Utrikespolitisk debatt

Utrikespolitisk debatt 14 februari 2024
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenTalman Andreas Norlén
  2. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  3. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  5. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  6. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  7. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  8. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  9. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  10. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  11. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  12. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  13. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  14. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  15. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  16. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  17. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  19. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  20. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  21. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  22. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  23. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  24. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  25. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  26. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  27. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  28. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  29. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  30. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  31. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  32. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  33. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  34. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  35. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  36. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  37. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  38. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  39. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  40. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  41. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  43. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  45. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  46. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  47. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  48. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  49. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  50. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  51. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  52. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  53. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  54. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  55. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  56. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  57. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  58. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  59. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  60. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  61. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  62. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  63. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  64. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  65. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  66. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  67. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  68. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  69. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  70. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  71. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  72. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  73. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  74. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  75. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  76. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  77. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  78. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  79. Hoppa till i videospelarenMagnus Berntsson (KD)
  80. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  81. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  82. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  83. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  84. Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
  85. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  86. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  87. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  88. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  89. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  90. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  91. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  92. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  93. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  94. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  95. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  96. Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
  97. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  98. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  99. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  100. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  101. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  102. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  103. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  104. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  105. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  106. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  107. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  108. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  109. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  110. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  111. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  112. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  113. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  114. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  115. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  116. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  117. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  118. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  119. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  120. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  121. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  122. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  123. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  124. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  125. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  126. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  127. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  128. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  129. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  130. Hoppa till i videospelarenAnna Lasses (C)
  131. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  132. Hoppa till i videospelarenAnna Lasses (C)
  133. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  134. Hoppa till i videospelarenAnna Lasses (C)
  135. Hoppa till i videospelarenYusuf Aydin (KD)
  136. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  137. Hoppa till i videospelarenYusuf Aydin (KD)
  138. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  139. Hoppa till i videospelarenYusuf Aydin (KD)
  140. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  141. Hoppa till i videospelarenJohn E Weinerhall (M)
  142. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  143. Hoppa till i videospelarenJohn E Weinerhall (M)
  144. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  145. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  146. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  147. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  148. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  149. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  150. Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
  151. Hoppa till i videospelarenYasmine Eriksson (SD)
  152. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  153. Hoppa till i videospelarenYasmine Eriksson (SD)
  154. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  155. Hoppa till i videospelarenYasmine Eriksson (SD)
  156. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  157. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  158. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  159. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  160. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  161. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  162. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  163. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  164. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  165. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  166. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  167. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  168. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  169. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  170. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  171. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  172. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  173. Hoppa till i videospelarenLotta Johnsson Fornarve (V)
  174. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  175. Hoppa till i videospelarenAzra Muranovic (S)
  176. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  177. Hoppa till i videospelarenAzra Muranovic (S)
  178. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  179. Hoppa till i videospelarenEmma Berginger (MP)
  180. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  181. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  182. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  183. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  184. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  185. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  186. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  187. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  188. Hoppa till i videospelarenOlle Thorell (S)
  189. Hoppa till i videospelarenRasmus Giertz (SD)
  190. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  191. Hoppa till i videospelarenRasmus Giertz (SD)
  192. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  193. Hoppa till i videospelarenRasmus Giertz (SD)
  194. Hoppa till i videospelarenAndreas Lennkvist Manriquez (V)
  195. Hoppa till i videospelarenLinnéa Wickman (S)
  196. Hoppa till i videospelarenBjörn Söder (SD)
  197. Hoppa till i videospelarenJohn E Weinerhall (M)
  198. Hoppa till i videospelarenTomas Eneroth (S)
  199. Hoppa till i videospelarenNima Gholam Ali Pour (SD)
  200. Hoppa till i videospelarenStefan Olsson (M)
  201. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  202. Hoppa till i videospelarenMattias Eriksson Falk (SD)
  203. Hoppa till i videospelarenKatarina Tolgfors (M)
  204. Hoppa till i videospelarenAzra Muranovic (S)
  205. Hoppa till i videospelarenErik Hellsborn (SD)
  206. Hoppa till i videospelarenDenis Begic (S)
  207. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  208. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  209. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  210. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  211. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  212. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  213. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  214. Hoppa till i videospelarenAndre vice talman Julia Kronlid
  215. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 215

Anf. 1 Talman Andreas Norlén

Innan vi inleder debatten vill jag välkomna representanterna för den diplomatiska kåren till den utrikespolitiska debatten. Varmt tack för att ni finns här i riksdagen i dag!


Anf. 2 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! I Norden, i Baltikum och längs Östersjöns södra stränder finns våra närmaste grannar. Sedan järnridåns fall och demokratins genombrott har vi knutit än starkare band med varandra. Vi hör till varandras närmaste samarbetspartner, och tillsammans utgör vi en betydande politisk och ekonomisk kraft. Regeringen prioriterar dessa relationer.

Sverige är i år ordförande för Nordiska ministerrådet, institutionen för det bredare samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är vägledande här. Vi leder även arbetet i N5 och NB8, som samlar de nordiska och nordisk-baltiska länderna i ett informellt samarbete fokuserat på utrikes- och säkerhetspolitik. Vi vill under året befästa och förstärka detta samarbete. Det är en nödvändighet i en ny allvarstid.

Vår främsta prioritering kommer självklart att vara stödet till Ukraina, där samtliga nordiska och baltiska länder är djupt engagerade. När samtliga länder kring Östersjön utom Ryssland snart är medlemmar i Nato finns förutsättningar för än djupare dialog och samverkan. Tillsammans med min finska kollega har jag tagit initiativ till en diskussion om hur dessa möjligheter bäst tas till vara.

Herr talman! Bara ett fåtal mil från vår nordisk-baltiska region pågår ett krig där en demokratisk stat har anfallits av en auktoritär. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina går snart in på sitt tredje år. Det mod som det ukrainska folket har uppbådat för att möta aggressionen inger den största respekt. Vi påminns om att vi vill leva i frihet och demokrati, och då måste vi också vara beredda att försvara dessa värden.

För regeringen är stödet till Ukraina de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige fortsätter att stödja Ukraina så länge det behövs - politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt. Sveriges totala stöd till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 30 miljarder kronor, och 80 procent av stödet till Ukraina har getts efter denna regerings tillträde 2022.

Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om 14 militära stödpaket och antagit en omfattande strategi för uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina. Regeringen förbereder nya militära och civila stödpaket. Ukrainas sak är vår.

Regeringen har också varit pådrivande för ett starkt och långsiktigt stöd genom EU. Nyligen nåddes en historisk överenskommelse om finansiellt stöd till Ukraina på totalt 50 miljarder euro. Det är en signal inte bara till Ukraina utan också till våra internationella partner.

Låt mig vara tydlig med att regeringen inte vacklar i stödet till Ukraina utan tvärtom känner en fast beslutsamhet. Sveriges stöd fortsätter så länge det krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det ligger därför i vårt intresse att Rysslands strategiska handlingsmöjligheter begränsas militärt, ekonomiskt och politiskt.

Sverige driver på för att skärpa sanktionerna mot Ryssland. Hittills har EU antagit tolv sanktionspaket. Arbetet inom EU för att motverka kringgående av sanktioner måste intensifieras. Sverige välkomnar att EU nu har lagt grunden för att kunna använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina. Detta är något som Sverige tog initiativ till under det svenska EU-ordförandeskapet. Sverige bidrar till att säkerställa ansvarsutkrävande för Rysslands aggression mot Ukraina och för brott mot folkrätten som begåtts i och med kriget.

Vi ser också grova och allvarliga kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i Belarus. Det finns i dag nästan 1 400 politiska fångar i landet. Sverige verkar för ytterligare sanktioner mot den belarusiska regimen med anledning av repressionen i landet och medverkan till Rysslands aggression mot Ukraina. Under våren anordnar Utrikesdepartementet en konferens med fokus på utvecklingen i Belarus. Det är ytterligare ett sätt att stärka dialogen med de demokratiska krafterna i exil. Regeringen stöder det belarusiska folket på dess väg mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har skapat momentum för EU:s utvidgning. Sverige välkomnar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Sverige har arbetat för detta beslut, som är ett erkännande av ländernas omfattande reformansträngningar, och fortsätter att stödja deras EU-närmande. Deras framtid är i EU.

EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Sverige stöder ansatsen om gradvis integration. Det är angeläget att ansatsen utformas som ett stöd på vägen mot ett EU-medlemskap och inte som ett substitut till det. Medlemskapsförhandlingarna bygger på kandidatländernas meriter och på genomförandet av nödvändiga reformer, inte minst när det gäller rättsstatens principer och demokrati.

Herr talman! EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. I juni är det val till Europaparlamentet, och sedan ska en ny kommission tillsättas. Ett starkt och enat EU ger Europa kraft och ger Sverige en röst i globala frågor. I svaret på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU visat prov på stark vilja och förmåga att agera enat och strategiskt. Att värna fred och frihet på vår kontinent är unionens själva kärna. EU har stärkt sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket regeringen har varit pådrivande för.

En förutsättning för EU:s kapacitet att möta säkerhetshot är stärkt konkurrenskraft. Genom företag, handel och innovationer stärker vi EU:s geostrategiska och geopolitiska inflytande. Därför tog regeringen under ordförandeskapet initiativ till en ny långsiktig konkurrenskraftsstrategi. Det finns ett behov av att skydda strategiska intressen inom EU. Detta måste ske på ett sätt som så långt som möjligt begränsar de negativa effekterna på den inre marknaden. Det gemensamma handels- och teknikrådet, TTC, är en allt viktigare plattform för transatlantisk samverkan i kritiska framtidsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige vill ha en fördjupad relation mellan EU och Storbritannien. Det är också positivt att EU utvecklar sina relationer med andra viktiga aktörer. EU-institutionerna har presenterat förslag om förnyat engagemang med Turkiet.

Herr talman! Sverige är redo att inträda som fullvärdig medlem i Nato, de västliga demokratiernas försvarsgemenskap. Natosamarbetet syftar ytterst till att värna de allierades frihet och säkerhet. Med Sverige i Nato kommer Sverige att bli säkrare och Nato starkare. Vi välkomnar att Turkiet slutfört sin ratifikationsprocess och förväntar oss att Ungern inom kort kommer att göra detsamma.

Sverige kommer att vara en pålitlig, solidarisk och engagerad Natomedlem. Vi kommer att ta ett betydande ansvar i vårt närområde och bidra till samtliga allierades säkerhet genom Natos 360-gradersansats och alliansens avskräckningspolitik. Sveriges försvarsutgifter överskrider i år 2 procent av bnp och kommer att fortsätta göra det under överskådlig tid.

Sverige fortsätter sitt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, bland annat genom att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

Herr talman! Den transatlantiska länken är omistlig för svensk och europeisk säkerhet men får aldrig tas för given. Det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med USA har en strategisk betydelse och är en milstolpe i relationen mellan våra länder. Det är av grundläggande betydelse att Sverige upprätthåller och fördjupar sin säkerhetspolitiska och ekonomiska relation med USA. Även Kanada och Storbritannien är viktiga partner.

Herr talman! Regeringens främsta uppgift är att värna alla svenskars frihet, säkerhet och trygghet, både i Sverige och utomlands. Hotbilden mot Sverige blir alltmer komplex. Påverkanskampanjer med syfte att skada Sverige har kännbara demokratiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och utrikespolitiska konsekvenser. Regeringen har under en längre tid arbetat för att förebygga och förhindra spridning av desinformation och för att stärka Sverigebilden. Vi har också under det gångna året hanterat ett antal konsulära kriser, inklusive evakueringen från Sudan och den fortsatt pågående hanteringen för att ge stöd till svenskar med anledning av utvecklingen i Mellanöstern.

Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai. Regeringen arbetar samtidigt intensivt med andra konsulära fall där svenska medborgare har frihetsberövats, inklusive EU-tjänstemannen Johan Floderus. Regeringen kräver att de alla friges.

Herr talman! Sedan oktober råder ett nytt och allvarligt läge i Mellanöstern. Sverige står bakom Israels legitima rätt att försvara sig mot Hamas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Samtliga i gisslan måste frisläppas omedelbart och villkorslöst.

(TALMANNEN: Får jag be att den som stör genast avlägsnas från läktaren. Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträden.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Mot bakgrund av det katastrofala läget i Gaza anser regeringen att ett eldupphör av humanitära skäl är nödvändigt.

Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera humanitära aktörer som verkar på plats. Vi har sedan krigsutbrottet bidragit med över 250 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till civila i Gaza. Svenska biståndsmedel ska användas effektivt och bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning och kanaliseras genom aktörer som varken direkt eller indirekt ger stöd åt Hamas, terrorism eller antisemitism.

Sverige och EU ser ingen annan fredlig väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. Vi har historiskt mycket täta band med Israel, som den här regeringen har återuppbyggt, och sedan tidigare upparbetade förbindelser med Palestina. Svenskt engagemang i regionen och Israel ska öka ytterligare över tid. Sverige har tydliga förväntningar på den palestinska myndigheten att fördöma Hamas liksom att vidta åtgärder mot korruption. Israels rätt att existera som stat är obestridlig.

Israel måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stöder arbetet som pågår inom EU med ett förslag om sanktioner mot extremistiska bosättare.

Det är av stor vikt att undvika regional eskalering. Regeringen stöder ansträngningar för att upprätthålla säkerhet, handel och fri sjöfart i och omkring Röda havet. Sverige välkomnar EU:s beslut att upprätta insatsen Operation Aspides för att bidra till dessa ansträngningar.

Herr talman! För Sveriges säkerhet och stabiliteten i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper, som kristna och uigurer, är runt om i världen utsatta för förtryck. Det är oroande när dessa regler undergrävs av auktoritära stater, som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem.

Det finns också anledning till oro över Irans agerande på det kärntekniska området och dess destabiliserande roll i Mellanöstern liksom över landets militära samarbete med Ryssland.

FN har fortsatt en central roll i arbetet med globala frågor. Regeringen kommer att fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen i engagemanget inom FN.

