Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Betänkande 2020/21:MJU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 juni 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel(pdf, 1 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2020/21:18 Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Beslut

Nya regler för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (MJU18)

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 61
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-05-06
Justering: 2021-05-20
Trycklov: 2021-05-20
Reservationer: 23
Betänkande 2020/21:MJU18

Alla beredningar i utskottet

2021-04-22, 2021-05-06

Nya regler för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (MJU18)

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.

Utskottet föreslår också att riksdagen ska säga nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-05-26
Debatt i kammaren: 2021-05-27
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:MJU18, Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Debatt om förslag 2020/21:MJU18

Webb-tv: Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

John Widegren (M)
Anf. 1 John Widegren (M)

Herr talman! I betänkandet MJU18 Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel behandlas en proposition som kanske inte låter jättespännande för gemene man, men den är ganska viktig. Kunskapen om vilka material som är bra och dåliga när det gäller kontakt med livsmedel växer, och det är oerhört viktigt att vi kommer till rätta med farliga ämnen såsom PFAS och andra, så att vi helt enkelt får bort dem från våra livsmedel.

Något som oroar oss moderater är frågan vem som ska ansvara för kontrollen i den här typen av frågor. Det oroar oss därför att vi i dag ser att vi inte har en likvärdig och rättssäker kontroll över hela landet. Det är otroligt viktigt att vi faktiskt bygger upp en sådan och att Livsmedelsverket ser till att ta ansvar för att kontrollen är rättvis, rättssäker och jämlik över hela landet, för alla livsmedelsföretagare.

Detta handlar om livsmedelsföretagare såsom våra bönder, som vi redan i dag har belastat otroligt hårt med administration, regelverk och extra mycket krångel. Vi fick för ett tag sedan läsa om siffror som visade att lagkraven på svenska jordbrukare har ökat med över 100 procent de senaste åren. Kraven på journalföring har ökat med över 300 procent, och kraven på anmälningar och tillstånd inom de gröna näringarna har ökat med över 400 procent.

Detta är företagare som många gånger driver enmans- eller fåmansföretag. Jag ser inte Magnus Oscarsson här i kammaren just nu, men han brukar ofta säga: När ska bonden ha tid att vara bonde? Jag tycker att det är viktigt att ha med sig, för vi har belastat det svenska jordbruket otroligt mycket genom ökad administration och ökat krångel på senare tid.

Det kan låta enkelt när man säger det, men det måste vara lätt att göra rätt. Det är det inte i dag, utan i dag är det snarare lätt att göra fel. Det finns inte heller någon tydlighet om vad som faktiskt gäller i alla dessa processer. Vi skulle behöva ha myndigheter som på ett bättre sätt kan kommunicera med näringsidkare och hitta vägar framåt för att det ska vara lätt att göra rätt.

När vi ändå hanterar livsmedelsfrågor här i dag är det lätt att hamna i vår av kammaren antagna livsmedelsstrategi. Det är en livsmedelsstrategi som innebär att vi år 2030 ska ha uppnått målen att öka livsmedelsproduktionen, öka exporten och öka beredskapen. Vi är ganska långt därifrån, herr talman. I dag är fortfarande varannan tugga vi stoppar i oss importerad till Sverige.

Det senaste året har coronakrisen föranlett diverse problem i samhället, inte bara sjukdomsmässigt utan även i form av kriser på olika sätt, till exempel i livsmedelsbranschen. Vi kan också se det ökade hotet mot säkerheten i Europa. Det är spänningar; vi såg senast häromdagen vad som skedde i Belarus. Säkerhetsläget är pressat.

När det gäller den pandemi vi befinner oss i, kopplat till EU - vad hände när vi kom in i pandemin? Ja, då var det tydligen inte så himla viktigt med fri rörlighet och öppna gränser. Många länder valde att sluta sig. Helt plötsligt blev det bekymmer att transportera varor över gränser. Det svenska jordbruket upplevde inte bara att de hade bekymmer att få hit personal, utan man hade också bekymmer att få tag på reservdelar.

Som tur var, ska sägas, kom pandemin till Sverige i mars månad. Hade den kommit några månader tidigare, kanske i november månad, hade vi stött på stora bekymmer med att få tag på insatsvaror till det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. Det kunde ha blivit bekymmer att få tag på bränsle, och det hade blivit bekymmer att få hit växtnäring - som vi inte har något reservlager av i Sverige. Vi har inte den beredskapen. Detsamma gäller växtskyddsmedel; den aktiva substansen i de flesta växtskyddsmedel som används i svenskt jordbruk i dag härrör från Kina. Det kunde ha blivit jättestora problem.

Vi vet som sagt att även transporterna över gränser blev lidande. När vi inte har fungerande transporter i en sådan här pandemi kan man ju bara tänka sig vad som skulle ske i ett kanske mycket förändrat säkerhetsläge. Det visar sig gång på gång att vi har för dålig beredskap i Sverige. Vi har en för dålig livsmedelsproduktion när det kommer till försörjningsgraden. Vi måste öka den.

När vi nu pratar om vår livsmedelsstrategi igen tycker jag ändå, herr talman, att regeringen snart är svaret skyldig gällande när det faktiskt ska börja levereras på den här livsmedelsstrategin. När ska vi börja klättra från den här 50-procentiga självförsörjningsgraden? Det går att säga många bra ord om att det upprättas handlingsplaner hit och dit och att man tillsätter uppdrag på olika sätt, men det händer ju ingenting. Mjölkföretagare i landet fortsätter att lägga ned. Det är fortfarande så att många bönder slutar - på grund av olönsamhet, på grund av rovdjursfrågan och på grund av aktivism. De slutar även på grund av regelkrångel och andra bekymmer. Vi har inte vänt den här trenden.

Om regeringen nu är nöjd med att vi ligger på en 50-procentig självförsörjningsgrad på livsmedel i Sverige - säg det då! Säg att ni är nöjda! Eller säg åtminstone hur vi ska ta oss ur detta. Vi är nämligen inte på väg åt rätt håll i dagsläget.

Det finns vissa positiva trender. Till exempel såg vi att vi under året som gick hade en högre mjölkinvägning än vad vi haft under några år innan. Men det är en sak. Visst är mjölkproduktionen motorn i svenskt jordbruk - absolut - men ett enda år utgör ingen trend. Jag är väldigt orolig att vi inte ska klara att öka vår självförsörjningsgrad.

När vi diskuterar livsmedelsproduktionen och den svenska beredskapen tycker jag att en viktig fråga är strategiska livsmedelsanläggningar. Strategiska livsmedelsanläggningar har under väldigt lång tid funnits i våra tätorter - det handlar om stora siloanläggningar, slakterier och livsmedelsförädlingsfabriker av olika slag - men de utsätts i dag för påtryckningar att flytta på sig, Man tycker att de inte ligger på rätt ställe, på grund av ljud, lukt, transporter och annat.

Vi behöver ha en plan för detta, herr talman. Var ska vi ha våra strategiska livsmedelsanläggningar? De är inte viktiga bara för vår livsmedelsproduktion, utan de är viktiga även för beredskapen i samhället inför nästa gång det kommer en kris som liknar pandemin - eller kanske något ännu värre. I dag finns det ingen plan för strategiska livsmedelsanläggningar. Det behöver vi ta tag i.

En annan viktig fråga när det kommer till livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning är dricksvattnet. Det är vårt viktigaste livsmedel. I utskottet har vi i dag faktiskt pratat väldigt mycket om vatten, men det var i en annan kontext. Dricksvatten är dock viktigt.

Alliansregeringen tillsatte en dricksvattenutredning 2013, och den pågick i tre år. Sedan dröjde det ända till 2020 innan Livsmedelsverket fick ett uppdrag att börja se över samordningen av just dricksvatten. Jag tycker att det har gått alldeles för långsamt. Jag tycker att det är symtomatiskt för den här regeringen att det går för sakta varje gång. Det gäller frågor som är viktiga för nationens säkerhet och livsmedelsproduktion, och det tar för lång tid varenda gång. Det saknas antingen kunskap eller vilja - jag vet inte vilket.

Moderaterna har satsat extra mycket i budgeten på just vatten- och dricksvattenfrågan för att få fram ny teknik, för att motverka effekterna av torka och för att inventera var i samhället vi har vattenresurser och vattenreservoarer. Detta är viktiga frågor. Dricksvattenfrågan är någonting som jag tror behöver lyftas upp högre på agendan än i dag.

Jag ser att min tid rinner iväg, herr talman. Jag ska bara kort nämna några saker till.

En annan punkt som vi hanterar i detta betänkande är ursprungsmärkning, som jag tycker är en väldigt viktig fråga. Det borde vara självklart med ursprungsmärkning på produkter - märkning av varifrån de kommer. Det borde vara en självklarhet för konsumenten att få veta att till exempel en köttbit kommer från ett land - vi nämner inga namn på länder - som har extremt hög antibiotikaanvändning i sin livsmedelsproduktion.

Det är rimligt att konsumenten, oavsett om man köper den i en affär eller på en restaurang eller om man får i sig den genom den offentliga sektorn, vet varifrån maten kommer. Man måste ha ett val huruvida man vill äta detta eller inte. Det valet kan man göra enklare när man vet var maten kommer ifrån.

Jag tycker att matsvinnsfrågan är oerhört viktig att lyfta när vi pratar om livsmedel. Vi har ett stort matsvinn i dag, och vi behöver komma till rätta med det. Till exempel är svinnet på svenska slakterier större än på till exempel danska slakterier på grund av att vi har en ojämn bedömning från våra kontrollerande veterinärer på slakterierna. Detta är inte rimligt; det behöver vi komma till rätta med.

