Pernilla Stålhammar (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms kommun
Titel
Utrikespolitisk expert/nationalekonom.
Född år
1971
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2017-07-15 – 2018-09-24

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2019-01-22 – 2021-11-30
Statsrådsersättare
2016-06-07 – 2017-07-14
Ersättare
2016-05-26 – 2016-06-06
Statsrådsersättare
2014-10-03 – 2016-05-25

Utrikesutskottet

Ledamot
2016-06-16 – 2017-12-11
Suppleant
2014-10-07 – 2016-06-16

Socialutskottet

Suppleant
2021-10-12 – 2021-11-30
Ledamot
2019-01-23 – 2021-02-25

Kulturutskottet

Ledamot
2021-02-25 – 2021-11-30
Suppleant
2020-03-18 – 2021-02-25

Försvarsutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2017-12-11

Justitieutskottet

Suppleant
2019-03-26 – 2021-11-30

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2021-03-03 – 2021-11-30

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2021-10-12 – 2021-11-30

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Civilutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Finansutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Näringsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Skatteutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Trafikutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Utbildningsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

Deputerad
2017-11-14 – 2017-12-11
Deputerad
2017-05-02 – 2017-06-14
Deputerad
2016-11-15 – 2016-12-14
Deputerad
2016-04-12 – 2016-05-25
Deputerad
2015-11-17 – 2015-12-16
Deputerad
2015-04-14 – 2015-06-16
Deputerad
2014-11-20 – 2014-12-17

EU-nämnden

Suppleant
2021-10-13 – 2021-11-30
Suppleant
2014-10-14 – 2017-12-11

Utrikesnämnden

Ledamot
2014-10-07 – 2017-12-11

Riksdagens delegation till parlamentariska Östersjökonferensen

Ledamot
2019-09-24 – 2021-11-30

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Sammankallande, Stockholms kommuns kongressgrupp, Miljöpartiet de gröna 11. Ledamot, partistyrelsens internationella kommitté, Miljöpartiet de gröna 11-13. Ordförande, partistyrelsens internationella kommitté, Miljöpartiet de gröna 13-15. Styrelseledamot, Miljöpartiet de gröna i Stockholms kommun 12-13. Bistånds- och säkerhetspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna 14-. Utrikespolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna 16-. Social- och hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna 19-.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14-18 och 19- (statsrådsersättare 141003-160525, ersättare 160525-160606, statsrådsersättare 160607-170714 och 190122-). Ledamot sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 14, 15, 16 och 17, utrikesutskottet 16-17 och socialutskottet 19-. Suppleant utrikesutskottet 14-16, försvarsutskottet 14-17, EU-nämnden 14-17 och justitieutskottet 19-. Ledamot Utrikesnämnden 14-17. Ledamot riksdagens delegation till parlamentariska Östersjökonferensen 19-.

Föräldrar

Psykologen Stefan Johansson och museiintendenten, fil.kand. Barbro Johansson.

Utbildning

Naturvetenskaplig linje, Katedralskolan, Linköping 87-90. Civilekonomutbildning, inriktning nationalekonomi, Växjö universitet 91-95. Nationalekonomi, University of Dundee, Skottland, Storbritannien 93-94. Cambridge Proficiency i engelska språket för utländska studenter, University of Dundee, Skottland, Storbritannien 94. Studier i franska språket, Université de Nice Sophia Antipolis, Nice, Frankrike 97. Journalistik, radio samt skrift - praktisk inriktning, Journalisthögskolan Stockholm, JMK 10-11.

Anställningar

Nationalekonom, Policyavdelningen, Sida, Stockholm 94-95. Handläggare med ansvar för Sveriges utvecklingssamarbete med Palestina samt stödet till fredsprocessen i Mellanöstern, Sida, Stockholm 95-98. Sveriges representant i nordisk-indiska och schweiziska styrelsearbetet i Afrikanska utvecklingsbanken, stationerad i Abidjan, Elfenbenskusten 99-01. Biträdande Projektchef, Development Financing 00. Utrikesdepartementet, Stockholm 01-03. Biträdande sekretariatschef och expert fred och säkerhet, Secretariat of the International Task Force on Global Public Goods, Stockholm 03-05. Landteamskoordinator och utvecklingsanalytiker för Etiopien, Sida, Stockholm 07-09.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Exportkontrollrådet 14-. Ledamot, Parlamentariska referensgruppen till Utlandsspioneriutredningen 17. Ledamot, Parlamentariska referensgruppen för framtidens socialtjänst 19-.