Regeringen ökar ambitionerna inom utrikespolitiken i cyberfrågor och digitala frågor. Ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor har utsetts.

Sverige är en ledande rymdnation och kommer att bedriva en aktiv rymddiplomati. Rymdbasen Esrange bidrar till vår egen och våra partners forskning, innovation och säkerhet. Den är en strategisk resurs som stärker Natos och EU:s tillträde till rymden.

Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser hur det globala motståndet mot jämställdhet ökar. I länder som Afghanistan och Iran är det auktoritära styrets grund ett omfattande och systematiskt förtryck av kvinnor. Det kan Sverige aldrig acceptera. Men vi ser det också i Europa, inte minst i form av systematiskt sexuellt våld i spåren av den ryska aggressionen mot Ukraina. Denna utveckling arbetar vi inom såväl utrikes- som biståndspolitiken för att vända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det finns ökade protektionistiska strömningar i världspolitiken. Sveriges ställning som ett exportberoende land gör det viktigt att slå vakt om en fri, hållbar och regelbaserad handel liksom en väl fungerande inre marknad i EU. Detta bidrar till vår konkurrens- och motståndskraft. Regeringen har presenterat en ny utrikeshandelsstrategi. Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och förutsättningarna för handel, investeringar och innovation förbättras.

Sveriges ställning som global prioriterad partner för grön och digital omställning ska stärkas. Svenska företag har ett starkt engagemang för hållbarhet, jämställdhet och socialt ansvarstagande.

Under det senaste året har EU slutit frihandelsavtal med Nya Zeeland. Regeringen kommer fortsatt att aktivt verka för att fler frihandelsavtal förhandlas fram. Länderna i den indopacifiska regionen är viktiga partner såväl inom handelspolitiken som inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Vi fördjupar våra relationer med globala partner i Afrika och Latinamerika. Det finns goda möjligheter för utökat samarbete inom både teknik och handel liksom inom bredare utrikespolitiska frågor.

Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation samtidigt som landet fortfarande har ett auktoritärt styre och växande globala ambitioner. Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Sveriges relation till Kina ska vara förankrad i en europeisk strategi och i nära transatlantisk samverkan. Under vårt EU-ordförandeskap togs viktiga steg i en sådan riktning. Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter.

Herr talman! Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Länder som utvecklas i frihet ger sina befolkningar framtidstro. Genom den nya reformagendan görs en modernisering av svensk biståndspolitik. Utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de utmaningar som vi och världen står inför. Så värnar vi om svenska intressen. Marknadsekonomi, investeringar, handel och utbildning är avgörande för att människor ska kunna lyftas ur fattigdom genom att utvecklingsländer deltar i den globala ekonomin.

Vårt breda engagemang för global hälsa ligger fast. Investeringar i hälsa är viktigt för både individers och samhällens utveckling. Sverige ska särskilt arbeta för allas åtnjutande av rättigheter som är politiskt känsliga i andra länder, såsom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att motverka den demokratiska tillbakagången på många håll i världen. Sverige är en stark röst och aktör för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Öppna demokratiska samhällen är en förutsättning för att skapa och garantera fred och frihet.

Biståndet ska förebygga grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning och skapa förutsättningar för hållbar återintegrering. Sverige fortsätter att vara en av världens största givare av humanitärt bistånd. Vi utökar och effektiviserar klimatbiståndet, och svenskt bistånd ska bidra till att påskynda den gröna omställningen. Vi stärker också kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt och motverkar begränsande sedvänjor och normer. I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Regeringens utrikespolitik vilar på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund. Med ett krig i Europa är det ofrånkomligt att vårt närområde har högsta prioritet i utrikespolitiken, men vår utrikespolitik kommer alltid att ha en viktig global dimension.

Vi stärker samarbetet i EU. Jag hoppas snart kunna återkomma till riksdagen för att redovisa vår politik som fullvärdig medlem av Nato. Vi prioriterar våra ordförandeskap i nordiska och nordisk-baltiska samarbetsformat. De utmaningar vi står inför är komplexa och svåra. Vi behöver våra vänner, och vi behöver global dialog.

Starkast står vi också när det finns en samling i Sveriges riksdag. Jag gläder mig åt det samarbete vi har haft, inte minst om det allra viktigaste - stödet till Ukraina.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).


Anf. 3 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Först vill jag säga att det finns mycket i den här deklarationen som jag håller med om. Det gäller förstås framför allt det fortsatta stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland. Där har vi en total uppslutning i riksdagen, och det har vi haft ända sedan den socialdemokratiska regeringen lade fast den linjen 2022. Det är i sig en styrka för Sverige.

Annat har jag synpunkter på. Jag tycker att regeringens politik är alldeles för provinsiell och att man glömmer världen. Biståndet har dragits ned, och Sverige drar sig undan från många länder som vi tidigare har varit närvarande i. Det är visserligen bra att utrikesministern nämner jämställdhet, men sanningen är ju att regeringen på två år har mer än halverat stödet till FN:s viktiga arbete för kvinnors och flickors rättigheter i UN Women.

Allvarligast tycker jag nog ändå är att vi inte får några nya besked i den fråga som är mest akut just nu, nämligen den katastrofala humanitära situationen i Gaza. Vi ser hur hungern breder ut sig, och hundratusentals människor saknar vatten, läkemedel och sjukvård. Vi ser en svältkatastrof som kan komma att kräva tusentals liv. Rädda Barnen sa redan för tre veckor sedan att över 300 000 barn i Gaza under fem år är nära akut undernäring och svält - det var alltså för tre veckor sedan.

Samtidigt har Sverige tillsammans med en grupp andra länder dragit in stödet till UNRWA, som är den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. FN, Rädda Barnen, Röda Korset - ja, alla som jobbar på plats för att hjälpa de civila vädjar nu om att man ska ompröva det beslutet så att hjälpen kan komma fram. Länder som Spanien, Norge, Portugal, Irland och Belgien har tvärtom markerat sitt stöd för UNRWA och i några fall också utökat det.

Min fråga till utrikesministern blir då: Tänker regeringen nu ompröva sitt besked om UNRWA så att hjälpen till palestinierna äntligen kan komma fram?

(Applåder)


Anf. 4 Utrikesminister Tobias Billström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jämställdhetsfrågan är viktig och prioriterad för regeringen. Som jag sa i mitt anförande är jämställdhet ett svenskt kärnvärde, och det kommer alltid att vara det.

Ekonomisk egenmakt, inte minst möjligheten att genom egna ekonomiska resurser själv forma sitt liv, är viktigt för ett bredare politiskt deltagande. Kvinnors ekonomiska egenmakt är alltså viktig. Därför har regeringen också lagt fokus på detta.

Vårt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa visar sig bland annat genom de riktade bidrag på 120 miljoner kronor till UNFPA och UN Women genom vilka Sverige stöttar kvinnor och flickor i Ukraina och Moldavien som utsatts för bland annat konfliktrelaterat sexuellt våld.

Vi arbetar också aktivt med säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, och regeringen beslutade i november att anta en ny, uppdaterad nationell handlingsplan för Sveriges genomförande av WPS-agendan, som den kallas. Sverige har även bidragit till att Ukraina mitt under brinnande krig kunde lansera sin uppdaterade nationella handlingsplan för resolution 1325, och vi arbetar nu för att bidra till Natos uppdaterade WPS-policy.

Det är svårt att kalla detta för provinsiell politik - tvärtom, skulle jag säga.

När det sedan gäller frågan om UNRWA har Sverige inte dragit in något bistånd. Sverige har pausat det i avvaktan på en utredning för att klarlägga vad som kommer att hända. Det är alltså en planerad utbetalning till UNRWA som är indragen.

Samtidigt ökar Sida stödet till andra humanitära organisationer i Gaza och i regionen, precis i enlighet med vad jag upplever att Morgan Johansson efterfrågar. Det är ett välkommet beslut eftersom den humanitära responsen i Gaza är mer angelägen än någonsin.

För att en effektiv humanitär respons ska kunna göras rätt måste också det humanitära tillträdet förbättras. Det är i dagsläget svårt för humanitära organisationer att nå stora delar av Gaza, och därför kämpar regeringen även för en förändring på den här punkten.


Anf. 5 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Om jag inte hörde fel sa utrikesministern i ena andetaget att UNRWA-stödet inte var indraget och i nästa andetag att den planerade utbetalningen var indragen. Utrikesministern måste nog faktiskt reda ut vad som egentligen gäller.

Det kan vara så att utrikesministern och regeringen här söker en utväg att kunna ändra sin politik. I så fall välkomnar jag det. Man kan inte straffa hundratusentals oskyldiga människor för vad kanske en handfull andra har gjort. Det finns en hänvisning till anklagelserna mot UNRWA, men det finns som sagt andra länder som inte fryser sitt stöd utan tvärtom ökar det, såsom Spanien och Norge.

Jag förstår att man vill avvakta en utredning. Det är klart att detta ska utredas, men hjälpen kan ju inte vänta. Utan läkemedel kan man dö på några timmar, utan vatten dör man på några dagar och utan mat dör man på några veckor.

Det finns bara en anständig sak här, Billström, och det är att återuppta stödet till UNRWA så att hjälpen äntligen kan komma fram - den behövs nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)


Anf. 6 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Som protokollet kommer att visa sa jag att Sida har fattat ett beslut om att avvakta med en planerad utbetalning till UNRWA. Det var Morgan Johansson som använde uttrycket "dragit in". Det här pausandet, avvaktandet, sker för att man ska kunna klarlägga vad som egentligen har hänt med dessa UNRWA-anställda.

Jag vill inte på något vis förringa det faktum att den humanitära situationen i Gaza är problematisk. Därför är det viktigt att framhålla att Sverige är en av de största givarna av kärnstöd till flera centrala humanitära aktörer i Gaza, inklusive UNRWA, och härutöver sedan den 7 oktober har skjutit till över 250 miljoner kronor i humanitärt stöd till bland annat FN:s livsmedelsprogram, FN:s barnfond, FN:s befolkningsfond och den internationella rödakorsrörelsen.

Vi kommer alltså att avvakta med att betala ut de här pengarna till UNRWA, men det betyder inte att svenska pengar inte finns på plats i Gaza i detta nu och gör nytta.

(Applåder)


Anf. 7 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Den humanitära situationen i Gaza är helt fruktansvärd. Nu bombas Rafah sönder och samman. Det sker en mänsklig katastrof framför våra ögon. Men det är en mänsklig katastrof skapad av beslut fattade av politiska makthavare.

Om Sverige i stället hade haft Norges utrikesminister Espen Barth Eide som vår utrikesminister hade Sverige liksom Norge röstat för eldupphör i Gaza redan i november, samtidigt som utrikesministern då hade konstaterat att Israel hade använt sig av oproportionerligt våld. Vi hade ökat det humanitära stödet till Gaza med 275 miljoner och gett ett tydligt politiskt stöd till FN-organet UNRWA. Utrikesministern hade kallat Sverige och andra länders beslut för kollektiv bestraffning av miljoner människor.

Den svenska regeringen har i stället gång på gång gett Israel stöd i att bomba Gaza och till och med kallat det för proportionerligt. Man har frusit utvecklingsbiståndet, vilket har stoppat projekt för mänskliga rättigheter och demokrati i Palestina. Man har först minskat och sedan frusit de utlovade utbetalningarna till FN-organet UNRWA.

Många gånger har jag tänkt att jag hellre hade velat ha den norska utrikesministern än den svenska, för det är inte nog med detta: Sverige har också alldeles för täta militära band till Israel. Vi har en militär attaché i Tel Aviv. Vi har upplåtit svenskt territorium för att testa israelisk krigsmateriel. Framför allt har vi allt tätare band med den israeliska vapenindustrin.

Den 25 oktober, mitt under de pågående bombningarna av Gaza, tecknade den svenska Försvarsmakten ett tioårigt ramavtal med Elbit Systems. Elbit är den främsta leverantören till den israeliska militären, och som försäljningsargument har Elbit framfört att deras system är "battle-proven", alltså testat på palestinier.

Genom avtalet bidrar Sverige direkt till Israels krigföring i Gaza. Avser utrikesministern att bryta de militära banden till Israel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet med applåder eller andra opinionsyttringar från läktaren.)


Anf. 8 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Regeringen delar den oro som har uttryckts av många politiska företrädare, inte minst i EU och USA, om vad som nu pågår med markoffensiven i Rafah. Merparten av Gazas befolkning har tagit sin tillflykt till Rafah. Det finns inga säkra platser för dem att ta sig till i Gaza, så en större militäroperation i Rafah skulle i det här läget ha en mycket stark inverkan på en redan oerhört utsatt humanitär situation, inklusive mycket höga civila dödstal. Detta är något som regeringen har uttalat, och det gör jag också här i kammaren.

Håkan Svenneling försöker sig på en historierevisionism som man verkligen behöver fundera över när man säger att Sverige inte ställde upp på principen om eldupphör i ett mycket tidigt skede. När vi hade en situation där FN:s generalförsamling skulle ta ställning till detta i höstas fanns det två resolutioner på bordet, en kanadensisk och en jordansk.

Den kanadensiska innehöll tydliga referenser till Israels rätt att försvara sig och fördömde Hamas som en terrororganisation, och den röstades ned. Därefter fanns det ett jordanskt förslag, vilket vi inte ansåg att vi kunde ställa upp på eftersom dessa referenser inte fanns där. Sverige röstade alltså för den första resolutionen, så försök inte, Håkan Svenneling, ge intrycket här i kammaren att Sverige inte var för ett eldupphör. Det var alltså skillnaden.

Vad som sedan hände var att det kom en ny resolution till FN:s generalförsamling den 12 december, som innehöll dessa referenser och som krävde ett omedelbart eldupphör av humanitära skäl. Den underströk alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Denna resolution röstade Sverige naturligtvis för eftersom det är vår politik.

Det fanns alltså en skillnad mellan de två första resolutioner som lades fram, och detta föranledde regeringen ställningstagande.

