Jessica Wetterling (Lft)

Motion till riksdagen 2020/21:85 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:4 Extra ändringsbudget för 2020 Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till ändrat anslag avseende 1:24 Omställningsstöd.

Inlämnad

2020-09-14

Förslag

1

Datum

2020-09-14

Utskottsberedning

2020/21:FiU32

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:32 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:179 Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:179 Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling.

Inlämnad

2020-09-09

Förslag

2

Datum

2020-09-09

Utskottsberedning

2020/21:KU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:31 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:186 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag

Inlämnad

2020-09-09

Förslag

2

Datum

2020-09-09

Utskottsberedning

2020/21:JuU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3646 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:187 Extra ändringsbudget för 2020 Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslagspunkt 4 om att

Inlämnad

2020-06-17

Förslag

3

Datum

2020-06-17

Utskottsberedning

2019/20:FiU62

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3629 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till

Inlämnad

2020-06-12

Förslag

3

Datum

2020-06-12

Utskottsberedning

2019/20:FiU61

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3605 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:100 2020 års ekonomiska vårproposition 1  Sammanfattning Utbrottet av coronapandemin har förändrat många människors liv, och runt om i hela världen brottas såväl enskilda individer som beslutsfattare med olika utmaningar.

Inlämnad

2020-04-30

Förslag

1

Datum

2020-04-30

Utskottsberedning

2019/20:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om stöd till personer med funktionsnedsättning, framför allt eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om tillgänglighetsanpassning, LSS och assistansersättning, föräldraansvar, ledsagarservice enligt LSS, habiliteringsersättning och LSS-insatser vid flytt mellan kommuner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

21

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2020-04-16

Datum

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Reglerna för brottskadeersättning ska ändras så att inget avdrag ska göras på summan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som utsätts för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningsmannen. I de fall då gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret istället få så kallad brottsskadeersättning, det vill säga att det istället är staten som betalar. Med de nuvarande reglerna görs ibland ett avdrag på 1 500 kronor från den summa brottsoffret får i brottsskadeersättning

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner om skadestånd och brottsskadeersättning från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2020-04-16

Datum

2020-04-17

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer.

• Rättsväsendet bör se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra utsatta personer. Riksdagen vill att Åklagarmyndigheten får i uppdrag att göra en uppföljning för att se om ytterligare straffskärpningar behöver föreslås.
• Riksdagen vill att regeringen ska ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet. Syftet är att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor om våldsbrott och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

43

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Motion till riksdagen 2019/20:3590 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:123 Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:123 Ett effektivare informationsutbyte

Inlämnad

2020-04-21

Förslag

1

Datum

2020-04-21

Utskottsberedning

2019/20:JuU35

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat de utredningar och det arbete som redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Förslagen handlar exempelvis om stärkt skydd för journalister, om hur granskningsnämnden för radio och tv utses och om dess verksamhet samt om stöd till medier.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-04-02

Datum

2020-04-06

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Motion till riksdagen 2019/20:3559 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:129 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att längsta sammanhängande tid för häktning av barn under 18 år ska vara 30 dagar. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-04-06

Förslag

3

Datum

2020-04-06

Utskottsberedning

2020/21:JuU43

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3560 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2019/20:131 i den del som handlar om ett utreseförbud. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2020-04-06

Förslag

2

Datum

2020-04-06

Utskottsberedning

2019/20:JuU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3548 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:151 Extra ändringsbudget för 2020 Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare

Inlämnad

2020-04-01

Förslag

3

Datum

2020-04-01

Utskottsberedning

2019/20:FiU55

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3527 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:102 Sekretess

Inlämnad

2020-03-27

Förslag

1

Datum

2020-03-27

Utskottsberedning

2019/20:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3516 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att den nya påföljden ungdomsövervakning ska genomföras som en tidsbegränsad lag som ska gälla i tre år från ikraftträdandet. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-03-25

Förslag

2

Datum

2020-03-25

Utskottsberedning

2019/20:JuU34

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3510 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:109 Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek ett enklare förfarande 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:109 Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek ett enklare

Inlämnad

2020-03-19

Förslag

3

Datum

2020-03-19

Utskottsberedning

2019/20:JuU36

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Inrikesminister Mikael Damberg (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Civilminister Lena

Datum

2020-01-30

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22