Sist men inte minst vill jag ta upp en fråga som vi har pratat om många gånger här inne, nämligen småskalig försäljning av vildsvinskött. Hur många år ska det få ta innan varje jägare ska kunna skjuta och sälja sina vildsvin själv?

De senaste uppdrag som givits ska förhoppningsvis vara klara och slutrapporterade 2022. Det innebär att det inte blir i år heller. Vildsvinsstammen växer i vissa områden. Jägarnas frysar är fulla. Ge dem möjlighet, som vi har tjatat om i så många år från Moderaternas sida. Det finns färdiga system i Tyskland - varför kan vi inte köra igång i Sverige? Detta är anmärkningsvärt, herr talman.

Det finns mycket att säga om livsmedelsfrågor och livsmedelspolitik, men vi har ju lovat att fler betänkanden ska få plats här i eftermiddag.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

Staffan Eklöf (SD)
Anf. 2 Staffan Eklöf (SD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4, om beredskapslager med mera.

I dag har vi en debatt om livsmedelspolitik. Glädjande nog ser jag att frågan om krisberedskap och försörjningssäkerhet dyker upp i handlingar och i förslag. Nu är det inte längre bara i Sverigedemokraternas yrkanden som man kan se detta, utan man kan se det brett i både förslag och diskussioner inom livsmedelspolitiken. Jag tänker därför fokusera på denna fråga i mitt anförande.

Vi anser att Sverige måste förbereda sig för tider av kris, oro, avspärrningar och kanske, i värsta fall, krig. I dessa förberedelser måste det finnas livsmedelslager; det måste finnas uppbyggda lager för livsmedel som skapar den frihetsgrad vi behöver när vi är avskurna från omvärlden.

Vi behöver också lager för att få jordbruket att fungera i kristid och krigstid. Det gäller insatsmedel, som bekämpningsmedel, drivmedel, gödselmedel, utsäde och veterinärmedicinska produkter. Det kan också gälla reservdelar och olika stöd till produktionen. Allting måste finnas på plats och kunna fungera i kristid.

Det måste också finnas tydliga ansvar utdelade. Vi vill ge ett tydligt ansvar till Jordbruksverket att bygga upp och hålla lager som ska se till att jordbruket fungerar i kristid. Vi vill också ge Livsmedelsverket uppdraget - en framåtorder - att hålla i uppbyggnaden av livsmedelslager och att förvalta dessa.

Vi tycker att det är naturligt att ställa högre krav på marknadens aktörer för landets säkerhet. Den kanske enskilt största säkerhetsförsäkringen är dock att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Den är sorgligt låg, vilket beror på att vårt jordbruk inte är konkurrenskraftigt - det är inte lönsamt. Men det skulle kunna vara det, för det är politiska skäl som ligger bakom att det inte är lönsamt.

Man måste i detta sammanhang ha mod att ta obekväma beslut. De kan se olika ut. Vi kanske måste öka vår klimatbelastning när vi ökar produktionen om klimatbelastningen globalt går ned. Det är ju ändå en god affär för klimatet. Värre är det om vi importerar mat som är betydligt mer klimatbelastande än maten i den svenska produktionen. Det är resultatet som räknas.

Regeringen får i dag kritik i facktidningen Land Lantbruk för sin hantering av livsmedelsstrategin. Det är särskilt allvarligt eftersom regeringen ständigt hänvisar till livsmedelsstrategin när vi pratar om lönsamhet i jordbruket. Trots att detta är juvelen i kronan för regeringen anser branschen inte att man hanterar det ordentligt - man gör inte tillräckligt.

Jag växte upp på 70-talet och gjorde värnplikten på 80-talet. En del kanske tycker att det är länge sedan, men jag tycker inte att det är så länge sedan. På den tiden hade vi allt detta. Vi hade livsmedelslager och förutsättningar för jordbruket att producera i kris- och krigstid. Vi hade ett försvar där vi tränades att möta fienden, att hejda fienden och att slå fienden. Det var på riktigt.

Sedan kom tre decennier - 90-talet, 00-talet och 10-talet - som var lättsinnets decennier. Man inbillade sig att det inte skulle bli någon kris eller något krig i framtiden. Detta hörde vi före första världskriget och före andra världskriget. Det är så lätt att bedra sig själv och att lura sig själv att det inte kommer att bli dåliga tider, men historien visar gång på gång att det är i lugna tider - fredstider eller goda tider - som man ska förbereda sig för de dåliga tiderna och kristiderna.

Så sent som på Ekonyheterna i morse var det tydligt att det fanns tydliga signaler före pandemin - 2016, 2018 och 2019 - om att pandemiberedskapen var dålig. Regeringen fick dessa signaler, men ändå var man oförberedd när pandemin kom.

Nu finns ett yrvaket intresse för säkerhetsfrågor, beredskap, krisberedskap och försörjningsfrågor. Jag vill säga till alla mina kollegor i alla partier och till alla medborgare: Släpp inte detta, för detta är på riktigt!

Ulrika Heie (C)
Anf. 3 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag vill säga till alla er som lyssnar att ämnet för dagens debatt, material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, kanske inte riktigt är det debatten kommer att handla om. Det ligger förvisso en proposition i betänkandet, men vi ledamöter kommer säkert att ta upp mycket av de livsmedelspolitiska förslag som lämnades in under allmänna motionstiden. Jag vill inledningsvis nämna detta så att ni ska förstå varför frågorna rör så mycket mer än själva lagstiftningen.

Jag vill också tacka Caroline för ett välskrivet betänkande. Det är otroligt intressant, också för den som lyssnar, att ta del av läget i Sverige just nu, inte minst när det gäller det som tidigare talare tagit upp om att det är många utredningsuppdrag som pågår och så vidare. Det är intressant för oss alla att veta vad som är på gång.

Jag tänker att de som kommer efter mig i debatten och som företräder de två regeringspartierna kanske går igenom den nya lagstiftningen mer, och därför håller jag mig framför allt till Centerpartiets olika motioner från allmänna motionstiden.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer och de förslag som beretts förenklat, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation nummer 13 under punkt 8.

Herr talman! I betänkandet ser man att flera myndigheter har fått omfattande uppdrag för att underlätta för företagare inom hela livsmedelsområdet. Det gäller såväl primärproduktion och livsmedelsförädling som ledet som når olika kunder. Ändå befarar företrädare för primärproduktionen en flodvåg av ny lagstiftning och detaljreglering, inte minst med tanke på de olika förslag som är på gång i EU:s green deal, strategin från jord till bord och så vidare.

Det blir två bilder som står emot varandra, dels ett uppdrag om förenkling för produktionen, dels en farhåga om att det kommer att bli ännu tuffare på många olika områden.

Vår absoluta målsättning är att de företagare i vårt land som står för den livsviktiga livsmedelsproduktionen ska uppleva att livsmedelsstrategin med sina handlingsplaner verkligen leder till regelförenkling, ökad kunskap, innovation, stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet så att den svenska livsmedelsproduktionen kan växa och förse fler hungriga magar med mättande mat som har vuxit i våra svenska bygder från norr till söder.

Jag instämmer delvis med tidigare talare om att det här finns mycket att bevisa från regering och olika myndigheter så att dessa ord och uppdrag också får mening i mötet med verkligheten.

I miljö- och jordbruksutskottet har vi under det senaste året tagit fram en rapport om sårbarhet i det svenska lantbruket, och det har varit en intressant diskussion i vår utvärderingsgrupp. Rapporten har rönt stort intresse, och vi har haft en hearing om den i Förstakammarsalen.

Det handlar mycket om vad som krävs för att skapa robusthet, och svaren i rapporten och under hearingen har varit samstämmiga. Det krävs väsentligt ökad lönsamhet och konkurrenskraft liksom säkrad tillgång till insatsvaror som drivmedel, gödning, växtskyddsmedel med mera i händelse av kris och krig. Det är givetvis viktigt varje år men ännu viktigare när det uppstår en extrem situation. Det handlar ju i grund och botten om vår grundläggande försörjningsförmåga.

Torkåret 2018 satte många viktiga frågor på agendan. Skördarna blev mycket sämre än normalt, och foderbrist gjorde att fler djur än planerat slaktades. Listan kan göras lång. I spåren av detta kan vi i betänkandet läsa att olika myndigheter har fått regeringsuppdrag av skiftande slag för att säkerställa en stärkt robusthet i hela livsmedelskedjan.

Jag nämnde inledningsvis att det finns mycket att läsa för den intresserade, och i betänkandet är det tydligt angivet när de olika uppdragen kommer att redovisas.

Det är viktigt att livsmedelsstrategins skrivningar om regelförenklingar fortsätter att vara i fokus.

Under krisen 2018 såg vi att hela civilsamhället mobiliserade och att enskilda medborgare verkligen klev fram och var en mycket viktig del för att ta oss ur denna kris. Det är fantastiskt att det fungerar, men vi anser att man ska kunna ställa större krav på bättre samordning mellan våra myndigheter i händelse av kris. Ett starkt civilsamhälle är viktigt, men det är också viktigt med träning och systematik i krisledning.

Också coronapandemin har synliggjort ett antal brister i vårt svenska system, med många myndigheter som har delat ansvar för livsnödvändiga frågor. Låt mig ta ett, kanske lite banalt, exempel. När sprittillverkningen skulle ställa om till handsprit var det svårt att identifiera vilken myndighet som kunde ge tillstånd för detta. Myndigheter hänvisade till andra myndigheter i stället för att ta ett samordnat ansvar.