(Applåder)


Anf. 9 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Det är tydligt när vi står här efter fyra månader av krig i Gaza att Sveriges och omvärldens agerande inte har lett till eldupphör. Det har inte lett till tillräcklig press på den israeliska regeringen att upphöra med sina bombningar och dödandet av civila palestinier i Gaza. I går kom ett uttalande från den höga FN-chefen Martin Griffiths, som pratade om risk för massaker och att vi står vid dödens dörr. Där står vi i dag när det gäller läget i Rafah.

Vi vill inte ha dubbla standarder, och vi vill bygga stöd till Ukraina. Vi vill motverka antisemitism och islamofobi i vårt samhälle. Vi vill skydda svenska sjömän och internationell handel och stoppa risken för folkmord och svält. Då måste utrikesministern lyfta upp massakrerna i Gaza på sin dagordning. Att säga ordet Gaza två gånger i den utrikespolitiska deklarationen och inte komma med några förslag är inte tillräckligt. När kommer utrikesministern att tala om risken för massaker och svält i Gaza?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)


Anf. 10 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag gör det ständigt. Jag har gjort det flera gånger, ända sedan striderna bröt ut den 7 oktober. EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men denna rätt måste utövas i enlighet med folkrätten och internationell humanitär rätt. Det har aldrig funnits någon tveksamhet på den punkten.

Civila måste alltid skyddas, och det humanitära tillträdet måste säkerställas bland annat för att undvika just den typ av situationer som Håkan Svenneling refererar till, där det uppstår brist på förnödenheter, medicin, livsmedel och så vidare. Detta har EU, USA och andra varit mycket tydliga med och också inskärpt hos Israel.

Vi har arbetat med EU som plattform för att framföra detta budskap då vi anser att EU är den starkaste plattformen. Det finns alltså inga dubbla standarder från vår sida, men däremot noterar jag att det finns länder där ute som hade väldigt lite att säga när Ryssland angrep Ukraina men som har haft väldigt mycket att säga om konflikten i Mellanöstern. Detta kan man möjligen reflektera över. Det gör vi också.

(Applåder)


Anf. 11 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Även jag kan instämma i mycket av det som utrikesministern anförde i utrikesdeklarationen. Jag kan dock notera att klimatfrågan var relativt frånvarande. På två ställen omnämns klimatet, den ena gången rörande effektivare bistånd och den andra gången rörande dialog med Kina.

Herr talman! Klimatfrågan är för oss och, hoppas jag, också för regeringen en vital säkerhetspolitisk fråga, därför att vi där har en av de för vår framtid riktigt utmanande och destabiliserande delarna. Därför uppfattar jag att den saknades, och jag skulle gärna höra en kommentar från utrikesministern om den delen.

Sedan instämmer vi naturligtvis när det gäller medlemskapet för Ukraina och Moldavien och att detta är viktigt. Men, herr talman, vi i Centerpartiet har pekat på vikten av att i dessa allvarstider göra stödet till Ukraina förutsägbart och långsiktigt och att inte komma med ett femtonde, sextonde, sjuttonde eller artonde paket utan verkligen göra ett omtag.

Vi har föreslagit att vi ska ha en modell där vi inrättar en svensk Ukrainafond och lånar upp 1 procent av vår bruttonationalprodukt och säkrar att det, inte minst i denna osäkra tid, finns resurser som kan användas för Ukraina fram till 2026. Det skulle röra sig om 65 miljarder. Är utrikesministern beredd att gå oss till mötes i den delen och verka för denna typ av lösningar?


Anf. 12 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag finner kanske Kerstin Lundgrens sätt att räkna lite snålt. Bara för att man inte nämner ordet klimat innebär det inte att det inte finns med som en komponent i många av de andra punkter som jag tog upp. Ta till exempel det faktum att jag redan på första sidan i mitt anförande återfinner orden "Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030 är här vägledande".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är klart att hållbarhet förutsätter att vi är engagerade i klimatomställningen, för det bär ju vidare mot den gröna omställningen. Men Kerstin Lundgren har rätt på en punkt, och det är att vi måste se frågorna så som de är. Handel, innovationer och allt sådant leder fram till grön omställning, och därför är det viktigt att komma ihåg att Kina är en partner som måste finnas vid bordet under de samtalen. Där kan vi inte välja bort Kina och har inga avsikter att göra det heller, samtidigt som vi är kritiska mot Kina på ett antal andra punkter, vilket jag också sa i mitt anförande.

Om visionen ska kunna bli verklighet måste vi också arbeta med de punkter där vi är framgångsrika. Norden är framgångsrikt när det gäller den gröna omställningen och kan göra väldigt mycket tillsammans.

Det exakta sätt som Kerstin Lundgren belyser frågan om Ukrainafinansiering på vill jag återkomma till, för det diskuteras just nu många olika varianter när det gäller hur man långsiktigt ska kunna stödja Ukraina ekonomiskt, militärt och politiskt, naturligtvis på ett sådant sätt att Ukrainas långsiktiga finansiering kan säkerställas på EU-nivå.

Det blir därför lite svårt att bryta ut det till en enbart nationell fråga, eftersom vi också behöver prata med andra partner om detta. I det här läget utesluter jag dock ingenting, och jag tycker att det är viktigt att vi pratar om många olika modeller för att kunna finansiera och stödja Ukraina långsiktigt.


Anf. 13 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det går att höra med våra baltiska grannar, som har satsat 1 ½ eller nästan 2 procent av sin bruttonationalprodukt just på nationellt stöd till Ukraina, och det går att prata med Norge och även andra här. Det finns alltså goda exempel att arbeta utifrån, precis som vi från Centerpartiet har gjort.

Jag skulle också vilja beröra en annan fråga, herr talman. Taiwans befolkning sa i ett öppet och fritt val i januari att de valde att hävda sin frihet, sina rättigheter och sin möjlighet att inte bli en del av CCP:s förtryck.

Från svensk sida tror jag till och med att utrikesministern en gång i tiden har varit med och röstat för att Sverige ska utveckla ett House of Sweden i Taiwan. Frågan är när regeringen ska göra detta. Det har gått ett antal år sedan dess, och regeringen har nu haft tid på sig att göra det. Får vi se det 2024?


Anf. 14 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Taiwan har under de senaste 30 åren genomgått en demokratisk omvandling som verkligen väcker respekt. Taiwan är i dag en välutvecklad demokrati och har en god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Grunden för demokrati är fria val, och valdeltagandet i både president- och parlamentsvalen, som hölls den 13 januari, var mycket högt.

EU och Taiwan delar en gemensam övertygelse när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt, och inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen för att fördjupa utbytet ytterligare.

Det tillkännagivande som Kerstin Lundgren refererade till bereds för närvarande inom Regeringskansliet.


Anf. 15 Jacob Risberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Varje dag dödas 100 palestinska barn. Över 90 procent av Gazas befolkning lider av extrem hunger. I Gaza pågår en humanitär katastrof som växer för var dag som går. Utan en vapenvila riskerar hela folket att svälta.

Utrikesministern påstår sig kräva en humanitär vapenvila. Redan före den 7 oktober led 80 procent av barnen i Gaza av PTSD. Man förlitade sig helt på de 500 lastbilar som kom in i Gaza med förnödenheter som till stor del finansieras av bistånd runt om i världen. Gaza tillåts inte styra sin egen ekonomi.

Den humanitära situationen var hopplös redan före kriget, och nu begär utrikesministern en humanitär vapenvila. Men vad menar regeringen egentligen med en humanitär vapenvila? Menar han lastbilar som tillåts komma in med nödvändigheter i några få dagar eller en vecka? Ska Israel sedan få ta upp slakten av Gazas befolkning igen?

Herr talman! Vi behöver klargöranden. Vad menar utrikesministern med en humanitär vapenvila, och varför kan utrikesminister Billström inte kräva en permanent vapenvila?


Anf. 16 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! I detta nu, medan vi står här och debatterar i kammaren, pågår det fortfarande raketbeskjutning av Israel från Hamaskontrollerat territorium. Det innebär att vi inte kan påföra Israel ett krav på att de inte får lov att försvara sig. Det är skälet till frågan om permanent respektive humanitär vapenvila.

Men en humanitär vapenvila är oundgänglig. Det sätt som vi definierar en humanitär vapenvila på är naturligtvis det sätt som Jacob Risberg själv har beskrivit den, alltså att det är nödvändigt att kunna föra in förnödenheter, medicin och allt sådant som behövs för att människor ska kunna överleva. Det handlar inte minst om mediciner i ett läge där den humanitära situationen på marken är sådan att man har anledning att befara spridning av smittsamma sjukdomar och kanske till och med epidemier. Det är skälet.

Den mycket svåra humanitära situationen i Gaza påkallar alltså ett eldupphör av humanitära skäl. Det bör självklart vara en långsiktig humanitär vapenvila eftersom det inte bara handlar om att föra in några få lastbilar utan om att etablera ett tydligt och klart stöd för möjligheterna att bibringa människor den hjälp som behövs. Det kan man inte göra på ett par dagar eller ens en vecka.

Men allt detta är någonting som vi tillsammans med andra engagerade medlemsstater i Europeiska unionen och också med flera av våra globala partner nu intensivt diskuterar. Jag var själv på ett väldigt bra möte i Oslo före jul där representanter för de nordiska staterna, Beneluxstaterna och också Arabförbundet satt ned och pratade om dessa frågor. Den svenska regeringen är djupt engagerad i arbetet med att försöka åstadkomma ett sådant eldupphör av humanitära skäl, så att man kan bibringa människor denna hjälp.


Anf. 17 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag har fortfarande lite svårt att begripa detta. Vi vill se en långsiktig och hållbar lösning när det gäller konflikten mellan Palestina och Israel. Givetvis ska ett krav på en vapenvila vara ett krav på båda aktörerna i detta fall att lägga ned sina vapen, även att Hamas ska sluta med sin raketbeskjutning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men jag förstår inte varför man då hela tiden pratar om en humanitär vapenvila. Varför kan man i detta läge inte kräva en permanent vapenvila? Det krävs en permanent vapenvila om vi någonsin ska komma närmare en permanent lösning på denna konflikt. En humanitär vapenvila låter i mina öron väldigt mycket som någonting tillfälligt innan den fruktansvärda slakten ska få fortsätta igen.


Anf. 18 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Det gäller verkligen att man ser bägge parter i denna konflikt. Men jag noterar en sak som är problematisk när Jacob Risberg tar till orda. En förutsättning för allt det som vi nu pratar om är att Hamas villkorslöst friger den gisslan som man har tagit. Det hörde jag inte Jacob Risberg prata om över huvud taget. Men en förutsättning för att Sverige röstade för den resolution som lades fram i FN:s generalförsamling den 12 december var just att kravet på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga i gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza nämndes. Detta kommer vi inte att göra avkall på, för vi känner inte att vi kan göra det i denna situation.

Vi är helt för fortsatta ansträngningar för att åstadkomma eldupphör. Vi gör detta. Men det är också en förutsättning att bägge parter, inklusive Hamas, tar sitt ansvar. Vi hoppas och tror väldigt mycket på att de förhandlingar som äger rum medan vi står här och pratar ska kunna leda till en sådan villkorslös frigivning. Men den är alltså också ett krav, och det kommer vi som sagt var inte att göra avkall på.

(Applåder)


Anf. 19 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utrikesministern för en väldigt bra utrikesdeklaration och för skarpa och välgenomtänkta svar i replikskiftena.

Jag är särskilt glad över att Ryssland, Kina och Iran nämns som auktoritära stater. Det är länder som tillsammans hotar den liberala demokratiska världsordningen på olika sätt, ibland i samarbete och ibland inte. De utgör likväl ett hot mot den liberala demokratiska världsordningen.

Min fråga handlar om en demokrati, nämligen Taiwan, som särskilt är hotat av Kina. Jag undrar på vilka områden som utrikesministern ser att Sverige kan utveckla sitt samarbete med demokratin Taiwan.


Anf. 20 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Detta är en fråga som är viktig för regeringen av de skäl som jag också redogjorde för i det tidigare replikskiftet. Sverige har mycket goda förbindelser med Taiwan, som har utvecklats under många år inom ett flertal områden.

Låt mig bara kortfattat redogöra för det faktum att Business Swedens kontor i Taipei har varit aktivt sedan 1991. Det var dessutom ett av dåvarande Exportrådets första kontor som upprättades i Asien. Sverige har också hållit handelsöverläggningar på statssekreterarnivå med Taiwan årligen sedan 1980-talet, vilket erbjuder en plattform för utbyte på flera områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Låt mig, eftersom Joar Forssell är så konkret i sin fråga, säga att handel, investeringar, grön omställning och ekonomisk säkerhet är fyra väldigt tydliga områden. Men Sveriges samarbete med Taiwan är brett och långsiktigt. Och inom ramen för Sveriges ett-Kina-politik verkar regeringen naturligtvis för att fördjupa utbytet ytterligare.

Dessutom passar detta in i den större diskussionen om det engagemang i den indopacifiska regionen som regeringen har för avsikt att utöka. Vi vill fördjupa samarbetet med partner i denna region inom områden som digitalisering, ekonomisk säkerhet, försvar och handel. Detta samarbete sker såväl bilateralt som genom EU och också inom ramen för EU:s strategi för denna region.


Anf. 21 Joar Forssell (L)

Herr talman! Stort tack, utrikesministern, för ett mycket bra svar.

Min andra fråga handlar om det humanitära stödet till Gaza, eftersom det är viktigt att humanitärt stöd kommer fram. I början av februari svarade WHO:s talesperson Christian Lindmeier på en fråga om det gick att komma fram med stöd om det inte gick genom UNRWA. Han sa att han inte hade minsta tvivel om att FN kan skala upp och göra vad som krävs även om pengarna inte går genom UNRWA.

Denna regering har skalat upp det humanitära stödet till Gaza. Därför undrar jag hur utrikesministern ser att stöd från Sverige kan komma fram och vad vi kan göra för att hjälpa de civila som lider på Gazaremsan.


