Janine Alm Ericson (Grn)

Motion till riksdagen 2018/19:901 av Annika Hirvonen Falk och Janine Alm Ericson (båda MP) Lag mot sexistisk reklam Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot sexistisk reklam och tillkännager detta för regeringen. Motivering Noll kronor i studielån? Dejta

Inlämnad

2018-11-26

Förslag

1

Datum

2018-11-26

Utskottsberedning

2018/19:CU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:905 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) En nationell utvecklingsplan för hästsektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en oberoende nationell hästutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2018-11-26

Förslag

2

Datum

2018-11-26

Utskottsberedning

2018/19:MJU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Övergångsregeringens budgetproposition lämnas till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2018-11-15

Motion till riksdagen 2018/19:290 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Självbestämmande i livets slutskede utred förutsättningarna för aktiv dödshjälp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för aktiv dödshjälp och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2018-11-09

Förslag

1

Datum

2018-11-09

Utskottsberedning

2018/19:SoU8

Motion till riksdagen 2018/19:289 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Införande av ett tredje juridiskt kön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av ett tredje juridiskt kön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under de senaste decennierna

Inlämnad

2018-11-09

Förslag

1

Datum

2018-11-09

Utskottsberedning

2018/19:KU27

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-15

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

• Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
• Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

63, 201 minuter

Justering

2017-12-05

Datum

2017-12-06

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

På begäran av Vänsterpartiets riksdagsgrupp anordnas en aktuell debatt med anledning av metoo-uppropen. Från regeringen deltar jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).

Datum

2017-12-11

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

104, 320 minuter

Justering

2017-11-16

Datum

2017-07-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Motion till riksdagen 2017/18:2653 av Emma Nohrén och Janine Alm Ericson (båda MP) Satsa på Västsveriges järnvägar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta underhålla och utveckla Västsveriges järnvägar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

2

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2784 av Maria Ferm och Janine Alm Ericson (båda MP) Hemlösa EU-medborgare som tvingas tigga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder kring hemlösa EU-medborgare som tvingas tigga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2017/18:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2780 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) Lag mot sexistisk reklam Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lagstiftning mot sexistisk reklam och tillkännager detta för regeringen. Motivering Noll kronor i studielån? Dejta en sugar

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2017/18:CU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2776 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Självbestämmande i livets slutskede utred förutsättningarna för aktiv dödshjälp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för aktiv dödshjälp i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Datum

2017-10-04

Utskottsberedning

2017/18:SoU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Magdalena Andersson (S) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2018. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2017-09-20

Motion till riksdagen 2017/18:105 av Rasmus Ling och Janine Alm Ericson (båda MP) Nattågstrafik på europeiska kontinenten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en sammanhållen nattågstrafik i Europa och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2017-09-19

Förslag

1

Datum

2017-09-19

Utskottsberedning

2017/18:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Datum

2017-06-19

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-04-27

Datum

2017-04-28

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.

I mars 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen och efterfrågade hårdare arbete för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen noterar nu att regeringen ännu inte återkommit i den här frågan.

Därför vill riksdagen återigen framhålla vikten av en mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01