Det är inte så enkelt, så här krävs det ett helhetsgrepp. Därför var det intressant att lyssna till statsrådet Dambergs tal på Folk och Försvar. Han lyfte då givetvis upp de viktiga försörjningsfrågorna. Han lovade att under våren 2021 skulle det tillsättas en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta och hur den ska organiseras och finansieras. Det är någon dag kvar av vårmånaden maj, så vi väntar med spänning på att detta löfte ska infrias. Kanske har Socialdemokraternas företrädare ytterligare information att ge senare i debatten.

Låt mig återvända till Centerpartiets förslag om jordbrukets beredskap. Här pekar vi på vikten av att livsmedelsberedskapen bedrivs utifrån just ett helhetsperspektiv.

Livsmedelsstrategin handlar till stor del om ökad produktion. Vad som händer i år vet vi inte, men vi är många som med oro följer alla de jordbrukare som inte har haft möjlighet att vårbruka fullt ut. Vädret påverkar oss på många sätt, och det råder vi inte över. Men det finns mycket vi framöver kan göra för att klimatsäkra olika delar av jordbruket.

Målet om ökad konkurrenskraft och lönsamhet handlar också om att jordbrukare själva ska kunna göra nödvändiga investeringar för att säkra sin verksamhet framåt. Det är också viktigt för att kunna öka lönsamheten, och det ger även egenmakt hos varje enskild företagare.

En aspekt av Sveriges försörjningsförmåga är givetvis att öka andelen svenskproducerad mat. Andra aspekter handlar om brister i reservkapacitet och logistik. Lagerhållning av nödvändiga livsmedel och strategiska insatsvaror i omsättningslager blir också viktigt när försörjningssystemen är sårbara.

Ansvariga behöver snabbt och gemensamt planera för hur distributionen av livsmedel ska fungera i landet i en situation när det råder brist på lastbilar och andra fordon eller när de elektroniska kommunikationerna är utslagna. Eftersom alla led i livsmedelsförsörjningskedjan ägs, drivs och organiseras av det privata näringslivet kan vi inte nog understryka vikten av att detta görs av det offentliga och näringslivet tillsammans.

Herr talman! Vi talar ofta om vikten av bra information till kunden så att kunden kan välja livsmedel som främjar ökad hälsa. Sverige har tyvärr en ganska stor ohälsa kopplad till livsstil, och i betänkandet lyfter vi därför fram behovet av att utveckla nyckelhålsmärkningen så att konsumenten i allt högre grad kan göra medvetna val.

Riksdagens nybildade livsmedelspolitiska nätverk hade ett seminarium för bara några veckor sedan. Livsmedelsföretagen lyfte då upp att nyckelhålsmärkningen är viktig. Det är en målbild för många företag när de utvecklar nya produkter att dessa också ska bli nyckelhålsmärkta.

Avslutningsvis, herr talman, efterfrågar vi mer flexibla regler för småskaliga verksamheter. Enligt Livsmedelsverket medger lagstiftningen flexibla tillämpningar. Man lyfter upp målstyrning och vikten av vägledning. Man har i uppdrag att förenkla och underlätta för företagen så att kontrollerna effektiviseras, företagens avgifter minskar och företagens tid och resurser sparas. Man säger att vardagssvårigheter ska lösas med mer flexibla lösningar. Jag önskar att jag kunde tro på det. Vi kommer givetvis att fortsätta att följa upp detta.

Jag vill avsluta med att än en gång poängtera att vi äter alltmer svenskproducerat. Det är ett sätt för oss alla att öka den nationella försörjningsförmågan.

Magnus Oscarsson (KD)
Anf. 4 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi MJU18 Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det låter kanske sisådär spännande, men jag tycker att debatten redan nu har visat att det finns en väldig bredd i frågan.

Jag börjar med att yrka bifall till reservation 10.

Herr talman! Jag skulle kunna börja debatten med ett resonemang om varför det är så viktigt att undanröja alla hinder för att minska vildsvinsstammen i Sverige - det är vi många som är överens om - eller om att mat som serveras från kommuners och regioners kök ska ursprungsmärkas så att det tydligt framgår var råvarorna kommer ifrån. Det gäller även restauranger på stan.

Det är jätteviktigt att man som konsument får upplysningen om varifrån köttet kommer, till exempel. Precis som min kollega John Widegren sa använder vissa länder förfärligt mycket antibiotika. Vi i Sverige är världsledande, faktiskt bäst i EU, på att använda minst antibiotika i djurhållningen, tack vare våra duktiga svenska bönder.

Men jag vill så här i inledningen av mitt anförande ta upp det stora bekymret med den osedvanligt blöta och kalla maj. Det har inneburit att många som har specialgrödor, exempelvis potatis och morötter, har mycket stora svårigheter. Tusentals hektar som borde ha varit satta är det inte utan står fulla av vatten. Och har man satt potatisen eller morötterna har de ofta ruttnat. Jag vill skicka med en vädjan till partierna på regeringssidan att nogsamt följa utvecklingen. För många bönder är det redan en katastrof som hänt.

Herr talman! "Vår beredskap är god." Det är ett känt citat av statsminister Per Albin Hansson från den 27 augusti 1939. I dag vet vi att beredskapen kanske inte var så god som han sa, men jag tycker att det är intressant att Per Albin Hansson i sitt tal pratade om Sveriges jordbruk. Han avslutade med att säga: "Det är bättre rustat än någonsin att på sitt område uppbära självförsörjningen."

I dag, herr talman, 82 år senare, kan vi tyvärr inte säga detsamma, utan det är faktiskt precis tvärtom. Självförsörjningen av livsmedel är nere på bottennivåer. Ja, ni hörde rätt, bottennivåer! Det har inte hänt någonting under de år som jag har suttit i riksdagen, sedan 2014. Varannan tugga vi äter kommer inte från Sverige, och detta, mina vänner, är allvarligt och mycket bekymmersamt.

Vi har tagit upp detta. Det är en bärande punkt i livsmedelsstrategin, som vi var med och förhandlade fram för några år sedan, eller rättare sagt 2017. Livsmedelsstrategin, som vi antog i riksdagen, är otroligt viktig. En av punkterna var just att självförsörjningen av livsmedel skulle öka. Men vad har vi då att se fram emot så här fyra år senare? Jag måste säga att det är väldigt tunt i den åker som regeringen har fått fram. Det är faktiskt precis tvärtom: Den har minskat och inte ökat.

Ni kommer kanske ihåg att det var en beredskapsövning här i kammaren för nästan exakt ett år sedan. Det var mycket värdefullt, lärorikt och gav väldigt mycket, och jag vill tacka talmannen för detta. På en fråga från mig till den dåvarande generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om hur de arbetar med att öka livsmedelsberedskapen var svaret att de inte alls arbetade med frågan.

Det skulle dröja ända fram till den 2 oktober 2020, herr talman, innan den regering som sitter just nu uppdrog till olika myndigheter att börja arbeta med frågan. Men hallå, vilken tid det tar! Det är inte direkt snabbfotat. Hur kan det ta så enormt lång tid? Det är frågan.

Vi vet att i händelse av kris eller krigssituation klarar sig Stockholm, där vi jobbar och en del av oss bor, i två dygn. Sedan är hyllorna i livsmedelsbutikerna tomma. I övriga Sverige pratar vi om ungefär en vecka - sedan är hyllorna och även lagren tomma. Detta, mina vänner, är mycket allvarligt och bekymmersamt.

Jag kan säga att jag är tacksam över att vi pratar om dessa frågor. När jag började lyfta upp dem 2014 fick jag höra att det inte var något att prata om och att det ordnar sig. Det "rer" sig, som vi säger i Östergötland. Nej, det gör det inte. Det reder sig inte. Vi måste självfallet ha en plan för hur det ska lösas.

Hur ska vi då göra? Vi behöver inte uppfinna hjulet själva, utan vi kan börja med att titta på vårt lysande grannland i öster: Finland. Där kan de, likt Per Albin Hansson, säga att beredskapen är god. De är rustade att uppbära en god självförsörjning. Finland har en självförsörjningsgrad på ungefär 80 procent, och klarar att försörja sin befolkning i över ett halvår i händelse av kris eller krigssituation. Här har vi sannerligen mycket att lära av vårt kära broderland Finland.

När vi i Sverige endast är självförsörjande på mjöl, socker och morötter och kanske kan erbjuda en god morotskaka till våra invånare kan Finland bjuda sin befolkning på en trerättersmeny.

På tal om strategiska livsmedelsanläggningar, som min duktiga kollega John Widegren tog upp, är det, vilket jag har lyft upp till landsbygdsministern, otroligt bekymmersamt att de anläggningar som finns runt om i Sverige ifrågasätts i dag. Man säger: Varför ska det finnas en silo här? Vi vill ha en cykelväg, en kvarn eller ett slakteri här i stället.

Detta duger inte, menar vi. I Finland är det ett riksintresse att sådana anläggningar finns, och så borde vi naturligtvis ha det även i Sverige.

I sammanhanget, herr talman, vill jag citera Sveriges ÖB och det han sa på LRF:s riksförbundsstämma: "Det handlar om hjälp till självhjälp att öka vår egen livsmedelsproduktion. Förbättrad försörjningssäkerhet i en kris handlar mycket om en ökad inhemsk livsmedelssäkerhet."

Det är viktigt att jordbruk i vårt land inte läggs ned på grund av dålig lönsamhet, så som händer i dag. Det är av yttersta vikt att alla invånare tvärtom får se en ökad livsmedelsproduktion i hela vårt land.

Nina Lundström (L)
Anf. 5 Nina Lundström (L)

Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 8, men vi i Liberalerna står självfallet bakom alla våra förslag. Jag vill uppmärksamma att många av våra liberala förslag är i en förenklad behandling och alltså inte behandlas i betänkandet.

Herr talman! Många har varit inne på vikten av livsmedel. Livsmedel är avgörande för vår tillvaro. Vi behöver mat och vatten.

