Folkhälsofrågor

Betänkande 2020/21:SoU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 februari 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU15)

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 58

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-01-14
Justering: 2021-01-28
Trycklov: 2021-02-02
Reservationer: 20
Betänkande 2020/21:SoU15

Alla beredningar i utskottet

2020-12-10, 2020-12-15, 2021-01-14

Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU15)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-02-09
Debatt i kammaren: 2021-02-10
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:SoU15, Folkhälsofrågor

Debatt om förslag 2020/21:SoU15

Webb-tv: Folkhälsofrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 45 Ulrika Jörgensen (M)

Folkhälsofrågor

Fru talman! Nu är det dags för socialutskottet att debattera folkhälsofrågor. När jag stod i talarstolen för nästan precis ett år sedan lyfte jag stolt fram att Moderaterna var partiet som väckt riksdagens första hälsofrämjande motion och preventionsmotion. I dag är jag minst lika stolt då vi ständigt uppgraderar och jobbar med de förebyggande frågorna. Det gläder mig också att flera partier nu har väckt folkhälsomotioner. Det bådar gott.

Mycket har hänt under året, och lite visste vi hur ett virus skulle påverka hela landet - ja, hela världen. Aldrig förr har det varit mer aktuellt än nu att arbeta med de hälsoförbyggande åtgärderna. Tack vare läkemedelsbolagen och läkemedelsindustrin har vaccin för covid-19 tagits fram på rekordtid, och vaccinationerna är nu igång - om än i liten skala. Nu är det av största vikt att Sverige får mer vaccin och ökar vaccinationstakten. Vaccinationer är en av de största och viktigaste samhällsinsatserna för att förebygga och förhindra sjukdomar och virus.

Fru talman! I Sverige har vi en hög följsamhet till barnvaccinationsprogrammet, och vi har på så sätt utrotat sjukdomar som exempelvis polio. Låt oss nu hoppas att följsamheten när det gäller att vaccinera sig mot covid-19 blir lika hög.

För mig är folkhälsofrågorna, det hälsofrämjande, det preventiva, något av de viktigaste som ett samhälle kan arbeta med. Politiken bör lägga stor kraft på att prioritera och fokusera. Med det sagt är det omöjligt att hinna beröra alla viktiga folkhälsoområden på mina sex minuter i talarstolen. Jag kommer därför att fokusera på några av Moderaternas förslag för ett långsiktigt hälsosammare Sverige.

Fru talman! Sedan 2010 har vaccination mot HPV, ett papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer hos kvinnor och flickor, funnits med i det allmänna vaccinationsprogrammet. Att nu från hösten 2020 även pojkar ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för HPV ser vi moderater med stor glädje på. Vi har drivit denna fråga i många år.

Med Sveriges nuvarande vaccinationsstrategi kommer HPV-viruset att slås ut för barn och unga födda 2007 och framåt. Nästa steg är att utrota livmoderhalscancer helt och hållet. Här kan Sverige bli ett av de första länderna i världen att lyckas.

Fru talman! Varje år drabbas ungefär 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer, och 150 avlider varje år i sjukdomen. Världshälsoorganisationen WHO har satt målet om global utrotning. Andra länder har därför startat sina utrotningsprogram, men Sverige har hittills inte gjort det.

Moderaterna vill tillsammans med Kristdemokraterna genomföra en konkret handlingsplan med att systematiskt vaccinera och screena kvinnor i syfte att inom fem till sju år utrota livmoderhalscancer. Satsningen ska vara nationellt samordnad och följas upp regelbundet.

Kvinnor som får HPV-vaccin skyddas till ungefär 90 procent mot livmoderhalscancer. Detta ger ett gott skydd mot livmoderhalscancer. Denna vaccination kommer att leda till att viruset som orsakar HPV kan utrotas i Sverige. Detta är enligt mig prevention på riktigt.

Fru talman! Sverige måste börja arbeta mer sammanhållet, samordnat och systematiskt med åtgärder som är hälsofrämjande, preventiva och långsiktiga. Det finns utmaningar och problem med nuvarande styrning och organisation av hälso- och sjukvården kopplat till det förebyggande arbetet. Det förebyggande hälsofrämjande arbetet är lågt prioriterat. Moderaterna vill se en nationell ersättningsmodell som uppmuntrar och långsiktigt stärker hälsofrämjande insatser, förebyggande åtgärder såsom prevention samt insatser som stärker rehabilitering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi vill även se att arbetsterapeuternas och fysioterapeuternas kunskaper och erfarenheter används mer strukturerat och metodiskt i det förebyggande hälsoarbetet i hela samhället. Snarast bör nationella riktlinjer tas fram även för rehabiliterande insatser.

Fru talman! Många i Sverige är friska och aktiva i hög ålder, men samtidigt beräknas mer än hälften av landets vuxna befolkning ha övervikt eller fetma. Att leva med fetma ökar risken för sjukdomar som cancer, diabetes typ 2 och högt blodtryck. Om vi som helhet förbättrar våra levnadsvanor kan 20 procent av all sjukdom i Sverige förhindras.

