Frågestund

Frågestund 9 mars 2023
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMikael Damberg (S)
  2. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  3. Hoppa till i videospelarenMikael Damberg (S)
  4. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  5. Hoppa till i videospelarenClara Aranda (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  7. Hoppa till i videospelarenClara Aranda (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  9. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  10. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  11. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  12. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  13. Hoppa till i videospelarenElisabeth Thand Ringqvist (C)
  14. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  15. Hoppa till i videospelarenElisabeth Thand Ringqvist (C)
  16. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  17. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  19. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  21. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  22. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  23. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  24. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  25. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  27. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  29. Hoppa till i videospelarenCecilia Rönn (L)
  30. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  31. Hoppa till i videospelarenCecilia Rönn (L)
  32. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  33. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  35. Hoppa till i videospelarenBjörn Söder (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  37. Hoppa till i videospelarenIsabell Mixter (V)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  39. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  41. Hoppa till i videospelarenUlf Holm (MP)
  42. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  43. Hoppa till i videospelarenJennie Wernäng (M)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  45. Hoppa till i videospelarenCecilia Engström (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  47. Hoppa till i videospelarenPeder Björk (S)
  48. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  49. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  51. Hoppa till i videospelarenBirger Lahti (V)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  53. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  55. Hoppa till i videospelarenAdam Reuterskiöld (M)
  56. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  57. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  59. Hoppa till i videospelarenZinaida Kajevic (S)
  60. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  61. Hoppa till i videospelarenDaniel Persson (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Tenje (M)
  63. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  65. Hoppa till i videospelarenJan Ericson (M)
  66. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  67. Hoppa till i videospelarenDzenan Cisija (S)
  68. Hoppa till i videospelarenFinansminister Elisabeth Svantesson (M)
  69. Hoppa till i videospelarenEric Westroth (SD)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  71. Hoppa till i videospelarenHeléne Björklund (S)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 72

Anf. 44 Mikael Damberg (S)

Frågestund

Herr talman! Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge, och många hushåll pressas ordentligt just nu. Det är elpriser som har varit höga, räntor som stiger och matpriser som skenar.

Det elstöd som nu äntligen börjar betalas ut är i princip det enda inflationsstöd som den här regeringen har betalat ut, och allting pekar på att det kommer att gå till dem med de högsta inkomsterna snarare än till dem som har störst behov av det. Det är inte rimligt att mångmiljonärer med stora lyxvillor kan kamma hem tiotusentals kronor samtidigt som stora grupper med väldigt små marginaler pressas hårt ekonomiskt.

Varför vägrar finansministern inse att den ekonomiska situationen är väldigt pressad för hushåll och företag just nu? Hur ser regeringens plan ut för att möta lågkonjunkturen?


Anf. 45 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för en väldigt viktig fråga.

Precis som Mikael Damberg säger är det just nu många som pressas och kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Många företag har det tufft, och hela den svenska ekonomin pressas från olika håll. För detta har regeringen en väldigt tydlig plan. Hur ska vi ta oss igenom detta tillsammans? Jag sa redan när jag fick det här uppdraget att det är ekonomisk vinter men att vi kommer att göra tre viktiga saker för att ta oss igenom det.

För det första ska vi bekämpa inflationen. Politiken får inte driva på inflationen; det vore det värsta som skulle kunna hända, både för pensionären och för löntagaren.

För det andra ska vi stötta hushåll och företag. Bara i år stöttar regeringen hushållen med uppemot 40 miljarder - plus de delar i budgeten som skrivs upp per automatik i svårare tider. Det är 30-40 miljarder sammantaget, vilket är enorma belopp.

För det tredje ska vi självklart sätta fokus på tillväxt. Vi ska stärka arbetslinjen så att fler kommer i arbete och kan försörja sig själva, så att tillväxten kommer tillbaka i Sverige.


Anf. 46 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag kan konstatera att Elisabeth Svantesson i princip säger att elstödet är det enda stöd hon riktar till hushållen. Vi ser alltså att det går till dem med de högsta inkomsterna. Hon har inga nya besked att ge till de pressade hushåll runt om i Sverige som nu har det väldigt tufft.

Jag tror att Elisabeth Svantesson verkligen vill att inflationen ska gå ned, men det kräver att man agerar. Man behöver se till att lågkonjunkturen inte blir djupare än den annars skulle vara. Vad är Elisabeth Svantessons plan för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och möta lågkonjunkturen?


Anf. 47 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! I den budget som regeringen lade på riksdagens bord i november och som började gälla den 1 januari finns det en plan för just detta. Men jag sa också vid det tillfället att vi kommer att göra mer om det krävs mer.

I budgeten sänker vi drivmedelsskatten, förbättrar reseavdraget, ser till att bostadsbidrag för barnfamiljer som är utsatta förlängs och mycket, mycket mer. Men jag kan konstatera en sak: På Mikael Dambergs sida finns det två partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som tycker att det vore helt okej att gå med underskott med några hundra miljarder nästkommande år. Det skulle driva på inflationen, herr talman, och det vore riktigt olyckligt för löntagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)


Anf. 48 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa utgör nästan hälften av alla pågående sjukfall, och kvinnor står för en övervägande del av sjukskrivningarna. Faktum är att den psykiska ohälsan i stor utsträckning är en konsekvens av skadlig stress och att 79 procent av alla stressrelaterade pågående sjukfall utgörs av kvinnor.

Sverigedemokraterna har länge arbetat för att kvinnors hälsa särskilt måste prioriteras, något vi gemensamt med regeringen lyfter fram i Tidöavtalet. Forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa är en grundläggande faktor som jag vet att regeringen tar på allvar. Jag skulle gärna vilja veta vilka fler direkta åtgärder som statsrådet Anna Tenje anser vara aktuella för att hantera en ökad sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa, vilket drabbar många kvinnor.


Anf. 49 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag tackar så hemskt mycket för en mycket viktig fråga från Clara Aranda.

Den psykiska ohälsan bland kvinnor är mycket hög, och den ökar dessutom. Vi vet av sjukskrivningstalen att ungefär 50 procent av alla sjukskrivna kvinnor har en psykiatrisk diagnos i grunden. Motsvarande andel för män ligger på ungefär 39 procent, så de är inte på något sätt förskonade. Det är alltså viktigt att arbetet med den psykiska ohälsan sker brett i samhället och på många olika plan. Framför allt är det dock viktigt att ha det i åtanke när det gäller de långa sjukskrivningarna - och även de nya sjukskrivningarna.

För att stärka och utveckla arbetet inom detta område krävs det många samordnade insatser från staten, kommunerna och regionerna. Mot bakgrund av detta är jag mycket stolt över att regeringen och SKR har slutit en överenskommelse om insatser inom området psykisk ohälsa - och suicidprevention, ska nämnas - för 2023.


Anf. 50 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Det är glädjande att ministern ser detta som en angelägen fråga.

Det finns av uppenbara skäl mycket att göra för att vända den negativa utvecklingen. Vi behöver prioritera kvinnors hälsa långsiktigt och visa att vi menar allvar, genom praktisk politik som ger effekt. Det är min förhoppning att vi genom ett fortsatt gott samarbete gemensamt ska kunna uppnå önskvärda resultat som gör skillnad på riktigt.


Anf. 51 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag delar ledamotens problembild och många av de lösningar som regeringen och samarbetspartiet har arbetat fram tillsammans.