Anf. 22 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag vill kanske inte gå in och diskutera ett uttalande från en enskild FN-tjänsteman. Vi har ett nära och bra samarbete och diskussioner med ledningarna för både UNRWA och andra FN-organ. Jag tror dock att vi måste förstå att den situation som råder i området är sådan att det är väldigt svårt att tänka sig någon annan organisation än UNRWA som i detta läge har bättre och mer välutvecklade lokala förhållanden och komponenter för att kunna bispringa människor.

Genom åren har det varit mycket diskussion om behovet av att reformera UNRWA, och det är en dialog som Sverige gärna deltar i. Jag tror absolut att det finns utrymme att föra den typen av samtal om hur man kan göra saker och ting bättre. Det är också självklart att UNWRA, i ett läge där vi rör oss mot en tvåstatslösning, kommer att komma upp i denna diskussion. Men just här och nu är det väldigt svårt att se något alternativ. Jag noterar att de organisationer som har fått frågor om detta, till exempel Unicef eller World Food Programme, unisont har svarat att de i detta läge inte kan ta över detta ansvar. Det är däremot ett faktum att organisationerna, inte genom uttalanden från enskilda tjänstemän utan genom formella uttalanden, har gjort detta. I detta läge ser regeringen därför att det är nödvändigt att hantera frågan på detta sätt.


Anf. 23 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi lever i en orolig och farlig tid. Krig och klimatkris präglar världspolitiken, och demokratin är på tillbakagång. Mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper förtrampas, kränks och ifrågasätts världen över. Sällan har väl behovet av ett politiskt ledarskap som förmår förmedla framtidstro och framtidshopp känts mer angeläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

År 2024 kan emellertid bli året då vi vänder detta. Vi kan göra det, för 2024 är ett supervalår i världen: 76 av världens 195 länder går till val. EU går till val, USA går till val, Indien går till val och Storbritannien går till val. Indonesien går till val i dag, och många fler länder går till val under året - Ryssland också, förstås, men det kanske handlar mer om teater. Under detta supervalår finns chansen att visa att vi fortfarande kan stå upp för en världsordning baserad på folkrätten och respekt för mänskliga rättigheter, där man eftersträvar fred och samlevnad i stället för misstro, hat och splittring.

Herr talman! Det är snart 80 år sedan andra världskriget avslutades. Den katastrof för mänskligheten som det kriget utgjorde innebar att världens länder satte upp institutioner och regler för att se till att något liknande aldrig skulle kunna inträffa igen. FN, Europarådet, EU, deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, Europadomstolen - hela det folkrättsliga regelverket utformades. Det är nu viktigare än någonsin att vi slår vakt om den grunden och står upp för de institutioner som har säkrat världsfreden under så många år.

Hoten mot detta är förvisso många, inte minst i Europa. I EU:s största medlemsland Tyskland växer återigen de högerextrema krafterna. I EU:s näst största land Frankrike står Le Pen och väntar i kulisserna. Det är samma gamla aggressiva nationalism som vi har sett så många gånger tidigare, och vi känner igen hur den jobbar: Det handlar om att så split, misstro och hat mellan folkgrupper för att sedan exploatera det politiskt. Just detta har vi sett förr i Europa. Historiens varningsklockor ringer.

Gemensamt nu är också att Ryssland har slagit sina klor djupt i dessa partier. Putin har systematiskt och under många år bearbetat främlingsfientliga och högerextrema partier i Västeuropa, och nu ser vi resultatet. Därför blir EU-valet en kraftmätning mellan å ena sidan de demokratiska krafter som vill hålla ihop Europa och som bygger på sammanhållning och respekt för mänskliga rättigheter och å andra sidan de högerkrafter som vill slita sönder unionen, som vill ställa grupper mot varandra och som vill splittra Europa - och därmed kasta ut vår kontinent i ett läge av extrem osäkerhet och instabilitet. Därigenom går de också Moskvas ärenden.

Går vi sedan till USA ser vi att högern av allt att döma kommer att gå till val med presidentkandidat Trump, som vi vet struntar i rättsstatliga principer. Han struntar i folkrätten, han struntar i mänskliga rättigheter - och nu verkar han rentav strunta i om Putin skulle anfalla Natoländer. Gör vad ni vill med dem, sa han i ett uttalande häromdagen. Också detta spelar bara Putin i händerna.

Detta är inte business as usual, utan det är ett politiskt nödläge för Europa på många sätt. Det bör vi alla vara medvetna om inför Europavalet. Det är också därför Ukraina är så viktigt. Putin har visat att Ryssland är ett långsiktigt hot mot Europas säkerhet under överskådlig tid, och därför måste Ryssland slås tillbaka. Om högern i USA nu blockerar fortsatt stöd till Ukraina blir det bara ännu viktigare att alla EU-länder - också Ungern - sluter upp bakom ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina.

Ukrainas sak är vår sak. De slåss för sin självständighet och sitt oberoende, men de slåss också för den grundläggande internationella rättsordningen och för alla folks rätt till fred och frihet. Därför ska Ukraina ha vårt oreserverade stöd tills detta krig är vunnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Utöver kriget i Ukraina finns det ett annat krig som dominerar den internationella dagordningen, och det är kriget i Gaza. Det har nu pågått i fyra månader. Kriget utlöstes av Hamas terrorattentat mot Israel där 1 200 civila israeler dödades och över 200 israeler togs som gisslan. Det är ett av de värsta terrordåden någonsin, och det fördömdes med rätta av en hel värld.

Hamas är en extrem islamistisk terrororganisation. Israel har rätt att försvara sig mot Hamas, också med militära medel. Men även krig har lagar, och det är nog uppenbart för alla att det våld som Israel har utövat under de här månaderna har gått över alla rimliga gränser. Över 25 000 människor har dödats, de allra flesta kvinnor och barn. Gaza har blivit en barnkyrkogård.

Hela stadsdelar har lagts i ruiner. Hundratusentals människor har fått se sina hem förstörda och lever nu i yttersta misär - sover på gatan, saknar mat och färskt vatten, saknar läkemedel och saknar sjukvård. Vi nås av nyheter om hur gravida kvinnor får göra kejsarsnitt utan bedövning och hur barn som fått sina ben och armar söndersprängda får genomgå amputationer utan bedövning.

Så gott som alla barn i Gaza är nu traumatiserade, säger FN:s barnfond Unicef. Det rör sig i så fall om över 1 miljon barn. Unicefs talesperson Jonathan Crickx sa att barnen "visar symtom på extremt höga nivåer av ihållande ångest och aptitlöshet. De kan inte sova, de har känsloutbrott eller panik varje gång de hör bomber." Vi ser hur en hel generation barn - 1 miljon barn - håller på att förlora själva lusten att leva.

Gaza var en extremt svår plats att leva på också före kriget. Det var inget himmelrike, men nu har det blivit ett helvete på jorden. Mitt i allt detta beslutar sig den svenska regeringen för att dra in stödet till UNRWA, den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. Det är den enda organisationen som i praktiken kan få in förnödenheter till de drabbade. Det är ett i mitt tycke katastrofalt beslut. Om man slår sönder UNRWA kommer det att få förödande konsekvenser för miljontals krigsdrabbade människor, och vi kan få se en svältkatastrof.

Det hänvisas till påstådda kopplingar mellan en liten grupp UNRWA-anställda och Hamas. Det ska röra sig om en handfull personer, av 30 000 UNRWA-anställda. Det är förstås en allvarlig anklagelse, och man måste utreda den. Men även om det skulle vara sant är det i så fall dessa individer som ska straffas, inte hundratusentals oskyldiga civila kvinnor och barn. Det är helt orimligt. Inga belägg har heller presenterats för att organisationen UNRWA som sådan har haft med terrordådet att göra.

Hamas måste släppa den israeliska gisslan, men man når inte dit genom att plåga ett helt folk. De ska inte straffas för Hamas terrorhandlingar. Sverige måste omedelbart ompröva beslutet att dra in stödet till UNRWA, den palestinska myndigheten måste stärkas och förhandlingar måste återupptas för att bereda väg för en tvåstatslösning. Viktigare än allt annat just nu är dock att det måste bli ett slut på dödandet. Det måste till en omedelbar vapenvila i Gaza.

(Applåder)


Anf. 24 Aron Emilsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Morgan Johansson uttryckte i sitt anförande att UNRWA är den viktigaste biståndsorganisationen i Gaza. UNRWA är också en oerhört främmande fågel i FN-systemet som vi i åratal har kunnat se varit behäftad med antisemitism i utbildningsväsendet, dit bistånd gått. Vi ser hur anställda och medarbetare med direkt anknytning till Hamas och terrorattacken den 7 oktober nu utreds för allvarliga brott.

De utredningar som nu pågår om hela biståndsorganisationen är den från FN:s generalsekreterare António Guterres eget kontor och de från UNRWA och EU-kommissionen. Vad krävs för att Morgan Johansson och Socialdemokraterna ska göra en omprövning?

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa från läktaren. Jag får be vakterna att genast avvisa dem som stör.

Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträde. Jag får be vakterna att omgående avlägsna dem som stör.

Det är inte tillåtet och inte förenligt med demokratiska principer att störa riksdagens sammanträden. Jag får be vakterna att genast avlägsna dem som stör kammarens sammanträde.)

Herr talman! Morgan Johansson talade i sitt anförande om att UNRWA är den allra viktigaste biståndsorganisationen i Gaza och att vi måste släppa på kranarna igen, trots att vi kunnat se att UNRWA:s verksamhet i utbildnings- och skolväsendet, dit det har gått biståndsmedel, inte minst svenska, under åratal varit behäftad med antisemitism och att anställda och medarbetare med direkt anknytning till Hamas var inblandade i terrorattacken den 7 oktober. De här misstankarna har fortsatt att vara graverande. De senaste dagarna har vi sett att det kunnat beläggas att tunnlar kunnat kopplas till UNRWA:s egna verksamhetsavdelningar.

Nu pågår alltså både en utredning som ska komma från FN:s generalsekreterare Guterres eget bord och UNRWA:s egen utredning. Även EU-kommissionen har en utredning på gång. Vad ska krävas innan Socialdemokraterna frågar sig om det verkligen är rimligt att bara släppa på kranarna igen med biståndsmedel till den här typen av organisation? UNRWA har med sina inbetalda medel upplåtit utrymme i skol- och utbildningsväsendet till kartor där Israel inte existerar och material som underblåser och göder den antisemitism som hotat Israels och judars existensberättigande under åratal och fortsätter att göra det. Vi ser skandal på skandal kopplat till hur bistånd går till och har gått till terror och antisemitism. Förra veckan såg vi hur islamistiska terrorister använt tunnlar i direkt anslutning till UNRWA:s egen verksamhet.

För Sverigedemokraternas del är det uppenbart att vi inte bara kan vrida på kranarna, återgå till en låtgåpolitik och låtsas som att allt är som förr. Är det acceptabelt för Socialdemokraterna att göda en sådan organisation med biståndsmedel alldeles oavsett hur organisationen ser ut och hur krafter i den verkar? Kan vi då vara trovärdiga i att fördöma Hamas terrorattack mot Israels rätt att existera?


Anf. 25 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är uppenbart att det pågår ett krig på marken. Det är ett fruktansvärt krig som nu lägger stadsdel efter stadsdel i aska och ruiner och som jagar miljontals palestinier från den ena kanten av Gaza till den andra. Vi har just nu kanske dessutom en pågående kampanj mot Rafah som kommer att innebära ytterligare tusentals människors död. Det pågår ett krig på marken, men det är också uppenbart att det pågår ett informationskrig, där vardera parten vill försöka få ut just sin bild av vad som hänt och också gärna sprider desinformation eller ogrundade påståenden omkring sig. Det som vi precis hörde från Aron Emilsson var väl ett prov på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är klart att det bland de 30 000 anställda som UNRWA har kan finnas individer som har värderingar vi inte delar och som har gjort fel. I så fall är det dem man ska straffa. Man ska inte straffa hundratusentals helt oskyldiga människor som nu lider under det här kriget. Det är precis den linjen vi har. Gå till botten med de anklagelser som nu finns, utred dem och se till att straffa de individer som eventuellt har gjort någonting. Men dra inte in stödet! Det innebär nämligen i praktiken att de miljontals människor som det handlar om kommer att lida för saker och ting som de inte är ett dugg skyldiga till utan snarare tvärtom.

Jag tycker nog att Aron Emilsson ibland bör fundera över källkritiken när det gäller de påståenden som han kommer med, för mycket av det där är helt enkelt en del av informationskriget. Och är det så att det är antisemitism Aron Emilsson oroar sig för kanske han ska leta på lite närmare håll i stället. I hans egna led finns det nämligen en hel del att gräva i.

(Applåder)


Anf. 26 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Om Morgan Johansson försöker koppla den rättfärdiga kritik som finns och länge har funnits mot UNRWA som organisation till enskilda individer eller hävda att det skulle handla om någon form av desinformation säger han emot inte bara Sverigedemokraterna i den här kammaren utan också FN:s generalsekreterare António Guterres, som tar detta på mycket stort allvar. Jag träffade honom själv förra veckan och diskuterade situationen inom UNRWA och de anklagelser och uppgifter från belagda källor som framkommit gällande anställda med direkt koppling till Hamas. Det finns underrättelseuppgifter som talar om att det snarare är 10 procent av de anställda och medarbetare UNRWA har i Gaza som har koppling till Hamas. Då talar vi om tusentals medarbetare och inte enskilda individer.

Det här bör utredas, precis som Morgan Johansson säger. Men jag tycker att man själv bör granska sin källkritik om man anser att det här är desinformation när även FN självt uttalar det.

Nathan Shachar frågade sig i Dagens Nyheter 2022: "Varför pratar ingen om Socialdemokraternas antisemitiska rötter?" De senaste åren har visat att antisemitismen frodas i partiet ända in i riksdagsgruppen och ned till SSU. Hur mycket antisemitism tål Morgan Johansson och Socialdemokraterna?