Kommunala uppdrag

Ersättare, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms kommun 11-14.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Fristäder för kulturarbetare och journalister

    Motion 2021/22:4119 av Pernilla Stålhammar (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4119 av Pernilla Stålhammar MP Fristäder för kulturarbetare och journalister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet fristäder för konstnärer, författare och journalister och tillkännager detta för regeringen. Utöka antalet
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2021/22:KrU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Ett fritt och föränderligt kulturliv i pandemins spår

    Motion 2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4118 av Pernilla Stålhammar m.fl. MP Ett fritt och föränderligt kulturliv i pandemins spår Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet fristäder för konstnärer, författare och journalister och tillkännager detta för regeringen.
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    13
    Utskottsberedning
    2021/22:FöU7 2021/22:JuU26 2021/22:KrU3 2021/22:KrU4 2021/22:KrU6 2021/22:KrU7 2021/22:KrU9 2021/22:KU30 2021/22:KU33 2021/22:UbU15
    Riksdagsbeslut
    (13 yrkanden): 13 avslag
  • Fördjupat nordiskt samarbete

    Motion 2021/22:4110 av Rasmus Ling m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4110 av Rasmus Ling m.fl. MP Fördjupat nordiskt samarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra järnvägsinfrastrukturen mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    6
    Utskottsberedning
    2021/22:FiU23 2021/22:KrU3 2021/22:KrU4 2021/22:TU16 2021/22:UbU14 2021/22:UU5
    Riksdagsbeslut
    (6 yrkanden): 6 avslag
  • Ågärder mot hedersrelaterat våld och förtryck

    Motion 2021/22:4096 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4096 av Annika Hirvonen m.fl. MP Ågärder mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning kring förebyggande av hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    11
    Utskottsberedning
    2021/22:AU8 2021/22:AU9 2021/22:JuU26 2021/22:KrU2 2021/22:KrU5 2021/22:SfU20 2021/22:SoU14 2021/22:SoU19 2021/22:UbU20
    Riksdagsbeslut
    (11 yrkanden): 11 avslag
  • Ett rikare liv för äldre

    Motion 2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. MP Ett rikare liv för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att diskrimineringen mot äldre och ålderismen måste minska i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som
  • Det civila försvaret och krisberedskapen

    Motion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. MP Det civila försvaret och krisberedskapen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge FOI ett tydligt uppdrag och medel till att bredda och fördjupa forskning kring det civila försvaret och
  • Sänkt rösträttsålder

    Motion 2021/22:3405 av Mats Berglund m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2021/22:3405 av Mats Berglund m.fl. MP Sänkt rösträttsålder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en sänkning av rösträttsåldern vid allmänna val och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
    Inlämnad
    2021-10-04
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2021/22:KU26
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ungdomspolitik

    Ungdomspolitik

    Betänkande 2020/21:KrU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    8, 64 minuter
    Justering
    2021-06-10
    Bordläggning
    2021-06-16
    Debatt
    2021-06-17
    Beslut
    2021-06-22
  • Stillbild från Debatt om förslag: Barns och ungas läsning

    Barns och ungas läsning

    Betänkande 2020/21:KrU7

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om barns och ungas läsning. Skrivelsen tar upp frågor som rör bland annat vikten av läsning, samling för läsande, små barns språkutveckling, barns och ungas läsning samt bibliotekens läsfrämjande arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner inom området, detta främst med hänvisning till insatser som görs, pågående beredningar och att vissa förslag till viss del är tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om punktskrift, faktorer som hindrar läsning, biblioteksfrågor, läsförståelsen i utanförskapsområden, kompetensutveckling för lärare, uppdrag till bibliotek att stödja äldre inom ny teknik samt e-böcker.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    12, 65 minuter
    Justering
    2021-06-10
    Bordläggning
    2021-06-16
    Debatt
    2021-06-17
    Beslut
    2021-06-22
  • Stillbild från Debatt om förslag: Politik för konstnärers villkor

    Politik för konstnärers villkor

    Betänkande 2020/21:KrU9

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor.

    Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor.

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    12, 74 minuter
    Justering
    2021-05-06
    Bordläggning
    2021-05-19
    Debatt
    2021-05-20
    Beslut
    2021-05-26
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kultur för alla

    Kultur för alla

    Betänkande 2020/21:KrU4

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.

    Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    16, 80 minuter
    Justering
    2021-03-18
    Bordläggning
    2021-03-24
    Debatt
    2021-03-25
    Beslut
    2021-04-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Det civila samhället, inklusive trossamfund

    Det civila samhället, inklusive trossamfund

    Betänkande 2020/21:KrU5

    Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om det civila samhället inklusive trossamfund i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om effekter av coronaviruset, stöd till lokala insatser och en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisade till pågående arbete och redan genomförda åtgärder inom området.