Vi kunde förra våren när pandemin slog till konstatera att väldigt många instinktivt handlade torrvaror, spagetti, papper med mera i stora mängder. Men det fanns möjlighet att fylla på i hyllorna. Därför är försörjningsförmågan, som många har varit inne på, i såväl kris som under höjd beredskap och krig väldigt viktig.

För att säkra tillgången på mat och livsmedel i bred mening krävs det en fungerande marknad för insatsvaror, transporter, datasystem och lagerhållning i både detalj- och grossistleden.

Hela livsmedelskedjan behöver vara så robust att vi kan klara även allvarliga påfrestningar och störningar med rimliga konsekvenser för samhället. Detta kräver en fungerande infrastruktur i form av, så som jag har nämnt, vägar, el, datakommunikation och vattenförsörjning. Tillgången på säkert dricksvatten är en grundläggande samhällsfunktion för befolkningen likaväl som vatten av god kvalitet är en grundförutsättning för väldigt mycket av verksamheterna i livsmedelskedjan.

Liberalerna anser att livsmedelsförsörjningen kräver frihandel, internationellt samarbete och en långsiktig nationell beredskap.

Herr talman! När det inte råder kris och vardagen fyller tillvaron är livsmedelsproduktionen och tillgängligheten till livsmedel sammankopplade med konsumenternas efterfrågan. Det är väldigt viktigt att konsumenternas efterfrågan också ger effekter på marknaden. Om konsumenten vill ha en ekologisk apelsin från ett land utanför Sverige välkomnar vi det från Liberalerna. Vi tycker att handeln i sig är väldigt viktig.

En annan fråga som är väldigt viktig för Liberalerna är klimatförändringarna och de större variationer i vädret som blir och utgör en utmaning för jordbruket och på sikt även för skogsbruket och mycket annat. Det har vi sett nu när det regnar. År 2018 var det torka. Däremellan kan det vara för kallt eller för varmt, och det är en utmaning. Därför adresserar vi klimatförändringarna från vår sida för att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar.

Vi behöver förbereda oss på variationen av skördar och också på ett skogsbruk som kan påverkas av torka, regn och stormar.

Samhällets sårbarhet och beredskap har aktualiserats den senaste tiden med anledning av den pågående coronapandemin och av den torka som jag nämnde drabbade Sverige 2018.

Sverige behöver en god försörjningsförmåga av livsmedel, inklusive en tryggad tillgång till dricksvatten, både vid höjd beredskap och i övrigt.

Som flera har varit inne på genomförde miljö- och jordbruksutskottet en uppföljning som handlade just om lantbrukets sårbarhet och landets försörjningsgrad. Detta har också uppmärksammats utanför utskottet. Det visar bland annat på faktorer som är betydelsefulla för att minska sårbarheten. Jag vill än en gång påpeka att det är framför allt insatsmedel som lyfts fram.

Vilka utmaningar vi lever under gäller inte bara Sverige och EU utan internationellt. I delar av världen kan dåliga skördar orsaka politiska spänningar. Frihandel och internationellt samarbete är centrala delar i livsmedelsförsörjningen. Men samhällets förmåga att klara av stora påfrestningar kräver naturligtvis också nationell beredskap.

Hotet mot den svenska livsmedelsförsörjningen ligger både i ökad isolationism och i kombination med klimatförändringarna. Hoten är många. Att vi har en handel och en import hänger också ihop med vad konsumenterna efterfrågar.

Konsumenternas rätt till information ska vara viktig i hela processen, från produktion till konsumtion. Det är viktigt med konsumentmakt. Bättre regelverk kring ursprungsmärkning så att konsumenterna kan avgöra vad de vill köpa är väldigt viktiga. Det är viktigt att konsumenterna kan göra välinformerade val och välja livsmedel utifrån kanske både djurhållningsregler och miljömässiga kriterier. Det är också viktigt att bestämmelserna om märkning hänger ihop med fungerande system för både tillsyn och kontroll.

Vildsvin har nämnts i debatten, och jag vill uppmärksamma kammaren på att regeringen i budgetpropositionen för 2021 förstärkte vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor bland annat för att möjliggöra trikinanalyser. Detta har varit väldigt viktigt för Liberalerna, och vi har arbetat hårt för att möjliggöra ersättning för detta.

Vad är utmaningen med att möjliggöra en ökad konsumtion av vildsvinskött? Jo, det handlar om livsmedelssäkerhet. Vi måste ha ett system som gör att konsumenterna kan köpa säkra livsmedel. Där är trikintesterna helt avgörande.

Vildsvinspaketet ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att man underlättar hela vägen till konsumenterna men också skapar incitament för en ökad avskjutning av vildsvin. Här ser vi från Liberalerna fram emot kommande behandlingar av utfodringsfrågan som i andra änden påverkar hur stammen utvecklas.

Konsumenterna behöver bra information. Konsumenterna ska kunna avgöra varifrån produkterna kommer och göra aktiva val. Men för detta krävs god information och transparens, så att konsumenternas efterfrågan blir så medveten som möjligt eftersom konsumenterna också är avgörande.

Malin Larsson (S)
Anf. 6 Malin Larsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

I dag debatterar vi livsmedelspolitik men också propositionen Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel som tas upp i betänkandet.

Det är inte bara livsmedel som måste uppfylla högt ställda krav på säkerhet utan också livsmedelsförpackningar av olika slag. Propositionen handlar om att livsmedelslagens tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta även material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det handlar om material och produkter som finns i alla svenska hem och som vi använder oss av varje dag. Genom förslaget kommer vi både att stärka skyddet för folkhälsan och skapa sundare konkurrensvillkor för företagen.

Herr talman! Det viktiga och ihärdiga arbetet med att nå målen i vår svenska livsmedelsstrategi fortsätter, och i början av detta år presenterade landsbygdsministern den tredje handlingsplanen. Handlingsplanen innehåller satsningar på Eldrimner för att utveckla och bevara kunskapen inom mathantverk samt främja småskaligt livsmedelsföretagande och småskalig livsmedelsproduktion. Det handlar om en satsning på samordningsfunktionen Eko vid Jordbruksverket för att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Det handlar också om en förstärkning av vildsvinspaketet för att mer vildsvinskött ska nå oss konsumenter och för att skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin.

Det ska vara lätt att göra rätt. Det har vi sagt många gånger. Och nu i denna tredje handlingsplan finns en satsning på ett förenklingspaket för ökad tillväxt i hela livsmedelskedjan. Regeringen har lyssnat, och nu agerar vi tillsammans med partierna som står bakom januariavtalet.

Regelkrånglet måste minska så att svenska bönder kan fokusera på att vara bönder i stället för att vara administratörer. Det handlar om att skapa bra system för att göra det enkelt att göra rätt. Detta är ett regeltungt område. Man hanterar livsmedel, och det finns väldigt många aspekter att ta hänsyn till. De flesta regler finns av en anledning. Gör de inte det bör de plockas bort. Men även om man lyckas plocka bort en del kommer vi att behöva jobba med digitalisering, systematisering och annat som gör det lättare att hantera den regelbörda som finns kvar.

Regeringen uppdrar också åt Livsmedelsverket att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet. I uppdraget ingår att förenkla och underlätta för företagen så att kontrollerna effektiviseras, företagens avgifter minskar och företagens tid och resurser sparas. Men att kontroller behövs kunde vi tyvärr ta del av i medierna så sent som i går när vi såg hemska inslag på helt oacceptabel kycklingslakt.

En fungerande livsmedelskontroll är också avgörande för att hitta och bekämpa det livsmedelsfusk som i dag är ett växande problem och som vi i utskottet nyligen fått information om. Regeringen har därför inom ramen för livsmedelsstrategin tillfört Livsmedelsverket ytterligare anslagsmedel under perioden 2020-2025 för att förstärka och utveckla insatserna på detta område.

Herr talman! Vi har alla påverkats av den pågående pandemin, och livsmedelsområdet har påverkats på många olika vis. Efterfrågan på svenska livsmedel har ökat i pandemins spår, vilket är glädjande, men det är också viktigt att efterfrågan håller i sig efter pandemin. Vi måste lyfta fram mervärdet i de svenska produkterna och fortsätta att minska sårbarheten och öka vår försörjningsgrad.

Något som pandemin också har tydliggjort är hur viktigt det är att arbeta förebyggande med att främja goda levnadsvanor, och maten är en avgörande del i detta. Personer med fetma, högt blodtryck och diabetes drabbas extra svårt av covid-19. Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Forskning visar också att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade. Det här är en klassfråga, och därför har landsbygdsministern och socialministern gett ett gemensamt uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att ta fram förslag för att öka jämlikheten och skapa en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i landet.

Herr talman! Pandemin har också visat på vikten av att utveckla det civila försvaret och stärka den svenska försörjningsberedskapen. En trygg livsmedelsförsörjning och säkert dricksvatten är en grundläggande samhällsfunktion för befolkningen, och likaså är vatten av god kvalitet en grundförutsättning för verksamheterna i hela livsmedelskedjan. Regeringens satsningar på det civila försvaret tillsammans med satsningarna i livsmedelsstrategin möjliggör nu uppbyggnaden av landets livsmedelsberedskap.

Under den pågående pandemin finns det en hel del att glädjas åt inom svensk livsmedelsproduktion. Exempelvis ökar äntligen både mjölkproduktionen och antalet mjölkkor i Sverige. Den senaste Lantbruksbarometern visar på en ökad lönsamhet för både växtodlare och köttproducenter, men framför allt visar den på en stark framtidstro.