(Applåder)


Anf. 27 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Om det är så att Aron Emilsson träffade António Guterres förra veckan hoppas jag att han lyssnade på vad Guterres sa. Jag känner Guterres sedan 15 år tillbaka. Han var chef för flyktingorganet UNHCR när jag var migrationsminister. Jag vet vad han säger och vad hans budskap är. Det är inte att man ska kapa och slå sönder UNRWA, tvärtom. Hans budskap är: Utred om det finns anklagelser, men slå inte sönder UNRWA! Ingen av FN:s organisationer har linjen att man ska slå sönder UNRWA. Det tycker jag kanske att Aron Emilsson skulle ha lyssnat på om han nu träffade honom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det andra handlade om antisemitism. Jag är stolt medlem av Svenska kommittén mot antisemitism sedan åratal tillbaka. Jag tänker aldrig kleta på mig någonting i de anklagelser som Aron Emilsson kommer med. Har han synpunkter får han nog som sagt leta lite närmare, i andra led, däribland sina egna. Där har han en hel del att göra.

(Applåder)


Anf. 28 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Vi är överens om att stå upp för Ukraina så länge det krävs. Men det handlar också om att agera här och nu. Jag vill fråga Socialdemokraterna och Morgan Johansson om de är beredda att säkra att Sverige kan garantera ett långsiktigt och förutsägbart stöd till Ukraina, till exempel genom att, som Centerpartiet föreslagit, låna upp till en särskild Ukrainafond på 65 miljarder att användas för att bidra till att klara Ukrainas kamp fram till 2026.

Jag skulle också vilja höra om Socialdemokraterna är redo att prioritera stöd när det gäller ammunition. Vi har många orderböcker som är fyllda av ammunition som ska sändas till olika länder. Man skulle mycket väl kunna föra en politik för omprioritering. Men det kan inte ett enskilt företag göra, utan det måste ett land göra. Jag skulle vilja höra om Socialdemokraterna är beredda att tillsammans med Centerpartiet arbeta för att prioritera om detta, så att Ukraina får den ammunition som landet så väl behöver och efterfrågar just nu.

Min tredje fråga gäller Jas. Centerpartiet har föreslagit att Jas ska komma till Ukraina i stället för att finnas i lager i Linköping. Socialdemokraterna har sagt att det kan ske först när Sverige är Natomedlem. Det innebär att vi ger Orbán vetorätt. Vill Socialdemokraterna ge Orbán vetorätt över flygvapen till Ukraina?


Anf. 29 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vår linje är att vi står för ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina. Det var vår regering som inledde det. För första gången sedan 1939 beslutade en regering om att ge militärt stöd till ett land i krig. Det gjorde vi redan fyra dagar efter invasionen 2022 på förslag av den socialdemokratiska regeringen. Vi står för det. Vi kommer också i samarbete med regeringen att backa upp alla sådana initiativ för att se till att stödet blir långsiktigt.

Sedan är vi inte beredda att låna upp speciellt till det. Jag välkomnar i och för sig en diskussion om den ekonomiska politiken och hur balansen ska vara i balanskrav och annat för att vi ska få råd med allt annat som vi också behöver göra. Försvarsutgifter är en del av det. Den diskussionen välkomnar jag. Men att låna upp speciellt för detta ändamål tror jag inte är bra att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När det gäller vilka typer av leveranser som vi ska göra är det en avvägning mellan vad Ukraina behöver och vad Försvarsmakten kan avvara. Vi måste också ta hänsyn till vår egen säkerhet om vi tömmer våra egna lager på vapen som vi kan komma att behöva om några år, och det tar ganska lång tid att beställa materiel. Man måste tänka till både en och två gånger innan man bestämmer sig för vad det är för typ av vapen som man i så fall skickar. Vi skickade i första skedet 5 000 pansarskott fyra dagar efter invasionen. Det var precis den typen av vapen som vi kunde avvara och som Ukraina behövde vid det tillfället. Sedan har det skett ett antal försändelser efter det.

Vi har öppnat för att ge försvarsindustrin garantier för att kunna öka sin produktion på olika sätt. Det var ett utspel som vi gjorde i Sälen. Vi har också välkomnat att Jas skulle kunna användas i Ukraina. Men där finns återigen reservationen om Nato. Vi måste först ha andra säkerhetsgarantier på plats innan vi vidtar sådana åtgärder.


Anf. 30 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Även om Socialdemokraterna ser att det tar tid att bygga ut produktionskapacitet har Ukraina inte tid att vänta. De har mindre tid än svenskt försvar. De har här och nu behov av ammunition. Borde det inte vara viktigt att vi omprioriterar och bidrar till att säkra att Ukraina får det som de behöver här och nu?

Om det nu är så att vi står upp för Ukraina och dess försvar av sig och oss, vore det då inte bättre att vi skruvade färdigt de Jasplan som ännu inte är färdigställda för att de ska kunna levereras till Ukraina här och nu, oberoende av Natomedlemskap och Orbáns godkännande?


Anf. 31 Morgan Johansson (S)

Herr talman! När det gäller Jasplan handlar det kanske inte så mycket om att skruva färdigt. Vi har Jasplan som i så fall skulle kunna användas. Men det är också en utbildningssak. De måste kunna flyga planen. Jas är också en väldigt viktig del i vårt eget försvar.

Återigen handlar avvägningen om hur mycket försvarsmateriel som vi kan avvara. Hur mycket måste vi ha för vår egen del, och hur mycket kan vi skänka bort? Det är inte särskilt lätt. Jag sitter också i Försvarsberedningen. Jag vet hur pass långa ledtider det är för att beställa mer.

Vi är heller inte ensamma om att ge stöd till Ukraina. Det finns en lång rad andra länder som är med. Vi ska dra vårt strå till stacken. Men vi kan inte göra det på ett sådant sätt att vi undergräver våra egna möjligheter att försvara oss om det skulle behövas. Det perspektivet måste man tyvärr också ha i dessa tider, herr talman.


Anf. 32 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Morgan Johansson talade om källkritik. I en interpellationsdebatt för två veckor sedan här i kammaren påstods från socialdemokratiskt håll att vi kristdemokrater som besökte Israel i september förra året träffade en grupp som organiserar etnisk rensning. Ledamoten Johansson har själv uttryckt liknande saker i medier.

Organisationen som det syftas på är Keren Kajemet LeYisrael, KKL, som är en NGO som främst ägnar sig åt miljö- och skogsvård i Israel och som bildades redan 1901. Den bygger inga samhällen på Västbanken och stöder heller inte bosättare på något annat sätt. Dess projekt sker innanför den gröna linjen, alltså gränserna som existerade innan sexdagarskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Dess ordförande var under många år Israels förste premiärminister socialdemokraten David Ben-Gurion. Den är mest känd för att ha planterat 250 miljoner träd runt om i landet. En av personerna som fått en skog planterad i sitt namn är Sveriges tidigare statsminister Göran Persson. Enligt honom har Keren Kajemet en viktig roll i det israeliska samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten Johansson om Socialdemokraterna har blivit felinformerade eller om de på fullt allvar vill skicka denna grova anklagelse även riktad mot Göran Persson, som har talat så uppskattande om stiftelsen.


Anf. 33 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Den stiftelse som vi talar om har anklagats för att finansiera bosättningar på Västbanken. Om det skulle vara så att den inte gör det är det i så fall välkommet.

Jag vill ställa frågan till Magnus Berntsson hur han förhåller sig till just bosättningarna på Västbanken. Tar han avstånd från dem? Stöder han sanktioner mot de militanta bosättare som vi talar om och som det nu finns sanktioner införda mot från amerikanskt håll, som EU diskuterar? Det skulle jag vilja veta.

En stiftelse eller en organisation kan hålla på med många olika saker under tidens gång. När man hänvisar till David Ben-Gurion är det många decennier tillbaka. Även när det gäller Göran Perssons tid är det nu över 20 år sedan.

Därför vill jag fråga Magnus Berntsson om de anklagelser som finns från bland annat israeliskt håll. Det finns israeliska röster som säger att KKL, som vi talar om, finansierar bosättningar på Västbanken. Är det fel? Kan Magnus Berntsson garantera att det inte är på det sättet? Det skulle jag vilja veta.

(Applåder)


Anf. 34 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag har givetvis ställt frågorna direkt till KKL, som gett det svaret. Jag har också ställt frågan till israeliska ambassaden, som ger samma svar.

När det gäller det oacceptabla bosättarvåld som nu sker på Västbanken måste det upphöra omedelbart och likaså expansionen av bosättningar.

Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna till en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, vilket är och förblir den enda hållbara vägen till fred.


Anf. 35 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är ett välkommet klargörande från Kristdemokraterna i den delen. Men det handlar inte bara om att ta avstånd från expansionen av antalet bosättningar och bosättarvåldet.

Vi kommer förr eller senare att hamna i en diskussion om: Vad ska hända med de 700 000 bosättare som finns på Västbanken om det blir en tvåstatslösning? Enligt mitt sätt att se det måste de acceptera att antingen ingå i den nya palestinska stat som bildas eller att deras bosättningar utryms på samma sätt som skedde i Gaza för ungefär 15 år sedan. Den frågan kommer förstås att bli mycket stor, och det är en mycket svår fråga att lösa. Men det finns nog helt enkelt ingen annan väg framåt än att man kommer att hamna där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om det nu är så att Kristdemokraterna tydligt tar avstånd och även sluter upp bakom sanktionerna mot de militanta bosättarna är det ett välkommet besked.


Anf. 36 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för det inledande inlägget!

Herr talman! Ledamoten Johansson säger i sina replikskiften att det är individer som ska straffas och inte hela organisationen, på tal om UNRWA och de brott som verkar ha begåtts av personer i UNRWA:s personal.

Den regering som Sverige har nu har tidigare sagt att man kräver att UNRWA oreserverat fördömer Hamas och att personer som uttrycker stöd till Hamas terrorism eller antisemitism inte kan arbeta för UNRWA om organisationen ska få fortsätta att motta svenska skattemedel.

Det här handlar ju, herr talman, om många fler än bara de personer som har pekats ut och anklagats för att kanske ha deltagit i terrorism. Det handlar också om att individer möjliggör terrorism genom att dela de värderingar, idéer och traditioner som ligger till grund för terrorism. Det handlar om antisemitism, islamism och så vidare.

Om man inte vill utesluta hela organisationen - där kanske jag och ledamoten har olika ståndpunkter - undrar jag ändå om Morgan Johansson vill ansluta sig till linjen att alla de individer i organisationen UNRWA som uttrycker stöd för eller inte tar avstånd från eller fördömer Hamas terrorism eller antisemitism inte ska kunna arbeta kvar i UNRWA. Det gäller alltså inte bara personer som har deltagit aktivt i terrorism utan också dem som stöder de idéer som ligger till grund för terrorism.


Anf. 37 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Grundproblemet här är detsamma som man möter på många andra ställen där biståndsarbetare jobbar i olika typer av diktaturer.

Hamas är en konservativ islamistisk terrororganisation som styr över Gaza. Om biståndsarbetare ska kunna jobba i den miljön - och det här är inte den enda situation där det handlar om detta - är det svårt att ställa sådana krav på enskilda individer som Joar Forssell nu pratar om. Det kommer att vara väldigt svårt att göra det i Rädda Barnen, Röda Korset eller vem det nu handlar om, för det kan innebära direkt livsfara för de individer vi talar om.

Det jag tycker att man ska göra är i stället att utreda anklagelserna i botten. Det handlar inte bara om något svepande om att det finns ett antal som skulle sympatisera eller något sådant, utan det handlar om anklagelser om att personer har medverkat i terrordådet. Från början uppgavs det att tolv personer skulle ha haft sådana här kopplingar. Men nu har jag sett att man är nere i ett antal av sex personer, och den allra sista siffra jag hörde var att det är fyra personer som det fanns bevis för, eller i alla fall anklagelser mot. Det är alltså 4 personer av 30 000 anställda.

Det är detta man absolut aldrig någonsin kan acceptera, det vill säga att någon är inblandad i denna typ av terrorverksamhet. De ska få sparken omedelbart, de ska dömas för sina brott och det ska riktas sanktioner mot dem. Men om man drar hela organisationen med dess 30 000 anställda över en kam på det sätt som regeringen gör riskerar det i slutänden att gå ut över hundratusentals människor som inte kommer att få mat, som inte kommer att få läkemedel och som inte kommer att få vatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är i denna avvägning som jag tycker att regeringen har hamnat fullständigt snett.


Anf. 38 Joar Forssell (L)

Herr talman! Vi delar uppfattningen att det är viktigt att det kommer fram humanitärt stöd till civilbefolkningen. Däremot anser vi att om man inte tar avstånd från eller uttrycker stöd för Hamas terrorism eller antisemitism är man en deltagare i detta eftersom man sprider de idéer som ligger till grund för terrorism. Det kan handla om indirekt deltagande, men man är ändock en deltagare. Då måste man avlägsnas från organisationen. Man kan inte arbeta för UNRWA om man inte klarar av att ta avstånd från terrorism och antisemitism.

Här i Sverige har trovärdigheten i utrikespolitiken skadats för Socialdemokraterna på grund av den tidigare ledamoten i utrikesutskottet, ersättaren Jamal El-Haj, som nu har blivit vilde efter att tidigare ha varit socialdemokrat. Jag undrar om ledamoten Johansson kan garantera att om det i framtiden kommer fram att andra socialdemokrater har uttryckt sig på liknande sätt som Jamal El-Haj kommer de också att få lämna Socialdemokraterna.


Anf. 39 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Låt mig först klara ut en enda sak när det gäller de här anklagelserna och försöken att kleta Hamas på socialdemokratin. Det är fullständigt fel. Det är snarare tvärtom; Hamas dödar socialdemokrater.

