss människor. Det handlar om livsmedelsproduktion av förädlade produkter från Östersjöfisk som är unika för våra yrkesfiskare och producenter längs kusten.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Östersjöplanen, förvaltningsplanen för Östersjöns bestånd av torsk, sill - eller strömming - och skarpsill, har många år på nacken. Den behöver utvärderas och revideras. Vittnesmålen är många från fiskare längs vår kust om nära nog utplånade fiskbestånd och varningssignaler om små och magra fiskar.

Riksdagen har på Moderaternas initiativ beslutat att Sverige i EU ska verka för att en översyn av den gällande förvaltningsplanen för Östersjön genomförs. Planen ska ha sin utgångspunkt i en ny, evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion. Moderaterna har även länge drivit frågan om att fiskekvoter ska baseras på vetenskapliga fakta som säkerställer långsiktigt hållbara bestånd.

En hållbar fiskeripolitik förutsätter att det finns tillförlitliga data om fiskbeståndens livskraft. Det är dock ett återkommande problem att det saknas säkra data om beståndens skick, bland annat för torsken i Östersjön. Dessutom saknas det vetenskapliga kriterier för att kunna bedöma storleken även på mer lokala bestånd, som sill och strömming, i Östersjön. De data på vilka kvoterna i dag baseras behöver bli bättre och mer tillförlitliga.

Trålningen är en fråga som är av betydelse för fiskbestånden i Östersjön, och den har diskuterats under en längre tid. Moderaterna har drivit på för att flytta ut trålgränsen längs Östersjön, och under förra mandatperioden samlade vi sju av åtta partier i riksdagen till att ställa sig bakom dels en flytt av trålgränsen på prov, dels en begränsning av det fiske som tillåts innanför trålgränsen. Den tidigare regeringen startade arbetet i liten skala på mindre områden. Den nuvarande regeringen har skalat upp projektet till att omfatta hela Östersjökusten.

Sammantaget har Moderaterna under en längre tid aktivt och målmedvetet drivit på frågan om bättre villkor för Östersjöns återhämtning. Under förra mandatperioden samlade vi en majoritet i riksdagen för att driva den dåvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet framåt, inte bara för flytt av trålgränsen utan även för en reviderad förvaltningsplan för Östersjön och mer tillförlitliga data.

Både i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen är regeringens höga ambitioner om havs- och vattenmiljö tydliga.

Fru talman! Sverige är ordförande i EU, och under vårt ordförandeskap förväntas ministerrådet i juni besluta om kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitiken i dag och i morgon. Det är en fiske- och havspakt för hållbar, vetenskapsbaserad, innovativ och inkluderande fiskeriförvaltning. Härmed har Sverige en unik möjlighet att lyfta fram riksdagens tydliga vilja om en förändrad inställning för ett mer hållbart fiske i Östersjön inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Jag ser fram emot regeringens arbete med att föra frågan framåt i EU, där rådsslutsatser väntas i juni.

Fru talman! Kontroll och tillsyn är grunden för ordning och reda, så även i fisket. Moderaterna har länge velat skärpa kontrollen av fisket. Det är nödvändigt att EU:s gemensamma fiskeripolitik efterföljs, och Sverige verkar för att en uppföljning av EU:s kontrollprogram för den gemensamma fiskeripolitiken skärps. Det är viktigt för att säkerställa ett hållbart fiske men också för att ge svenska fiskare möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Fru talman! Globalt sett är nästan varannan fisk som konsumeras odlad. Förutom att bidra till livsmedelsproduktionen och skapa arbetstillfällen kan ett hållbart vattenbruk också bidra till att minska problem med övergödning och utfiskning i våra hav och sjöar. Odlad fisk kopplas ofta ihop med vårt grannland Norge, men vi behöver skapa bättre förutsättningar för företagare i Sverige som odlar blå mat.

Fru talman! Det är ett händelserikt halvår för fiskeripolitiken. Under svenskt ordförandeskap i EU beslutas förmodligen om en framtida inriktning för den gemensamma fiskeripolitiken. Förhoppningarna och förväntningarna är många och stora. Jag ser med tillförsikt fram emot regeringens arbete i förhandlingarna.

(Applåder)


Anf. 119 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Jag tackar Johanna Hornberger för anförandet. I många stycken var det bra, och jag delar många av åsikterna. Jag har dock ett par frågeställningar.

Vi pratar mycket om situationen i Östersjön och hur det ser ut för våra olika viktiga fiskarter. En av dessa är ålen, som har minskat med nära 95 procent på ganska kort tid. Vi har vidtagit olika åtgärder. Vi har i princip förbjudit ålfiske och kraftigt minskat antalet fiskare som fortfarande får licens för ålfiske. Ändå har ålen svårt att återhämta sig. Vi och många experter tror att vattenkraften dödar ganska många ålar under deras vandring.

Tyvärr har regeringen pausat miljöarbetet med vattenkraften. Hur länge tänker man pausa det? När tänker man återuppta arbetet? Eller tänker man ens återuppta arbetet med miljöprövning för att säkerställa att ålen och andra vandrande fiskarter får möjlighet att vandra på egen hand och kunna utvecklas?


Anf. 120 Johanna Hornberger (M)

Fru talman! Jag tackar Tomas Kronståhl för frågan.

Det finns en bred majoritet i riksdagen för hur fiskeripolitiken ska hanteras, och det tycker jag är bra just utifrån mitt fokus på Östersjön. Jag tror att detta även gäller ålen. Sverige är otroligt framgångsrikt i sitt hanterande och bevarande av ålen. Det vet vi inte minst med tanke på de senaste förhandlingarna i EU, där man inom ramen för EU utökat skyddet av ål genom att förlänga fiskestoppet från tre till sex månader.

Det pågår många fantastiska initiativ för att skydda ålen från vattenkraften, bland annat Ålfonden. Det handlar om att sätta ut ål och hjälpa ålen att leva i symbios med oss människor när vi behöver den energi som vattenkraften ger, även den småskaliga vattenkraften. Jag ser fram emot en fortsättning på arbetet med den småskaliga vattenkraften, och jag hoppas att vi kan fortsätta att använda oss av den.


Anf. 121 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Jag fick inget tydligt svar om när arbetet ska återupptas. Det vore en behjärtansvärd insats om det sker så snart som möjligt eftersom vi ser att åtgärder som utsättning av ål och annat inte ökar antalet. Jag tror att vi bör arbeta hårt med detta.

Det är positivt att även denna regering testar utflyttning av trålgränsen. Jag tror att det är en viktig åtgärd som behöver verkställas så fort som möjligt, för det börjar bli akut för sillen och strömmingen i Östersjön. Försöket behöver nog inte utredas mycket mer utan sättas i verket. Låt oss säkerställa att det verkligen sker, för det kan göra stor skillnad.

Johanna Hornberger var tidigare inne på att det sker mycket forskning och åtgärder för att försöka få till detta. Vi har också predatorer som säl, skarv och annat som lever på sill och strömming i Östersjön, och åtminstone sälen mår på många håll dåligt. Kan regeringen tänka sig att ompröva beslutet om säljakt och utöka denna jakt för att få en balans och även driva på i EU för att vi ska kunna börja handla med sälprodukter?


Anf. 122 Johanna Hornberger (M)

Fru talman! Ledamotens frågor ligger mig varmt om hjärtat, och vi står varandra nära i allt det som ledamoten tog upp.

Jag ska börja i slutet, med sälen och skarven. Moderaterna har under en längre tid förespråkat att jakten på både säl och skarv behöver utökas, av de skäl som ledamoten tog upp. Förhoppningsvis gör vi snart framsteg, men precis som ledamoten nämner är det nödvändigt att vi även här åstadkommer förändring i EU. När det gäller trålgränsen har projektet utökats. Från att den tidigare regeringen sjösatte det i mindre skala har den här regeringen nu utökat det till hela Östersjön.

Den rapport som nyligen släpptes av Havs- och vattenmyndigheten visar på precis det som ledamoten säger, nämligen att man har kommit långt fram i arbetet och att man förväntar sig att sjösätta detta redan till fiskesäsongen 2024 och att det till och med - som jag förstår det som rapporteras - går snabbare än tidsplanen.


Anf. 123 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till våra talarregler. Jag ber om ursäkt om jag gjorde övertramp sist.

Fru talman! Jag uppskattade verkligen Johanna Hornbergers anförande. Mycket av det som ledamoten säger håller jag med om. Det är viktiga frågor. I dessa frågor har det också ofta varit stor samsyn i miljö- och jordbruksutskottet och riksdagen, inte minst när det gäller det stora arbete som Miljömålsberedningen gjorde när den lämnade över ett betänkande med alla partier i Sveriges riksdag bakom sig till regeringen för två år sedan. Det har sedan varit på remiss och varit väl omhändertaget.

Det visar på helheten med havsfrågorna. Det vi gör på land påverkar det vi gör i havet, det vi gör på kusten påverkar fisket och fisket påverkar i sin tur, och så vidare. Det stora greppet där var ekosystembaserad förvaltning, alltså att hav och klimat hänger ihop, att detta är så stora frågor att vi faktiskt skulle behöva en havsmiljölag som gör att vi behöver ta hänsyn till dessa frågor och att varje regering skulle ta fram en havsmiljöproposition vid varje nytt regeringstillträde.

Detta skulle bli en proposition till riksdagen, och den låg på S- och MP-regeringens bord och var aviserad till förra våren. Sedan var det en socialdemokratisk regering, och den lade inte fram den på det halvår de satt. Och nu har vi en ny regering, en borgerlig regering, som i sin vårändringsbudget sa att det inte kommer att bli någon.

Min fråga till ledamoten är: Är detta också en tillfällig paus som med vattenkraften, och kommer vi någon gång att få se detta arbete bli verklighet? Kommer det någon havsmiljöproposition?


Anf. 124 Johanna Hornberger (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Nohrén för frågan. Vi har stått i de här talarstolarna tidigare och debatterat precis samma fråga, om Miljömålsberedningen och den proposition som fanns framtagen.

Som jag nämnde i mitt anförande har regeringen höga ambitioner när det gäller hav och vatten. Huruvida de kan kopplas till just denna proposition och när den ska komma eller inte komma vet jag inte mer om än vad ledamoten vet, utan vi får nog snällt vänta på att regeringen tar sig igenom sitt första år, hanterar en ekonomisk vinter med allt vad det innebär, ett stort och snabbt arbete för trålgränsen och förhandlingar i EU vad gäller det stora fiskepaketet och förhandlingar om kontrollförordningarna inom den gemensamma fiskeripolitiken.