Jag kan konstatera att rehabiliteringsarbetet är oerhört viktigt när det gäller just sjukskrivningarna och dem som i dag befinner sig i en sjukskrivning. Jag tror att vi behöver betydligt fler angreppssätt för att möta människor i utanförskap och sjukskrivning mycket tidigare. Det är också så att man behöver bemöta den som är sjukskriven på olika sätt beroende på om det är på somatisk grund eller på psykisk grund, och man behöver hantera det på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)


Anf. 52 Ali Esbati (V)

Herr talman! Vi har en situation i Sverige i dag där maten säljs på en, för att citera Konkurrensverket, "koncentrerad marknad med få aktörer, en så kallad oligopolmarknad". Detta flagranta marknadsmisslyckande innebär chockhöjda priser för svenska konsumenter men rejäla vinster för de tre dominerande matvarukedjorna. För många familjer är läget mycket svårt.

Regeringens svar har hittills varit i linje med hanteringen av andra ekonomiska samhällsproblem, nämligen ett aktivt och kraftfullt ingenting. Finansministern har i stället uppmanat folk att kolla priserna mer noga - en sorts idé om regndans inför marknadsgudarna. Men man kan ju ändra sig.

Min fråga till finansministern är om hon är beredd att göra som man gjort i Frankrike och som Vänsterpartiet föreslagit och kalla till sig de dominerande bolagen för att få till en överenskommelse om priserna och samtidigt förbereda andra åtgärder, politisk handling, för det fall en sådan överenskommelse inte kan bli av.


Anf. 53 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack, Ali Esbati, för frågan!

Det är bekymmersamt för väldigt många just nu att priserna stiger så snabbt. Det var också därför jag sa tidigare här att en av de absolut främsta uppgifterna som den här regeringen har är att bekämpa inflation.

Om inflationen fortsätter, det vill säga om priserna fortsätter att öka, kommer det att drabba väldigt många ännu hårdare. Just nu drabbar det många familjer, många pensionärer och många löntagare men också andra grupper.

Jag tycker att ni i Vänsterpartiet ska vara ärliga och säga att ni vill ha ett pristak. Att reglera priser tror jag är en dålig idé. Däremot för jag naturligtvis samtal med olika branscher, även livsmedelsbranschen. Och jag har ställt mig frågan hur det kommer sig att en svensk matkasse har ökat mer i pris än många andra länders.

Här finns definitivt mer att göra. Men jag tar frågan på stort allvar, och det bästa och viktigaste just nu är att se till att inflationen dämpas och att vi fortsätter stötta de mest utsatta hushållen - som vi också gör i vår budget.


Anf. 54 Ali Esbati (V)

Herr talman! Det var ju ett omständligt sätt att säga nej.

Jag hör att finansministern är mån om att få ned inflationen, men hennes metod för att göra det är huvudsakligen besvärjelser av olika slag. Det är inte något som hjälper mot inflationen, och det hjälper definitivt inte de svenska hushåll som i dag får betala mycket höga matpriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser stora vinster bland de bolag som kontrollerar marknaden. Mot det vill regeringen uppenbarligen göra ingenting. Det oroar mig, och det borde också oroa regeringen i längden.


Anf. 55 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tror att Ali Esbati vet att ett bra sätt att driva på inflation i lågkonjunktur, när man normalt sett vill öka efterfrågan, är att inte hålla tillbaka utan gå med stora underskott och låna så att inflationen stiger.

Det är detta Vänsterpartiet gör i sin budget. Men inte bara det - med Vänsterpartiets budget för innevarande år skulle de disponibla inkomsterna hos de svenska hushållen minska med 35 miljarder kronor. Det tycker jag är något som väljarna ska fundera på när de känner att det blir dyrt i affären. Med Vänsterpartiet har man mindre pengar i plånboken.

(Applåder)


Anf. 56 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Företagen i Sverige lever i en galopperande kostnadskris. Med ständigt stigande räntekostnader och höga priser på el och insatsvaror är företagens vardag i dag väldigt tuff.

I stället för att leverera lättnader till landets företagare, som är i stort behov av det, lyckas regeringen leverera en skattechock. Mars är sista månaden med sänkta arbetsgivaravgifter. I april kommer skatterna för företagen att höjas med 6 miljarder.

För alla de företag som redan i dag har en mycket ansträngd situation på kostnadssidan och nu dessutom ser en vikande efterfrågan när hushåll och företag bara vill köpa det allra nödvändigaste undrar jag varför regeringen och finansministern väljer att möta denna mycket allvarliga situation med en skattesmäll som kommer att bidra ytterligare till varsel av anställda.


Anf. 57 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för en bra och viktig fråga om svenska företags förutsättningar!

I denna tid när väldigt många kämpar ska vi också komma ihåg att många företag går fantastiskt bra. Det är inte alla företag som har tuffa marginaler just nu. Vissa går bra, och vissa kämpar enormt mycket. Det finns också många företag däremellan. Den här regeringen tar deras villkor på stort allvar. Vi prioriterar flera olika viktiga delar.

För det första handlar det om att nu, för första gången någonsin, få ut ett elstöd till Sveriges företag. Det har alltså inte hänt förut.

För det andra hade jag en pressträff för bara några veckor sedan och berättade att 3:12-reglerna måste förbättras, inte försämras. Det längtar många företagare efter.

För det tredje tar vi regelkrånglet på allvar. Det var något som Centerpartiet inte lyckades ta tag i under samarbetet med Socialdemokraterna. Vi kommer nu att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet en till sak som är otroligt viktig för de svenska företagen: att bryta brottsutvecklingen. Där lägger vi fullt fokus och full kraft.

Sammantaget - jag hinner inte säga mer - satsar vi på att göra Sverige till ett ännu bättre företagarland. Det är vår målsättning, och det ska också ske under de här åren.


Anf. 58 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Det är korrekt att företagen i södra Sverige kommer att få elstöd - inte de i norra Sverige.

Det är också korrekt att nästan hälften av arbetsgivaravgifterna är en ren straffskatt på anställning. Till och med Konjunkturinstitutet har sagt att om man sänker arbetsgivaravgifterna kommer man att öka bnp och samtidigt sänka inflationen. Finansdepartementet har ständigt varit väldigt skeptiskt till sänkta arbetsgivaravgifter, men ny forskning visar att det inte är sant att det driver på inflationen.

Hur ser er plan ut för att säkerställa arbetslinjen och anställningsviljan hos Sveriges företag?


Anf. 59 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Att stärka arbetslinjen blir otroligt viktigt under nästkommande år om vi ska ha råd att försörja Sverige och göra det som Sverige behöver göra. Också här har det gått åt fel håll under många år.

En del i detta är att underlätta för företag. Man kan göra det på olika sätt. Jag vet att Centerpartiet prioriterar exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Men ni prioriterar inte att göra det billigare för många företag att köra bil.

Många företagare på landet har bil. Ni vill höja reduktionsplikten med flera kronor. Ni vill ha högre skatt på drivmedel. Det om något skulle slå hårt mot Sveriges många småföretag runt om i landet.

(Applåder)


Anf. 60 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Fågelinfluensan har globalt sett aldrig tidigare varit så problematisk som nu. Nya rapporter visar att virus sprids till och mellan däggdjur världen över, vilket är ett hot mot oss människor och ökar risken att virus ska smitta även oss.

På en minkfarm i Spanien hade man i oktober ett utbrott av fågelinfluensa där viruset för första gången spreds också mellan djuren. Man var då tvungen att avliva 50 000 minkar.

Minken liknar oss människor rent genetiskt. Därför vill nu flera forskare att man stänger alla minkfarmer eftersom det finns en stor risk att viruset sprids från minkfarmer till människor.

Vad avser regeringen att göra för att skydda oss mot nästa pandemi och agera i solidaritet med de länder som redan har stängt sina minkfarmer, till exempel vårt grannland Norge?


Anf. 61 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan!