Vårt systerparti i Palestina är Fatah. När Hamas tog över 2007 i Gaza utbröt stridigheter. Man körde ut alla Fatahmedlemmar, och man trakasserade och dödade dem. En Fatahmedlem i det Hamasstyrda Gaza kommer att dödas på fläcken. Det har aldrig funnits någonting i dessa anklagelser. Det är snarare tvärtom: Det är vi socialdemokrater som genom vårt systerparti har kunnat utgöra en motvikt till Hamas.

När det sedan gäller Jamal El-Haj vill jag säga att vi sa att han inte skulle gå på konferensen just eftersom det hade kommit fram information om att det fanns Hamasdeltagande där. Han valde att göra det ändå, och då bryter man helt enkelt mot de regler som vi har i vårt parti. Det har lett till att vi har fattat beslut och satt ned foten i den frågan. Det är inte en svaghet för vårt parti. Det är snarare en styrka att vi gjorde det.

(Applåder)


Anf. 40 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Den ryska björnen frustar, ryter och slåss. Världen skakar. Vad svarar vi? Det är frågan vi behöver ställa oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Ryssland visar med sitt agerande i Ukraina att landet är berett att långsiktigt bedriva ett fullskaligt brutalt krig utan hänsyn till folkrätten. Det ryska samhället har ställt om till krigsekonomi och samarbetar med stater som Nordkorea och Iran i en de totalitära staternas samverkan mot vår västerländska civilisation och demokratiska kultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Utvecklingen i Ryssland framöver bedöms vara negativ eller mycket negativ, och Sverige får inte underskatta risken att hotet kan öka. Den regelbaserade världsordningen fortsätter att undergrävas. Sverigedemokraterna driver på för fler och skarpare sanktioner mot Ryssland. Vi ser bland annat behov av att stärka myndigheterna som kontrollerar detta, exempelvis Inspektionen för strategiska produkter.

Stödet till Ukraina är avgörande. Jag reste tillsammans med mina nordiska och baltiska ordförandekollegor till New York och Washington i förra veckan för möten med FN-företrädare, däribland António Guterres, tankesmedjor och inte minst medlemmar av kongressen för att öka kunskapsutbytet och argumentera för betydelsen av USA:s stöd.

Att Europa och USA till stöd för Ukraina lyckas stoppa Ryssland i Ukraina är avgörande inte bara för att vinna freden och friheten för Ukraina utan också för att inte riskera att nästa krig bryter ut i ett Natoland eller står på vår egen tröskel. Det skulle vara betydligt mer kostsamt och svårt för såväl USA som Natokollektivet att hantera och möta.

Tonläget och den inrikespolitiska utvecklingen i USA oroar således, men det finns i grunden också ett stöd för Ukraina och den transatlantiska länken.

Sverigedemokraterna var först med att förespråka militärt stöd till Ukraina, redan före den fullskaliga invasionen, och vi har varit pådrivande för att skicka avancerade vapensystem, såsom stridsvagnar, till landet.

Sedan den förra utrikespolitiska debatten har jag själv tillsammans med en delegation ur utrikesutskottet besökt Ukraina för att visa vår närvaro, informera om det svenska stödet, lyssna på vittnesmål och själva se krigets förödelse på nära håll. Fältbesöken i Butja, Irpin och Borodjanka kommer att vara fastetsade i minnet under lång tid.

Sverige och Europa behöver vara beredda att under lång tid stötta Ukraina både militärt, humanitärt och politiskt. Av den anledningen är det också viktigt att vi har en omfattande försvarsindustri så att vi både kan stödja Ukraina och stärka vårt eget försvar. Sverigedemokraterna har ända sedan vi kom in i riksdagen verkat för en stärkt försvarsindustri och sedan länge förordat en nationell försvarsindustristrategi. Det är dessutom viktigt att den gamla försvarsexportpolitiken har omprövats. Annars hade vi haft stora svårigheter att stödja Ukraina över huvud taget.

Det finns anledning att överväga hur vi mer proaktivt kan motverka dagens ryska hot och inte bara retroaktivt anpassa oss efter detta. Den ryska imperialismen är välkänd genom århundradena, och ännu i dagens ryska federation undertrycks folk och förtrycket ökar. Det är på tiden att inleda en diskussion om hur vi kan stödja extern och intern opposition gentemot den alltmer förtryckande centralmakten i Moskva. Socialdemokraterna talade på 1980-talet om att de inte sysslade med antisovjetism. Jag är som sverigedemokrat stolt över att i denna kammare deklarera att sverigedemokratisk politik är antiputinism.

Herr talman! Medan Ryssland utgör ett militärt hot i vårt närområde utgör Kina ett dimensionerande hot mot den regelbaserade världsordningen. Landet har hittills inte valt att gå i full konfrontation med väst. Situationen kring Taiwan är emellertid allvarlig, och Kina genomför regelbundet övningar runt ön och har omfattande trupp stationerad i dess närhet. Risken för väpnad konflikt kan inte uteslutas, och spänningarna kommer troligtvis att öka. Kina rustar också sin flotta och är i dag det land som har flest ytstridsfartyg. Nya hangarfartyg har också sjösatts, och förmågan att projicera makt världen över ökar. Detta gäller även för Sveriges närområde, där vi i framtiden kan komma att se kinesiska sjöstridskrafter verka - vilket vi dessutom redan har sett, inte minst i Arktis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige går från partner till allierad inom försvarsalliansen Nato. I det skärpta säkerhetspolitiska läget är det nu glädjande att endast ett land återstår att ratificera Sveriges ansökan. Sverigedemokraterna öppnade som bekant för möjligheten att gå med i Nato redan i slutet av 2020, då vi i denna kammare stödde en Natooption. Vi har också varit konstruktiva och menar att Sverige bör gå med utan några särskilda förbehåll, liksom Finland. Det är positivt att det finns en tydlig majoritet i denna kammare för att vi ska gå med i Nato och därmed också stärka och fördjupa det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet inom försvarsalliansen.

Angreppet på Israel från Hamas den 7 oktober och de pågående attackerna från andra islamistiska terrorister visar på den latenta risk som finns med denna terror. Angreppet behöver oreserverat fördömas. Att gisslan tas och döda skändas är bestialiskt på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Den israeliska gisslan måste omedelbart friges.

Vi sverigedemokrater har länge varnat för risken med islamismen, och vi ser nu hur Israel har drabbats och varje dag utkämpar ett krig för sin säkerhet och existens. Det är viktigt att Israel har vårt tydliga och långsiktiga stöd, då deras försvar mot antisemitismen och terrorn också är existentiellt och internationellt.

Den humanitära och inte minst sanitära situationen i Gaza är fruktansvärd och det civila lidandet väldigt stort mot bakgrund av kriget men också mot bakgrund av Hamas cyniska syn på civila liv. Sverigedemokraterna beklagar alla civila offer och vill samtidigt betona hur Israels armé många gånger vidtar försiktighetsåtgärder och varnar civila på ett sätt man inte ser i alla konflikter. Respekten för internationell rätt och folkrätten är viktig och svår i en konflikt med en terrororganisation som inte spelar efter samma regler.

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträde genom opinionsyttringar från läktaren. Jag ber vakterna avlägsna den som stör.)

Israel har vårt grundmurade stöd. Sverigedemokraterna verkar sedan länge för att den svenska ambassaden ska flyttas till Jerusalem och erkännandet av Palestina omprövas. Det var fel drag när det gjordes, och det har visat sig vara fel i dag.

Bakom terrorattackerna mot Israel och det nuvarande kriget står Iran, landet som också förser Ryssland med krigsmateriel för att kunna attackera Ukraina och dessutom har byggt upp en omfattande arsenal av långräckviddiga robotar som kan leverera olika former av massförstörelsevapen. Det iranska hotet mot den civiliserade världen har ökat under det senaste året, och det finns en risk för ett storkrig i regionen - ett storkrig som även kan drabba Sverige hårt. Därför måste vi stödja de krafter som motsätter sig den iranska regimen, såväl oppositionen inom landet som stater som Israel vilka militärt avskräcker Irans regim. Oppositionen i Iran har visat på ett otroligt mod och förtjänar vårt politiska stöd.

Slutligen vill jag blicka framåt och uppåt mot rymden, i dessa dagar när vi alla behöver en springkälla eller vårflod av optimism. Den andra svenska astronauten som i förra veckan återvände till jorden visar på hur viktigt internationellt samarbete är för forskning och nya upptäckter. I rymden liksom på jorden råder konkurrens mellan stormakterna, och inte minst Kina har ett omfattande rymdprogram. Det är viktigt att Sverige med sina resurser kan vara med och delta i utforskningen av yttre rymden som fört med sig så stor nytta, bland annat genom innovationer kring kommunikationssystem, övervakning och kartering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverigedemokraterna har en framåtriktad politik på området. Vi vill satsa på rymdbasen Esrange i Kiruna och på internationellt samarbete inom rymdforskningen. Vi vill också att en regelbaserad rymdordning etableras då vi ser att konfliktnivån i rymddomänen trappats upp på senare år.

Slutligen, herr talman: Det går inte att undvika att ge en dyster bild av omvärldsläget i våra dagar. Men det gäller att handla och samtidigt ha is i magen och stabilitet i stegen. Det gäller att visa att Sverige är en pålitlig samarbetspartner och att vi är beredda att inte bara ta emot stöd utan också ge stöd till vänner. Det gäller att skapa medvetenhet och beredskap i det svenska samhället för en svår tid, att bygga motståndskraft och att sätta svenska intressen i främsta rummet. Samtidigt ska vi klara av att ha ett vidvinkelperspektiv och verka i enlighet med den regelbaserade världsordningen och tillsammans med våra vänner för att mota den kamp som pågår mot vårt sätt att leva och vår demokratiska kultur.

(Applåder)


Anf. 41 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag har en fråga till Aron Emilsson om den resa till Israel som ni gjorde för en tid sedan.

Det är ju nästan ingen i Israel som vill ha med er att göra, delvis på grund av er historia men också på grund av antisemitiska uttalanden i nutid, till exempel när Björn Söder sa att judar inte kan vara riktiga svenskar. I valrörelsen avslöjades det också att ni hade över 200 nazister på era listor runt om i landet. Israel har som policy att inte ha kontakt med partier av er typ över huvud taget.

Den här gången fick ni ändå träffa en israelisk minister. Han heter Amichai Chikli och är en kontroversiell person i israelisk politik. Han har uttalat sig föraktfullt mot homosexuella, och han har stött kampanjen mot finansmannen George Soros. Det har gjort att företrädare för 160 000 judiska studenter i världen har tagit avstånd från honom, trots att han alltså är diasporaminister.

Men han har också nära band till bosättarrörelsen, och därav min fråga. Han deltog för en tid sedan på den stora bosättarkonferens som högern anordnade där man krävde fler bosättningar på palestinsk mark, det vill säga att bosättningarna i Gaza skulle återupptas. Man uttalade sig också för en fördrivning av palestinierna från Gaza och Västbanken. Båda dessa saker står naturligtvis helt i strid med folkrätten. Vi ser nu också bosättare som trakasserar och dödar palestinier på Västbanken och som USA också utfärdat sanktioner mot.

Min fråga till Emilsson är: Hur förhåller sig egentligen Sverigedemokraterna till de här aggressiva militanta bosättarna? Tar ni avstånd från dem? Stöder ni sanktioner mot dem?


Anf. 42 Aron Emilsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tror att Socialdemokraterna och Morgan Johansson ska vara oerhört försiktiga, särskilt i dagens läge, med att tala om kampen mot antisemitism och i stället blicka inåt i sin egen rörelse och sitt eget parti. Vi har under de senaste åren sett hur både SSU och Socialdemokraterna, inte minst genom den numera politiske vilden Jamal El-Haj, haft tydliga kopplingar till antisemitismen och också uttalat sig oerhört problematiskt. Det ser jag väldigt allvarligt på.

Sverigedemokraterna är det mest proisraeliska partiet i denna kammare och också i Europaparlamentet. Det finns tydliga belägg för det, vilket vi kan se bara genom att gå tillbaka och titta på de ärenden som har avgjorts här och hur vi har röstat och argumenterat.

Syftet med Sverigedemokraternas resa till Israel för en kort tid sedan var bland annat att visa solidaritet med Mellanösterns enda fungerande demokrati, Israel, i det försvarskrig man nu bedriver mot en terrororganisation vars attack den 7 oktober mot judars och den israeliska statens rätt till existens är hela anledningen till det krig som pågår.

Vi hade mycket goda möten med både ledamöter ur knesset och flera ministrar ur Netanyahus regering och även med anhöriga till gisslantagna. Det var en viktig resa. Det är viktigt att visa närvaro.

Jag själv har haft flera konstruktiva träffar med Israels ambassadör i olika sammanhang. Det är inga problem i dag att föra en dialog om vikten av att adressera de oerhörda utmaningar som Mellanöstern och inte minst Israel står inför. Jag tror att man behöver allt stöd man kan få.

Jag kan inte stå och recensera enskilda uttalanden som en minister har gjort och som jag inte själv har sett. Däremot är det uppenbart att Sverigedemokraterna inte stöder och inte verkar för bosättningar i Gaza eller det militanta bosättarvåld som pågår. Det bör snarare fördömas.


Anf. 43 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi har uppenbarligen lite olika ingångar. Jamal El-Haj gick på en konferens där det fanns deltagare från Hamas, vilket nu har kommit fram. Han fick med anledning av det lämna vår riksdagsgrupp. Björn Söder har sagt att judar inte kan vara riktiga svenskar. Han har befordrats av Sverigedemokraterna till att bli ordförande i riksdagens OSSE-delegation. Det är helt enkelt uppenbart att vi hanterar sådana här frågeställningar på olika sätt. Vi lägger kanske ribban för vad som är acceptabelt och inte på olika platser.

Min fråga till Aron Emilsson var om han tog avstånd från de här bosättarna och den kolonialism som de bedriver mot Västbanken och i Gaza. Jag hörde inget klart avståndstagande. Men om Aron Emilsson tar avstånd från de bosättarna och den rörelsen, varför umgås man i så fall med politiker som står just dessa extrema grupper nära? Det är min fråga till Aron Emilsson.