Det görs alltså många andra stora och viktiga framsteg för just fiskerinäringen och för våra hav och vatten på andra sätt. Jag får helt enkelt återkomma i frågan.


Anf. 125 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Precis som ledamoten säger stod vi här för ett halvår sedan ungefär och hade samma debatt. Då skulle propositionen eventuellt komma, men nu har regeringen uttryckligen sagt att den inte ska komma - det står uttryckligen i vårändringsbudgeten. Man har tagit bort medel för att införa den. Medlen som fanns i budgeten var ju också till för att man skulle kunna göra en offensiv och bra havspolitik, som förstås också skulle bidra till bättre hållbart fiske.

För mig skorrar det falskt när ledamoten nu säger att regeringen har höga ambitioner samtidigt som en av de lägst hängande frukterna inte blir verklighet. Frågan är återigen: Tror ledamoten att den bara kommer att skjutas på framtiden på grund av det stora arbete som ledamoten säger att regeringen har, eller är det helt enkelt ett skrotat förslag?


Anf. 126 Johanna Hornberger (M)

Fru talman! Jag kommer att säga vad jag tror, för som jag sa i mitt förra inlägg vet jag inte. Nu står det som det gör i vårpropositionen, men det kan ju vara så att förslag från Miljömålsberedningen tas fram på ett annat sätt, i ett annat sammanhang. Det är därför jag säger att det kan vara svårt att svara på den explicita fråga som ledamoten ställer.

Det jag vet, och det jag kan säga, är att regeringen har en hög ambition vad gäller hav och vatten och att den kan ta sig uttryck på många olika sätt. Den proposition som ledamoten refererar till är en del och ett viktigt arbete som har gjorts i parlamentet. När det däremot gäller hur den ska sjösättas eller om regeringen anser att ett annat arbete är viktigare just här och nu kan det vara så att man får ge sig till tåls lite. Med de orden får jag nog återigen kanske lämna ledamoten lite utan svar.


Anf. 127 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi är nu här för att debattera fiskeripolitiken. Det är ett område där många vill se förändringar men där vi ser att ganska lite händer just nu.

Det är ett oerhört viktigt ämne: Klarar vi inte av att förvalta våra fiskbestånd påverkar det hela havets ekosystem. Ett friskt hav är förutsättningen för att vi ska klara även våra landbaserade ekosystem och den klimatkris vi är i.

Jag vill redan nu säga att jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservationerna 2 och 9.

Fru talman! Jag tror att när många tänker på sjöar och hav är det något som de har ett ganska gott minne av - det är något som de flesta uppskattar att vara vid, bada i och segla på. Att stirra ut över en stilla vattenspegel är något av det mest avkopplande man kan göra. Det ger ro i själen.

Men den där glittrande vattenytan kan också ibland vara en förbannelse. För det gör att vi inte ser vad som händer under ytan. Hade vi gjort det tror jag att vi för länge sedan hade dragit i nödbromsen. För där det tidigare har varit ett myllrande friskt ekosystem har det skett stora förändringar. När vi inte har dessa referenspunkter att gå tillbaka till eller bilder som kan visa hela sjölandskapet eller havslandskapet är det svårt att förstå. Men vi får lita på forskarna. Och jag kan säga att bara under de tjugo år som jag har dykt har det skett stora förändringar under ytan.

När vi pratar om fiske är det viktigt att komma ihåg att vi har fiske i både sjöar, älvar, åar och våra hav. Jag kommer i dag framför allt att prata om Östersjön, men vi ska inte glömma bort insjöfisket och att det också är i ett ganska utsatt läge, både när det gäller predation och med miljögifter och annat.

Om man skulle titta ut över Östersjön nu och titta på en bild från längre tillbaka i tiden skulle man se dessa stora förändringar. Nästan alla våra stora rovfiskar och även större exemplar av fiskar har försvunnit. Vi ser att torsken har kollapsat. Gädda och abborre har nästan försvunnit, och strömmingen saknas inne i skärgården. I stället har vi fått spigg, en liten fisk som har ökat med nästan 50 gånger.

En sådan liten spigg, vad gör den då för skada? Jo, den äter de små kräftdjur som äter upp algerna som växer till när vi har övergödning. Utan kräftdjuren får vi alger som lever på övergödningen och som skuggar ut de långlivade algerna. Med överfiske och uttag av stor fisk får vi alltså dåliga förhållanden även vid kusten. Det blir ett självspelande piano, samtidigt som övergödning bidrar till minskad rekrytering av fisk.

Vi lär tyvärr inte av historien, fru talman. Man kan titta i avskrädeshögar efter Amerikas urinvånare, 400-500 år tillbaka, och hitta hörselstenar, otoliter, efter torskar. De är gjorda av samma material som våra tänder, så de är ganska lätta att hitta även efter lång tid. Man kan analysera dem, och då såg man att medeltorsken som de åt var 1,4 meter. Medeltorsken på Göteborgs fiskauktion år 1900 var 1,1 meter. I dag är minimimåttet för att få ta upp torsken 30-38 centimeter beroende på fiskeområde. Vi har alltså fiskat bort de stora individerna och gått ned till de mindre.

Det här har vi sett. Forskningen påtalade det. Ändå fortsatte vi att fiska. Vi vidtog inte de åtgärder vi behövde, och nu har vi ett torskfiskestopp i Östersjön.

Strömmingen visar nu upp samma tendenser. Inne vid kusten finns det inga stora individer. De som är av rätt storlek för humankonsumtion är borta, och vi får ett bestånd där biomassan fortfarande är densamma men fiskarna är fler och mindre.

Det här är allvarligt och någonting som borde få larmklockor att ringa i våra huvuden. I stället drar vi ned, minskar lite, naggar på marginalerna - och det gjorde vi med torsken också. När torsken försvann utanför Kanadas kust för över tjugo år sedan drog man i nödbromsen. Man trodde att man skulle ha ett torskfiskestopp på två år, men torsken har fortfarande inte återhämtat sig. Om vi inte gör någonting nu kanske vi inte har något sillfiske över huvud taget i Östersjön heller.

Jag och Miljöpartiet ser att detta är av allra största vikt. Vi måste vidta de åtgärder som behövs. Det finns inskrivet i den gemensamma fiskeripolitiken att man kan ha en försiktighetsansats, en försiktighetsprincip. Ser man tendenser till att någonting inte funkar kan man dra i nödbromsen.

Vi ska också ta en ekosystembaserad approach och titta på alla arterna ihop. Därför anser vi att vi måste minska sill- och strömmingskvoterna kraftigt i Östersjön. Det går inte att bara flytta fisket, för om vi har samma fisketryck tas ju den fisken upp någon annanstans.

Det här måste vi förstås göra gemensamt med våra kollegor i EU, och det är otroligt viktigt att vi gör det. Precis som föregående talare från Moderaterna sa måste vi också se hur tillståndet är i beståndet, om fisken mår bra, hur den genetiska versionen ser ut och så vidare. Man måste titta på annat än bara biomassa.

Vi hörde också i ett replikskifte om experimentet att flytta ut trålgränsen. Utskottet har varit överens om att vi ska flytta ut trålgränsen, men det som håller på att ske nu är ett experiment där man flyttar in gränsen på vissa ställen men inte på andra. Det är för att kunna jämföra data, säger man. Men grejen är att om vi flyttar ut trålgränsen vet vi att vi får ett minskat fisketryck vid kusten, och det är viktigt för hela ekosystemet. Vi har en försiktighetsprincip som säger att vi måste vidta de åtgärder vi kan för att bevara det här.

Vi i Miljöpartiet säger: Flytta ut trålgränsen nu! Gör inget experiment! Vi har inte råd med tre förlorade år till. Och vem vill vara referensområde där trålgränsen är nära land? Så länge kvoterna är desamma får de ju ett högre fisketryck i stället.

Vi vill också se ett förbud mot industrifiske. Det handlar alltså om de stora båtarna som tar upp stora mängder sill pelagiskt, varav 90 procent blir djurfoder och inte går till humankonsumtion. Det var förbjudet i Östersjön tidigare men är nu tillåtet. De här båtarna tar upp otroliga mängder. En båt kan på en dag ta upp mer än vad fiskarna inne på kusten i vissa områden gör på tio års tid.

Det måste också till andra åtgärder för havsmiljöarbetet. Regeringens nedskärningar på havsmiljöarbetet och miljöövervakningen får förödande konsekvenser. Vi hörde om vikten av att titta på kontrollerna, men det går inte om vi inte har pengar och inte kan tillståndet.

Sist men inte minst måste vi ta det stora helhetsgreppet och se till att vi får en havsmiljölag där vi inför förslagen från Miljömålsberedningen. Då får vi ett nytt golv att stå på så att vi kan gå vidare.

Jag vill tacka för den debatt vi har här i dag. Men detta är för viktigt för att bara göra ett experiment. Vi måste flytta ut trålgränsen och minska sillkvoterna nu!

(Applåder)


Anf. 128 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för anförandet! Det var väldigt intressant, och jag håller med om mycket. Speciellt intressant var historien om torskarna som var 1,4 meter långa. Jag håller med om att det är djupt problematiskt med torskfisket som håller på att kollapsa i Östersjön.

Jag hörde dock inte att det talades så mycket om Västerhavet. Trots allt bedrivs ju den största delen av det svenska fisket på just västkusten. I en intervju i SVT Väst den 6 april uttalade ledamoten Nohrén att bottentrålning ska förbjudas, lite oklart om det gäller all bottentrålning och även för humankonsumtion, detta efter en beklaglig händelse i Lysekil där troligtvis ett brott begåtts som lett till att fridlysta pigghajar hittades döda.

På grund av det här vill Miljöpartiet nu bestraffa en hel yrkeskår. Svenskt fiske är världsledande inom selektivt fiske och miljötänk. Även om det finns utrymme för förbättringar framstår det som ganska ogenomtänkt av Miljöpartiet att föreslå ett totalförbud mot bottentrålning utmed västkusten.