Arbetet i Regeringskansliet är fördelat så att frågor som rör minkfarmer ligger hos statsrådet Kullgren och frågor som rör den generella beredskapen inom sjukvården ligger hos statsrådet Ankarberg Johansson.

Generellt kan man säga att den gångna pandemin fört med sig många lärdomar när det gäller den civila beredskapen i samhället.

Regeringen har för bara några veckor sedan fattat beslut om bland annat nya statliga säkerhetslager av sjukvårdsutrustning och traumavårdsutrustning men också att vi behöver titta bredare på förmågan att hålla bättre beredskap när det gäller lagerhållning av utrustning och annan materiel som gör att vi bättre kan hantera detta men också på ett tydligare sätt involvera näringslivet för att säkra försörjningskedjor under störningar som kan uppstå i samband med en pandemi.


Anf. 62 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag uppskattar det. Det enda jag saknar är kopplingen till våra minkfarmer.

Det här är, som forskarna uttrycker det, en tickande bomb inför nästa eventuella pandemi. Det är ingen hemlighet att partierna som bär upp regeringen vill fortsätta hålla liv i den här näringen, men jag menar att minkfarmerna är mycket mer än en djurvälfärdsfråga. Det är också en säkerhetsfråga för vår hälsa.


Anf. 63 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag noterade i och för sig ingen följdfråga, men jag noterar synpunkten från Rebecka Le Moine.

Jag kan bara konstatera att beredskap mot nästa pandemi - för vi kan anta att vi kommer att få uppleva fler pandemier i världen - måste ske på mycket bred front. Det handlar om allt från att ha försörjningsberedskap i en bredare kontext till att ha lagerhållning av utrustning och annan materiel som gör att vi kan hantera en pandemi om och när den kommer.


Anf. 64 Mats Green (M)

Herr talman! Jag har en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Vattenfall har i dag presenterat planer på minst två och högst tio nya så kallade SMR-reaktorer vid Ringhals. Vi energipolitiker välkomnar detta. Sverige behöver verkligen planerbar, stabil, pålitlig och ren kraft över hela linjen. Kärnkraften är grundfundamentet och grundförutsättningen för detta.

Jag skulle vilja få finansministerns och regeringens kommentarer kring det nya beskedet från Vattenfall i dag.


Anf. 65 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag är väldigt glad i dag över att Vattenfall ger detta besked. Vi har nu för första gången på flera decennier en majoritet här i kammaren för kärnkraft. Det är otroligt viktigt för omställning och tillväxt - ja, helt enkelt för att vi ska klara framtiden. Det krävs mer kärnkraft och också mer vindkraft, naturligtvis, för att klara den uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att Vattenfall nu gör detta när man ser att ägaren är positiv - vi är väldigt tydliga med riktningen; vi vill ha mer kärnkraft - är naturligtvis viktigt för Sverige. Oavsett om man har röstat på Vänsterpartiet eller Moderaterna är detta ett väldigt viktigt besked.

Det vi ska göra nu är att fortsätta att ta bort de legala hindren för mer kärnkraft men också titta på marknadsmässigheten. Man måste kunna leverera marknadsmässigt, men då måste också politiken ge möjlighet till detta.


Anf. 66 Mats Green (M)

Herr talman! Två historiska faktum är att innan den förra regeringen avvecklade kärnkraften hade man egentligen samma elpris i hela Sverige och att de rödgröna när de tog över makten 2014 stoppade de långt framskridna planerna på två nya reaktorer just vid Ringhals - som hade varit färdiga att tas i drift just nu om man hade låtit detta fortgå.

Finansministern har räknat upp ett antal åtgärder. Finns det fler åtgärder som regeringen tänker vidta för att öka förekomsten av ny kärnkraft i Sverige?


Anf. 67 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det finns flera saker vi kan och bör göra. Det handlar om de legala frågorna och de marknadsmässiga frågorna, men också om forskning. Vi behöver mer kompetens på detta område. Nu när det kommer att byggas mer kärnkraft kommer det också att krävas mer kompetens. Detta är också en viktig fråga för regeringen att arbeta med tillsammans med branscherna.

Men vi kan ändå glädjas åt att vi och Vattenfall nu tar de första stegen, vilket kommer att bli otroligt viktigt. Jag hoppas att fler kommer därefter. Det tar tid - men om vi hade börjat för fem eller tio år sedan hade vi kommit betydligt längre nu. Att riva kärnkraft går snabbt; att bygga upp tar dessvärre lång tid.


Anf. 68 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Min fråga kommer att gå till Jessika Roswall och handla om Ukraina, men innan jag ställer den vill jag säga grattis - det är första gången jag får chansen att gratulera dig till statsrådsposten.

Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen har gjort stora satsningar när det gäller den militära delen. Personligen saknar jag i och för sig ett beslut om att också Jas-systemet ska vara med, men det är en senare fråga.

Det som däremot halkar efter och som jag känner att man behöver fundera mycket på är det här med Marshallplan och hur vi ska jobba för att civilt stärka Ukraina. Jag undrar hur regeringen gör och även hur vi jobbar inom EU för att stärka Ukraina på den civila sidan.


Anf. 69 Statsrådet Jessika Roswall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågan och för gratulationen!

Hur stöttar vi Ukraina? Som alla här inne säkert vet är en av de prioriterade frågorna för det svenska ordförandeskapet att stötta Ukraina på alla sätt som går - ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt. Jag vill också påminna om hur snabbt EU agerade vid krigsutbrottet och hur snabbt vi har agerat enigt.

Det handlar såklart om åtgärder både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt gör vi mycket med makrofinansiella stöd, och långsiktigt handlar det om att jobba tillsammans med många andra stater, inte bara inom EU utan även till exempel USA, Kanada, UK med flera.

Jag vill vara tydlig med att regeringen stöttar Ukraina allt vi kan, och det kommer vi att göra så länge det är nödvändigt.


Anf. 70 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag har haft förmånen att under den här eskalerande krigsperioden få vara i Ukraina tre gånger och kunna fotografera bostäder där man ser skotthål på ena sidan samtidigt som man ser hur människor försöker leva ett liv, installera nya fönster och reparera. Man signalerar att man har jättestor brist på denna typ av stöd: byggvaror, fönster och material. Det finns en tacksamhet över att Europa hjälper till med det militära.

Kommer regeringen att ta med sig denna typ av praktiska frågor in i EU-samtalet?


Anf. 71 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Tack återigen, ledamoten, för en viktig fråga! Det är precis så - det handlar inte bara om det militära, ekonomiska och politiska, som vi jobbar mycket med när det gäller att Ukraina ska bli medlem i EU. Det handlar också om återuppbyggnad av bostäder, precis som Magnus Jacobsson säger, men också om att här och nu bygga upp kritisk infrastruktur och se till att man har energiförsörjning. Det kommer att pågå under lång tid och kosta mycket pengar, men vi kommer att stå fast vid detta.

(Applåder)


Anf. 72 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson. Förskola och skola lägger grunden för en bra start i livet och ett livslångt lärande som leder till jobb och gemenskap. Liberalerna har alltid satt skolan först och kommer alltid att göra det, just för att det är lösningen på så många samhällsproblem. En lyckad skolgång är den allra bästa biljetten till ett gott liv, med egenmakt och förverkligade livschanser.

Nu har vi en svår situation i Sverige med ett mycket svårt ekonomiskt läge. Därför är jag glad över att regeringen tar ett stort ansvar och lägger fram en budget och reformer med försiktighet för att inte elda på inflationen. Många svenskar kämpar dagligen med sin ekonomi nu, med höga elpriser, extra höga matpriser och effekterna av de räntehöjningar som gjorts.