Anf. 44 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Återigen: Det är oerhört viktigt att i det här läget visa vårt stöd för staten Israel som nu bedriver ett försvarskrig mot Hamas, som är en terrororganisation och som hotar deras existens.

Jag tror att också Morgan Johansson under alla sina år som minister i olika interparlamentariska sammanhang säkerligen har träffat enskilda ministrar och företrädare vars alla uttalanden eller stadfästelser han inte håller med om. Det var inte ens på agendan för vårt besök och vår resa i Israel att diskutera bosättarfrågan på det sättet, utifrån deras ställningstagande, markeringar eller relation till bosättarrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi är bekymrade över och ser med oro på expansionen av bosättningar, inte minst den militanta bosättarrörelsen. Den måste man adressera, precis som Israels närmaste allierade har gjort genom sanktionsinstrumentet, restriktioner när det gäller inreseregler och så vidare.

Men vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste dels adressera det, dels visa vår närvaro i förhållande till en regering som utkämpar ett försvarskrig mot en terrororganisation.


Anf. 45 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Israel har länge haft en avog inställning till Sverigedemokraterna. Det är inte konstigt med tanke på att Sverigedemokraterna grundades som Bevara Sverige Svenskt där judehatet var en grundbult i bygget av partiet. På senare år har dock Sverigedemokraternas hat mot muslimer tagit över. Många israeliska politiker hatar palestinier, av vilka många är muslimer. Utifrån ett fiendes fiende-perspektiv och ett stort behov av rebranding har Sverigedemokraterna således blivit så kallade Israelvänner.

Nu deltar man febrilt i den tävling som pågår mellan högerpartierna. Joar studsade till i stolen när du, Aron Emilsson, sa att du var den mest proisraeliska. Det pågår någon sorts tävling mellan Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Därför är den resa till Israel som Aron Emilsson och Jimmie Åkesson gjorde en naturlig följd av den förda politiken. Det var första gången ni fick tillträde till så högt uppsatta israeliska politiker som under lång tid har tagit avstånd från och avvisat er.

En av dem ni träffade var den israeliska ministern för diasporan, Amichai Chikli. Han är känd för och hans parti fick utesluta honom för att han röstade emot sitt parti 754 gånger när de satt i regeringsställning. Att han skulle göra snabb karriär hos den andra sidan, den nuvarande regeringen, var alltså knappast oväntat.

Dagen innan han träffade er träffade han bosättarkonferensen där man firade bombningen av Gaza och dödandet av palestinier. Man uttalade målsättningen att tvångsförflytta Gazabor, alltså genomföra ett folkrättsbrott, för att kunna skapa israeliska bosättningar i Gaza, vilket är i strid med folkrätten.

Chikli har också sagt att Storbritanniens utrikesminister David Camerons initiativ för att erkänna en palestinsk stat är som att ge nazisterna pris.

Aron Emilsson säger att bosättningarna inte var på agendan för resan. Jag undrar verkligen hur Aron Emilsson, som är utrikesutskottets ordförande, ser på dessa uttalanden. På vilket sätt bidrar ert möte med Chikli till att upprätthålla internationell rätt om ni inte ens diskuterar bosättningarna?


Anf. 46 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Vi adresserade naturligtvis frågan om bosättningar. Men det stod inte på agendan att vi skulle få ta del av enskilda uttalanden som gjorts av ministrar i Netanyahus regering på olika konferenser. Det är två olika saker. Men läget är allvarligt.

Att vi i alla lägen står upp för internationell rätt och folkrätten råder det ingen tvekan om. Jag har också tagit avstånd från de illegala bosättningarna och bosättarvåldet. Det har jag inga problem med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Återigen: Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det här är en minister för diasporaaffärer och mot den internationella antisemitismen. Man har stort intresse av att se hur vi i Sverige verkar mot antisemitismen, som är utbredd i vårt eget land. Det såg vi efter Hamas terrorattack den 7 oktober då det skanderades på gator och torg. Den judiska minoriteten i Sverige är hotad. Därför har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna fått öka stödet till inte minst Judiska centralrådet för att stärka skydd och säkerhet för minoriteten.

Det är ingen slump. Antisemitismen är internationellt sett ett extremt stort hot mot vår demokrati och mot den judiska minoriteten i många länder. Naturligtvis behöver man diskutera det med den nuvarande ministern mot antisemitism. Det är inte märkligt.

Återigen: Vi har inte gett något slags stöd för den bosättningsrörelse som pågår eller för det militanta bosättarvåldet, tvärtom. Jag refererade i förra replikskiftet, med Morgan Johansson, till att USA, som är en av Israels närmaste allierade, precis som vi är bekymrade över att bosättarvåldet har eskalerat. Det är i många fall ett allvarligt bekymmer parallellt med de extrema dagliga attackerna från den islamistiska terrorn mot Israel.

Vi måste kunna adressera flera frågor samtidigt och dessutom ha konstruktiva möten med motparter.


Anf. 47 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Konferensen var knappast okänd. Den fick stort genomslag. Om han var på konferensen dagen innan man träffade honom tycker jag att man kan adressera konferensen och dess uttalande. Men det har Sverigedemokraterna uppenbarligen inte gjort.

Det är viktigt att säga att regeringens arbete mot antisemitism är bra. Problemet med regeringens arbete mot antisemitism är att det inte pågår något arbete mot islamofobi. I stället har man tagit in Sverigedemokraternas narrativ i regeringen. Det gör att man är helt fokuserad på att hata muslimer. Det ser vi i all lagstiftning som regeringen producerar när det kommer till inrikespolitik. Men vi ser det också i utrikespolitiken och hur man ser på olika människors liv. Vi ser det på hur man väger de ord man använder när man pratar om den fruktansvärda attacken från Hamas sida. Man klarar inte av att säga ordet massaker om det som just nu sker i Rafah.

Jag undrar en sak om resan. Var organisationen Israel Allies Foundation inblandade i den här resan? De har varit inblandade i era resor till Israel tidigare.


Anf. 48 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag fick en konkret fråga från Håkan Svenneling. Det kan jag inte svara på. Jag deltog inte i programläggningen utan var en del av en delegation på resan och tänker inte spekulera om det. Jag vet däremot att det var oerhört viktigt att vi tog del av alla de möten vi hade och besök vi gjorde för att skaffa oss en bild - det tror jag att fler borde göra - av vilket nationellt trauma den 7 oktober har inneburit. Det gäller inte bara för Israels armé och stat utan också för det judiska folket, både i Israel och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om de i dag skulle lägga ned sina vapen i försvarskriget mot Hamas skulle de inte existera i morgon. Om Hamas skulle lägga ned sina vapen skulle man vinna freden och friheten, och det humanitära stödet till Gaza skulle kunna släppas på igen. Det är den stora skillnaden. Jag tror att fler behöver adressera den grundläggande bilden av kriget.


Anf. 49 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Utrikespolitiken var ju inte en del av Tidöavtalet per se, men vi har ändå noterat att Sverigedemokraterna har inflytande över utrikespolitiken. Då är det naturligtvis intressant att höra hur de ser på Centerpartiets förslag att säkra ett förutsägbart och långsiktigt stöd till Ukraina. Om man menar allvar med att Sverige ska stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig och oss så länge det krävs är frågan vad Sverigedemokraterna är beredda att göra.

Centerpartiet har föreslagit att vi ska låna upp pengar. Det är en engångsåtgärd eftersom det som nu pågår - Rysslands angrepp på Ukraina - är så exceptionellt. Vi ska låna upp pengar för att Ukraina ska ha möjligheter att stärka sina förutsättningar att vinna freden. Hur ställer sig Sverigedemokraterna till att 1 procent av vår bruttonationalprodukt går till en Ukrainafond?

Jag hörde med intresse på det Aron Emilsson sa om vikten av att vara proaktiv eftersom jag delar den hållningen vad gäller proaktivitet gentemot Ryssland. Jag undrar över Sverigedemokraternas proaktiva hållning när det gäller Rysslands bästa vän i EU, nämligen Viktor Orbán och Ungern. Jag har noterat att det finns nära kontakter.

Vi har hört att Björn Söder redan sommaren 2023 talade om vikten av att åka till Ungern för att samtala apropå Natomedlemskap och annat. Det återkom i januari när man sa att statsministern skulle dricka whisky en kväll med Viktor Orbán och att det då skulle lösa sig. Bakom detta låg kritiken mot den illiberala demokratin i Ungern. Frågan är om Sverigedemokraterna framför den typen av kritik mot Ungern vid sina nära kontakter, om de nu ska vara proaktiva mot den ryska propagandan.


Anf. 50 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! När det gäller Ukraina är vi rörande överens. I det här fallet är det också en styrka att utskottet i dess helhet och över partigränserna är överens om det långsiktiga och uthålliga stödet till Ukraina.

Jag tycker att det är ett intressant förslag som Centerpartiet lägger fram men har inte haft möjlighet att studera det i detalj. Jag svarar alltså varken ja eller nej på stående fot, men jag kommer att titta noga på det. Dessutom tror jag, med tanke på att vi även innan den fullskaliga invasionen argumenterade för både militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, att det ligger nära till hands för Sverigedemokraterna att vara lyhörda och proaktiva i det här avseendet.

Vi har också varit just proaktiva vid alla tillfällen som vi tillsammans med regeringen har förhandlat fram extra ändringsbudgetar, och av stödet till Ukraina har 80 procent kommit sedan den här regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna tillträdde. Det är alltså ett intressant grepp att studera närmare.

Vi kommer att behöva ha någon form av plan - låt oss kalla det en Marshallplan - ungefär som att Norge har varit tydliga med att det inte går att bara göra punktinsatser under en längre tid. Vi kommer att behöva titta på långsiktigheten i vilket stöd vi ger. Både militärt och ekonomiskt måste det finnas en förutsägbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

För vår del ser vi gärna närmare på att också öka till exempel exportkrediterna till svenska företag som vågar investera i Ukraina. Ekonomiska investeringar, handel och utbyte av det slaget är en viktig generator när det gäller att stärka Ukraina och vårt gemensamma utbyte.

När det kommer till Ungern har Sverigedemokraterna inget samarbete med Fidesz. Det är inget systerparti, och vi har inget organiserat samarbete. Tvärtom deklarerade vi häromdagen att vi definitivt motsätter oss ett Fideszinträde i ECR-gruppen där Sverigedemokraterna sitter i dag i Europaparlamentet. Vi framför naturligtvis på de arenor där man kan råka stöta på varandra att vi förutsätter att man ändrar sin politik gentemot Ryssland.


Anf. 51 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Ett långsiktigt och förutsägbart stöd handlar naturligtvis inte om paket efter paket efter paket, för det är inte vare sig långsiktigt eller förutsägbart. Centerpartiets förslag när det gäller att stötta Ukraina med 1 procent av Sveriges bruttonationalprodukt i en särskild fond är ett sätt att komma förbi detta och göra en annan lösning för Ukrainas skull. Jag hoppas alltså att vi får stöd för detta.

V-Dem klassar i dag Ungern som en valautokrati. Om man kritiserar autokrater och autokratiseringen som pågår i världen måste man också vara tydlig med att kritisera Ungern, därför att det är en trojansk häst i vardande i EU men även gentemot Ukraina. Det har vi sett exempel på när det gäller medlemskapsfrågan och stödet till Ukraina.


Anf. 52 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Det är populärt att säga i dessa dagar, men jag tror att det är väldigt viktigt just i den tid vi lever i att försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste våga kritisera Fidesz och inte minst Orbán och hans nära relation till Putin och på vilket sätt den utgör en hämsko för stödet till Ukraina när vi varje gång behöver trycka igenom det med hjälp av kreativa åtgärder på grund av att Ungern försöker bromsa det.

Orbán och Fidesz har en oerhört problematisk relation till Putins Ryssland på många sätt. Samtidigt behöver det diplomatiska utbytet mellan Sverige och Ungern öka. Vi har redan i dag ett starkt samarbete genom Jas Gripen-systemet, och jag har sagt vid flera tillfällen att det naturligtvis inte skulle skada om det diplomatiska engagemanget och närvaron stärks mellan regeringarna. Jag tror att det kan gynna dialogen, särskilt om vi nu ska bli allierade inom Nato. Det gäller alltså återigen att hålla två tankar i huvudet samtidigt.


Anf. 53 Joar Forssell (L)

Herr talman! Ryssland, Kina och Iran är tre stater som utrikesministern har kallat auktoritära. De är ondskans axelmakter i vår tid. Det är de länder som driver på de flesta krigshärdar och konflikter vi ser i världen. Det är tre länder som tillsammans utgör det största hotet mot demokratin och den liberala demokratiska världsordningen.

Herr talman! Som demokrater är det såklart vår gemensamma plikt att motverka att Ryssland, Kina och Iran får ökat inflytande i världen.

I sitt anförande nämnde ledamoten Emilsson Taiwan, och det är ju en av världens mest välfungerande demokratier. Enligt alla rimliga definitioner är det också ett eget land. Det har ett avgränsat territorium, ett tydligt definierat folk och en statsmakt med våldsmonopol. Men det är en demokrati som hotas av Kina, förmodligen med stöd av Iran och Ryssland eftersom de generellt samarbetar för att sprida sin auktoritära syn i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag undrar vad Sverigedemokraterna har för konkret politik för att fördjupa samarbetet med Taiwan. Det är klart att om vi vill skydda den demokratin måste samarbetet öka med andra demokratier i världen, däribland Sverige och andra europeiska länder. Vad vill Sverigedemokraterna göra för att öka samarbetet med Taiwan?


Anf. 54 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag delar helt analysen av Ryssland, Kina och Iran. Det går också att lägga till Nordkorea och ett antal andra stater. Just nu är det de som hotar hela den regelbaserade världsordningen och vårt sätt att leva och tänka och verka demokratiskt.