Behandlingen av fetma ser i dag olika ut mellan och inom regionerna, och vården är långt ifrån jämlik. Senast i förra veckan var det på nyheterna ett inslag från Norrbotten. Det var en man i 24-årsåldern med ett högt BMI som ville ha hjälp med sin fetma. Han ville gå ned i vikt på ett långsiktigt och hållbart sätt som främjar hans hälsa.

Läkarna han träffade påpekade att han behöver gå ned i vikt, men Region Norrbotten har inget vårdprogram för fetman. Hjälp med sin övervikt får han först när han har utvecklat en följdsjukdom till fetman. Ja, ni hörde rätt. Detta innebär att vården för personer med fetma är fullt tillgänglig när sjukdomen gått långt och man har hunnit få följdsjukdomar.

Behandlingen av människor i Sverige med fetma eller kraftig övervikt måste bli en lika naturlig del i hälso- och sjukvården som att stötta personer med andra kroniska sjukdomar. Glädjande är att nationella riktlinjer håller på att tas fram. Här menar vi moderater att det är centralt att i samband med att riktlinjerna tas fram måste också en struktur för uppföljning och återkoppling tas fram.

Fru talman! Vi moderater fortsätter att driva frågan om och vikten av att ta fram och genomföra en nationell hälsofrämjande strategi. Sverige måste metodiskt, långsiktigt och strukturerat sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en god och mer jämlik hälsa hos hela befolkningen. En samlad nationell strategi ska lägga fast tydliga mål samt peka ut prioriteringar, specifika satsningar och hur regelbunden uppföljning och utvärdering ska genomföras. Politikens roll är inte att komma med pekpinnar utan att underlätta och ge goda förutsättningar för alla människor att göra individuella hälsosamma val.

Fru talman! Vi moderater ställer oss bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 1.


Anf. 46 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att vi ställer oss bakom alla våra reservationer, men i dag yrkar jag bifall endast till reservation 2.

År 2020 kommer att etsas fast i historien som ett mycket mörkt år då det nya coronaviruset försatte vårt land i en allvarlig kris. Pandemin sveper över oss och skördar sina offer. Äldre och andra sårbara människor med underliggande sjukdom eller andra riskfaktorer drabbas allra hårdast.

Debatten om samhällets robusthet inför pandemier handlar ofta om sjukvårdens kapacitet, men en avgörande aspekt av vårt samhälles motståndskraft vid smittspridning handlar om befolkningens hälsa. Vikten av en god folkhälsa har blivit extra tydlig under pandemin, inte minst eftersom vissa folkhälsorelaterade faktorer har visat sig bidra till ökad risk för att drabbas av ett svårare sjukdomsförlopp vid covid-19. Det handlar exempelvis om övervikt, fetma, högt blodtryck, diabetes typ 2 och rökning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Det är också viktigt att ta vara på de positiva hälsoeffekter som har uppmärksammats under pandemin. Många vittnar om en ökad motivation att sluta röka eller vara mer fysiskt aktiv. Det är dock inte alltid så enkelt att ändra på invanda levnadsmönster.

I pandemins spår ser vi att naturen har blivit extra viktig och att fler upptäcker vår natur och väljer att vistas där. En undersökning som Naturvårdsverket har gjort bland aktörer som möter besökare i naturen bekräftar att rekordmånga besökte den svenska naturen under sommaren. Friluftslivet har aldrig varit viktigare, och efterfrågan på aktiviteter är stor.

Vi ser att vi kommer att behöva rikta mycket större uppmärksamhet mot livsstilen och levnadsvanorna, och därför är det viktigt att man skyndsamt och på ett effektivt sätt kan uppmuntra människor att äta hälsosammare, röra på sig mer och minska användningen av alkohol, droger och tobak. Folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde att göra hälsosamma val. Genom att tidigt upptäcka och personanpassa behandlingsupplägg kan många folkhälsoproblem förebyggas. En fortsatt restriktiv alkoholpolitik och ett förebyggande arbete när det gäller rökning är i detta sammanhang viktigt.

Fru talman! Det finns samtidigt en oroande utveckling: Enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen rör sig 80 procent av ungdomarna för lite. Det är en stor studie som har gjorts i 146 länder och där 1,6 miljoner ungdomar mellan 11 och 17 år har fått svara på frågor om hur mycket de rör på sig. Det är första gången som det har gjorts en så stor undersökning om ungdomarnas fysiska aktivitet.

Ungdomar bör röra på sig minst en timme om dagen, och då handlar det inte bara om idrott och sport utan också om vardagliga aktiviteter. En stillasittande livsstil ger många negativa effekter på barnets muskler, bentäthet, hjärta, motorik, balans, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Läget är allvarligt och kräver akuta åtgärder. Alla delar av samhället måste därför kraftsamla och hjälpas åt. Det kan handla om mer fysisk aktivitet på schemat, säkrare gång- och cykelvägar och fler platser där unga kan utöva sina fysiska aktiviteter.