Min fråga är om ledamoten Emma Nohrén är medveten om att detta skulle innebära slutet för svenskt räkfiske och att det skulle slå hårt mot många kustsamhällen som Smögen och Strömstad som drar nytta av turismen kring färskfångade räkor.


Anf. 129 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Beatrice Timgren! Jag tror att det var från en intervju från förra året när det uppdagades hemma i Lysekil att det låg ett stort antal pigghajar under en av fiskebåtarna i fiskehamnen. Pigghajar är en rödlistad art. Det finns bara 1-2 procent kvar av det forna beståndet. Pigghajen var tidigare en av våra vanligaste hajar. Det är också en av dem som har den längsta reproduktionstiden. De blir inte könsmogna förrän de är 24-25 år, och sedan har de en dräktighet på två år. När man får upp dem som bifångst är det lite som att fånga elefanter, så det är väldigt allvarligt.

Det var dock ett lagligt fiske som hade bedrivits. Däremot var det olagligt att inte kasta i dem direkt. Så ser lagen ut när det kommer till hajar och rockor.

Från Miljöpartiets sida driver vi på för ett förbud mot trålfiske med början i skyddade områden. I dag bedrivs det ju trålfiske där. Men vad vi egentligen säger är förbud mot destruktiva fiskemetoder. Det är ord som inte alltid faller alla på läppen, för det som är destruktivt på ett ställe kan funka på ett annat. Viss trålning, pelagisk trålning och sådant, påverkar inte botten, utan det är framför allt bottentrålning som vi är emot. Däremot tycker vi att det borde vara förbjudet i skyddade områden som våra nationalparker - ja.


Anf. 130 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för svaret och tydliggörandet! Jag håller med om att det är väldigt tragiskt det här med pigghajarna. Det är fel, och brott har begåtts. Men det är inte rätt att straffa en hel yrkeskår.

Som sagt, om man skulle förbjuda detta längs hela västkusten skulle det innebära att man i framtiden skulle behöva sluta äta svenskproducerade räkor och behöva köpa mer importerade räkor.

När det gäller svenskt fiske har man faktiskt utvecklat väldigt selektiva metoder just för att skydda havsbotten. Anser ledamoten Nohrén att vi fortfarande ska kunna äta svenskfångade räkor i Sverige?


Anf. 131 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Ja, jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta att äta räkor.

Som jag har försökt förklara har trålfisket blivit en förenkling. Det är en destruktiv fiskemetod. Trålning på fel plats gör att man får större skador än vad som motsvarar det som man får upp.

När det gäller räkfisket har trålverkstaden, SLU med flera tagit fram flera olika trålar som går på botten. Vissa av dem funkar. Och de svenska trålarna är absolut bättre än många andra.

Vi hade ett fantastiskt burfiske av kräftor förr. Men det slogs ut på grund av minskad minimistorlek på kräftan. Det gjorde att det var enklare att tråla upp kräftorna igen, vilket är väldigt tråkigt. Men vi kan se att med viss reglering kan man styra mot bättre metoder.

Att det inte finns någon del i havet som är helt skyddad från bottentrål tror jag att de allra flesta håller med om. Har vi ett skyddat område ska det väl vara skyddat från botten och uppåt. Vi vill därför se ett trålfiskeförbud i skyddade områden, och vi vill se ett förbud mot och en utfasning av destruktiva fiskemetoder. Men det betyder inte att vi inte ska äta vissa fiskar och skaldjur, för det finns metoder och vissa nya redskap som utvecklas som gör att vi kanske kan ta upp dem ovanför botten. Och, precis som ledamoten sa, finns vissa av dessa redskap redan i bruk.


Anf. 132 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna är, precis som andra partier i denna kammare, pådrivande för en hållbar fiskeripolitik. Syftet är att havets resurser ska förvaltas långsiktigt och att människan ska kunna bedriva ett hållbart fiske som minimerar den negativa påverkan på havsmiljön. Samtidigt ska yrkesfiskares, fritidsfiskares och kustbefolkningens intressen beaktas.

Kristdemokraterna vill ha levande skärgårdar med plats för boende, näringsidkande och turism. Fisk ska i första hand fångas för att tjäna som människoföda. Fisket ska vara långsiktigt hållbart, och havsmiljön ska bevaras. Ett för stort fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar långsiktigt i att såväl fisken som fisket dör ut.

Fiskeripolitiken hänger nära samman med havsmiljöpolitiken. Haven utgör känsliga ekosystem där de olika arterna har viktiga roller. Om en art försvinner eller minskar kraftigt rubbas balansen i havens känsliga ekosystem.

På senare år har det skett en positiv utveckling av bestånden för några arter samtidigt som det fortfarande är problem för andra, inte minst i Östersjön som vi har hört här tidigare. Arbetet inom EU, där fiskeripolitiken i första hand utformas, behöver därför fortsätta med ett helhetsfokus på havet och fisket.

Fru talman! Den svenska fiskerinäringen lyder inte endast under ett regelverk, utan den lyder under många olika och ibland dessutom motstridiga regler. Ett synnerligen detaljerat regelverk på EU-nivå reglerar snart sagt det mesta i fiskeripolitiken. Härtill kommer nationell lagstiftning samt sist men inte minst ett antal myndigheters föreskrifter. Regelmassan upplevs som synnerligen tyngande av näringen. På jordbruksområdet hände det mycket positivt under alliansregeringen när det gällde regelförenkling. Men fiskerinäringen har inte upplevt att detta har skett på samma sätt för fisket, varken på nationell nivå eller inom EU. Arbetet med regelförenklingar måste intensifieras även för fiskerinäringen. Ett viktigt steg vore, mot bakgrund av den reformerade EU-politiken, att se över de svenska nationella reglerna som detaljreglerar fiske. Arbetet med att reformera livsmedelsstrategin till en upplaga 2.0 involverar också fisket, vilket jag förutsätter kommer att märkas tydligt när strategin är klar att sjösättas.

Fru talman! Agenda 2030 och de globala målen om hav och marina resurser framhåller vikten av att säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader. För Havs- och vattenmyndigheten ingår mål 14 bland de hållbarhetsmål som myndigheten arbetar med och redovisar för regeringen. Genom föreskrifter och handläggning av ärenden om fiskelicenser och särskilda tillstånd syftar HaV till att styra uttag av fångst. I huvudsak sker det genom licensiering på nationell nivå och på fartygsnivå. Handläggningen varierar över landet, men i regel beviljas licenser mycket restriktivt och oftast med hänvisning till att licenskvoten är full.

För unga fiskare som har investerat i båt och utrustning som är nödvändiga för att ens kunna ansöka om licens är det då frustrerande att de redan utfärdade licenserna inte brukas eftersom de innehas av mycket gamla kollegor som är långt bortom pensionsåldern. Medelåldern i fiskarkåren är hög. Licensbeviljande myndighet saknar inte data om huruvida de utfärdade licenserna faktiskt är aktiva eller inte. Fiskare är skyldiga att rapportera till Centrum för fiskerikontroll hos HaV. Varje ansökan behandlas under cirka tre månader och måste göras per fiskart. Och den båt som inköpts kan bara ligga till grund för ansökan under två år. Därefter förfaller båtens giltighet vid ansökan.

Det restriktiva beviljandet av fiskelicenser gör att fiskeflottan inte föryngras så som skulle behövas. Den förädling och det entreprenörskap som annars präglar nya aktörer uteblir för det småskaliga icke-industriella fisket. På sikt urholkas även yrkeskåren som helhet.

Kristdemokraterna anser att myndigheten särskilt bör beakta och främja föryngringen av fiskarkåren. Vid ansökan om fiskelicens bör, utöver antalet beviljade licenser, även användningstrycket beaktas.

Fru talman! Kommersiell fiskeriverksamhet med stöd av allemansrätten har blivit ett vanligare fenomen i områden med fritt handredskapsfiske. Detta skapar konflikter med enskilda vattenägare och minskar incitamenten för fiskevårdsåtgärder. Möjligheterna bör därför utredas att, i syfte att utveckla fisketurism och annat småskaligt fiskeföretagande, bilda fiskevårdsområden i sådana vatten där fritt handredskapsfiske nu råder.

Fru talman! Trålningen i Östersjön är en källa till kritik och debatt. Statistik från Havs- och vattenmyndigheten visar hur trålarna tagit upp 370 gånger mer av fisken än Stockholms yrkesfiskare tillsammans. Fångsten har huvudsakligen inte gått till humankonsumtion utan till danska fiskmjölsfabriker.

Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan förra året med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Myndigheten ska genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.

Den nya regeringen har beslutat att utöka det pågående uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att vidta åtgärder som motsvarar att flytta ut trålgränsen till att omfatta resterande delar av svenskt territorialvatten i Östersjön. Ändringen syftar till att inkludera samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön och medför ett helhetsgrepp kring förekommande frågeställningar. Detta är ett ambitiöst och tidsbegränsat vetenskapligt projekt som förväntas innebära konkreta regleringar för det pelagiska fisket i Östersjön samtidigt som effekterna av detta utvärderas. Under den tid då det pelagiska fisket begränsas i dessa områden ska även andra orsakssamband utvärderas för att man vetenskapligt ska försöka klargöra effekter och orsakssamband av de många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande.

Jordbruksverket arbetar samtidigt med att utreda mottagnings- och fiskberedningskapaciteten i Sverige. Detta är tillsammans med tillgången till en hållbar resurs som råvara viktigt för att kunna öka produktionen av fiskprodukter, stärka beredskapen och bidra till en växande bioekonomi. I tillägg till detta uppdrag arbetar Jordbruksverket med att ta fram en färdplan för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning där även det kustnära fisket ingår.

I Miljömålsberedningens delbetänkande Havet och människan lade vi in ett antal bedömningar och förslag som rör säl och skarv. Beredningen bedömde att det behövs en helhetssyn i förvaltningen av fiskbestånden och bestånden av säl och skarv som tar hänsyn till fiskets, sälens och skarvens påverkan på näringsväven. Förvaltningen av säl och skarv behöver i större utsträckning genomföras regionalt, där länsstyrelserna har en viktig samordnande roll, men utifrån nationella mål och riktlinjer. Även i denna beredning föreslog vi att Naturvårdsverket skulle uppdatera den nationella förvaltningsplanen för skarv, vilket nu pågår, och vi kan säga att detta uppdrag förstärktes med ytterligare ett beslut i denna kammare tidigare i eftermiddag.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 133 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet! Jag ska försöka vara snabb. Jag vet att du är jäktad, Kjell-Arne. Men jag har ett par frågeställningar. Jag säger som du: För protokollets skull behöver vi gå igenom detta i dag.