Herr talman! Denna vecka började bra. Regeringen tillsatte nämligen en utredning i måndags utifrån januariavtalets skrivningar för att ta ett samlat grepp om hur vi kan jobba med att minska antibiotikaanvändningen globalt. Utredningen ska också undersöka om kött ska kunna märkas med hur mycket antibiotika som har använts i produktionen. Svenska bönder använder mindre antibiotika än i många andra länder, men det är svårt för konsumenterna att veta hur stora skillnaderna är.

Vilken mat vi väljer att producera och äta kan påverka vår miljö, vår biologiska mångfald, antibiotikaanvändningen i världen och vår hälsa. Därför kan du och jag som konsumenter göra skillnad genom att välja vad vi köper för mat och lägger på tallriken. I dag är det faktiskt ostens dag, och endast fyra av tio ostar som vi äter är svenska. Här finns det otroligt mycket mer att göra.

I det offentliga Sverige serveras cirka 3 miljoner måltider varje dag i vård, skola och omsorg. Därför har det offentliga en viktig roll vid upphandling av livsmedel. Goda och näringsriktiga måltider till barn och äldre bidrar till en god hälsa genom hela livet.

Arbetet med livsmedelsstrategin är ett långsiktigt arbete, och vi måste koppla ihop allt det goda arbete som görs, från gårdsnivå till forskning, för att lyckas. Nu satsar regeringen också på den viktiga forskningen på livsmedelsområdet. En långsiktig satsning på forskning och innovation är avgörande för att vi ska lyckas uppnå ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem. Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan och har fullt fokus på en ökad och hållbar produktion av mat som kommer att leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

(forts. § 6)

John Widegren (M)
Anf. 40 John Widegren (M)

Herr talman! Man kommer nästan av sig lite efter en sådan här paus, herr talman. Men jag tycker att det är symtomatiskt för Socialdemokraternas anförande i en sådan här sorts betänkandedebatt att allting är positivt, att allt går så bra och att det löser sig. Det verkar som att det inte finns några hinder, utan svensk livsmedelsproduktion och svenskt jordbruk - allting - går åt rätt håll.

Herr talman! Jag kan tycka att någon form av självrannsakan vore på sin plats. Man har suttit i regeringsställning i snart sju år, och det går fortfarande åt fel håll. Vi är inte i närheten av att närma oss livsmedelsstrategins mål.

I anförandet lyftes det fram att det finns vissa positiva tecken, till exempel att mjölkproduktionen går upp. Jo, men den här gången beror det inte på politiken. Det är nog snarare en effekt av att det slår tillbaka lite efter 2018 års torka. Jag skulle säga att effekterna av politiska insatser är obefintliga just när det gäller att mjölkproduktionen har ökat. Att lönsamheten är god just nu beror snarare på att mjölkpriset har gått upp, på att köttpriserna har gått upp och på att spannmålspriserna är höga. Men vi ser nu att insatsvarorna följer efter. Sannolikheten är i stället stor att vi till nästa år får minskad produktion igen.

Det beror alltså inte på politiken. Politiken borde egentligen ge bättre företagsförutsättningar med minskat regelkrångel, lägre skatter, bättre rovdjurspolitik och mer långsiktig äganderätt. Har Socialdemokraterna ingen självrannsakan i det här läget? Ser inte regeringen att vi inte når livsmedelsstrategins mål, att vi inte kommer att klara det?

Malin Larsson (S)
Anf. 41 Malin Larsson (S)

Herr talman! Tack, John Widegren, för frågorna!

När det gäller att det skulle vara symtomatiskt att vi är positiva får jag kanske säga att det är symtomatiskt att ni är negativa i talarstolen. Det händer nämligen otroligt mycket positivt. Det gör det, och framför allt i år. Efterfrågan på svenska varor ökar. Och mjölkproduktionen och antalet mjölkkor ökar äntligen. Det har de inte gjort på otroligt många år.

Ledamoten John Widegren sa också i talarstolen tidigare att han inte tror att det här är ett trendbrott. Det tror jag. Och jag hoppas verkligen att det är det.

I fråga om att vi socialdemokrater är så positiva vill jag säga att alla våra satsningar i livsmedelsstrategin och alla handlingsplaner som läggs fram är vad som efterfrågas. Handlingsplanerna är inget hittepå. De tas fram efter dialog, samtal och politiska initiativ till samverkan. Och eftersom vi gör alla dessa satsningar kommer det att märkas att det leder till förändringar. Det är också därför vi ser de positiva förändringarna i dag. Regeringen satsar och gör mycket på området. Därför ser vi också de positiva effekterna.

John Widegren (M)
Anf. 42 John Widegren (M)

Herr talman! Jag vill tacka för svaret.

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Jag vill inte att vi ska upplevas som negativa. Jag ser snarare möjligheter för svenskt jordbruk. Ibland lyfts det till exempel fram att klimatet skulle kunna vara ett hot mot svenskt jordbruk. Jag tror precis tvärtom, att vi i Sverige kommer att ha de klimatmässiga förutsättningarna för att bedriva jordbruk på ett bra sätt och öka vår livsmedelsproduktion, precis som intentionerna är i livsmedelsstrategin.

Men jag kommer återigen tillbaka till att det som vi ser nu, trendbrottet med de stigande priserna och att mjölkproduktionen kanske ökar lite, inte beror på de politiska åtgärderna. Frågar man gemene jordbrukare svarar de inte att det är på grund av de politiska åtgärderna som produktionen har vänt lite det senaste året. Det finns en stor positiv inställning till livsmedelsstrategin. Men man efterfrågar fortfarande de faktiska konkreta verktygen för livsmedelsstrategin. Den får inte bli bara ett vackert papper någonstans där det står att vi har en livsmedelsstrategi enligt vilken vi ska öka produktionen, öka exporten och stärka vår självförsörjning. Det är inte dit vi ska komma.

Herr talman! Jag menar därför att vi för varje år som går närmar oss den tidpunkt då vi ska ha uppfyllt den här livsmedelsstrategin. Om inte jordbrukarna, som faktiskt ska producera för att vi ska nå livsmedelsstrategins mål, upplever att de får de politiska verktygen, hur ska vi då komma framåt? Någon form av självrannsakan vore alltså på sin plats.

Ledamoten lyfte också upp i sitt anförande att det ska vara lätt att göra rätt. Jag lyfter fram procentsatserna som skjuter i höjden. Kommer vi att se en nedåtgående trend vad gäller ökad regelbörda och administration? Eller är det också bara tomt prat?

Malin Larsson (S)
Anf. 43 Malin Larsson (S)

Herr talman! När regeringen agerar är det aldrig tomt prat. Det var faktiskt under Socialdemokraternas ledning som livsmedelsstrategin togs fram i bred samverkan under förra mandatperioden. Det är en långsiktig strategi för att vi ska få ökad svensk matproduktion. Det saknade vi tidigare. Sverige hade ingen livsmedelsstrategi och ingen som tog hela livsmedelskedjan i beaktande. Det här är unikt, och det är jättebra att samtliga partier står bakom den.

Regeringen satsar faktiskt också otroligt stora summor. Mellan 2020 och 2025 är det totalt 846 miljoner kronor. Det kommer att göra skillnad ned på gårdsnivå. Det jobbas dessutom aktivt med livsmedelsstrategin genom handlingsplanerna. Jag vill lyfta fram de regionala handlingsplanerna, som finns runt om i landet. De kommer närmast dem som de finns till för: våra livsmedelsproducenter. De är otroligt viktiga.

Man måste hela tiden jobba aktivt med detta. Behövs det nya satsningar, nya lagar, ny forskning och ny samverkan får man anpassa sig efter det. Men jag kan förstå att det kan kännas tufft för ledamoten John Widegren att erkänna att regeringen faktiskt har gjort något riktigt bra med livsmedelsstrategin. Det var ju något som den tidigare, moderatledda regeringen inte lyckades få fram.

Jag hoppas att vi fortsättningsvis kan vara konstruktiva inom politiken och fortsätta samverka för att livsmedelsstrategin ska nå sina mål.

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

(forts. § 8)

Frågestund

Staffan Eklöf (SD)
Anf. 123 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för anförandet!

Jag har två frågor.

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Malin Larsson nämnde vildsvinspaketet i sitt anförande. Jag tycker att det är trevligt att regeringen äntligen kommer till skott i frågan, om man nu får uttrycka det så. Det räcker dock inte att komma till skott, utan det gäller även att vara träffsäker.

Vad jag förstår planerar regeringen att privata jägare ska få sälja tio plus tio djur direkt till allmänheten. Det är ju en väldigt bra förenkling av reglerna, men varför stanna vid detta? Varför just tio plus tio och inte ett obegränsat antal? Det är den ena frågan.

Den andra frågan, som också handlar om träffsäkerhet, handlar om antibiotikaresistens, som Malin Larsson tog upp i sitt anförande. Där har Sverige gjort ett jättebra jobb på hemmaplan, och nu ska Sverige hjälpa till att delvis lösa situationen i omvärlden. Det är väldigt bra, men det är väldigt svårt att vända detta - det är som en supertanker.

Jag vill fråga om regeringen har övervägt åtgärder mot spridning av antibiotikaresistenta stammar. Vi har redan i dag en väldigt låg antibiotikaförbrukning i Sverige. Den är på gränsen till vad vi kan ha - kan vi över huvud taget sänka den mer?

Då blir frågan om de stammar som nu finns i omvärlden aktuell. Dessa stammar kan ju komma till Sverige. Finns det något arbete som regeringen tänker sig för att förhindra att de här stammarna kommer till Sverige?

Malin Larsson (S)
Anf. 124 Malin Larsson (S)

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågorna!