Det finns flera förebyggande metoder inom ANDTS-området som har utvecklats och visat sig vara framgångsrika. Dessa och andra evidensbaserade metoder måste göras mer tillgängliga nationellt för att det förebyggande folkhälsoarbetet ska kunna kvalitetssäkras. Vi anser att projekt som har bevisats innebära framgångsrika folkhälsoförebyggande effekter måste förvaltas och implementeras. Att förebygga ohälsa och sjukdom är en av de mest lönsamma investeringar ett samhälle kan göra för sina medborgare. Effektiva preventiva insatser kan också leda till stora kostnadsbesparingar.

Fru talman! Redan innan covid-19-pandemin drabbade oss kunde den ökande psykiska ohälsan i samhället klassas som en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Även om pandemin primärt påverkar människors fysiska hälsa är det också väl känt att den psykiska hälsan påverkas av svåra samhällskriser, exempelvis pandemier. Tidigare forskning visar på en rad exempel där självmord tillfälligt har visat sig minska under en samhällskris, för att sedan kompenseras - alternativt överkompenseras - efter det att den omedelbara krissituationen har passerat. Det är givetvis något vi måste ha beredskap för, men samtidigt är det minst lika viktigt och avgörande att vi arbetar förebyggande och med alla medel strävar efter att motverka en sådan utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

En god psykisk hälsa hos befolkningen är en förutsättning för återhämtning efter en kris. Av den anledningen behövs det mer kunskap för att vi ska kunna få en ökad förståelse för hur covid-19-pandemin har påverkat den psykiska hälsan hos vår befolkning. Samtidigt krävs det tydliga strategier och specifika åtgärder som är ämnade att bidra till att stärka det psykiska välbefinnandet i samhället, både under och efter pandemin.


Anf. 47 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Pandemin har verkligen satt folkhälsan högt upp på dagordningen. Fler och fler har fått upp ögonen för vad de själva kan göra för att stärka sin hälsa, och det är ju faktiskt en positiv utveckling i en annars ganska tung tid. För visst är det dags att vi på riktigt börjar prata om hur vi själva kan stärka vår hälsa - att vi på riktigt tar ett grepp om vår befolknings hälsa och gör allt vi kan för att du och jag ska kunna stärka den, både på egen hand och med hjälp från det offentliga.

Att människor ska få frihet och förutsättningar att fatta egna, välgrundade beslut och bidra till sin hälsa genom bra levnadsvanor och en hälsosam livsstil är enligt mig väldigt viktiga aspekter av folkhälsoarbetet. På samma sätt som vi kan minska risken när det gäller covid-19 genom att exempelvis hålla avstånd och tvätta och sprita händerna kan vi förebygga icke smittsamma sjukdomar genom goda levnadsvanor och bra val.

Fru talman! Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god, och i många avseenden uppvisar hälsan i befolkningen en positiv utveckling. Medellivslängden ökar, fler skattar sin allmänna hälsa som god, barna- samt mödradödligheten minskar och daglig tobaksrökning minskar i alla grupper. Den höga medicinska kvaliteten i svensk sjukvård gör att de allra flesta får en högkvalitativ behandling.

Mycket pekar dock på att det fortsatt finns en stor ojämlikhet i folkhälsan. Inom ett antal områden är skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. Vi kan tyvärr också konstatera att det finns stora utmaningar när det gäller den psykiska ohälsan. Så kallade lättare psykiska åkommor som depression, nedstämdhet och utmattning ökar inte minst hos unga, vilket är särskilt allvarligt.

Utbrottet av covid-19 medför därutöver stora påfrestningar på befolkningens hälsa. Förutom alltför många dödsfall kommer med stor sannolikhet även isolering, ekonomiska förluster och personliga kriser att påverka befolkningens psykiska välmående. En mängd studier har även visat på en försämrad psykisk hälsa i befolkningen i efterdyningarna av till exempel finanskrisen 2007-2009.

För att motverka att hälsorisker utvecklas till sjukdomar måste sjukvården arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit sjuka; den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Därför finns det ett stort behov av nya, sammanhållna lösningar som innebär att egenvård och friskvård får ta större plats i den enskildes hälsovård, allt för att stärka folkhälsan och öka egenmakten gällande den egna hälsan hos varje enskild individ. Därför vill jag yrka bifall till reservation nummer 15, där regeringen uppmanas att tillsätta en bred utredning om en egen- och friskvårdsreform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Just nu är vi mitt i pandemin, men i dess spår och efterdyningar är jag rädd att vi kommer att ha många utmaningar att ta oss an kopplat till folkhälsoområdet. En rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin visar att personer som fått intensivvård för covid-19 löper större risk för nedsatt psykisk hälsa. Många behöver även långvariga fysiska rehabiliteringsinsatser. Dessa grupper måste vi uppmärksamma och hjälpa, och jag tror faktiskt att vi behöver ha en plan för hur vi ska ta hand om dem som är långtidssjuka i covid.

Vårdpersonal riskerar även långsiktiga psykiska besvär efter den enorma stress de har varit med om under pandemin. Även WHO varnar för en lång våg av psykisk ohälsa efter det att pandemin är över. I Centerpartiets motion En utvecklad sjukvård och omsorg i hela landet beskriver vi bland annat hur vi i Centerpartiet vill utveckla det psykosociala stödet till medarbetare i vården.