Jag har ett påpekande när det gäller det du nämnde om åldersstrukturen, inte på fisken utan på fiskarna, det vill säga de som utövar detta yrke. Du nämnde bland annat olika problembeskrivningar kring detta. Det är alldeles riktigt, men jag tror faktiskt att den främsta orsaken är att det är brist på fisk till människoföda. Det är brist på torsk, strömming, ål och mycket annat - i alla fall i Östersjön. Det tror jag är det största hindret för att få till en föryngring i denna kår.

Fru talman! Under vår tid i regeringsställning hade vi ett förslag om utflyttning av trålgränsen. Nu har även denna regering arbetat för detta, vilket jag välkomnar. Däremot var Kristdemokraterna vid det tidigare tillfället emot en utflyttning av trålgränsen. Då blir den naturliga följdfrågan: Har ni ändrat åsikt, eller är ni överkörda?


Anf. 134 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Tomas Kronståhl, för frågan! Vad gäller åldersstrukturen har vi kanske problem både hos fiskarna och fiskarna, alltså både de som lever i havet och de som går på två ben. Så det är nog ett mer komplext problem.

Jag har fått den stora äran att handha fiskefrågorna för partiet från och med denna mandatperiod. Jag har inte jobbat med fiskefrågorna tidigare, och jag var inte heller med i det arbete som skedde under föregående mandatperiod.

Vad gäller utflyttningen av trålgränsen vet jag att något som nämndes var att svenska fiskare då skulle straffas. Fiskebåtar från andra nationer har tillåtelse att gå in och fiska. Vi skulle alltså straffa svenska fiskare, och båtar från andra länder skulle gå in i stället. Är det då rätt sätt? Jag tror att det som var cloun i det hela handlade om att vi måste behandla alla lika.

Det är oerhört viktigt att vi i dessa frågor ser till att vi får så mycket gemensamt på EU-nivå som möjligt. Nu blir det mest Östersjön. Det är väldigt många EU-länder som omkransar Östersjön. Vi har nu tyvärr en jättestor utmaning, och det är Ryssland. Även Ryssland har gräns mot Östersjön och möjlighet att fiska i Östersjön. Men där har vi ett samarbete som av förklarliga skäl - och tyvärr - inte alls fungerar längre.


Anf. 135 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för svaret! Jag tolkar det i alla fall som att ni numera är för en utflyttning av trålgränsen och att ni inte är överkörda av andra partier.

Du var i ditt anförande även inne på ökade möjligheter till jakt på säl. Det välkomnar jag. Det tycker jag låter väldigt positivt. Då krävs det en ökad samverkan med EU och att man ser till att man också får möjlighet till handel med dessa produkter.

En annan sak som du nämnde, dock inte så mycket, var vattenbruket och fiskodling, som den tidigare regeringen gjorde en strategiplan för och som jag tror är väldigt positivt ur flera aspekter. Bland annat kan vi öka vår egen livsmedelsproduktion ganska kraftfullt med egen fiskodling. Det ger också ett antal arbetstillfällen runt om i vårt land, inte minst på landsbygden, vilket jag värnar och tycker är väldigt viktigt.

Jag vet att vår landsbygdsminister Kullgren hade en inbjudan att ta fram en ny livsmedelsstrategi - eller inte ny men åtminstone förbättrad eller förnyad. Men vad jag förstår bjöd man inte in vattenbruksnäringarna. Är det inte en prioriterad fråga för landsbygdsministern eller för regeringsunderlaget?


Anf. 136 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Tomas Kronståhl, för frågorna! Jag tror att vi är helt eniga vad gäller säl och skarv och det arbete som måste göras där. Det är inte bara att utöka licensjakten. Man skulle kunna fixa väldigt mycket genom att ta bort alla rigida regler eller i alla fall minska antalet rigida regler vad gäller skyddsjakt på säl.

Jag tror att vi måste bruka väldigt många verktyg för att komma ikapp vad gäller både sälen och skarven. Och det är ingen tvekan om var vi står när det gäller förbudet mot handel med sälprodukter. Det är helt vansinnigt för mig som jägare att skjuta ett djur och sedan inte kunna använda det. Ett djur ska inte ha dött i onödan. Har vi möjlighet att använda det ska vi göra det.

Jag kan meddela Tomas Kronståhl att senast förra veckan var jag på möte i departementet med representanter för vattenbruksnäringen. Det har kanske varit möten efter det som inte jag känner till. Men jag kan försäkra Tomas Kronståhl att denna bransch också är välkommen till departementet och att det har varit möte där nyligen. Den är nämligen också oerhört viktig.

Som värmlänning ser jag verkligen fram emot det stora projekt som är på gång i min grannkommun Säffle, där vi ser ut att kunna få en jättestor och fin anläggning för just vattenbruk. Även detta är absolut med i livsmedelsstrategin.


Anf. 137 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för ditt anförande! Jag var också lite nyfiken på var Kristdemokraterna egentligen står när det gäller utflyttningen av trålgränsen. Det är ju en kristdemokratisk minister som har hand om detta. Samtidigt var ni, precis som vi hörde, det enda parti som inte stod bakom riksdagsbeslutet om en utflyttad trålgräns för två år sedan. Jag kan inte se att ni har ändrat er heller. Samtidigt är det välkommet att se att det finns lokala kristdemokrater på Gävleborgskusten som nu ger sig in i debatten om strömmingskrisen och Östersjöns framtid och som vill se den utflyttade trålgränsen.

Kan vi lita på att detta blir genomfört? Är det bara någonting som ni måste göra? Eller ser ni att detta faktiskt skulle påverka? Om ni gör det: Varför hålla på med detta experiment? Varför inte se att det faktiskt är nu eller aldrig vi kan göra detta om vi ska rädda strömmingen? Varför inte flytta ut trålgränsen once and for all?


Anf. 138 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Precis som min kollega Johanna Hornberger sa i sitt anförande, eller om det var i ett replikskifte tidigare, har det faktiskt kommit rapporter från Havs- och vattenmyndigheten kring det uppdrag som har getts. Man är beredd att köra på, och man ligger före det som egentligen var schemat.

Sedan har landsbygdsministern sagt så här när det gäller det extra uppdrag som HaV har fått: Använd hela verktygslådan! Han har gett tydliga besked till Havs- och vattenmyndigheten: Nu får ni ta de beslut som krävs för att vi ska komma igång med detta så snabbt som möjligt. Landsbygdsministern har pekat med hela näven och sagt till dem att hela verktygslådan ska användas. Jag tycker att det är ett väldigt tydligt uppdrag som pekar på i vilken riktning vi ska gå.


Anf. 139 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Det var glädjande att höra, för vad jag har sett har landsbygdsminister Peter Kullgren uttryckt tvivel om hur effektivt ett stopp för till exempel industriellt fiske i Östersjön skulle vara. Men betyder detta att Kristdemokraterna och regeringen också öppnar för att faktiskt förbjuda industrifisket, som är det som tar upp den största mängden? Kan man då se det som en kombination av åtgärder - att både flytta ut trålgränsen och förbjuda industrifisket - så att vi faktiskt kan rädda de småskaliga fiskarna och så att det finns fisk för humankonsumtion kvar?


Anf. 140 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag ska citera landsbygdsministern från en interpellationsdebatt som han hade med den tidigare debattören Kronståhl:

"Regeringen önskar finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön. Regeringen är även beredd att vidta åtgärder under uppdragets genomförande med utgångspunkt i att förvaltningen måste baseras på välgrundade vetenskapliga underlag."

Ministern är tydlig med vad som gäller. Och han har som sagt talat om för HaV att hela verktygslådan är öppen och att man ska använda den. Hur ministern sedan slutligen agerar vet inte jag. Det får vara upp till ministern. Men jag vet i alla fall att han verkligen bevakar frågan för att vi ska få så bra beslut som möjligt.


Anf. 141 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Nu blir det mer diskussion om strömming och sill även i mitt anförande, kan jag lova. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 27.

I dagens debatt tänker jag uppehålla mig ganska mycket vid den ansträngda situationen vi ser för sillen och strömmingen i Östersjön. Men jag ska även tala om ålen och lite om förvaltning av säl, som känns ganska angeläget att diskutera just nu.

Fru talman! Strömmingens situation i mycket stora delar av Östersjön känns alltmer kritisk, och den är i flera fall akut hotad i sin fortsatta existens. Utvecklingen sedan början av 90-talet till nu är en alarmerande läsning.

Flera forskare, såväl svenska som internationella, har tydligt kunnat notera den dramatiska nedgången i inte minst strömmingens lekbiomassa. Den uppmättes i början av 90-talet till cirka 1,5 miljoner ton, och dagens nivå är på knappt 500 000 ton.

Detta har skett samtidigt som vi kan konstatera att strömmingens åldersstruktur ändrats och att dess storlek, som flera har varit inne på, har minskat kraftigt. Det innebär att det småskaliga viktiga fisket där man fiskar för människoföda har det allt tuffare. Inom vissa områden får man inte ens tag i ätbara strömmings- eller sillbestånd över huvud taget.

Orsakerna till denna extremt kritiska situation för den enskilt viktigaste fiskarten för Östersjöns hela ekosystem diskuteras väldigt ofta och länge av oss politiker, branschföreträdare med flera.

Fru talman! Självklart kan det finnas och finns säkert flera tänkbara orsaker till att denna kritiska situation har uppstått. Det kan vara förändring i tillgången på föda. Det kan säkert finnas kopplingar till klimatförändringar och även förändringar i salthalten i våra vatten. Även antalet sälar och andra predatorer som livnär sig på strömming och sill påverkar säkert bestånden till någon del.

Men, fru talman, man behöver knappast vara forskare eller doktorand för att kunna ta del av de fakta och utredningar som i dag redan finns och som enligt mig tydliggör vilken orsak som tveklöst utgör det största hotet för strömmingens överlevnad och utveckling.