Min fråga till finansministern är hur hon tänker kring höstbudgeten och dess prioriteringar. Min uppfattning är att just satsningar på skola och utbildning är mycket kloka att göra då de inte har en negativ effekt på inflationen. Håller finansministern med mig om att det i detta läge är klokt att satsa på skola och utbildning?


Anf. 73 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för en mycket viktig fråga! Bara för att säga det uppenbara - det är alltid rätt att satsa på skolan. Det handlar om att alla barn i Sverige, var man än bor och vilken livssituation man än har, ska få samma chans. Jag brukar ofta säga att jag inte hade varit här om det inte hade varit för svensk skola. Den väg jag har gått har jag kunnat gå tack vare just en bra skola med bra lärare, och det har nu tagit mig till det här jobbet. Jag vill att alla barn ska ha den möjligheten.

Vad som är inflationsdrivande eller inte kan vi ha ett seminarium om. Det handlar egentligen om vad man gör totalt sett i politiken. Den budget som vi lade fram i höstas var återhållsam, men vi gjorde stora satsningar på skolan - till exempel på speciallärare och på läroböcker, som jag vet att Liberalerna var pådrivande för. Det är viktiga satsningar som är fullt möjliga att göra om man inte på totalen för en expansiv politik som leder till inflation.


Anf. 74 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Det finns även ett problem i att företag inte hittar rätt kompetens och att vi samtidigt har en hög arbetslöshet. Vilka strukturreformer vill finansministern genomföra för att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft i detta läge?


Anf. 75 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är enormt viktigt att alla de utbildningsplatser som både den tidigare och den nuvarande regeringen har satsat på fylls. Det finns ett enormt behov inom många områden och branscher av mer kvalificerad personal men också av grundutbildad personal. Vi behöver göra mer för att de som inte har någon utbildning alls faktiskt sätter sig på skolbänken och gör sig anställbara men också för att uppmuntra fler att ställa om mitt i livet. Här har parternas överenskommelse, som också regeringen står bakom, en viktig roll att spela.

Kompetensfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna för svensk tillväxt och ökad produktivitet.


Anf. 76 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det svenska EU-ordförandeskapet har snart passerat halvtid. En av Sveriges prioriteringar är den gröna omställningen. När Ulf Kristersson presenterade sitt program för ordförandeskapet sa han att Sverige under ordförandeskapet skulle ro förhandlingarna om EU:s klimatpaket i hamn.

Han sa också att beslutet om att fasa ut alla nya fossildrivna bilar till 2035 var ett stort kliv i rätt riktning. Under det svenska ordförandeskapet har nu det formella beslutet blockerats, och därmed försenas ju en enligt statsministern viktig pusselbit i klimatpaketet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga EU-minister Jessica Roswall: Hur viktig för Moderaterna är frågan om att förbjuda alla fossildrivna nya bilar till 2035, och hur kommer Sverige under sitt ordförandeskap att agera för att ro det här klimatpaketet i hamn? Det behövs ju för jobben, välfärden och klimatet.


Anf. 77 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan! Precis som Matilda Ernkrans säger är en av de prioriteringar som det svenska ordförandeskapet har just den gröna omställningen, liksom konkurrenskraften, och dessa två frågor hör nog lite ihop här.

När det gäller den gröna omställningen presenterade kommissionen någonting som vi kallar Green Deal, och i det ligger också många olika förslag om hur vi ska nå klimatmålen. De olika frågorna jobbar vi hårt med för att nå en överenskommelse om under det här ordförandeskapet.

Detta är inte lätt, ska jag säga, för det finns många olika intressen när man ska komma överens. Men just det direktiv som Matilda Ernkrans tar upp är en av de saker som ingår i det som kallas Fit for 55, som vi jobbar med att få ihop. Det finns en uppfattning i rådet och en uppfattning i parlamentet, och nu handlar det om att komma överens.


Anf. 78 Björn Söder (SD)

Herr talman! Nyligen beslutades att Europaparlamentets, USA:s och Kanadas statsanställda förbjuds att använda Tiktok på sina jobbtelefoner.

Svenska säkerhetsexperter har under en längre tid varnat för att företags- och försvarshemligheter kan röjas genom användandet av kinesiska appar, till exempel Tiktok. Denna app registrerar och lagrar mycket information om den enskilda användaren. Även information från tredjepartssystem och andra sociala nätverk samlas in. Den AI som styr informationsinsamlingen anses vara den mest kompetenta i branschen.

För två och ett halvt år sedan ställde jag frågan till dåvarande inrikesministern om han var beredd att vidta åtgärder för att förbjuda att dessa appar används i Myndighetssverige. Något förbud har ännu inte införts.

Civilförsvarsministern har i går besvarat en fråga från mig angående detta problem. Han hänvisar dock till att det i Sverige är varje enskild myndighets ansvar att göra bedömningar. Samtidigt vet vi att kunskaperna är bristfälliga på flera håll.

Min fråga till civilförsvarsministern är därför varför han inte är beredd att ta initiativ till att förbjuda att kinesiska spionappar som Tiktok används av statsanställda på jobbtelefoner och privata mobiltelefoner som är kopplade till deras jobbmejl eller andra arbetsverktyg.


Anf. 79 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Tack, Björn Söder, för en angelägen fråga! Jag skulle väl säga att den här frågeställningen är bredare och mer komplex än att den rör en enskild app. Den handlar om att vi behöver ta vårt informationssäkerhetsarbete på ett mycket stort allvar, givet den tid vi lever i och den säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men i grunden måste det här arbetet bedrivas med utgångspunkt i den lagstiftning som finns i Sverige, nämligen säkerhetsskyddslagen. Den kräver av alla myndigheter att de förhåller sig på ett specifikt sätt i sin informationssäkerhetshantering. Det leder i sin tur till att olika myndigheter kan landa i olika bedömningar beroende på hur känslig information dess användare hanterar.

Med detta sagt menar jag att vi behöver vara mer framåtlutade i den här frågan och ta det här på ett mycket stort allvar. Men det vore dumt av mig att stå och peka på enskilda appar, för då missar man den bredare frågan.


Anf. 80 Isabell Mixter (V)

Herr talman! Partierna i Pensionsgruppen valde att höja pensionsåldern under föregående år. Vänsterpartiet röstade nej till det. Det är inte pensionsåldern som behöver höjas utan pensionerna.

I propositionen framgick det med all tydlighet att konsekvenserna av höjd pensionsålder skulle innebära en skattechock för dem som är födda är 1957 och 1959. Trots detta röstade Moderaterna och Socialdemokraterna för förslaget.

I nästa vecka kommer riksdagen att få ta ställning till Vänsterpartiets krav, som innebär att den höjda skatten som enbart drabbar dessa grupper ska tas bort. Jag vill fråga Anna Tenje: Tycker regeringen fortfarande att det är rimligt att cirka 200 000 pensionärer plötsligt ska betala mer i skatt än andra pensionärer?


Anf. 81 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Tack för frågan, Isabell Mixter! Jag beklagar att de som är födda 1957 har hamnat i kläm på det här viset. Det borde ha skötts på ett annat sätt.

Det frågan handlar om är alltså att den höjda åldersgränsen i skattesystemet inte följs av höjd åldersgräns i andra delar av systemet. Det gör att de som är födda 1957 klassas som pensionärer i vissa system men som i arbetsför ålder i andra system. Det är olyckligt att detta glapp har uppstått. Det borde ha skett på annat sätt. Detta är ett beslut från den tidigare regeringen och en tidigare riksdag, och där borde detta definitivt ha skötts på ett bättre sätt. Åtminstone borde informationen till dem det berör ha gått ut på ett bättre sätt.

Jag kan dock konstatera att alldeles oavsett vad vi nu tycker om den här frågan och vad Vänsterpartiet har yrkat så finns det inte medel i någon budgetmotion för att täcka finansieringen av detta.