Vildsvinen och köttet från dem är en fråga som vi har jobbat med länge och som vi också har följt här i riksdagen. Antalet vildsvin har ju ökat explosionsartat, och vi måste få bukt med dem.

Samtidigt är vildsvinen en fantastisk möjlighet till klimatsmart mat. Det är ju ett fantastiskt gott kött, och det är viktigt att vi får ut det på marknaden så att fler konsumenter har möjlighet att köpa och äta vildsvinskött. Precis som jag sa i mitt debattinlägg skapar detta incitament för jägare att skjuta fler vildsvin, så jag ser vissa möjligheter här.

Vi har ju redan det beslutade vildsvinspaketet, som kom i handlingsplan 2 för livsmedelsstrategin. Arbetet förstärks nu med ytterligare 20 miljoner, bland annat för att subventionera kostnaden för trikinanalyser.

Med stor glädje kunde jag se att den restaurang som jag har närmast mig på den ort där jag bor hade svenskt vildsvinskött på menyn. Nu stod det inte svenskt, men jag frågade - det var svenskt.

Jag får återkomma till den andra frågan i nästa inlägg.

Staffan Eklöf (SD)
Anf. 125 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar av Malin Larsson på min fråga. Varför stanna vid att jägaren själv kan sälja tio plus tio djur, utan att gå via vilthanteringsanläggningar, i stället för att låta antalet vara obegränsat?

Det finns konflikter mellan jordbruk och jakt, men här står ju jägare och jordbrukare på samma sida. Det borde vi utnyttja till fullo.

Det är ju inte söndagsjägare som jag som kommer att göra skillnad när det gäller vildsvinsstammen, utan det är de som är riktigt duktiga och riktigt drivna. De kanske kan skjuta fem djur på en helg. Tio plus tio djur för dem är väldigt lite. Det är de som kommer att kunna minska vildsvinsstammarna, och därför borde vi ha ett obegränsat antal djur. Jag vill jättegärna ha svar på den frågan.

Den andra frågan är: Gör regeringen någonting för att minska spridningen av redan antibiotikaresistenta stammar? Vi har gjort och gör mycket för att inte nya stammar ska uppstå, men det finns redan stammar. Var tionde person som åker till Thailand får ju med sig en antibiotikaresistent bakterie hem. Då spelar det ingen jätteroll om vi blir ännu duktigare i Sverige för att stammar inte ska uppstå här, eftersom de inte uppstår här utan vi tar med oss dem från utlandet.

De här två frågorna skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på. Jag upprepar dem så att det inte blir otydligt: Varför inte tillåta jägare att sälja ett obegränsat antal vildsvin? Har regeringen åtgärder mot spridning av antibiotikaresistenta stammar som finns i utlandet?

Jag vill passa på att säga att jag inte tror på att lönsamheten vänder i lantbruket. Jag tror att det är en coronaeffekt. Man äter mer hemma än på restaurang.

Malin Larsson (S)
Anf. 126 Malin Larsson (S)

Fru talman! Tack återigen, Staffan Eklöf, för frågorna!

Varför inte tillåta ett obegränsat antal vildsvin? Jag tycker att regeringen har gjort väldigt mycket på det här området. Det är självklart en fråga som regeringen och vi följer noggrant, för om vi behöver göra mer ska vi självklart göra det. Det kanske inte är en helt främmande tanke i framtiden. Vi får väl se var det landar med alla de satsningar som har gjorts nu. Men jag uppskattar verkligen att vi får mer vildsvinskött till oss konsumenter.

Sedan är antibiotikafrågan en otroligt viktig fråga. Jag brukar lyfta den här från talarstolen så fort jag får möjlighet.

Jag är också jätteglad åt regeringens nya utredning för att minska antibiotikaanvändningen globalt. I Sverige är våra bönder, våra forskare, våra myndigheter och så vidare duktiga på det här, så vi har ju kunskap. Då ska vi sprida den och hjälpa andra i EU och övriga världen.

Bakteriestammarna från utlandet är mycket oroväckande. Vi vet ju att precis som miljöförstöringen och klimatförändringarna känner inte antibiotikaresistensen några landsgränser. Därför är det otroligt viktigt att vi jobbar med den här frågan också globalt tillsammans och hjälps åt.

Slutligen kan det vara så att coronan har effekt på efterfrågan på svenska livsmedel. Men jag tror att våra medborgare har fått upp ögonen för vilka fantastiska livsmedel vi har och värdesätter dem på ett annat sätt nu. Jag tror och hoppas verkligen att det kommer att hålla i sig efter pandemin.

Magnus Oscarsson (KD)
Anf. 127 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för anförandet!

Jag tänker ta vid efter det som ledamoten John Widegren var inne på för en stund sedan.

Det är intressant att lyssna till ledamoten Malin Larssons synsätt. Jag kan naturligtvis förstå att regeringen vill lyfta fram att allt är bra. Förvisso kan man säga att det till viss del är bra, för som ledamoten berättade förut ser allt bra ut på barometern. Förvisso har mjölkpriset och köttpriset just nu gått upp. Men precis som ledamoten John Widegren var inne på går priset på foder och diesel upp. Så är det ju.

Jag vill fråga ledamoten: Om allting är bra, varför hör vi då inte det när vi är ute och lyssnar på jordbrukarna? De är ju så tydliga med - det är i alla fall vad jag hör - att lönsamheten är för dålig.

Vi beslutade om en livsmedelsstrategi i juni 2017, alltså för snart fyra år sedan. En av de bärande delarna i den var faktiskt att det skulle bli mer lönsamhet, men också att självförsörjningen skulle öka.

Nu visar det sig att självförsörjningen inte har ökat, tvärtom. Den ligger fast vid låga under 50 procent. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten: Hur kommer det sig att det tog så lång tid, nästan fyra år, för regeringen från att man skrev livsmedelsstrategin tills man gav ett uppdrag till olika myndigheter? Det skulle vara intressant att veta.

Malin Larsson (S)
Anf. 128 Malin Larsson (S)

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågorna och för möjligheten att fortsätta diskutera de här viktiga frågorna som rör vår livsmedelsstrategi och hela livsmedelsområdet!

Det positiva i mitt inlägg var faktiskt inte bara ett synsätt, utan det handlar faktiskt om fakta, vill jag påstå. Det är ju ett faktum att antalet mjölkkor och mjölkinvägningen ökar i landet nu. De här frågorna brukar ledamoten Magnus Oscarsson själv lyfta, så jag hoppas att han också är jätteglad över det här.

Som jag sa i ett tidigare inlägg hoppas och tror vi att det är ett trendbrott och att vi nu vänder kurvan som tyvärr har varit nedåtgående under flera år, så att vi kan få mer svenska mejerivaror på våra hyllor och på våra tallrikar när vi serverar vår mat.

Magnus Oscarsson lyfter också att lönsamheten är för dålig, och det är någonting som vi måste jobba med. Livsmedelskedjan är ju både lång och bred, höll jag på att säga. Det finns de i livsmedelskedjan som har en väldigt god lönsamhet, medan primärproducenterna ofta har en sämre lönsamhet. Det gäller att se över det här, vilket vi bland annat har diskuterat den senaste tiden i utskottet i samband med UTP-direktivet som senare kommer för beslut i den här kammaren.

Jag ser ljust på framtiden och hoppas att livsmedelsstrategin fortsätter att leverera. Det vet jag att den kommer att göra med de satsningar som regeringen gör.

Magnus Oscarsson (KD)
Anf. 129 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för ditt svar!

Precis som ledamoten är inne på - nu är vi tillbaka där vi slutade - har vi olika synsätt. Jag skulle verkligen vilja att jag alla dagar i veckan kunde säga att det är positivt och att svenskt jordbruk har sådana möjligheter. Dock hör jag vad människor som jobbar med det här säger, och det är att det är tufft. Just nu går det bra, och det är jätteroligt. Men på mjölkens dag, som Malin själv var med på, hörde vi ju vad bönderna sa.

Jag byter lite spår nu och går in lite på vildsvin, som många av oss har bekymmer med. Det är intressant att läsa om hur mycket bekymmer det finns och hur det ställer till det för många av oss med så mycket vildsvin som det finns.

Vi har hört att det kostar enorma pengar för jordbruket, 1,1 miljarder. Det är en gammal siffra från, tror jag, 2016, så det är mer nu än någonsin. Därför tycker jag att det är så bra att regeringen har tagit till sig lite av det som vi föreslog för några år sedan, att trikintest skulle bli gratis. Det är ett jättebra förslag. Jag skulle vilja fråga rakt på sak: När får jägarna svart på vitt att när de skickar in ett sådant kommer det inte att kosta något? Kan ledamoten säga på rak arm vilket datum som gäller?

Malin Larsson (S)
Anf. 130 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att återgå till den förra frågan. Du sa, Magnus Oscarsson, att jag säger att allting är bra. Jag lyfter fram vissa saker som är positiva, men jag har också sagt att det finns utmaningar och mycket kvar att jobba med. Men vi ser en trend som är lite positiv och ljus. Då gäller det att hålla i den och hoppas att det vänder, för vi har mycket arbete kvar att göra utifrån livsmedelsstrategin. Regeringen satsar därför otroligt mycket på handlingsplanerna, på de regionala livsmedelsstrategierna och framför allt på forskning och innovation. Det finns mycket kvar att göra, så jag är inte nöjd än, ska du veta.

Vildsvinsfrågan är jätteviktig, och regeringen har verkligen jobbat för att hitta lösningar i samverkan och dialog med jägarförbunden, LRF och oss politiker. Det gäller att hitta vägar framåt som är effektiva så att vi minskar vildsvinsstammen och skadorna men också får ut mer klimatsmart vildsvinskött på marknaden så att konsumenterna kan ta del av det.