Det storskaliga trålfisket har inneburit och innebär en enorm ökning av strömmingsfisket som kraftigt påverkar hela strömmingsbeståndet i Östersjön. Under vinterhalvåret vandrar strömmingen ut på djupare vatten för att övervintra och samlas då i stora stim.

Dessa stim är med dagens moderna stora trålare mycket lätta att finna, vilket har inneburit att minst 75 procent av all strömming som fångas i Östersjön fångas av stora trålare under vinterhalvåret. Av all den fisk som fångas av dessa trålare går 95 procent till höns- eller djurfoder.

Fru talman! Det är dags att vi politiker verkligen prioriterar vad vi anser är viktigast när det gäller yrkesfisket och vad det är som vi önskar få ut av detta fantastiska livsmedel som ännu finns i våra vatten och vad det ska användas till. Ska det vara till hönsfoder, eller ska vi satsa på människoföda?

För mig känns det självklart att vi måste fokusera och säkerställa det kustnära småskaliga fisket där man fiskar för livsmedelproduktion och skapar stora mervärden i form av ökad livskvalitet för alla samt mervärden för både turismen och besöksnäringen.

Det ser onekligen väldigt dystert ut för denna viktiga fiskarts framtid i våra vatten. Men det finns hopp och också undantag. I Östersjön heter det undantaget Rigabukten.

Där är det endast Estland och Lettland som fiskar strömming. Där har man beslutat om en gemensam förvaltning av fisket, vilket innebär betydligt striktare regelverk. Inga former av trålare får fiska på vatten grundare än 20 meters djup. Man tillåter inga industritrålare alls att fiska där. Man har stoppat allt fiske under en månad när lekvandringen sker.

Denna överenskomna samförvaltning har inneburit att här mår strömmingen bra och finns i stora mängder till både det småskaliga livmedelsfisket och sportfiske och även för turism. Noterbart är även att miljön och vattenkvaliteten i dessa vatten är betydligt bättre än i övriga Östersjön. Detta bör vara ett föredöme och något för oss att arbeta för.

Fru talman! En annan viktig fiskart som håller på att helt försvinna ur våra vatten är tyvärr ålen som har minskat med hela 95 procent. Den har verkligen svårt att på ett naturligt sätt återhämta sig trots kraftigt minskade fiskekvoter och ett kraftigt minskat antal fiskare som får licens att fiska den.

När det gäller frågan om ålen är det, precis som jag sa i min interpellationsdebatt, viktigt att det av den nu sittande regeringen pausade miljöarbetet vid våra vattenkraftverk omedelbart kommer igång igen, detta i akt och mening att säkerställa naturliga fiskvandringsvägar som gör att ålen och andra vandrande fiskarter får möjlighet att vandra både uppströms och nedströms i våra vatten.

Detta är helt avgörande för att ålen ska få förutsättningar att av egen kraft få till en gynnsam bevarandestatus som på sikt förhoppningsvis även kan leda till att vi ånyo får fiskemöjligheter.

För oss socialdemokrater är det oerhört angeläget att våra viktiga vattenkraftverk, både de små och de stora, ska lyckas med att leverera ren fossilfri el. Man ska även kunna ta hänsyn till en biologisk mångfald där de vandrande fiskarterna är en väsentlig och naturlig del.

Fru talman! Man kan konstatera att det finns många intressen, frågeställningar och hinder som måste lyftas upp, diskuteras och åtgärdas om vi på allvar vill få till ett hav i balans där förutsättningar ges för både yrkesfisket och exempelvis strömmingens levnadsvillkor och möjlighet till utveckling i stället för den nu pågående avvecklingen som vi ser.

Vi ser även att vi har alldeles för stora populationer av både säl och skarv som också ska livnära sig på sill och strömming. Därför måste vi få till en bättre förvaltning och en utökad jakt som möjliggör en bättre balans även när det gäller denna del i havet.

Här är det angeläget att regeringen jobbar för att få EU att ompröva och ändra sitt beslut att inte tillåta handel med sälprodukter. Har vi jakt på säl ska vi självklart även ta till vara det livsmedel som ges och kunna handla med den produkten.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag slå ett slag för det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen jobbade hårt med. Det gäller införandet av vattenbruket och satsningen på vattenbruket. Det skapar stora möjligheter till ökad matfiskproduktion, men även till odling av växter och musslor som kan bidra till ett friskare hav i balans.

Fiskodlingar och annat vattenbruk leder också till fler möjligheter till jobb på landsbygden. Här finns en stor potential att öka antalet vattenbruk och fiskodlingar i vårt land. Detta skulle vara mycket gynnsamt för både ökad livsmedelsproduktion och fler arbetstillfällen på landsbygden.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).


Anf. 142 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Låt mig börja med att säga att ni är välkomna att stödja vår reservation.

Det var intressant att höra Socialdemokraternas perspektiv och att få en liten glimt av vad Socialdemokraternas ståndpunkt är inom fiskeripolitiken. Jag kan säga att jag håller med om mycket av det som framfördes här av ledamoten. Dock tycker jag att bilden framträder att fisket inte är en särskilt prioriterad fråga för Socialdemokraterna. Jag har nämligen försökt att granska Socialdemokraternas fiskeripolitik och försökt att få en lite bättre förståelse av vad Socialdemokraterna vill när det gäller fiskeripolitiken.

Jag har endast hittat ett begränsat antal yrkanden där fisk ens nämns i partiets olika motioner. Jag noterar också att det på Socialdemokraternas hemsida finns omnämnt under rubriken Havsmiljö. Där finns endast några enstaka förslag relaterade till fiske och någon handfull exempel på höjda anslag till myndigheter. Bortom det ekar det väldigt tomt.

Mina frågor till Socialdemokraterna är därför: Varför finns det så få konkreta förslag när det gäller fisket? Och är fisket en viktig fråga för Socialdemokraterna?


Anf. 143 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Beatrice Timgren, för frågeställningen! Jag tycker väl ändå att vi har en ganska tydlig fiskeripolitik. Precis som du hörde i mitt anförande värnar vi det småskaliga, kustnära fisket väldigt mycket. Där fiskar man för livsmedel och mat; det är viktigt.

Vi har tillsatt en mängd utredningar och gett en mängd uppdrag till olika myndigheter för att forska mycket mer när det gäller tillståndet i våra hav och tillståndet för våra olika fiskarter. Bland annat har vi infört ett fiskestopp på torsk på grund av att den var väldigt akut hotad, och den är fortfarande akut hotad.

Vi har vidtagit en mängd åtgärder när det gäller att minska fisket på ål, bland annat. Nu vidtar vi en mängd åtgärder som vi beslutade om i tidigare regeringsställning när det gäller att forska vidare om och flytta ut trålgränsen och annat för att se till att rädda även strömmingen.

Jag tycker alltså att vår fiskeripolitik är ganska tydlig; det måste jag ändå säga. Vi har också vidtagit en rad åtgärder för att få ett hav i balans.

Jag kan möjligtvis ställa en motfråga: Har Sverigedemokraterna någon fiskeripolitik som i dag på något sätt kan genomföras i den nu sittande regeringen?


Anf. 144 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för svaret! Jag kan hänvisa ledamoten till alla våra yrkanden i en motion som handlar om enbart fiskeripolitik.

Tyvärr verkar Socialdemokraternas fiskeripolitik vara väl gömd, men det är positivt att höra att den existerar. Vid en genomgång av Socialdemokraternas tid i regering under de senaste åren är det tydligt att fisket inte har varit en prioriterad fråga. Jag har granskat tidigare interpellationer, och jag ser att det inom ämnet ofta hänvisas till olika utredningar och strategier. Få verkar ha resulterat i några konkreta åtgärder, men det var positivt att höra att det ändå fanns några.

Det saknas fortfarande konkreta åtgärder, som skulle behöva införas. Det är sådant som skulle gynna turismen och kustsamhällena. Men nu i opposition tycks det som att Socialdemokraterna har vaknat till och vill göra någonting för fisket, vilket är positivt.

Min fråga är återigen: Varför är det så svårt att hitta Socialdemokraternas fiskeripolitik?


Anf. 145 Tomas Kronståhl (S)

Herr talman! Tack ånyo, Beatrice Timgren, för frågan! Jag får väl rekommendera dig att gå in och läsa våra kongresshandlingar i stället, för där har vi diskuterat fiskeripolitik i många år.

Om man sitter i regeringsställning är det inte så aktuellt att skriva motioner och interpellationer om det som vi faktiskt genomför i regeringsställning. Vi har vidtagit en rad åtgärder, som jag nämnde tidigare, för att på olika sätt få bättre forskning och bättre fakta när det gäller varför det ser ut som det gör på olika ställen.

Bland annat handlar det om Rigabukten, som jag nämnde. Det är ett exempel på sådant som Stockholms universitet och andra har forskat i och undersökt vidare för att vi ska få den kunskap som behövs för att vi ska kunna fatta nya beslut. Det är väldigt efterlängtat, och den nuvarande regeringen hänvisar fortfarande till att vi måste ha fler undersökningar och mer fakta.

Jag vill hävda att vi har fått ganska mycket. SLU har jobbat länge med frågorna. De har provfiskat och utfört olika kontroller. Det finns också mycket vetenskap presenterad. Det här har vi gjort, och vi har tillsatt utredningar under vår tid som regering. Därför finns det nu en hel del svar på dessa frågor så att vi faktiskt kan verkställa mycket av den politik som vi önskar.

Herr talman! Eftersom jag yrkade bifall till fel reservation i mitt anförande vill jag nu yrka bifall till reservation 13 i stället.


Anf. 146 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Tack, Tomas Kronståhl, för ett intressant anförande! Jag måste ställa en fråga till dig, och den gäller hur du ser på vad jag tolkar som ett förbud mot trålning på de stora fartygen.

Har vi inte ett system med kvoter som man skulle kunna lösa detta med och göra ett förfinat system med den forskning som du själv anför här, för att reglera kvoterna den vägen? Blir det inte någon typ av dubbelkommando när man ska begränsa trålningen på de stora fartygen när vi samtidigt har kvotsystemet?


Anf. 147 Tomas Kronståhl (S)

Herr talman! Tack, Anders Karlsson, för frågan! Vi har inte uttalat något förbud ännu när det gäller trålning. Det vi har sagt, och det vi har beslutat, är att vi ska flytta ut trålgränsen på prov för att studera vad det innebär för exempelvis strömmingens möjligheter till reproduktion så att vi kan få en gynnsam bevarandestatus igen.