Anf. 82 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att jag är glad över att Carl-Oskar Bohlin förefaller kunna stödja vårt förslag om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över vilka appar som kan vara problematiska på offentliganställdas enheter i stället för att här i kammaren slå fast vilka appar alla människor i Sverige ska kunna använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men den viktiga frågan om cybersäkerhet är mycket större. Den senaste månaden har vi sett attacker mot svenska företag och institutioner. SAS, SVT, universitet och sjukhus har påverkats. Hackergruppen Anonymous Sudan har tagit på sig ansvaret, men det är sannolikt ryska intressen som egentligen ligger bakom.

Vi vet ju att Ryssland är intresserat av att destabilisera Sverige och att de både genom alternativmedier och direkta attacker har försökt att påverka oss. Att de attackerar oss är inget nytt.

Regeringen har börjat ta många bra steg när det gäller cybersäkerhet, men när det handlar om att skydda det civila - att se till att energisektorn, banker etcetera faktiskt fungerar även när de är under attack - är det jättelångt kvar. Jag vill fråga ministern: När ska ni börja ta cyberhoten mot den civila sektorn på allvar och göra någonting åt det?


Anf. 83 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för en mycket angelägen fråga! Jag vill säga att regeringen tar cybersäkerhetsfrågorna också kopplat till den civila delen av samhället på mycket stort allvar. Vi har skjutit till mer pengar till MSB:s CERT i budgeten för 2023. Det pågår just nu en översyn av det nationella cybersäkerhetscentret, som ska utgöra spetsen på det svenska offentliga cybersäkerhetsarbetet.

Men vi behöver få en bättre koppling mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer i cybersäkerhetsarbetet. Det viktigaste och mest grundläggande som den senaste tidens cyberattacker har visat oss är att varje enskild aktör i systemet måste ta sitt cybersäkerhetsarbete på ett mycket stort allvar. Den säkerhetspolitiska miljö som Sverige befinner sig i gör att vi tyvärr kan förvänta oss att den här typen av attacker kan komma att fortsätta.


Anf. 84 Ulf Holm (MP)

Herr talman! Inflationen rusar, maten har blivit dyrare, kollektivtrafiken har blivit dyrare, elen har blivit dyrare - ja, nästan allt har blivit dyrare. Finansministern uppmanar oss att välja de billigaste alternativen. Riksbankschefen tycker att vi ska jaga låga priser. Men vad säger ni då till dem som redan har gjort detta under lång tid och som under det senaste året med hög inflation inte har råd att köpa mat längre?

Skolor rapporterar att eleverna äter betydligt mer på skollunchen än tidigare för att de troligtvis inte får tillräckligt med mat på bordet hemma. Miljöpartiet har föreslagit stöd till kommuner för att kunna erbjuda både frukost och lunch. Vi har också föreslagit sänkt moms på mat, till exempel, och också satsningar för att skapa jobb och tillväxt genom satsningar på den gröna sektorn. Frågan är då vilka förslag finansministern har förutom att uppmana oss människor att jaga låga priser. Lovar finansministern att i vårändringsbudgeten komma med förslag om mer pengar till kommunerna och annat som hjälper dem som i dag har väldigt svårt att få pengarna att räcka till?


Anf. 85 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ulf Holm, för frågan och välkommen till kammaren några månader! Ulf Holm lyfter fram en viktig fråga.

Det är inte så att jag sedan jag blev finansminister har ägnat min tid åt att ge människor råd om hur de ska handla. Jag har ägnat min tid åt att se till att vi bekämpar inflationen samtidigt som vi stöttar hushåll och företag för att de ska kunna ta sig igenom detta. Som jag sa tidigare handlar det också om att sätta fokus på tillväxt, företagande och arbetslinje. Det är det som kan hjälpa oss igenom denna situation.

När jag läser Miljöpartiets budget kan jag bara konstatera att den under de år som den gäller för skulle driva upp inflationen något enormt. Det skulle bli ännu dyrare för barnfamiljen, ännu svårare i matsalen i skolan och ännu tuffare för företagen. Om vi lånar stora belopp nu driver det nämligen på inflationen.

Det kommer att vara tufft länge. Vi kommer att fortsätta att stötta på det sätt som är möjligt att göra, men jag kommer inte att vara den som driver på inflationen. Det kan jag lova svenska folket.

(Applåder)


Anf. 86 Jennie Wernäng (M)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Jag vet att regeringen arbetar med att säkra Sveriges försörjningsberedskap, men hur ser regeringen på näringslivets roll i totalförsvaret?


Anf. 87 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Tack, Jennie Wernäng, för en angelägen fråga! Det är helt klart så att näringslivets roll i totalförsvaret är fundamental och helt central när det kommer till Sveriges försörjningsberedskap. De kriser vi har bakom oss visar ju att försörjningstryggheten och försörjningskedjorna lätt blir störda i situationer som ligger utanför normalläget. Pandemin var ett exempel på detta.

I händelse av ett väpnat angrepp mot Sverige skulle naturligtvis denna fråga ställas på sin spets. Och regeringen har avsikten att involvera näringslivet i totalförsvaret av Sverige på ett mycket tydligare och mer offensivt sätt. Vi har för en tid sedan fattat beslut om det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvaret, där det kommer att finnas en bred representation från det svenska näringslivet. Och vi kommer i närtid att sammanträda för första gången för att lägga ut riktningen för detta arbete.

(Applåder)


Anf. 88 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Elstödet har varit efterlängtat av många hushåll. Många familjer har haft det kärvt under vintern när elräkningarna skulle betalas. Vi vet att utbetalningarna av det första elstödet skulle pågå fram till den 7 mars. Därför har de allra flesta i de södra delarna av landet i prisområdena 3 och 4 nu fått elstödet utbetalt till sina konton.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en lättnad som kommer att göra livet lite enklare för alla som har små marginaler och som har svårt att få ihop pengar för att klara det de behöver och för att kunna sätta mat på bordet, även om vi nu faktiskt också har lärt oss att spara på elen.

Det är Försäkringskassan som har administrerat utbetalningarna och som har byggt system för det, och de kommer att kunna användas även framöver. Dessutom känns det mycket positivt att elstödet till hela landet är på väg och att denna vinters förbrukning då kan täckas och att elstöd till företagen är på gång, som vi kan läsa på regeringens hemsida.

Mina frågor till ministern är: Hur går det med utbetalningarna av elstödet? Hur många återstår? Och vad har vi lärt oss för framtiden?


Anf. 89 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Stort tack för frågan, Cecilia Engström! Det har gått synnerligen bra, måste jag konstatera. Jag är otroligt stolt över det arbete som Försäkringskassan har bedrivit under denna relativt korta tid. Man har, precis som ledamoten redogör för, byggt ett system vid sidan av gängse system, så att man inte stör de övriga utbetalningarna, som den viktiga sjukpenningen eller pensionen eller dylikt.

98 procent av dem som är berättigade till elstödet har fått det på sina konton i dag. Då återstår ungefär 80 000 hushåll. Merparten av dem är utländska fastighetsägare - det kan exempelvis vara sommarbostäder i elområdena 3 och 4. Dem söker vi nu, såklart. De kommer antagligen att få en avi. Men det kommer också att vara en stor del av dessa 80 000 som numera har rapporterat in sitt bankkonto och som då kommer att kunna få det direkt till kontot.

Vinsten med det hela var att många redan fanns i systemen och att många var tidiga med att också anmäla sitt bankkonto till Swedbank. Jag vill ge en eloge till både svenskarna och Försäkringskassan.