Fru talman! Sjukskrivningar på grund av stress- och utmattningssymtom har ökat stadigt sedan 2010. Enligt Försäkringskassans statistik från april 2019 hade över 36 000 sjukskrivna diagnosen. Huvuddelen av dem, nära 80 procent, var kvinnor.

Att vara ute i naturen ger positiva effekter för personer med stress, ångest, depression och utmattning. Forskning visar också att personer med stressrelaterad psykisk ohälsa kan ha stor nytta av att genomgå grön rehabilitering och uppleva att den stödjande miljön bidrar till minskade stressnivåer, återgång i arbete och struktur i vardagslivet.

Innebörden av grön rehabilitering kan i korthet sammanfattas med att man gör olika aktiviteter i en grön miljö, deltar i aktiviteter med djur eller bara får vara på en rogivande plats i natur- eller kulturlandskap. Det handlar dock om att arbeta systematiskt med evidensbaserade metoder och att hjälpa deltagare att se sina framsteg.

Många engagerar sig i dag för grön rehab, och utvärderingar pekar på positiva effekter av bland annat den metod för grön rehabilitering som används vid Sveriges lantbruksuniversitets rehabiliteringsträdgård i Alnarp. Vi kan även se att det i Norge, som sedan 2010 har en officiell certifiering av gröna välfärdstjänster inom jordbruket och rennäringen, pågår ett forskningsprojekt om just grön rehabilitering för personer med demens i tidig fas. Preliminära resultat visar att mycket tid utomhus gör stor skillnad för livskvaliteten. Centerpartiet menar därför att grön rehabilitering är väldigt intressant och bör följas upp med vidare utredning och utvärdering.

Fru talman! Folkhälsoområdet är ett stort och viktigt område. Med hjälp av många små insatser från oss alla i vardagen och med en strukturerad folkhälso- och egenvårdsreform där vi satsar på att stärka varje medborgares hälsa kan vi få stora och goda resultat.


Anf. 48 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt, och medellivslängden fortsätter att öka. Människor är mer engagerade i sin hälsa än någonsin tidigare, och det är jätteglädjande. Samtidigt är hälsan ojämlikt fördelad - hos vissa grupper ökar stress, psykisk påfrestning, rökning, alkoholriskbruk, övervikt och andra hälsoproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Det finns därför fortfarande stora hälsovinster med att förstärka det förebyggande arbetet. Rökning, överdrivet solande och riskbruk av alkohol är välkända faktorer för utveckling av cancer. Ohälsosam kost och brist på fysisk aktivitet är några av de främsta orsakerna till vissa sjukdomar och förlorade friska levnadsår i Sverige. Det gäller bland annat risken för övervikt och fetma och risken för att drabbas av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, stroke eller olika cancerformer.

Tobaksbruk är den vanligaste riskfaktorn för sjukdom, men efter det kommer ohälsosamma matvanor. I dag insjuknar cirka 90 000 personer årligen i sjukdomar kopplade till ohälsosam mat och bristande fysisk aktivitet, enligt Folkhälsomyndigheten.

Fru talman! Vetskapen att våra levnadsvanor är drivande i utvecklingen av många sjukdomar kan kännas tung. Samtidigt är det hoppfullt att beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna och även vissa cancersjukdomar skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor. Det är otvetydigt så att ett aktivt folkhälsoarbete ger stora vinster för den enskilda människan men också för samhället i stort.

En kristdemokratisk folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val. Det ska vara lätt att göra rätt, men då måste också samhället erbjuda evidensbaserat stöd och riktade insatser som främjar goda val.

För att kunna implementera, sprida och kvalitetssäkra de verksamma preventiva folkhälsometoderna behöver kommuner och regioner centralt stöd och utbildning, vilket är något som saknas i dag. Det finns exempelvis flera förebyggande metoder inom området för alkohol, narkotika, dopning och tobak - ANDT - som utvecklats och visat sig vara framgångsrika. Dessa och andra evidensbaserade metoder måste tillgängliggöras nationellt för att kvalitetssäkra det förebyggande folkhälsoarbetet. Vi tycker därför att det är angeläget att det införs ett nationellt kompetenscentrum inom ANDT-området. Allt annat vore faktiskt slöseri med våra gemensamma skattemedel.

Fru talman! För att främja hälsosamma matvanor anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning med syfte att utvärdera vilka offentliga styrmedel och vilka eventuella varningstexter och informationsinsatser som skulle kunna ge en långvarig positiv effekt på konsumtionsbeteendet.

Vi kristdemokrater har också flera förslag som syftar till att främja fysisk aktivitet, inte minst för barn och unga. Vi har som mål att det ska vara fysisk aktivitet på schemat varje dag i grundskolan och att barns närmiljö ska utformas så att den främjar rörelse och fysisk aktivitet.