Låt oss titta på det exempel som finns i Rigabukten, där man har förbjudit de stora industritrålarna och förbjudit trålfiske på grundare vatten än 20 meter. Där har vi sett en utveckling av antalet strömmingar, en betydligt mer livskraftig strömmings- och sillproduktion och bättre överlevnadsmöjlighet än vi ser i övriga Östersjön.

Det känns angeläget att vi nu verkligen tar till oss av de exempel som vi ser från olika utredningar och från forskning som SLU, Sportfiskarna och många andra bedriver. Därefter kan vi hitta de åtgärder som vi finner lämpligast för att bevara det kustnära fisket, som ger oss så mycket livskvalitet, en fin fångad matfisk och även en levande skärgård och en levande landsbygd. Det är dit vi vill komma.


Anf. 148 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Jag är helt med, Tomas Kronståhl, på den del som handlar om att flytta ut trålningsavståndet de tolv nautiska milen.

Men det du sa i ditt anförande gällde egentligen begränsning av trålning till havs vintertid där man tar upp väldigt stora mängder. Jag kan förstå problematiken, men vi har ju samtidigt ett kvotsystem. Det får inte bli så att vi begränsar dubbelt på detta sätt. I så fall kan man också reglera kvoterna så att man får den effekt som du egentligen är ute efter.


Anf. 149 Tomas Kronståhl (S)

Herr talman! Om vi ska nå riktig framgång, Anders Karlsson, när det gäller de stora industritrålarna och deras fångstmöjligheter i hela Östersjön måste vi samverka dels med våra grannländer, dels med EU. EU fastställer ju fiskekvoterna, precis som du säger.

Det jag uttrycker i mitt anförande är en ambition och en vilja när det gäller vad jag tycker att vi ska arbeta för och emot för att få till en större möjlighet för en bättre produktion och reproduktion vad gäller strömming och sill i Östersjön.

Det här tror jag är ett gemensamt arbete som vi måste göra inom EU. Det går inte att göra det enbart för svensk fiskeflotta, utan det måste ske i samverkan med andra länder, framför allt även inom EU.


Anf. 150 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Fiskeripolitik är ett ganska nytt område för mig, men det är såklart ingen nyhet att läget i Östersjön är kritiskt. Tillståndet måste förbättras i vårt innanhav. Vi måste ta bättre hand om Östersjön.

Är då läget i Östersjön den enda fråga inom det område vi debatterar i dag som förtjänar att lyftas fram? Nej, men det är nog den mest brådskande. Vi vill ju att ekosystemet ska blomstra och att havet ska må bra.

Östersjön är särskilt känslig både för människors påverkan och för klimatförändringar. Arbetet för att rädda Östersjön och fiskbestånden kräver att vi arbetar nationellt, tillsammans med våra grannländer och inom EU. Precis som vi redan hört vid ett flertal tillfällen här i kväll är situationen för fiskbestånden i Östersjön oroande. Fisket måste begränsas till vad bestånden tål.

Vad ska vi då göra för att förbättra situationen? Jag sitter absolut inte på något sätt inne med alla svaren, men det finns en del frågor man kan ställa sig i sammanhanget.

Är det till exempel oproblematiskt att trålning förekommer? Nej, det är det inte. Är trålning per definition alltid dåligt? Nej, det har vi också hört här i kväll att det inte är. Har Sverige som land ett ansvar för vad vi gör med den del av fisket som vi styr över? Ja, såklart, i allra högsta grad. Krävs det åtgärder på internationell nivå för att få till förändring på riktigt? Ja, självklart.

Är EU:s fiskeripolitik sund och välfungerande? Nja, den lämnar nog en del övrigt att önska i vissa delar. Är jag ändå övertygad om att EU är rätt forum för att driva på för förändring? För mig som liberal vore det konstigt att säga något annat. Det är nämligen först när fisket blir hållbart på alla nivåer som vi kan få till förändring på riktigt.

Är EU:s fiskeripolitik något som Sverige bör jobba med för att förbättra framgent? Ja, verkligen, både i Europaparlamentet och i jordbruks och fiskerådet. Detta är frågor som måste lyftas fram på internationell nivå.

Fler frågor: Är det försvarbart och oproblematiskt att ta upp stora mängder fisk ur ett hav i obalans för att göra djurfoder? Den frågan är säkert mer komplex än vad jag har greppat, men det är svårt att svara ja på den. Är fisket det enda som påverkar balansen och bestånden i vårt innanhav? Nej. Behöver vi fortsätta jobba för att minska övergödningen? Ja. Behöver vi säkra fria vandringsvägar för de arter som vandrar upp i älvar och vattendrag? Ja, det behöver vi göra.

Och, herr talman, är det inte i sammanhanget på sin plats att nämna det småskaliga lokala fisket, vars utövare jobbar hårt för att få verksamheten att gå runt? Jo, självklart. Det är i mångt och mycket just för att värna den delen av fiskenäringen som vi behöver få ordning på fiskbestånden i Östersjön. Det lokala småskaliga fisket är viktigt för det lokala näringslivet, för vår livsmedelsförsörjning och för vår gemensamma beredskap.

Slutligen, herr talman: Är läget i Östersjön en fråga som jag och mina liberala kollegor kommer att fortsätta hålla ögonen på och jobba för att få till en förändring i? Otvetydigt ja!


Anf. 151 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Det svenska fisket är en central del av vår kultur och vår historia, men det står nu inför betydande förändringar. Generation efter generation av svenskar har levt nära och varit beroende av Östersjöns och Västerhavets rikedomar, men vi har ofta tagit dessa resurser för givna. Även om haven kan tyckas vara oändliga är inte fiskbestånden det. För att säkerställa att det också i framtiden ska finnas fisk måste vi bevara viktiga ekosystem och förvalta fiskeresurserna på ett ansvarsfullt och hållbart sätt

Mina föräldrar, som nu är i 70-årsåldern, har under sina liv kunnat bevittna den drastiska minskningen av fiskbestånden i Östersjön. Min pappa, en passionerad seglare, berättar att han minns de stora stimmen av strömming som en gång fanns i Baggensfjärden i Stockholms skärgård. Min mamma, uppvuxen på Gotland under 50-talet, berättar att sill och potatis utgjorde en prisvärd och vanlig vardagsrätt. Hon och hennes farmor brukade ofta besöka fiskaren Andersson när han kom med sin båt, som då var överfull med strömming och stora torskar.

Tyvärr är verkligheten annorlunda i dag. När jag pratar med kustfiskare berättar många att deras kollegor har behövt lägga ned på grund av bristen på strömming i Östersjön. Riktat fiske mot torsk är numera inte tillåtet i Östersjön, då torskbeståndet nära nog kollapsat.

Strömmingen är en nyckelart och utgör grunden för näringskedjan för många fiskar, marina däggdjur och sjöfåglar. Tyvärr har strömmingsbeståndet minskat i antal och storlek, vilket är djupt problematiskt för hela ekosystemet.

Skarvpopulationen däremot har inte minskat, snarare tvärtom. Den som har besökt skärgården har säkert sett de här döda öarna, som har ökat som ett resultat av att skarvkolonierna har brett ut sig. Skarvar är duktiga fiskare och konsumerar stora mängder fisk, särskilt i kustområdena, vilket utgör ett betydande hot mot fiskbestånd som är viktiga för fisket. Därför anser vi att det är viktigt att öka jakten på skarv i Sverige och arbeta för att uppdatera EU:s fågeldirektiv, som antogs på 70-talet och inte har uppdaterats sedan 90-talet. Det utgör i dag ett betydande hinder för att kunna bedriva riktad jakt mot skarven.

Skarven är inte det enda och inte heller det största hotet mot fiskbestånden i dag. Det storskaliga industrifisket i våra hav, med fiskefartyg som överträffar storlekarna från några årtionden sedan, bedriver så effektivt fiske att det nästan tömmer de kustnära vattnen.

Över 90 procent av all fisk som fångas i Östersjön går i dag till fiskmjölsproduktion, vilket har nämnts tidigare, till odlad fisk, minkuppfödning och höns. Vi anser att fisk för humankonsumtion bör prioriteras för att främja det mer hållbara och kustnära fisket, vilket bidrar till levande kustområden.

Det svenska fisket är en central del av vårt kulturarv. Sverige, med sina långa kuster och otaliga sjöar, har genom tiderna sett samhällen växa fram i och omkring de traditionella fiskehamnarna. I dessa kustsamhällen finner man fiskebodar där besökare kan välkomnas av doften av nylagad fisk och den friska havsluften. Det är i dessa samhällen som fiskets traditioner har vuxit fram och bevarats över generationer. Även i dag spelar fisket en viktig roll för att upprätthålla livskraftiga kustsamhällen och skapa arbetstillfällen.

Sveriges fiskelagstiftning har varit underställd EU:s gemensamma fiskeripolitik sedan 1995, men nationell lagstiftning kan fortfarande komplettera den. Vi är en del av EU, och fiskekvoterna fastställs på EU-nivå samt baseras på vetenskapliga data.

Dock är det av uppenbara skäl mycket svårt att räkna fiskarna i havet, vilket innebär stora osäkerheter gällande fiskbestånden. Denna osäkerhet bör man ta större hänsyn till för att undvika överfiske.

Jag har talat mycket om Östersjön. Men västkustfisket utgör den största delen av det svenska fisket. Även om situationen inte är lika allvarlig som i Östersjön finns det betydande utmaningar även här. Till skillnad från Östersjön är Västerhavet saltare, artrikare och har jämförelsevis god vattenomsättning. Västkusten, som omfattar Skagerrak och Kattegatt, har också drabbats av överfiske och miljöpåverkan, men flera fiskarter är i bättre skick här än i Östersjön.

Fiskbestånd av olika arter har visat tecken på förbättring längs västkusten, även om vissa arter, som torsken, fortfarande står inför stora utmaningar. Den är också fortfarande väldigt liten jämfört med förr.

När stora rovfiskar, såsom torsk, försvinner påverkar det ekosystemet. Det kan få konsekvenser. I Skagerraks kustområden har det troligtvis bidragit till att grunda vikar fylls av fintrådiga alger och att ålgräset försvinner.