Anf. 90 Peder Björk (S)

Herr talman! Pasta är 26 procent dyrare. Paprika är 28 procent dyrare. Mjölk är 38 procent dyrare. Detta är några exempel på de extrema prisökningar på mat som har varit under det senaste året. Till det kan vi lägga höjda räntor på lånen, ett försenat elstöd och en skyhög inflation.

Sammantaget innebär detta att de svenska hushållen i allmänhet och särskilt barnfamiljer och de pensionärer som har en låg pension lever i en ekonomiskt mycket svår och utsatt situation.

I ett sådant här läge förväntar sig det svenska folket att regeringen tar ett ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är helt enkelt: Har regeringen några nya konkreta förslag på hur man ska kunna stötta hushållen?


Anf. 91 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Peder Björk, för en viktig fråga! Vi har varit inne på den tidigare i dag - den är viktig. Många kämpar och har det oerhört tufft just nu. Det är också därför som vi har satt som den absolut främsta prioriteten här och nu att bekämpa inflation. Inflation handlar om att priserna ökar från år till år och från månad till månad. En sådan här utveckling kan vi inte ha. Det är därför som vi har en återhållsam politik samtidigt som vi stöttar hushåll och företag.

Bara i år kommer hushållen att stöttas med ungefär 40 miljarder. Det är ungefär samma nivå som korttidsstödet var på under pandemin. Lägg därtill alla de stöd som faktiskt skrivs upp med inflationen. En garantipensionär fick ökad garantipension i augusti förra året. Riksdagen beslutade om det. Från januari och framåt är det 850 kronor i månaden på grund av inflationen. Det är rätt, och det är bra.

Men det är också viktigt att ha löntagarna i fokus. Därför tycker jag att det är olyckligt att Socialdemokraterna vill höja skatten just för 1 miljon löntagare i detta läge.

(Applåder)


Anf. 92 Carita Boulwén (SD)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Anna Tenje. Den 1 juli 2022 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Och från och med den 1 juli 2023 får endast den som uppbär yrkestiteln undersköterska utses till detta.

Vi i Sverigedemokraterna anser att en fast omsorgskontakt är av oerhörd vikt och ställde oss naturligtvis bakom lagförslaget. Vi såg dock att detta eventuellt skulle kunna bli en prioriterings- och bedömningsfråga ute i kommunerna, varför vi bland annat ur ett jämlikhetsperspektiv föreslog att formuleringen "om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt" skulle strykas. Vi menar att alla som har hemtjänst ska ha rätt till en omsorgskontakt.

Min fråga är: Avser statsrådet att följa upp och utvärdera beslutet - se om det efterlevs ute i kommunerna och om det uppfyller sitt syfte?


Anf. 93 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Stort tack, Carita Boulwén, för att du lyfter denna fråga! Jag tror att en fast vårdkontakt är oerhört viktig. Nu talar vi om hemtjänst. Lite längre fram får vi diskutera särskilda boenden.

Det är alltför många äldre som hamnar mellan de berömda stolarna - mellan kommun och region men också mellan hemtjänst och hemsjukvård. Jag tror alltså att detta är oerhört viktigt, och där har vi uppenbarligen samma uppfattning.

Detta är som sagt ett nytt förslag. Det ska givetvis utvärderas, precis som vi brukar göra. Vi ska se över många olika delar i detta, givetvis också den fråga som du lyfter. Jag tror att den utvärderingen ska vara klar den 31 augusti 2023, och då får vi fortsätta diskutera frågan. Då ligger det kanske nära till hands att även diskutera särskilda boenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)


Anf. 94 Birger Lahti (V)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jessika Roswall.

Europeiska kommissionen väntas lägga fram ett förslag på en reform av den europeiska elmarknaden, bland annat för att skydda konsumenterna mot alltför stora svängningar i priserna. Förslaget är aviserat till den 16 mars.

Det åligger då det svenska ordförandeskapet i EU att leda arbetet med att göra om EU:s elmarknad. Sverige har därmed en särskild roll i att föra diskussionerna framåt kring regelförändringar av direktiv och förordningar som styr elmarknaden.

Min fråga är: Vilken inställning har regeringen till EU:s elmarknad? Tycker regeringen att dagens prissättning fungerar bra för Sveriges konsumenter?


Anf. 95 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan.

Jag får i ärlighetens namn erkänna att jag i dag inte har något väldigt tydligt svar, eftersom förslaget, som Birger Lahti själv säger, inte har presenterats.

Men jag kan säga så mycket, som jag sa till en tidigare frågeställare, som att den gröna omställningen är en väldigt viktig och prioriterad fråga för regeringen. I detta ligger också att klara energiomställningen. Jag ber att få återkomma med ett tydligare svar när förslaget har presenterats av kommissionen. Men vi kommer som ordförandeland att vara med och aktivt driva processen framåt.


Anf. 96 Martina Johansson (C)

Herr talman! Med dagens regler riskerar barnfamiljer att hamna i skuld till staten eftersom man räknar på hela årets preliminära inkomst när man beviljar bostadsbidrag. Detta innebär att människor, även om de är berättigade till bostadsbidrag under våren om de till exempel är arbetslösa, kan bli återbetalningsskyldiga för vårens bidrag om den totala inkomsten för året blir för hög, vilket den kan bli till exempel om de får ett arbete under hösten.

År 2021 presenterades en utredning med ett förslag om att ändra denna avstämning från helår till månadsvisa avstämningar för att undvika just detta.

Utifrån att vi nu befinner oss i en ekonomisk kris, där många familjer sliter för att få ihop sin ekonomi, undrar jag om inte detta borde vara ett av de mest prioriterade områdena för att stödja just barnfamiljer så att de inte riskerar att hamna i skuld.

Därför vill jag fråga socialförsäkringsministern om hon tänker lägga fram detta som ett skarpt förslag, så att inte fler barnfamiljer hamnar i skuld trots att de har rätt till bostadsbidrag under första halvåret.


Anf. 97 Statsrådet Anna Tenje (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Martina Johansson för en väldigt bra och viktig fråga. Jag delar hennes uppfattning till stor del. Vi har haft denna diskussion i Regeringskansliet och bereder frågan just nu. Hur, när och var vi landar är inte riktigt klart än. Men det ligger mycket i det som ledamoten lyfter fram.

Det är aldrig bra att hamna i skuld, men det är definitivt inte bra att göra det på dessa grunder. Jag tittar även på frågorna där man riskerar att hamna i skuld på grund av långa handläggningstider för att man ska rapportera in sin inkomst. Det är, som jag ser det, helt oacceptabelt.

Stort tack för frågan, och jag lovar att återkomma, kanske inte inom kort men snart.


Anf. 98 Adam Reuterskiöld (M)

Herr talman! Jag riktar min fråga till finansministern. Välfärdsfusk är ett av de mer systemhotande brott som vi har i Sverige. Det påverkar samhällets förmåga att bistå dem som behöver hjälp, men det undergräver också förtroendet för våra sociala skyddsnät.

Att förvalta och skydda medborgarnas skattepengar är en av statens grunduppgifter. Omfattningen av fusket är svår att estimera, men det uppgår till flera miljarder varje år.

Vi inom politiken måste ge myndigheterna effektiva möjligheter att beivra dessa brott samtidigt som vi stärker individens integritet. Det är dock viktigt att denna avvägning inte får stå i vägen för en effektiv bekämpning av brotten.

Vad avser finansministern att göra för att bekämpa dessa brott?


Anf. 99 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar Adam Reuterskiöld för frågan.

Detta handlar om att fysiska personer på olika sätt lurar och bedrar välfärdssystemen på uppskattningsvis 18 miljarder kronor. Därtill handlar det om en hel del juridiska personer där man inte ens vet hur stora beloppen är. Bara 18 miljarder kronor motsvarar 31 000 undersköterskor. Det vill jag gärna ha sagt.