Vi vet också att barn som lever i familjer med ekonomisk utsatthet har en mindre aktiv fritid än andra barn. En förklaring till det kan vara att barns fritidsaktiviteter är dyra. Barn i ekonomisk utsatthet känner alltför ofta ett stort ansvar för familjens ekonomi. När barnens fritidsaktiviteter börjar konkurrera med övriga behov i hushållskassan uttrycker många barn att de vill sluta med sin träning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Detta är ett ansvar som barnen inte ska behöva ta - inga barn ska behöva ta det. Kristdemokraterna vill därför införa ett fritidskort för alla barn mellan årskurs 2 och årskurs 9, som är laddat med minst 500 kronor som är öronmärkta för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i föreningslivet. De barn som lever i hushåll i ekonomisk utsatthet skulle få ett betydande stöd på 2 400 kronor per år. Reformen skulle innebära att nästan 1 miljon barn skulle få stöd för en mer aktiv och meningsfull fritid, och det största stödet skulle ges till de cirka 150 000 barn som behöver det allra mest.

Fru talman! Även vuxna behöver stimuleras till ökad fysisk aktivitet. Ett gott exempel på detta är så kallad fysisk aktivitet på recept, det som i dagligt tal brukar kallas FaR. FaR ska anpassas till patientens egna förutsättningar, önskemål och livssituation. Insatsen har funnits i ett antal år men har inte fått genomslag fullt ut. Det råder också en ojämlikhet över landet eftersom de 21 regionerna har olika strategier för hur FaR ska användas.

Vi kristdemokrater föreslår därför tillsammans med Moderaterna att det ska genomföras en validering och utvärdering av effekten av de olika arbetsmetoder som används inom FaR samt av hur den legitimerade vårdpersonalen ska kunna bidra till att patienten får en långsiktigt hållbar livsstilsförändring. Efter denna kvalitetssäkring bör det också ges ut nationella rekommendationer kopplade till FaR.

Fru talman! Det är Folkhälsomyndigheten som är ansvarig för folkhälsoarbetet på statlig nivå, och vi kristdemokrater har full förståelse för att myndighetens arbete inom detta område har fått stå tillbaka lite grann under covid-19-pandemin. Men det är angeläget att myndighetens folkhälsouppdrag får högsta prioritet så snart det är möjligt. Då gäller det inte minst att genomföra och följa upp samordnade konkreta insatser som är anpassade för folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå för att de ska få genomslag i hela samhället. I detta sammanhang kan det heller inte nog betonas hur viktigt det är att se det civila samhället som en bärande aktör inom folkhälsoarbetet.

Slutligen, fru talman, anser vi att Sverige behöver en nationell folkhälsofrämjande strategi som metodiskt, långsiktigt och strukturerat strävar efter att skapa bättre förutsättningar för god hälsa hos hela befolkningen. Jag och Kristdemokraterna vill därför yrka bifall till vår reservation 4.


Anf. 49 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Vi har satt upp mål för att nå en god hälsa i befolkningen. Den har ju förbättrats avsevärt under de senaste 100 åren - man kan säga att en 70-åring i dag mår som en 50-åring för 50 år sedan. Det är helt fantastiskt, men denna förbättring måste fortsätta. Nu finns det orosmoln, inte minst under denna pandemi.

För att nå de mål som vi har enats om i riksdagen måste vi ha en strategi. Det är därför Liberalerna motionerar om skapandet av en nationell strategi för att nå folkhälsomålen. Jag yrkar bifall till reservation 5 under punkt 2.

Ska vi nå dessa mål måste alla samhällets sektorer medverka. I dag hör vi om idrottsmän och andra som halkar och bryter sig på gatorna. Årsrika människor vågar inte gå ut i Stockholm därför att rullatorerna inte fungerar i snömodden och på de knaggliga trottoarerna. De upplever dubbel risk - dels för att bli smittad av covid-19, dels för att halka. Covid-19 är hälso och sjukvårdens ansvar, men hälso- och sjukvården har inte ansvar för att gatorna ska göras gå- och rullatorbara, om jag får uttrycka mig så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

De som planerar byggen av bostäder ska på en gång se till att det byggs utan trösklar, med breda dörrar, bra belysning och trappor som går att gå i när hissen står och så vidare.

Flera har tagit upp fetma och den ohälsa som är resultatet av den. Därför blir livsmedelsindustrin i samarbete med Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet och så vidare en viktig faktor.

Idén om en tvärsektoriell strategi är inte ny. Den kom faktiskt Världshälsoorganisationen med i slutet av 1970-talet, men den kom liksom av sig. Under ett skede var det en minister från varje departement som skulle samlas kring en strategi för en god folkhälsa. Men intresset svek tyvärr i ledningsfunktionerna där, så det bidde inget av detta. Kanske var vi då för tidigt ute. Men det är dags nu när vi ser dels vad det betyder att bevara hälsan genom hela livet, dels vad det betyder också för skattepengarnas användning. Allt vi kan förebygga, som därmed inte belastar skattepåsen, kan då användas för andra behov som kanske är allvarligare och större.

Vi har ett par motioner med här om vaccinationer. De skrevs innan vi visste så mycket som vi vet i dag. Men en av dessa handlar om att barn, årsrika människor eller andra som är i risk för allvarliga infektioner ska kunna möta personal som är vaccinerade mot olika hälsoproblem. Jag tänker då på vad man har råkat ut för i södra Sverige med spridningen av mässling. Det är en sjukdom som har dödat många barn på andra håll, men inte i Sverige för vi har en hög vaccinationsnivå när det gäller mässling.