Utfodringen av vildsvin är också en viktig fråga, och det kommer ju en utfodringsproposition. Vi lyckades inte i höstas, men nu blir det intressant att också ta del av vad Magnus Oscarsson och andra tycker. Jag hoppas att vi kan hitta gemensamma lösningar som blir till gagn för både bönder och jägare.

Ulrika Heie (C)
Anf. 131 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det är en stund sedan vi började denna debatt eftersom den har blivit avbruten av både återrapportering och frågestund.

Jag ställde en fråga till Socialdemokraterna i mitt anförande, och jag har full förståelse för att man inte avbryter det man har tänkt säga för att svara på en fråga som dyker upp i debatten.

Totalförsvarsfrågan och just försörjningsförmågan och försörjningstryggheten har varit viktiga parametrar som har funnits med som en av de röda trådarna, kanske inte i propositionen men i många av partiernas motioner i detta betänkande.

Jag hänvisade i min fråga till att statsrådet Damberg på Folk och Försvar i januari lyfte fram att man fått ett gediget underlag från FOI när det gällde totalförsvaret och försörjningsberedskapen. I detta sammanhang lovade statsrådet att det under våren skulle tillsättas en utredning om vad en nationell samordnad försörjningsberedskap ska omfatta och hur den ska organiseras och finansieras.

Det känns oerhört angeläget att denna utredning kommer igång, och därför har jag en fråga till ledamoten. Maj månad är på väg mot sitt slut, och i min värld är det den sista vårmånaden. Jag har i och för sig en bakgrund som lärare, och vårterminen varar ju fram till skolavslutningen. Möjligen ger det några dagar till. Men när kommer utredningen att sättas igång med tanke på att den är så angelägen?

Malin Larsson (S)
Anf. 132 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag tackar Ulrika Heie för att hon upprepade sin fråga.

Precis som du nämnde har FOI tagit fram ett gediget underlag, för det här är stora frågor som omfattar otroligt mycket. Jag vet att regeringen är på gång med denna utredning, men det är komplicerat och mycket att ta hänsyn till. Jag har inget exakt datum för när den kommer, men jag hoppas också att det blir inom en snar framtid eftersom det är viktiga frågor.

Jag vill också lyfta fram att det är viktigt att vi tar lärdom av pandemikrisen. Den har ju visat på brister i vår beredskap, och därför är det viktigt att bestämma vad vi ska för beredskap inför kommande kriser, vad och hur mycket vi ska ha i lager och var och så vidare. Det gäller ju också att ställa om för att vara rustad i vardagen. Vi behöver som sagt ha en ökad självförsörjningsgrad så att vi klarar oss bättre.

Denna fråga spänner över flera olika utskott, och när det gäller hälso och sjukvården har man redan lagt fram en utredning. Inom vårt område fick Livsmedelsverket och Jordbruksverket ett uppdrag den 25 september som överlämnades till landsbygdsminister den 31 mars i år.

Det är alltså mycket på gång, men jag har inget exakt datum för den efterfrågade utredningen.

Ulrika Heie (C)
Anf. 133 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för svaret.

Jag tycker att det är extremt viktigt att detta kommer igång när man har utlovat det. I betänkandet talas det om ett antal utredningar och när de ska vara klara, och vi behöver inom en snar framtid få ett underlag för att kunna omsätta detta i reell politik.

Det är lätt att säga att vi ska bygga upp beredskapslager och så vidare. Många av oss som är lite äldre tänker då på de lagerbyggnader som låg lite avlägset, men det handlar också om logistik och kommunikation, bland annat telekommunikation. I en tid när man tar bort kopparnät och så vidare är det oerhört angeläget att verkligen säkerställa att vi har en robusthet i hela samhället inför den totalförsvarsutmaning som vi befarar kan komma framöver.

Det viktigaste är att utredningen kommer igång så att vi så småningom får ett underlag. Ibland raljerar man om att saker och ting göms i en utredning, men för att vi politiker i Sveriges riksdag ska kunna fatta riktigt bra beslut är det viktigt att utredningar kommer på plats.

Jag förstår att det upplevs som komplext och svårt. Men rapporten från FOI kom 2020, och i januari sa statsrådet Damberg att han skulle tillsätta en utredning. Jag hoppas att ledamoten kommer att använda sin påverkansmöjlighet för att trycka på behovet av att inom kort se utredningsdirektiven.

Malin Larsson (S)
Anf. 134 Malin Larsson (S)

Fru talman! Återigen tack till Ulrika Heie som lyfter upp dessa viktiga frågor och även vikten av utredningar. Det är ju superviktigt att vi politiker får bra beslutsunderlag så att vi kan fatta kloka beslut.

Den satsning regeringen nu gör på totalförsvaret är den största på över 50 år, och det är många viktiga delar i den.

Bland annat behöver vi minska vårt importberoende och ställa om till ett fossilfritt lantbruk. Det här fanns med i vår utskottsrapport och är mycket viktiga satsningar för att få en god livsmedelsberedskap.

Det handlar också om att integrera beredskapsperspektivet i det miljöpolitiska arbetet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Dagens samhälle ser inte ut som förr, precis som ledamoten Ulrika Heie var inne på. Jag kommer också ihåg beredskapslagren i stora, gröna och lite gömda byggnader. I dag ser hoten annorlunda ut och riktar sig mer mot informations- och cybersäkerhet. Landet blir angripet på ett annat sätt.

Det handlar också om pandemier och andra sorters kriser, så vi måste givetvis rusta för olika scenarier.

Jag tar med mig frågorna och driver på internt i mitt parti. Vi diskuterar ofta detta, och då passar jag alltid på att ta upp livsmedelsfrågorna.

Vi får hjälpas åt framåt.

Amanda Palmstierna (MP)
Anf. 135 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman, ledamöter och eventuella åhörare! Det gäller att hålla i kontinuiteten med tanke på den upphackade debatten, men jag ska göra mitt bästa för att återknyta.

I dag debatterar vi alltså flera olika livsmedelsfrågor. Jag ska börja med propositionen som handlar om material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel. Det här är ju väldigt viktigt för människors hälsa.

Låt mig börja med lite historik. För några år sedan var det en omfattande miljödebatt om ämnet bisfenol A, som fanns i nappflaskor, konservburkar och andra livsmedelsförpackningar. Jag minns att jag själv fick barn någonstans i samma veva. En kanadensisk miljöjournalist, Rick Smith, beskrev i boken Förgiftad hur han ökade halten av bisfenol A i urinen mer än sjufalt genom att bara äta konserver och dricka ur läskburkar under ett dygn. Det försvann snabbt ur kroppen igen, men det visade tydligt att det vi äter påverkar vår exponering för farliga ämnen.

Bisfenol A innebär risker för människor. Sverige har länge velat begränsa användningen i hela EU och har verkligen drivit på. Det är en svensk framgång att gränsvärdena för bisfenol A har sänkts kraftigt. Livsmedelsförpackningar för små barn får inte överföra någon bisfenol A till barnmaten, och 2018 trädde kraftfullare regler i kraft som begränsade BPA.

I nuläget omfattas både tillverkare av material och produkter och livsmedelsföretagare av regler om livsmedelsförpackningar. Nu, med de nya reglerna, kommer regelefterlevnaden att kunna bli mycket bättre, till gagn för både människors hälsa och miljön.

I och med betänkandet kommer vi att ha en livsmedelslag som både reglerar material som kommer i kontakt med livsmedel och stärker efterlevnaden av lagen så att det blir en förändring på riktigt och inte bara en lag på papperet.

Fru talman! Jag vill också uppmärksamma lite andra frågor i och med att det också är ett motionsbetänkande.

Under vintern har det uppmärksammats brister i kontrollen av slakterier. Det är helt oacceptabelt att djur hanteras på ett oetiskt sätt. Miljö- och jordbruksutskottet har ägnat flera möten åt att diskutera hur berörda myndigheter, företagare och organisationer kan förbättra sitt arbete.

Livsmedelsverket har sedan 2018 i uppdrag att modernisera och effektivisera den offentliga kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar och att vidta åtgärder för att förenkla och standardisera kontrollarbetet. Det skulle underlätta särskilt för småskaliga slakterier om veterinärer också kan göra vissa kontroller med distansbesiktning med hjälp av mobiltelefon. Det skulle vara av stort värde att underlätta för de småskaliga slakterierna i hela landet, eftersom fler mindre slakterier skulle minska lidandet för djuren i långa transporter.

Fru talman! Det är många som har lyft upp självförsörjningsförmågan här i kammaren i dag, och det är oerhört glädjande. Jag tror att många har tänkt till nu i och med coronapandemin. Miljöpartiet har drivit denna fråga länge. I valet 2014 hade vi med den.

Vi anser att självförsörjningsgraden bör höjas till den nivå av självförsörjningsgrad som vårt grannland Finland har. Det är viktigt för landsbygden, för klimatet och för den biologiska mångfalden men också för att lokalt producerad mat är en viktig del i arbetet för en växande turistnäring i Sverige. Till exempel har Visit Sweden tydligt lyft upp att besöksnäringen är viktig, och där är naturturismen, måltiderna och livsmedlen en viktig del.

I år kommer många svenskar att semestra i Sverige och kunna njuta av primörer från den lokala odlaren. Men det räcker inte att lantbrukarna och odlingarna blir fler i Sverige, utan svenskt jordbruk måste självfallet också minska sin sårbarhet.

Som vi har hört tidigare i dag är svenskt jordbruk i stor utsträckning beroende av import av energi, insatsmedel, foder, utsäde, maskiner och arbetskraft. I arbetet med en ökad självförsörjningsförmåga är det såklart viktigt att ha ett fokus på klimatomställningen.