Detta är någonting som vi prioriterar och tar på stort allvar. Jag vill nämna två saker som regeringen nu jobbar med för fullt. Den ena handlar om att nu få plats Utbetalningsmyndigheten, som vi fattade beslut om för några månader sedan. Det handlar om att alla olika ersättningar ska gå via en myndighet, så att man inte ska kunna hämta ut pengar i flera olika system utan att de vet om det. Man kan alltså bedra systemet på detta sätt. Det är otroligt viktigt att få den myndigheten på plats. Den andra handlar om en folkräkning, så att vi bättre vet vilka som befinner sig i landet - att man har ett samordningsnummer - och att vi helt enkelt vet var människor bor så att någon inte är i Irak, är försvarsminister där och uppbär barnbidrag från Sverige, exempelvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)


Anf. 100 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Bohlin om vår beredskap. Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat, och denna trend lär fortsätta framöver. Det finns många fördelar med det. Vi kan gå och handla och betala med kort, vi tankar vår bil med kort och vi betalar våra räkningar via nätet. Nu har vi Swish också som vi kan betala med.

I takt med detta minskar också kontanthanteringen, och de kontanter som vi har i omlopp i vårt samhälle i nuläget krymper hela tiden.

Samtidigt har vi en orolig omvärld med ett stort säkerhetshot mot Sverige. Det ligger för närvarande på en 3:a, och det lär inte minska. Frågan är vad som händer med vår digitala infrastruktur om den skulle haverera.

Det finns erfarenheter från andra länder att människor blir lite oroliga. Då vill de ta ut sina tillgodohavanden från banken och står och köar för att få ut sina pengar.

Min fråga till statsrådet Bohlin är: Hur säkrar vi en fungerande vardag även i de fall den digitala infrastrukturen slås ut i en cyberattack?


Anf. 101 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för en mycket angelägen och bred fråga.

Frågan om vår beredskap kopplad till cybermiljön är egentligen mycket bredare än att bara röra kontanter. Men kontanter och kontanthantering är en del av beredskapen och kan fungera som ett exempel på redundant hantering i händelse av att olika typer av samhällsfunktioner slås ut.

Men med detta sagt skulle jag också vilja säga att kontanter inte ska betraktas som en hel lösning på problemet kopplat till den digitala infrastrukturen, därför att vi måste hela tiden vinnlägga oss om att bygga så robusta och starka digitala system som bara är möjligt. I de exempel som vi har sett på att it-system slås ut i till exempel dagligvaruhandeln har kontanter inte alltid löst problemet för att man inte klarar av att hantera transaktionssystemet med kontanter eftersom allting går ned. Det sätter fingret på att man för att få en verklig redundans måste bygga dessa digitala system säkrare och bättre än vad vi i dag ser på många håll.


Anf. 102 Zinaida Kajevic (S)

Herr talman! I budgeten för 2023 avsatte regeringen 6 miljarder kronor mer i generella bidrag till kommuner och regioner. SKR uppskattade behovet till 20 miljarder kronor mer, och då är det enbart för att behålla samma kvalitet i kommunernas och regionernas verksamhet.

I samma budgetproposition i slutet av förra året skrev regeringen att inflationen stiger till höga nivåer och att denna utveckling bedöms ha stor påverkan under 2023 för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar och verksamhet. Trots detta avsatte regeringen inte några extra medel till denna sektor för att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till finansministern är om hon avser att återkomma med besked om mer medel just till kommuner och regioner för att erbjuda grundläggande service till invånarna och för att behålla anställda.


Anf. 103 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

I budgeten som började gälla den 1 januari stärktes kommuner och regioner med sammantaget 12 miljarder. Det var 6 miljarder i riktade stöd och 6 miljarder i generella stöd. Det är ett viktigt tillskott för att kunna bedriva verksamhet.

Jag var tydlig då - som jag har varit i dag - att inflation är riktigt dåligt. Inflation påverkar alla. Den påverkar hushåll, företag, kommuner och regioner. Alla kommer inte att kunna kompenseras för allt av staten. Även staten påverkas av inflation. Men - och det är jag tydlig med - de 12 miljarder som kommuner och regioner har fått kommer att göra stor skillnad. Jag följer utvecklingen noga. Och jag sa när jag lade fram budgeten att om konjunkturen viker, utvecklingen blir annorlunda, finns handlingsutrymme att göra mer.

I det här läget anser jag att de 12 miljarderna var viktiga och bra, men jag följer utvecklingen och utesluter ingenting.


Anf. 104 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Min fråga riktas till statsrådet Anna Tenje.

Den 1 januari infördes ett nytt regelverk som vidgar det grundläggande behovet inom LSS, vilket ska göra det lättare att få assistans beviljad. Men den socialdemokratiskt ledda regeringen förändrade under den föregående mandatperioden LSS och gjorde om vårdbidraget till ett omvårdnadsbidrag. Med möjlighet till mer kostnadsersättning blev handläggningstiderna enormt långa. Detta är därför att Försäkringskassan hade kort om tid att ställa om och anpassa sin verksamhet. Samtidigt saknades det tillräcklig kapacitet i handläggningen för att hantera alla ansökningar.

Hur har det gått med handläggningstiderna hittills? Finns det förbättrad kapacitet för att kunna hantera följderna av lagändringen hos Försäkringskassan?


Anf. 105 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Daniel Persson lyfter upp en viktig reform och en viktig förändring. Sett ur dessa personers perspektiv är det givetvis fråga om en mycket viktig förändring.

Det beräknas att förändringen i lagen leder till att 2 000 fler personer har rätt till assistansersättning, och det handlar om 800 barn. Detta leder också till att fler personer än tidigare kommer att ha rätt till kommunal personlig assistans.

Regeringen gör samma bedömning som Försäkringskassan, och som jag tänker att Daniel Persson är väl insatt i, nämligen att detta kommer att öka antalet förfrågningar och därmed kommer handläggningstiderna att bli betydligt längre. Det var prognosen. Som vi ser nu är det vad som också har skett. Handläggningstiderna har ökat något, och antalet personer som söker personlig assistans har ökat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer frågan mycket noga och tittar på konsekvenserna. Precis som jag har tagit upp med tidigare frågeställare är långa handläggningstider mycket olyckligt. Vid förändringar måste vi se till att Försäkringskassan hänger med så att man kan fullfölja det uppdrag man är satt att göra.

Vi följer frågan mycket noga.


Anf. 106 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Sjukvården är en av de absolut viktigaste delarna i det civila försvaret. Det är inte svårt att förstå vilken viktig komponent sjukvården är för att ett samhälle ska fungera under både stora kriser och i värsta fall krig.

Sjukvården får inte fallera, oavsett om det handlar om akut sjukvård som beror på krig eller olyckor, eller om det handlar om förlossningar eller kroniska sjukdomar, som man måste kunna få behandling för även under kris och krig.

Det är därför oroande och upprörande när vi då och då hör rapporter om att sjukvården i landet drabbas av stora nedskärningar. Vårdpersonal sägs upp, och arbetsmiljö och arbetsvillkor är så pass dåliga att folk inte orkar arbeta kvar.

Jag är medveten om att statsrådet inte sätter några regionala budgetar för sjukvården, men ur ett övergripande perspektiv undrar jag hur statsrådet ser på de nedskärningar som sker i sjukvården i relation till det civila försvaret.


Anf. 107 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan. Arbetet i Regeringskansliet är fördelat på ett sådant sätt att frågor rörande beredskap för hälso- och sjukvården ligger under statsrådet Ankarberg Johansson.