Vi kommer i våra motioner in på säsongsinfluensa och på vaccination mot covid-19. Vi liberaler tycker, även om Liberalerna är ett frihetsparti, att man ska vara vaccinerad mot covid-19 när man arbetar i äldreomsorgen.

Ett ohälsoproblem som fanns före pandemin men som är så tydligt nu är isoleringens effekter. Jag ser den ju i min generation nu. Det är inte bara isolering på grund av pandemin utan också, som jag sa nyss, för att man inte vågar gå ut på grund av ishalkan. Detta är parat med ovissheten om när vi blir vaccinerade. Inte minst vi årsrika hade hoppats på att i slutet av januari eller i början av februari få en kallelse till vaccination. Den senaste informationen är att mina jämnåriga - jag är alltså 87 - och jag själv kan räkna med att kanske bli vaccinerade i slutet av mars eller i april. Det här är grymt, därför att vi har förespeglats en möjlighet att ganska snart bli vaccinerade. Samtidigt läser vi dödsannonser och hör talas om jämnåriga som stryker med.

Jag fick dock i går ett glädjebud om en man som fyllde 80 år två dagar efter det att han hade insjuknat. Han låg och kippade efter andan i fjorton dagar. Men igår vaknade han och bad om en öl. Då tänkte jag: Wow, vi får träffa honom igen.

Jag avrundar mitt anförande med detta. Tack ska ni ha för att ni lyssnade!


Anf. 50 Inge Ståhlgren (S)

Fru talman! Dagens debatt handlar om socialutskottets betänkande angående folkhälsofrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Folkhälsofrågorna handlar om så mycket mer än vad som berörs i betänkandet. Som en kollega sa i förra årets debatt handlar det om hela livet. Därför känns det så bra med det stora engagemanget från samtliga partier. Cirka 150 yrkanden bevisar väl vilket engagemang som finns för folkhälsofrågor.

Innan jag fortsätter yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag tror faktiskt att vi alla vill samma sak, att få till en bättre folkhälsa. Vi har ibland valt olika vägar för att nå målet. Sedan upplever jag att man egentligen aldrig blir klar, för det dyker hela tiden upp nya saker. Man kan alltid bli bättre. Men det är viktigt att röra sig i rätt riktning. Målet är att det ska gynna befolkningens hälsa.

Det finns ett övergripande mål för folkhälsopolitiken: att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och att minska hälsoklyftorna inom en generation. Under detta mål finns som bekant åtta målområden.

Regeringen har under många år arbetat med frågan. Exempelvis kom det 2017 en proposition om god och jämlik hälsa, och regeringen fick så sent som i slutet av år 2020 en rapport från Folkhälsomyndigheten som heter På väg mot en god och jämlik hälsa - Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, så mycket arbete pågår.

Det finns en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även där har mycket gjorts, och det pågår arbete.

Fru talman! Psykisk ohälsa är vår tids stora folksjukdom. Den psykiska ohälsan ökar hos unga och främst bland flickor i tonåren. Därför lägger regeringen ned ett omfattande arbete när det gäller suicidprevention och psykisk hälsa. Detta arbete är oerhört viktigt, för det är så oerhört tragiskt när en människa väljer att avsluta sitt liv. Och värst tycker jag att det är när en ung människa väljer detta precis efter att ha börjat sin livsresa.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tar detta på stort allvar och gör stora satsningar: 1,7 miljarder 2020 för psykisk hälsa, suicidprevention, psykiatrisk traumavård med mera och 380 miljoner för tillgänglighetsinsatser inom bup.

Så sent som den 1 juli 2020 tillkom statsbidrag till ideella organisationer inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Det är oerhört viktigt, för många organisationer gör ett fantastiskt bra arbete, måste jag säga.

Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention är omfattande och består av nio åtgärdsområden. Man arbetar med att ta fram en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Men naturligtvis finns mycket mer att göra. Exempelvis kan primärvården bli bättre på att förebygga suicid bland äldre. Naturligtvis krävs då utbildningsinsatser så att man känner igen riskfaktorerna.

Vi har även Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, som bland annat bearbetar statistik, bedriver forskning och arbetar med information och utbildning. Även här pågår alltså väldigt mycket arbete.

Fru talman! När det gäller skydd mot smittsamma sjukdomar har vi en smittskyddslag där det framgår att Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen på nationell nivå. Vi har det nationella vaccinationsprogrammet och det allmänna. Sedan finns också smittskyddsförordningen att luta sig mot. I dag finns bara ett allmänt vaccinationsprogram, och det är för barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Folkhälsomyndigheten har dock lämnat förslag om att införa särskilda program mot fyra sjukdomar: hepatit B, influensa, allvarlig pneumokocksjukdom och tuberkulos. Något som är oerhört viktigt för folkhälsan är barnvaccinationsprogrammet, som erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag att genomföra åtgärder och utveckla arbetet med information och kommunikation om vaccinationer. Det är bra, för det vore väldigt olyckligt om vaccinationsbenägenheten skulle minska. I dag är vaccinationstäckningen bland tvååringar 97 procent. Andelen flickor som vaccineras mot HPV har ökat till 86 procent, vilket är bra, men siffran kan naturligtvis bli högre. Positivt är att myndigheten tagit fram stöd för kommunikation och utbildning om HPV för elevhälsan så att man kan informera ordentligt.