    Behandlade dokument
    29
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 45 minuter
    Justering
    2021-03-04
    Bordläggning
    2021-03-09
    Debatt
    2021-03-10
    Beslut
    2021-03-10
  • Stillbild från Debatt om förslag: Radio och tv i allmänhetens tjänst

    Radio och tv i allmänhetens tjänst

    Betänkande 2020/21:KrU3

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning till pågående arbete och insatser som har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om reformering av radio och tv i allmänhetens tjänst, distributionsteknik och nordiskt programutbyte.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 71 minuter
    Justering
    2021-02-11
    Bordläggning
    2021-02-24
    Debatt
    2021-02-25
    Beslut
    2021-03-03
  • Stillbild från Debatt om förslag: En tillfällig covid-19-lag

    En tillfällig covid-19-lag

    Betänkande 2020/21:SoU23

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig lag och vissa lagändringar som möjliggör fler åtgärder för att motverka trängsel och därmed hindra spridningen av sjukdomen covid-19.

    Särskilda begränsningar ska kunna införas för både verksamheter och platser. Det kan till exempel gälla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet som är öppna för allmänheten, handelsplatser, som köpcentrum och gallerior, som är öppna för allmänheten, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster. Vid behov ska folksamlingar av en viss storlek kunna förbjudas på platser dit allmänheten har tillträde samt serveringsställen kunna stängas. Den tillfälliga covid-19-lagen ska gälla från och med den 10 januari till och med den sista september 2021.

    Riksdagen riktar också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Riksdagen anser att rätten till ersättning bör göras mycket tydligare och att en verksamhet som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av den nya covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som huvudregel ska ersättas. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen om detta. Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att informera utskottet löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av den tillfälliga lagen. Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i två följdmotioner.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    29, 108 minuter
    Justering
    2021-01-07
    Bordläggning
    2021-01-07
    Debatt
    2021-01-08
    Beslut
    2021-01-08
  • Stillbild från Debatt om förslag: Pandemilag

    Pandemilag

    Betänkande 2020/21:SoU18

    En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

    Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 42 minuter
    Justering
    2020-12-16
    Bordläggning
    2020-12-16
    Debatt
    2020-12-17
    Beslut
    2020-12-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

    Förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen

    Betänkande 2020/21:SoU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

    Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset.

    Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört den 31 maj, om ärendet eller målet har inletts dessförinnan.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 29 minuter
    Justering
    2020-12-03
    Bordläggning
    2020-12-04
    Debatt
    2020-12-07
    Beslut
    2020-12-09
  • Stillbild från Debatt om förslag: Uppföljning av vaccinationer mot covid-19

    Uppföljning av vaccinationer mot covid-19

    Betänkande 2020/21:SoU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret.

    Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 37 minuter
    Justering
    2020-12-03
    Bordläggning
    2020-12-04
    Debatt
    2020-12-07
    Beslut
    2020-12-09
  • Stillbild från Debatt om förslag: Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform

    Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform

    Betänkande 2020/21:SoU2

    Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    24, 72 minuter
    Justering
    2020-11-05
    Bordläggning
    2020-11-17
    Debatt
    2020-11-18
    Beslut
    2020-11-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

    En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

    Betänkande 2020/21:JuU5

    Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

    Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

    • att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
    • att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
    • tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 50 minuter
    Justering
    2020-10-22
    Bordläggning
    2020-11-03
    Debatt
    2020-11-04
    Beslut
    2020-11-04
  • Stillbild från Debatt om förslag: Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

    Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

    Betänkande 2020/21:JuU31

    Sedan 1 januari i år har straffet för mord skärpts så att livstidsstraff ska kunna gälla i fler fall än tidigare. Riksdagen saknar dock två omständigheter i lagen som ska kunna vara skäl för ett sådant straff. Det gäller om gärningen har riktats mot en närstående, exempelvis en partner, eller om gärningen har genomförts i organiserad form, så kallat gängvåld.

    Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att noggrant följa utvecklingen av vägledande domar på området. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag.

    Förslaget om tillkännagivande har väckts med anledning av regeringens tidigare proposition Straffet för mord, som beslutades i riksdagen den 13 november 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 39 minuter
    Justering
    2020-10-15
    Bordläggning
    2020-11-03
    Debatt
    2020-11-04
    Beslut
    2020-11-04

Filter