Med detta sagt kan man konstatera att regeringen har en mycket framåtlutad plan för beredskapen inom den svenska sjukvården. Vi satsar stora summor pengar i budgeten för 2023. Statsrådet Ankarberg Johansson och undertecknad presenterade så sent som för ett par veckor sedan ½ miljard till ett statligt säkerhetslager av traumavårdsutrustning för ett masskadeutfall på svenskt territorium. Det är något som fram till i dag har saknats men som nu kommer att upprättas mycket skyndsamt.

Det här är naturligtvis bara ett exempel på att stärka förmågan i den svenska sjukvården i händelse av höjd beredskap eller väpnat angrepp.


Anf. 108 Jan Ericson (M)

Herr talman! Tack vare att regeringen har valt en ansvarsfull linje för statens utgifter har Sverige i dag den lägsta statsskulden på länge, och regeringen har god kontroll på statens finanser. Det ger, som finansministern har sagt, ett bra handlingsutrymme om tiderna blir ännu sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt fick grupper med traditionellt svag ekonomi inkomstökningar vid årsskiftet. Det gällde alltifrån garantipensionärer till studenter och barnfamiljer med bostadsbidrag. Även ett antal andra ersättningar och bidrag höjdes också vid årsskiftet. Regeringen har också stöttat hushållen med både elprisstöd, sänkt drivmedelsskatt och höjda reseavdrag.

Med detta sagt finns ett pedagogiskt problem att trots starka statsfinanser vara tvungen att stå emot ökade förväntningar från hushållen på bidrag och stöd när tiderna blir sämre. Allt beror på den ganska ovanliga situationen med en lågkonjunktur och hög inflation samtidigt.

Jag skulle gärna vilja att finansministern utvecklar lite hur hon ser på dagens ganska komplicerade ekonomiska läge.


Anf. 109 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar Jan Ericson för frågan. Det är många som ställer sig just den fråga Jan Ericson ställde nu.

Utmaningen just nu är att bedriva ekonomisk politik på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar om att det råder både lågkonjunktur och hög inflation. Normalt vid en lågkonjunktur, vare sig den är mild eller är lite starkare, brukar vi öka efterfrågan för att få igång hjulen igen och få fart på ekonomin. Det sker då med lånade pengar. Problemet är då att inflationen eldas på. Det är detta som gör det svårt och viktigt. Om vi eldar på inflationen genom att gå med stora underskott kommer vi aldrig att komma ur knipan.

Jag har sagt, och jag säger det igen, att inflation är löntagarnas värsta fiende. Om vi ska stärka löntagarna igen måste vi dämpa inflationen. Vi måste se till att stärka löntagarna, som i det här läget har förlorat allra mest. Det är deras parti jag vill ta, förutom självklart företagens och samhällsekonomins i stort. Men att dämpa inflationen är nu så viktigt att vi inte kan blåsa på i lågkonjunkturen, som man normalt sett gärna gör.


Anf. 110 Dzenan Cisija (S)

Herr talman! Finansministern påstår att hon inte vill elda på inflationen. Men regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna prioriterat de rika - 13 miljarder i år i form av skattesänkningar till höginkomsttagare. Jag har räknat till 27 miljarder i form av ett hemligt elstöd riktat mest till de rikaste hushållen som förbrukar mest el. Men de ökade kostnaderna för mat och el slår hårdast mot de fattigaste i samhället.

Vad har regeringen för planer, finansministern, för att också hjälpa de riktigt behövande till exempel genom att höja barnbidraget, studiebidraget eller något liknande?


Anf. 111 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det var många påståenden på en gång som jag inte på en minut hinner besvara.

Låt mig vara tydlig: Vi har inte fattat beslut om skattesänkningar. Som säkert ledamoten vet är det många av stöden, till exempelvis studenter och garantipensionärer, som ökar. Men även skatter, skiktgräns och andra skatter förändras med inflation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet att Socialdemokraterna aktivt i er budget bestämde er för att rycka ut detta och höja skatten för en miljon löntagare. Men nu handlar det om huruvida den sammantagna finanspolitiken driver på inflationen eller inte. Det är också viktigt att veta.

Sammantaget driver inte den budget som vi lade på riksdagens bord, och som nu gäller, på inflationen. Detta gäller även tillsammans med det stora stödet till företag och hushåll via elstödet.

Riksbanken skrev i sin penningpolitiska rapport för ett par månader sedan att de inte ser någon orsak till att detta skulle påverka inflationen och därmed behöva höja räntan. Det är det här som vi vill åstadkomma, det vill säga stötta hushåll och företag på ett ansvarsfullt sätt utan att driva på inflationen.

(Applåder)


Anf. 112 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Det finns i det befintliga regelverket ibland skattemässiga problem när svenska sjömän mönstrar på en båt för att tjänstgöra till sjöss. Vilken skatt dessa ska betala på sin lön kan variera beroende på ett flertal faktorer. Det kan bero på vilken flagg fartyget har, i vilket land rederiet har sitt säte, vilka vatten båten har trafikerat eller vilken typ av uppdrag båten har utfört. Många gånger är det inte möjligt för den enskilde sjömannen att förutse alla dessa faktorer, och därmed kan denne inte heller i förväg veta vilken skatt som ska betalas.

Regelverket runt beskattningen är i dessa fall komplext och berör primärt de nordiska skatteavtalen. Därför vill jag fråga finansministern: Kan regeringen överväga att komma till rätta med denna problematik med de nordiska skatteavtalen för att ge den svenske sjömannen möjlighet till en förutsägbar och rättssäker beskattning av dennes inkomster vid arbete på sjön?


Anf. 113 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag blev så lycklig över att det var en Nordenfråga och ville ta chansen att prata om någonting som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Denna fråga är väldigt komplex, vilket ledamoten själv säkert känner till. Det är väldigt viktigt att vi jobbar tillsammans med våra nordiska grannländer så att människor kan röra sig fritt över gränserna i Norden och så att Norden får ett system som fungerar.

På Finansdepartementet jobbas det hårt. Det finns vissa avtal, till exempel Öresundsavtalet, och det vore bra om vi kunde hitta en lösning där. De nya regeringarna både i Sverige och i Danmark jobbar med dessa frågor.


Anf. 114 Heléne Björklund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Nordenminister Jessika Roswall.

Den 23 mars firar vi Nordens dag. Detta var det datum då Helsingsforsavtalet, vårt samarbetsavtal, undertecknades för första gången 1962. Helsingforsavtalet är Nordiska rådets grundlag, kan man säga.

Nu har det väckts förslag om att revidera avtalet. Intentionerna med detta verkar vara ganska spretiga - till exempel vill några att vi ska revidera avsnitt om klimat därför att klimatfrågorna behöver ta större utrymme, medan andra partigrupper vill gå i totalt motsatt riktning.

Generellt sett vill ju svenska regeringar vara ganska försiktiga med att justera grundlagen. Min fråga blir därför: Hur ställer sig vår nuvarande svenska regering till att justera Helsingforsavtalet?


Anf. 115 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag tog Nordenfrågan förra gången! Jag tackar också Heléne Björklund för frågan.

Det är mycket riktigt så att Helsingforsavtalet är grundlagen, och jag vill påstå att det har tjänat oss väl. Det finns säkert skäl att se över delar av det. Jag tycker dock att det är viktigt att vi fokuserar på de visioner som vi har satt upp gemensamt i de nordiska länderna med samarbetsministrarna och Nordiska rådet. Det är viktigt att lägga fokus på de stora utmaningar som vi har i det nordiska samarbetet snarare än att lägga fokus på någonting som faktiskt har fungerat väl, nämligen Helsingforsavtalet.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Frågor besvaras av: 

  • Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
  • EU-minister Jessika Roswall (M)
  • Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
  • Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.