Vi har ingen allmän skyldighet att låta vaccinera oss. Regionerna ska dock kunna erbjuda skydd mot smittsamma sjukdomar.

Fru talman! När det gäller folkhälsa är matvanor och fysisk aktivitet viktigt. Många sjukdomar beror på dåliga vanor. Dåliga mat- och dryckesvanor ihop med obefintlig fysisk aktivitet påverkar folkhälsan mycket negativt. Naturligtvis spelar alkohol och droger en stor roll för folkhälsan. Vi bör även ha med oss den problematiken när vi pratar folkhälsofrågor.

Vi ser också att socioekonomiska skillnader har stor betydelse för folkhälsan. Här spelar bland annat trångboddhet en stor roll vid smittspridning i pandemitider.

Barn och unga rör sig mindre i dagens samhälle, vilket gör att antalet överviktiga barn ökar. Denna församling antog så sent som 2018 ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken. Ett delmål handlar om att främja ökad fysisk aktivitet och bra matvanor. Det pågår ett arbete med nationella riktlinjer för vård vid fetma, och man arbetar med sänkta salt- och sockerhalter i livsmedel. Ett annat arbete som pågår är ett ta fram åtgärder som främjar fysisk aktivitet och då särskilt beakta barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

Fru talman! Vi är en del av folkhälsan och bidrar med vår del för en bättre folkhälsa. Vi bör tänka på vad stoppar i oss och ta de där extra stegen varje dag.

Vi måste också bry oss om varandra, för ensamhet och isolering är inte bra för någon. Det har dykt upp som ett stort problem under pandemin, och troligtvis har depressioner, ångest och sömnsvårigheter ökat. Det är inte positivt för folkhälsan.

Folkhälsa är mycket mer än vad vi hinner ta upp i dag, till exempel buller, stress och utsläpp.

Under pandemin rör sig en del av oss betydligt mindre än vi behöver. Svårast är det för många gamla människor som är isolerade och inte kommer ut. När pandemin är över får vi utvärdera hur den har påverkat oss ur ett folkhälsoperspektiv.

Folkhälsofrågorna kommer att vara viktiga i framtiden, och jag hoppas att vi alla kan bidra i det arbetet.


Anf. 51 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Under och efter pandemin - för det kommer till slut ett efter - måste vi vara vaksamma på hur folkhälsan utvecklas. I mitt inlägg kommer jag att fokusera helt på den psykiska hälsan.

Vi har i olika omgångar under pandemin stängt ned gymnasier och universitet. Olika undersökningar visar att utsatta barn och unga har blivit alltmer utsatta under den här perioden. Unga vuxna har satt sitt liv på vänt, arbetslösheten tickar på och den sociala distanseringen har drabbat många hårt, speciellt 70-plussare. Alla små restauranger lever på avgrundens rand, och ägarna har maximal ångest. Över hela världen biter människor ihop och väntar på vaccin som kommer att lugna ned situationen.

Vi kan se hur långa skolstängningar i andra länder har påverkat barn och unga negativt. Därför är det bra att Sverige inte har stängt skolor länge eller alls.

Fru talman! Vi kommer att få se ökade problem inom området psykisk hälsa efter pandemin. Jag är tyvärr ganska säker på det. Det handlar om allt från ångest i små portioner till svåra diagnoser och, i värsta fall, självmord.

Under 2019 tog 1 588 personer sitt liv i Sverige. I trafiken avled samma år 223 personer. När det gäller trafiken, där Sverige liksom för självmord har en nollvision, har det satsats enorma resurser, vilket har bidragit till bättre trafiksäkerhet och en kraftig minskning av dödsfall. När det gäller psykisk hälsa och självmordsprevention har inte motsvarande satsning gjorts. Detta måste vi förstås ändra på. Självmord kan förebyggas på en mängd sätt, till exempel genom att lära sig se tecken kombinerat med en bra, effektiv och offensiv vård och genom att strukturerat analysera statistik.

Det handlar också om självmord begångna efter kontakt med sjukvården, vilket tyvärr inte är helt ovanligt. Alltför många blir nekade hjälp när de kommer till exempelvis psykiatrin. Det ska inte ske. Det är som att säga nej till en patient med en pågående hjärtattack.

Det behöver utarbetas riktlinjer för hur ett regionalt arbete mot självmord kan stärkas runt riskgrupper. Det behövs ett folkhälsoarbete runt det, vilket vi saknar. Vänsterpartiet har motionerat om det tidigare. Det behöver helt enkelt komma ut information om hur självmord kan förebyggas.

Det behövs också en lagstiftning om folkhälsa så att regioner och kommuner får ett tydligt uppdrag att arbeta med just folkhälsofrågor. Det kan inte vara fritt valt arbete.