För att minska bifångsterna och förbättra hållbarheten i fiskeindustrin är det viktigt att fortsätta uppmuntra fiskare att använda selektiva redskap, som endast fångar önskade fiskarter och storlekar. I Sverige har arbete pågått för att öka användningen av selektiva redskap och tekniker, men det finns fortfarande utrymme för förbättring.

Selektiva redskap kan bidra till att effektivt minska bifångst, skydda känsliga havsmiljöer och säkerställa hållbara fiskbestånd. Jag yrkar därför bifall till reservation 16.

Det är också viktigt att minska utkasten, det vill säga fisk som kastas ut innan landning och alltså inte räknas med i kvoterna. Det är förbjudet men förekommer tyvärr i alltför stor omfattning.

Annat som hotar de svenska fiskarna är den planerade utbyggnaden av kustnära vindkraft. Erfarenheter av hittills gjord utbyggnad är att mycket fisk försvinner, liksom fiskeförutsättningarna. Byggandet och underhållet av vindkraftverk kan leda till temporära eller permanenta förändringar av havsbottnen och vattenmiljön, vilket kan påverka fiskens reproduktion, födosök och vandringsmönster.

Vindkraftverk genererar ljud och vibrationer som kan påverka fiskar och andra marina djur. Beroende på ljudnivå och frekvens kan det leda till beteendeförändringar, stress och i vissa fall till och med skada på fiskens hörselorgan.

Lanseringen av vindkraftverk kan begränsa tillgången till vissa fiskeområden och till att svenska fiskare förlorar tillgång till de fiskeområden där de fiskat i generationer.

Herr talman! För att säkra en hållbar framtid för vårt fiske och bevara värdefulla marina ekosystem är det av yttersta vikt att vi stöder det kustnära och hållbara fisket samt värnar om våra unika naturvärden. Det är glädjande att det nu pågår arbete för att flytta ut trålgränsen på prov. Det har stort, brett stöd i riksdagen.

Låt oss också samarbeta över partigränserna och med våra grannländer för att skapa en framgångsrik och hållbar fiskepolitik som gynnar både människor och miljö.


Anf. 152 Andrea Andersson Tay (V)

Herr talman! Livet i våra sjöar, hav och älvar utsätts för hot från flera olika håll. Mänsklig exploatering i form av överfiske, övergödning och vattenkraft har pressat flera fiskbestånd till ruinens brant. Nu krävs kraftfulla politiska åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Vi har de senaste åren ständigt nåtts av nya larm om situationen för strömmingen i Östersjön. Kustfiskare och forskare vittnar om att mängden stor strömming har minskat kraftigt. Den strömming som är kvar är så liten att den inte längre går att använda till beredning eller försäljning. Det säkraste sättet att hjälpa bestånden att återhämta sig vore att minska fiskekvoterna och begränsa det storskaliga industriella fisket. Större delen av den fisk som tas upp av dessa fartyg hamnar inte på människors tallrikar utan blir till foder för odlade laxar och för minkar i pälsindustrin. Vem som helst kan se att något är fundamentalt fel med fiskeriförvaltningen.

Förra mandatperioden röstade riksdagen för att flytta ut trålgränsen. Det var ett mycket glädjande beslut. Trålgränsen skapades en gång för att skydda lekande och uppväxande bestånd vid kusten och på samma gång gynna det småskaliga lokala fisket. Allteftersom bestånden av strömming i Östersjön har blivit mindre har det blivit tydligt att det skyddet behöver stärkas. Tyvärr tog inte den förra regeringen riksdagens beslut på allvar. Det gör inte heller den nuvarande regeringen, eftersom trålfiskestoppet bara genomförs som ett försök i vissa områden.

Herr talman! När det gäller torsken har läget varit allvarligt länge. Östersjön hade förr ett av världens största bestånd av torsk. Men det har nu kollapsat till följd av årtionden av överfiske och andra miljöproblem. Trots de senaste årens fiskestopp finns ingen vändning i sikte. Situationen ser inte bättre ut i Västerhavet. Trots forskares varningar tilläts överfisket länge fortsätta. Kortsiktiga ekonomiska intressen prioriterades framför långsiktig hållbarhet. Låt oss inte fortsätta göra samma misstag.

Än i dag fångas torsk i Östersjön i form av bifångst. Landningsskyldigheten innebär att det är olagligt att kasta tillbaka dessa bifångster i havet, men vi vet att det ändå sker till följd av bristande fiskerikontroll. Det gör det också svårt för forskarna att bedöma beståndens verkliga storlek.

Herr talman! I Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan från 2020 finns förslag om skyddade marina områden. Förslaget är att minst 30 procent av Sveriges territorialvatten och ekonomiska zon ska vara skyddade till 2030 och att minst 10 procent av territorialvattnet och den ekonomiska zonen ska vara strikt skyddade.

Det är mycket viktiga förslag. Skyddade områden är något som efterfrågas av kustfisket. De behövs för att ge fiskbestånden möjlighet att växa till sig. Utflyttning av trålgränsen och införande av fler och större fiskefria områden är några viktiga åtgärder för att förhindra att fler fiskbestånd kollapsar och för att ge hotade bestånd möjlighet att återhämta sig.

Herr talman! En av de fiskarter som har drabbats allra hårdast av människans framfart är ålen, som i dag står på kanten till utrotning. Beståndet är decimerat av decennier av överfiske, och precis som för andra arter stoppar vattenkraften ålarna från att nå sina forna livsområden. Internationella havsforskningsrådet förordar ett totalt fiskestopp.

EU:s beslut att freda ålen sex månader om året är i det här läget helt otillräckligt. Än värre, och än mer obegripligt, är dock Sveriges val att förlägga fiskestoppet till den period då ålfisket är som minst. De som vurmar för att behålla ålfisket brukar hänvisa till att det är en tradition. Men en tradition brukar vara något man ser framför sig kunna fortsätta med långt in i framtiden. Det enda rimliga vore därför att göra allt vi kan för att stärka ålbeståndet nu, för att undvika att ålen försvinner helt och hållet. Utan ålar - inget ålfiske.

Herr talman! Om vi fortsätter med överfiske kommer fisken att ta slut. Har vi ingen fisk att fiska har vi inte heller någon fiskenäring kvar, vare sig storskalig eller småskalig. Att värna om det svenska yrkesfisket innebär att vi måste värna om fiskbestånden och de ekosystem de är en del av. Tyvärr för regeringen vidare den sorgliga traditionen att förespråka högre fiskekvoter än vad som av forskarna anses hållbart.

Vi har historiskt varit alltför långsamma med att agera. Det har gett oss utarmade hav, fiskbestånd i obalans och ett småskaligt fiske på utdöende. Det är något som vi behöver ta på absolut största allvar. Därför behöver vi agera nu för att begränsa industrifisket, flytta ut trålgränsen, skydda hotade arter och etablera en förvaltning som strävar efter långsiktig hållbarhet och inte efter kortsiktig ekonomisk vinst för ett fåtal.

Vänsterpartiet vill se ett fiske som utgår från den svenska kusten, där fisken fångas och landas lokalt, och som bidrar till lokal beredningsnäring och turism. En sådant fiske skulle vara i samklang med naturen och havets ekosystem.

Jag yrkar bifall till reservation 9.


Anf. 153 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Miljö- och fiskefrågor är ett brett politiskt område med många intresseavvägningar. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 4.

Det finns olika former av yrkesfiske, fritidsfiske och vattenbruk. Det som kännetecknar dem är att de kräver hänsynstagande mellan olika intressen som ska samexistera. Det är något som vi har varit inne på tidigare här i kvällens debatt.

Jag är ju ny i de här frågorna, precis som någon annan också nämnde att den var, och har haft möjlighet att träffa branschorganisationer och sportfiskare. Det har behövts. Själv har jag en bakgrund när det gäller fiske som ordförande för ett fiskevattenområde och i Emåförbundet som tar de olika hänsyn som måste tas kring vattendrag med unika arter. Ålen är unik, men även malen är väldigt unik.

När man kommer in på det här med vattensystem kan det handla om såväl småskalig vattenproduktion och invallningsprojekt inom jordbruket som ganska intensiv potatis- och jordgubbsodling som ska bedrivas i samklang och balans med miljön.

Herr talman! Fisk och skaldjur är otroliga livsmedel. De har hög kvalitet, innehåller mycket protein och många viktiga aminosyror och har en fettkvalitet som är nyttig. Min uppfattning är att fisk som livsmedel har kommit lite i skymundan i debatten. I diskussionen om livsmedel har vi pratat mycket om självförsörjningsgrad, och där ser jag att fisken många gånger kommer helt vid sidan av. Man kan alltid fundera på varför det är på det sättet. Det kan bero på många olika saker, och jag tycker att fisk förtjänar mer uppmärksamhet med tanke på vilket unikt livsmedel det är.

Det finns en problematik kring miljön i många vattendrag. Det är höga tungmetallnivåer - till exempel av kvicksilver - och höga dioxinnivåer på vissa ställen. Jag tror att om fiskkonsumtionen ska öka måste vi kämpa för och jobba med just miljön. Miljön har i och för sig blivit bättre, men den är ändå inte tillräckligt bra i Östersjön. Det har blivit betydligt bättre på västra sidan, men Östersjön har en problematik och bör få starkt fokus även i framtiden. Att det finns mindre mängder av vissa arter kan bero på att miljöbelastningen är så stor som den är i just Östersjön.

När jag träffade branschorganisationerna gav de en ganska positiv bild av läget för yrkesfiskare. De berättade hur de hanterar både små och stora kvotsystem på sätt som gör att man kan leva på ett bra vis. De beskrev också en hygglig lönsamhet i branschen. Det är väldigt viktigt när man ska utveckla en bransch att lönsamheten är god, och det gör att det finns något positivt att utgå från.

Det finns också utmaningar, och många av dem har varit uppe här i kväll. Det gäller bland annat skarvproblematiken och sälproblematiken. Det finns betydligt fler sälar än vad som är bra för dem som är fiskare. Det handlar även om hur vi hanterar sälen - och att vikare inte ingår i licensjakten. Vikare är ett väldigt stort bekymmer, och de borde räknas in i kategorin säl för att man ska kunna hantera problematiken i dess helhet. Det gäller att använda fler verktyg i verktygslådan för att komma till rätta med den typen av problematik.