Genom utfasning av klimatpåverkande diesel och klimatpåverkande handelsgödsel kommer mer inhemska resurser i form av drivmedel och gödsel att vara lösningen. Från Miljöpartiets sida ser vi särskilt positivt på utvecklingen av biogasen som drivmedel, där biprodukten är biogödsel. Det är jätteviktigt för klimatomställningen.

Jag vill därmed yrka bifall till utskottets förslag.

Staffan Eklöf (SD)
Anf. 136 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Amanda Palmstierna, för föredraget!

Amanda Palmstierna säger att Miljöpartiet vill ha en ökad självförsörjningsgrad. När jag tittar på de åtgärder som Miljöpartiet föreslår och vill ska bli verklighet ser jag att man kraftigt vill öka den ekologiska produktionen. Där vet vi att produktiviteten ligger 20-40 procent lägre än för den konventionella produktionen.

Miljöpartiet vill också att drivmedlen ska vara fossilfria, vilket innebär en mycket stor ansträngning.

Miljöpartiet är inte så positiva till nya växtförädlingsmetoder som skulle kunna göra stor skillnad.

Dessutom vill man minska bekämpningsmedelsanvändningen så att den når vissa siffersatta mål, och man vill minska gödselmedelsanvändningen.

Det är svårt att få denna ekvation att gå ihop.

Miljöpartiet vill vidare avsätta stora nu privatägda skogar till statliga reservat. Vi vet att jordbruket i norra Sverige är helt beroende av skogsbruket för sin lönsamhet.

Ekvationen går inte ihop, som jag ser det. Jag undrar vilket ytterligare mirakelmedel Miljöpartiet har för att lösa ekvationen.

Amanda Palmstierna (MP)
Anf. 137 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan!

Jag vill börja med att säga att jag är inhoppare för Maria Gardfjell i dag. Jag ska göra mitt bästa för att svara på frågan, men jag kanske inte är insatt på samma detaljnivå som Maria.

Jag börjar med skogsbruksfrågan. Jag kommer själv från en skogsägarsläkt. Det är viktigt att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi behöver skydda skog, men det behövs också ett hållbart brukande av skog.

När det gäller skydd av skog behöver man få ersättning för de marker som skyddas. Sedan finns det en stor skala och nyanser i hållbart brukande av skog. Det finns många olika metoder för att bruka hållbart där man kan kombinera ekonomisk tillväxt med biologisk mångfald, klimatanpassning och så vidare.

Från Miljöpartiet har Karolina Skog och Maria Gardfjell nyligen varit ute i en debattartikel och sagt att vi vill ha ekonomiskt stöd till att ställa om till ett hållbart brukande av skogen så att man som skogsägare vågar ta chansen och risken att utveckla detta brukande.

Sedan är det också när det gäller ekologiskt jordbruk, fossilfritt drivmedel och så vidare viktigt att fokusera på flera frågor samtidigt. Vi måste öka självförsörjningsgraden men också det ekologiska jordbruket. Det handlar mycket om att det är viktigt med kunskapsbyggande och olika former av ekonomiskt stöd, som är frågor som vi ständigt driver.

Vidare är det regelförenklingsfrågor, som man behöver man ha med sig hela vägen för att underlätta för företagare, såväl i jordbruket som i andra branscher.

Staffan Eklöf (SD)
Anf. 138 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Det sista som Amanda Palmstierna sa om regelförenklingar lät jättebra. Jag hoppas verkligen att det blir av och att regeringen slår in på den vägen. Vi kommer naturligtvis att bevaka att så blir fallet.

Det är inte så att ersättning som man får för skog som man nyss hade men som man inte längre har kan kombineras med jordbruk. Det är ju en engångssumma man får. Nu ligger ungefär 700 000 hektar på bordet, och vad jag förstår vill Miljöpartiet avsätta ännu mer skog. Det kommer att bli många skogsbrukare som inte kommer att ha någon skog att bruka, och därmed kommer deras jordbruksföretag inte att gå runt.

Sedan vill Miljöpartiet använda en jättestor del av jordbruksstödet till ekologisk produktion. Man skulle kunna tänka på andra sätt som ökar produktiviteten mer, anser vi.

Det verkar finnas en stor risk, som jag ser det, att Miljöpartiets politik inte leder till ökad produktion utan snarare till minskad produktion. Jag tror att våra satsningar har ett väldigt starkt fokus på att öka produktionen, men då får man kompromissa med vissa andra grejer i stället. Det är mycket som står på spel. EU:s import av livsmedel står nämligen för en tredjedel av avskogningen i tropikerna. Sverige är också skyldigt där. Och när vi ska ha biodrivmedel som kommer från rester av palmolja avskogar vi tropikerna ännu mer.

Det är alltså mycket som står på spel, och jag tycker att Miljöpartiets politik ser ut att misslyckas, och det vore en katastrof för miljön och klimatet.

Amanda Palmstierna (MP)
Anf. 139 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Jag tackar Staffan Eklöf frågan. Vad gäller just biodrivmedel, handelsfrågor och kopplingar till tropikerna har vi nu hållbarhetskrav i fråga om biodrivmedel som gör att man inte kommer att använda palmolja som är tillverkad på ett dåligt sätt.

Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet är kritiskt till Mercosuravtalet vad gäller dess hållbarhetsdelar. Där driver vi på för att man ska ha bindande hållbarhetskrav kopplade till Mercosuravtalet på ett väldigt tydligt sätt.

Det finns alltid en samlad bild och olika prioriteringar. Till exempel ser vi att bekämpningsmedel inte är så bra för dricksvattnet, och vi vill värna dricksvattnet. Därför vill vi vara väldigt försiktiga när det gäller det. Om man förstör sitt vatten kan man på sikt få en sämre produktion.

När det gäller fossila drivmedel behöver man absolut göra en stor omställning i jordbruket. Men vi ser inte att det är framkomlig väg att man tutar och kör på med fossila drivmedel väldigt länge för att ha en jättehög produktion, utan man behöver hela tiden ställa om och jobba på olika sätt för att både hitta till det fossilfria och utveckla självförsörjningsgraden. Jag tycker att det blir lite olyckligt om man ställer dessa saker mot varandra, utan man behöver jobba på flera olika fronter. Man behöver också jobba med olika ekonomiska stöd, kompetenshöjningar och regelförenklingar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 juni.)

Cirkulär ekonomi

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-06-02
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 13, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) antar regeringens förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804),
    b) bemyndigar regeringen att använda de avgifter som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ta ut för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i fråga om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:157 punkterna 1 och 2.
  2. Organisationen av kontrollen av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3973 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (M)
  3. Förutsättningar för livsmedelskontrollen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1007 av Hampus Hagman (KD),

    2020/21:2822 av Lars Beckman (M) och

    2020/21:3350 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 32.
    • Reservation 2 (M)
  4. Moderniserad köttkontroll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:768 av Daniel Bäckström (C) yrkande 2.
  5. Beredskapslager och strategiska livsmedelsanläggningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:288 av Ann-Christine From Utterstedt och Eric Westroth (båda SD) yrkande 3,

    2020/21:677 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 20,

    2020/21:730 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 11 och 12,

    2020/21:2277 av Sten Bergheden (M),

    2020/21:2526 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1,

    2020/21:2602 av Sofia Westergren (M) yrkande 1 i denna del och

    2020/21:3350 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 11.
    • Reservation 3 (M)
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt351011293
    Ledamöternas röster
  6. Stärkt självförsörjning av livsmedel och tillgång till dricksvatten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 9,

    2020/21:1665 av Malin Larsson m.fl. (S),

    2020/21:2284 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 2,

    2020/21:2526 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2,

    2020/21:2602 av Sofia Westergren (M) yrkande 1 i denna del,

    2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 2,

    2020/21:3273 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 36,

    2020/21:3350 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 8,

    2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 66,

    2020/21:3446 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 6 och

    2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 44.
    • Reservation 5 (M)
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (KD)
    • Reservation 8 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD001052
    C50026
    V40023
    KD10219
    L00316
    MP30013
    -1001
    Totalt301115293
    Ledamöternas röster
  7. Kvantitativa mål för självförsörjningsgraden av livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 8 och

    2020/21:2808 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD001052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt43310293
    Ledamöternas röster
  8. Jordbrukets beredskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:724 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 10,

    2020/21:2944 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 14,

    2020/21:3350 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 9 och

    2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 67.
    • Reservation 11 (M)
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD001052
    C05026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt30521293
    Ledamöternas röster
  9. Ursprungsmärkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1617 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 3 och 10,

    2020/21:3099 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6 och

    2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 18.
    • Reservation 14 (M)
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (L)
  10. Livsmedelsmärkning i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1667 av Malin Larsson m.fl. (S),

    2020/21:2712 av Mats Berglund (MP) och

    2020/21:2952 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 13.
    • Reservation 17 (C)
  11. Regler för försäljning av vildsvinskött

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:725 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 37 och

    2020/21:3355 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 22.
    • Reservation 18 (M)
    • Reservation 19 (SD)
  12. Dricksvattenfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:1449 av Lina Nordquist (L) yrkandena 1 och 2,

    2020/21:2709 av Maria Gardfjell m.fl. (MP) yrkande 10 och

    2020/21:3357 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 18 och 23.
    • Reservation 20 (M)
  13. Flexibla regler för småskalig verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:2949 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 19.
    • Reservation 21 (C)
  14. Skyddade beteckningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:726 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 9.
    • Reservation 22 (SD)
  15. Nationella godkännanden av nya livsmedel etc.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:730 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 20.
    • Reservation 23 (SD)
  16. Marknadsföring av modersmjölksersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:1500 av Robert Hannah (L).
  17. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.