Fru talman! I förra valet - det känns länge sedan men är inte det - sa Vänsterpartiet att vi ville se ett nationellt lyft för hela området psykisk hälsa så att den psykiatriska vården ges samma fokus som cancervården, det vill säga att man arbetar lika intensivt med dessa frågor när det gäller exempelvis svår depression eller självmordstankar. Vi kommer att fortsätta att lyfta fram detta tillgänglighetspaket för hela området psykisk hälsa. Det ska bara fungera.

Att ha kunskap om just självmordsprevention ska vara lika viktigt som hjärt- och lungräddning. Depression är en folkhälsosjukdom som kan vara livshotande. Den följer en också livet ut, så man kan säga att det är en kronisk sjukdom. Då är det viktigt att vården fångar upp den tidigt och följer upp.

Att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga är viktigt. Därför måste vi ha en likvärdig och bra förskola och skola där man snabbt kan se barn som far illa, som har svårigheter, som det inte kommer att gå bra för eller som mår dåligt av olika skäl. Dessa barn måste omgående få hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! I dag väljer många med bra ekonomi att söka privat hjälp för sig själva eller för sina barns psykiska problem. De gör det när de inte får hjälp från regionen eller när skolan sviktar. Detta blir en tydlig ojämlikhet och en klassfråga. Det är inte alla som har råd att betala 1 000 kronor per besök för att förebygga psykisk ohälsa. Sådan ser verkligheten ut.

Vi behöver en välfärd att lita på, och vid det här laget vet ni vad en vänsterpartist kommer att säga: Vi får prioritera och kanske inte ha stora skattesänkningar eller rutbidrag för att skruva ihop Ikeamöbler.

Det handlar om att prioritera folkhälsan. Det gäller att prioritera välfärdens verksamheter som förskola, skola, elevhälsa och socialtjänst så att vi har en bas att stå på och att ha en barn- och ungdomspsykiatri som är lättillgänglig. Vi måste också hitta andra vägar in för unga, exempelvis via ungdomsmottagningar. Att det finns förutsättningar för kuratorskontakt och terapisamtal med legitimerad psykolog är mycket viktigt. Psykiatrin ska liksom övrig sjukvård arbeta med standardiserad vård inom de områden där det finns nationella riktlinjer. Det borde vara en självklarhet.

Vi måste förebygga inom hela området folkhälsa, och jag tror att psykisk hälsa kommer att bli en stor fråga efter pandemin - för det kommer som sagt ett efter pandemin.

Jag yrkar avslag på samtliga reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-02-10
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 15, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Nytt målområde

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 24.
    2. Folkhälsofrämjande insatser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1880 av Joakim Järrebring (S),

      2020/21:2745 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 1, 3 och 18,

      2020/21:3135 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 1,

      2020/21:3317 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5,

      2020/21:3357 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 21 och

      2020/21:3637 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (KD)
      • Reservation 5 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD001052
      C00526
      V40023
      KD00319
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt231121294
      Ledamöternas röster
    3. Nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:3135 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 4,

      2020/21:3139 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 22 och

      2020/21:3369 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14.
      • Reservation 6 (M)
      • Reservation 7 (KD)
    4. Suicidprevention för olika grupper

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1359 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3,

      2020/21:2325 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 8,

      2020/21:3259 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7 och

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkandena 12 och 13.
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (L)
    5. Ändring i smittskyddslagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:3227 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 31 och

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 27.
      • Reservation 10 (L)
    6. Utvärdering av regelverket för nationella vaccinationsprogram

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 26.
      • Reservation 11 (SD, L)
    7. Vaccination av barn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1756 av Erik Ottoson (M) yrkande 4 och

      2020/21:2035 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 11.
      • Reservation 12 (SD)
    8. Uppföljning av HPV-vaccination

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3140 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 24.
      • Reservation 13 (M, KD)
    9. Legionellasmitta

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:125 av Eric Palmqvist (SD) yrkande 1.
    10. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:1109 av Ann-Sofie Alm och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M) yrkande 2.
    11. Hälsosamma levnadsvanor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1623 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 12,

      2020/21:2888 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2020/21:2952 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 10.
      • Reservation 14 (SD)
      • Reservation 15 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD001052
      C05026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt40510294
      Ledamöternas röster
    12. Matvanor m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:1440 av Daniel Andersson (S),

      2020/21:2144 av Per-Arne Håkansson (S),

      2020/21:2745 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 4,

      2020/21:3135 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 19 och

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 10.
      • Reservation 16 (M, KD, L)
    13. Fysisk aktivitet på recept

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2745 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 7,

      2020/21:3135 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 14 och

      2020/21:3637 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 13.
      • Reservation 17 (M, KD)
    14. Nationell strategi för fysisk aktivitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 11.
      • Reservation 18 (L)
    15. Främjande av barns fysiska aktivitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:2745 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 19 (KD)
    16. Kultur och natur i folkhälsoarbetet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2952 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 22 och

      2020/21:3637 av Pernilla Stålhammar m.fl. (MP) yrkande 15.
      • Reservation 20 (C)
    17. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.