Fiskerinäringen beskriver också följderna av att Sverige kommer att få väsentligt mer havsbaserad vindkraft. Den ömsesidiga hänsynen kommer att kräva att man för dialog om var den storskaliga havsbaserade vindkraften kan placeras. När man pratar med fiskarna, herr talman, beskriver de det här ungefär som åkermark inom ett lantbruk. De vill inte att vindkraftsparker placeras på deras bästa åkrar, och för mig som har varit lantbrukare i väldigt många år är den liknelsen lätt att förstå. Jag skulle också bli irriterad om någon kom och sa att man skulle ha vindkraft på de bästa åkrarna. Samtidigt ser jag egentligen ingen konflikt, utan jag upplever att man är i en dialogfas och att det finns utrymme för båda.

Trålning är ju, som vi redan diskuterat här i kväll, något som har förfinats och förbättrats och som kan göras mer miljöanpassat. Principen att använda trålning tror jag inte att vi ska underskatta. Det är effektivt. Det handlar snarare om hur det görs, om maskstorlek och om hantering av botten. Om jag förstår det hela rätt är bottenhantering med modern trålningsutrustning inte ett stort problem i dag på samma sätt som det varit historiskt. Men det finns fortfarande gammal utrustning.

Centerpartiet är för att flytta ut trålningsgränsen till tolv nautiska mil runt hela Sveriges kust. Det är ett sätt att få ett mer balanserat fiske vad gäller både det storskaliga långt ute till havs och det småskaliga i strandnära områden.

Avslutningsvis vill jag även ta upp vattenbruket. Det har nämnts att mycket av fisken i dag går till djurfoder, och så är det. Det hade varit önskvärt om mer hade kunnat användas till humankonsumtion. Jag tror att framtidens vattenbruk med landbaserade fisksystem också skulle kunna vara ett svar och innebära att man får upp mängden fisk i Sverige. Det handlar även om system för att processa fisken här i landet. Mycket av detta utförs i dag i Danmark, och många av fiskodlingarna finns i Norge. Det finns ingen anledning till det, utan man skulle mycket väl kunna hantera detta i Sverige.

(Applåder)


Anf. 154 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Det är glädjande att höra att vi har mycket gemensam politik när det kommer till fisket. Vi är överens om att vi ska stärka den svenska fiskenäringen och yrkesfisket och underlätta för företagare. Vi vill också främja fisketurismen. Vi håller även med om att det storskaliga industrifisket bör begränsas och flyttas från kusterna.

Däremot tycker jag att det är lite svårt att förstå hur Centerpartiet ser på det här med utbyggnaden av vindkraftsparker. Jag vet att ledamoten nämnde detta och att man kunde få plats med båda delarna. Men yrkesfiskare har länge varnat för de förödande konsekvenserna för fiskenäringen, miljön och turismen. De påpekar bland annat att det småskaliga fisket trängs undan av utlandsägda vindkraftsföretag, att kabeldragning efter byggnationen gör fiske omöjligt i de berörda områdena samt att bullret från vindkraftsparkerna påverkar fisken negativt. Hur ställer sig Centerpartiet till dessa konsekvenser för fisket?


Anf. 155 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Beatrice Timgren tar upp frågan om hur vi ställer oss till miljöhänsynen. Jag försökte beskriva att de som håller på med vindkraftsproduktion måste ha en dialog med fiskenäringen. Jag ser inte någon direkt konflikt i detta. Men jag tror i och för sig, herr talman, att ljudet från ett vindkraftverk är betydligt mindre än ljudet från ett stort fiskefartyg. Sedan är det väl så att det finns andra delar som man måste vara försiktig med när det gäller de havsbaserade vindkraftsparker som ligger nära kusterna, till exempel när det handlar om lekplatser. Om man flyttar ut vindkraftsparkerna finns det absolut möjlighet att få plats med båda delarna. Jag är inte så orolig för vare sig detta eller kabeldragningen, utan jag är övertygad om att vi ska kunna hantera de delarna.


Anf. 156 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Att stora fiskefartyg låter gör inte att vindkraftverken låter mindre. Jag noterar att ledamoten inte är orolig. Men om nu tillräcklig hänsyn har tagits, varför uttrycker då fiskarna oro för utbyggnaden av kustnära vindkraft?

Centerpartiet har tidigare tillsammans med den förra regeringen varit drivande i genomförandet av den här utbyggnaden. Det verkar som att fiskenäringen trots sin betydelse endast har givits begränsad uppmärksamhet. Många fiskare kan nu inte längre fiska på platser där deras förfäder har fiskat i generationer eller kommer inte att kunna göra det. Jag undrar hur Centerpartiet anser att det svenska kustnära fisket ska skyddas och värnas i ljuset av den snabba utbyggnad som Centerpartiet vill ha av vindkraften.


Anf. 157 Anders Karlsson (C)

Herr talman! De miljöprövningar som man måste göra när man anlägger de här stora parkerna är omfattande, Beatrice Timgren. Sedan har jag full respekt för att fiskenäringen är orolig i det här läget, när vi ännu inte har sett några sådana parker i Sverige i någon större omfattning. Som jag sa i mitt huvudanförande tror jag att det är viktigt att man är noga med att ha dialog med näringen. Då tror jag att vi löser detta, herr talman.

Fiskeripolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-11
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 16, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Övergripande åtgärder för hållbara bestånd, bl.a. bestånden av sill och strömming

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:282 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

      2022/23:442 av Susanne Nordström m.fl. (M),

      2022/23:473 av Linnéa Wickman (S),

      2022/23:1497 av Lili André (KD) yrkande 1,

      2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 4 och 8,

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.5 och

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 30.2 och 31.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009017
      SD620010
      M560012
      C20004
      V21003
      KD16003
      MP01404
      L14002
      -0001
      Totalt189149056
      Ledamöternas röster
    2. Hållbara fiskekvoter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 55 och

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.
      • Reservation 3 (SD)
      • Reservation 4 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900017
      SD006210
      M560012
      C02004
      V21003
      KD16003
      MP14004
      L14002
      -0001
      Totalt211206256
      Ledamöternas röster
    3. Åtgärder för att bevara ålen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:798 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 2-4,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35 och

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 39.
      • Reservation 5 (SD)
      • Reservation 6 (V, MP)
    4. Åtgärder för att minska sälmaskens påverkan på bestånden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 7 och 9-11.
      • Reservation 7 (SD)
    5. Övriga artspecifika åtgärder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:808 av Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli (båda S),

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 36 och

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkande 7.
      • Reservation 8 (SD)
    6. Utflyttning av trålgränsen

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 58,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:1435 av Tomas Eneroth (S),

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 35 och

      2022/23:2144 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4.
      • Reservation 9 (V, MP)
      • Reservation 10 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900017
      SD620010
      M560012
      C00204
      V02103
      KD16003
      MP01404
      L14002
      -0001
      Totalt238352056
      Ledamöternas röster
    7. Förbud mot bottentrålning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 59 och

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 33.
      • Reservation 11 (C)
      • Reservation 12 (MP)
    8. Begränsningar av trålfisket i övrigt

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:777 av Kjell Jansson och Fredrik Ahlstedt (båda M),

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8,

      2022/23:1218 av Aron Emilsson (SD) yrkandena 1 och 7,

      2022/23:1884 av Kerstin Lundgren m.fl. (C),

      2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 26 och

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 36.
      • Reservation 13 (S)
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090017
      SD006210
      M560012
      C20004
      V21003
      KD16003
      MP00144
      L14002
      -0001
      Totalt127907656
      Ledamöternas röster
    9. Selektiva redskap och alternativa fiskemetoder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 60,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 21 och

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkande 6.
      • Reservation 16 (SD)
      • Reservation 17 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900017
      SD062010
      M560012
      C00204
      V21003
      KD16003
      MP14004
      L14002
      -0001
      Totalt211622056
      Ledamöternas röster
    10. Övergripande åtgärder för att främja svensk fiskerinäring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 29,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 13,

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkandena 5, 8 och 9,

      2022/23:1999 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 18 (S)
      • Reservation 19 (SD)
    11. Regelförenkling för svenskt yrkesfiske

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 54,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 3,

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkande 1 och

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13.
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (C)
    12. Generationsväxling och nyrekrytering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 61,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 20,

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkandena 2-4 och

      2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
      • Reservation 22 (SD)
      • Reservation 23 (C)
    13. Systemen för fördelning av fiskemöjligheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 56 och 57,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 12,

      2022/23:1218 av Aron Emilsson (SD) yrkande 6,

      2022/23:1582 av Roland Utbult (KD),

      2022/23:1888 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt

      2022/23:1944 av Sten Bergheden (M).
      • Reservation 24 (SD)
      • Reservation 25 (C)
    14. Överlåtbara ålfisketillstånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:432 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 1,

      2022/23:798 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 1 och

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 33.
      • Reservation 26 (SD)
    15. Fiskerikontroll

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 23,

      2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 34 och

      2022/23:2154 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
      • Reservation 27 (SD)
      • Reservation 28 (MP)
    16. Regler och tillstånd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:790 av Johan Hultberg (M) yrkandena 4 och 5,

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 49, 51 och 53,

      2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 10,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 25 och 27-30,

      2022/23:1268 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2 och

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15.
      • Reservation 29 (SD)
      • Reservation 30 (C)
    17. Ekonomiskt stöd och vattenbruk som areell näring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 50 och 52,

      2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9 och

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 26.
      • Reservation 31 (SD)
      • Reservation 32 (C)
    18. Övriga frågor om vattenbruk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:351 av Anders W Jonsson (C),

      2022/23:790 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1-3 och 6,

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 48,

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 24 och

      2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 11.
      • Reservation 33 (S)
      • Reservation 34 (SD)
      • Reservation 35 (C)
    19. Fiskeri- och vattenbruksnäringen och marina vindkraftverk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:790 av Johan Hultberg (M) yrkande 8 och

      2022/23:1411 av Johan Hultberg (M) yrkande 13.
    20. Fritidsfiske

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:969 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 31,

      2022/23:1107 av Magnus Berntsson (KD),

      2022/23:1218 av Aron Emilsson (SD) yrkande 4 och

      2022/23:1481 av Mattias Jonsson och Adnan Dibrani (båda S).
      • Reservation 36 (SD)
    21. En nordisk strategi för fiske

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1218 av Aron Emilsson (SD) yrkande 5.