Jag tror att vi definitivt behöver inse att Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina, kriget i Mellanöstern, proxykrigare till Iran i form av huthirebeller och andra som hotar den civila sjöfarten i Röda havet och så vidare och spänningsfältet Sydostasien är tätt sammanlänkade på många sätt. Det ena försörjer det andra genom olika transaktionella flöden, inte minst ekonomiskt och militärt och genom utbyte av underrättelser.

Det är ingen slump att jag pekade ut Taiwan i mitt anförande, för det är ett land som Sverigedemokraterna länge har stöttat på olika sätt. Jag tror att Joar Forssell själv nämnde i något tidigare replikskifte att det är viktigt att utveckla de handelsmässiga relationerna och även de inom forskning, innovation, utveckling och tekniksamarbeten. Det handlar om att underlätta de diplomatiska förbindelserna när det kommer till att till exempel utfärda visum och underlätta för studenter, diplomatiska företrädare och andra från Taiwan att verka i bland annat Sverige. Man ska inte behöva gå alla de omvägar som man i dag måste gå, exempelvis genom Thailand.

Det handlar om att dra upp de långsiktiga linjerna, så att säga. Hur utvecklar vi det ekonomiska och handelsfrämjande samarbetet, och hur kan vi här och nu vara operativa för att underlätta diplomatiskt utbyte och investeringar?

Vi har också länge förordat utvecklandet av House of Sweden, som jag tror att Kerstin Lundgren nämnde i ett tidigare replikskifte. Det är oerhört viktigt att det rustas med bättre förutsättningar att förstärka och fördjupa samarbetet mellan staterna.


Anf. 55 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag och Liberalerna delar helt de ingångar som redovisats av ledamoten Emilsson.

Min andra fråga rör den regelbaserade ordningen i rymden, som ledamoten nämnde i sitt anförande, för det är klart att det är ett potentiellt konfliktområde i framtiden.

En sak som vi kan komma att bråka om är resurser i rymden. I liberala marknadsekonomier som Sverige reglerar vi detta genom äganderätt. Man får använda de resurser som man äger på det sätt som man behagar inom lagens ramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Himlakroppar - det kan röra sig om meteoriter eller meteorer; jag är inte så bra på himlakroppsnamn, så nu kommer Sveriges NO-lärare att höra av sig - kan innehålla många ämnen som är värdefulla. Vi ser ett behov av att reglera äganderätten i rymden. Det kan vara ett sätt att förebygga konflikter, för det är viktigt att vi kan använda de resurser som finns i rymden.

Jag undrar om ledamoten Emilsson ser samma behov av en stärkt äganderätt i rymden.


Anf. 56 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Ja, är det korta svaret.

För att utveckla tror jag, som jag också nämnde, att det är oerhört viktigt att adressera att vi tillsammans med likasinnade partner behöver utveckla en regelbaserad ordning och stärka äganderätten, som Forssell nämner. Vi behöver också genom våra egna unika verktyg som rymdbasen Esrange och tillsammans med våra allierade utveckla rymdprogram, innovation och verktyg för att stärka framför allt resiliensen och motståndskraften mot inte minst Kinas rymdprogram. Kina kommer ju tillsammans med de andra auktoritära staterna vi nämnde att verka utmanande och i konflikt med den regelbaserade ordningen på jorden. Det hänger ihop, och vi behöver vakna och adressera det tydligare än tidigare.


Anf. 57 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I Gaza svälter barnen, och det värsta är att Sverige bidrar till denna svält och död. Så illa har det blivit i svensk utrikespolitik på ett och ett halvt år med den högernationalistiska regeringen vid makten.

Det vi ser är ännu en folkfördrivning av det palestinska folket. Det har ingen betydelse hur långt fördrivningen sker; när palestinska hem systematiskt bombas och rivs är det en folkfördrivning. Folkfördrivning är ett brott mot folkrätten, och det internationella samfundet måste sluta gulla med den israeliska regeringen.

En del vill med rätta kalla det som sker för ett folkmord. Folkmord är en juridisk term i enlighet med 1948 års folkmordskonvention. Då sa vi "aldrig mer". Nu spelas motsatsen upp framför våra ögon.

Det är därför bra att Sydafrika tagit sitt ansvar och dragit Israel inför FN-domstolen ICJ. Även om processen kan ta tid blir det domare som avgör folkmordsfrågan, inte politiker.

Det betyder inte att politiker kan smita undan ansvar. Alla ni högerpolitiker i denna kammare som applåderar indraget stöd till FN-organet UNRWA och legitimerar Israels mest högerextrema regering genom historien har ett ansvar för vad som nu sker i Gaza. Det är inte hårt sagt; det är fakta, för den svenska debatten om Israels ockupation av Palestina är som få andra länders. Sedan Sveriges erkännande av Palestina som stat har den svenska högern radikaliserats, och i dag råder en tävlan om vem som kan vara mest pro-israelisk och hata det palestinska folket mest.

En sak som upprört många svenskar är att Israel får delta i årets Eurovision Song Contest i Malmö. Belarus slängdes ut efter diktatorn Lukasjenkos valfusk, och 2022 var det dags att slänga ut Ryssland - självklart inte konstigt med tanke på det fullskaliga invasionskriget mot Ukraina. Men 2024 kan måttstocken ändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Eurovision ska vara en folkfest, en folkfest med musik och dans. Att ett av de deltagande länderna samtidigt är åtalat för folkmord är svårt att smälta.

Herr talman! Israel borde inte få delta i Eurovision i Sverige. Klarar inte EBU att porta Israel från Eurovision borde den svenska regeringen neka det israeliska bidraget inresetillstånd till Sverige.

Västvärlden måste sluta med sin dubbelstandard. Vi måste göra allt vi kan för att få eldupphör i Gaza. Vi måste göra allt vi kan för att stoppa risken för folkmord. Vi ska ha folkfest, inte folkmord.

Herr talman! En sak som den svenska regeringen kan göra är att inte bidra till de krigsbrott och det dödande vi nu ser.

Sverige har i dag alldeles för täta militära band till Israel. Vi har en militärattaché i Tel Aviv. Vi har upplåtit svenskt territorium för att testa israelisk krigsmateriel. Framför allt har vi allt tätare band till den israeliska vapenindustrin.

Den 25 oktober, mitt under pågående bombningar av Gaza, tecknade den svenska försvarsmakten ett tioårigt ramavtal med Elbit Systems till ett värde av 1,7 miljarder kronor. Det handlar om så kallat taktiskt ledningsstöd för den svenska armén. Elbit är den främsta leverantören till den israeliska militären, och sedan 2020 har Elbit en filial i Göteborg. Som jag sa tidigare pratar man som ett försäljningsargument om "battle proven", alltså att man testat systemen på palestinier. Så bidrar Sverige till Israels krigföring i Gaza.

Det finns också svenska företag som är direkt inblandande i dödandet. Företaget Aimpoint i Malmö säljer rödpunktssikten, som säljs till den israeliska vapenproducenten Emtan. Emtans vapen har delats ut till bosättare på Västbanken av den högerextreme ministern Itamar Ben-Gvir. Det gör att svenska rödpunktssikten kan ligga bakom något av alla hundratals mord på palestinier på Västbanken genomförda av militanta bosättare.

Sveriges regler och lagar om vilka länder vi kan sälja vapen till och inte är alldeles för generösa. Det finns inte heller någon reglering av vilka länder Sverige köper in vapen från. Det finns produkter med dubbla användningsområden som kan användas både civilt och militärt, vilket öppnar upp för att till exempel rödpunktssikten kan säljas till Israel.

Det är dags för den svenska regeringen och Försvarsmakten att bryta de alldeles för nära banden till den israeliska militären.

Herr talman! Dag för dag ser vi hur konflikten i Gaza håller på att utvecklas till en global konflikt.

I stället för att ha en övertro på en militär lösning borde den svenska regeringen återvända till det som varit svenska kärnvärden i utrikespolitiken: diplomati, fredssamtal och ansträngningar för att få parterna till förhandlingsbordet. Det är ofta ett mödosamt arbete men ett arbete som när det bär frukt leder till långsiktigt stabila och hållbara lösningar.

Röda havet, ja, hela Mellanöstern, behöver ansträngningar för hållbar fred. Militära lösningar riskerar att bli plåster på brutna ben. USA:s insatser i Afghanistan och Irak är skräckexempel på bristande långsiktighet och övertro på militära lösningar. Fallgroparna och proxyaktörerna är många, men utan förtroende för FN och till diplomatin lär kriserna och krigen bli längre och djupare.

Herr talman! En av de aktörer som är mest destabiliserande för Mellanösternregionen är Iran, ett Iran som använder sig av proxyaktörer och där revolutionsgardet IRGC spelar en avgörande roll. Det var därför inte så konstigt att den svenska riksdagen i enighet beslutade att IRGC borde terrorklassas av EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I Iran fortsätter regimen att förtrycka alla som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan mordet på Jina Mahsa Amini i september 2022 har regimen ökat förtrycket, och den senaste tiden har regimens avrättningar ökat lavinartat. Iran avrättar flest i världen efter Kina.

Även svenska medborgare är hårt drabbade. Ahmadreza Djajali och Johan Floderus sitter olagligen gripna av regimen och riskerar avrättning. Det gör också Dawit Isaak i Eritrea och Gui Minhai i Kina. De måste släppas fria, och ni i regeringen måste göra allt ni kan för att de ska bli fria.

Herr talman! Det ukrainska folket fortsätter att med heroiskt mod bekämpa den ryska invasionen. Den senaste tiden har viktigt territorium tagits tillbaka. Samtidigt börjar läget på marken bli alltmer statiskt. Ingen part har förmåga att besegra den andra. Diktatorn Putin och hans gäng i Kreml borde avsluta sin aggression mot Ukraina; den kommer aldrig att lyckas. Kriget måste ta slut, och det ukrainska folket ska ha makten att bestämma när det sker. Jag hoppas att 2024 kan bli ett fredens år.

Jag besökte själv Ukraina tillsammans med riksdagens första delegation till Kiev. Både de nattliga attackerna och det ukrainska folkets motståndsvilja satte djupa avtryck i mig.

Många av dem som slåss för Ukrainas sak har anhöriga som befinner sig här i Sverige. Sverige behöver bli bättre på att ta hand om kvinnor och barn som söker skydd undan Putins bomber. Att alla flyktingar i Sverige lever på 71 kronor om dagen är en skam. Höjt stöd till flyktingar är också stöd till brobyggande och framtida goda relationer mellan Sverige och Ukraina.

(Applåder)


Anf. 58 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Direkt efter Hamas attacker mot Israel den 7 oktober kunde vi se firande på gator och torg runt om i Sverige, vilket jag uppfattar att alla partier i Sveriges riksdag tyckte var förkastligt. Därefter har det genomförts demonstrationer där antisemitiska ramsor skanderats och krav på en total utplåning av staten Israel ställts, och buropen har haglat när talare fördömt Hamas. Detta såg vi nu senast i Uppsala, när en vänsterpartistisk riksdagsledamot hamnade i en sådan situation. Tyvärr kan listan göras lång.

Jag tycker dock att den vänsterpartistiska ledamoten i fråga angav två mycket rimliga förutsättningar för att Vänsterpartiet skulle delta i demonstrationen. Hon var tydlig med att det inte kan ställas krav på att Israel ska upphöra som stat - hur ska man då kunna nå en tvåstatslösning? - samt att det inte går att delta i en demonstration med personer som menar att Hamas gjorde rätt med sina terroristattacker mot Israel. Tyvärr ledde detta civilkurage till att mikrofonen togs ifrån henne och glåpord ropades.

Jag skulle därför vilja fråga ledamoten Svenneling om just de två förutsättningar som fördes fram i Uppsala är rimliga. Tycker ledamoten att man kan vara aktiv i Vänsterpartiet och delta i liknande demonstrationer om dessa två förutsättningar inte är uppfyllda?


Anf. 59 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Från Vänsterpartiet har vi hela tiden varit tydliga med att Hamas attack på civila israeler var fruktansvärd. Ska vi få en långsiktigt hållbar fred måste vi få en situation där två folk kan leva sida vid sida med varandra och varje dag uppleva att de har fred och frihet. Detta kräver en fredslösning som innebär upprättande av en palestinsk stat som kan existera bredvid och likvärdigt med en israelisk, med möjlighet att utvecklas och där ingen ockupation kränker mänskliga rättigheter, så som sker i dag. När det gäller allt detta har vi i Vänsterpartiet varit glasklara och inte på något vis bett om ursäkt.

Vi har deltagit i demonstrationen i Uppsala 14 gånger före helgens demonstration, och vi kommer att fortsätta att delta i den. Det uppstod några hårda ordväxlingar i samband med demonstrationen, och Ilona Szatmári Waldau, som företrädde oss, har sagt att det hade gått bättre om hon hade hanterat situationen annorlunda. Ingen har pressat Ilona att säga detta, och det har inte handlat om att vi tycker att man var otydlig gällande Hamas.

Det finns en bred enighet om detta. Däremot finns skillnader i denna kammare när det gäller hur man ser på Israels dödande. Vi hör i dag en utrikesminister som inte tar ordet massaker i sin mun när han pratar om det som sker i Gaza. Han pratar inte heller om svält utan gömmer sig bakom andra ord, som humanitär situation.

Jag tycker att jag, Ilona och alla andra från Vänsterpartiet har varit extremt tydliga med att vi måste öka pressen på Israel för att få stopp på det lidande vi ser. Detta tror jag att många av de människor som stod på torget i Uppsala också kände. Flera av dem hade anhöriga som dött eller riskerar att dö i Gaza, och de känner en fruktansvärd oro inför detta.

Jag tycker att det är dags att Magnus Berntsson och alla andra högerpolitiker i denna kammare tar den oron på allvar och ökar pressen på Israel så att vi får till ett humanitärt eldupphör men också ett riktigt eldupphör som varar för evigt, så att de människor som befinner sig i Gaza kan ta sig därifrån, tillbaka till Sverige och till sina familjer i Uppsala.

(Applåder)


Anf. 60 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag upplever inte att jag fick svar på hela min fråga, men vi har säkert möjlighet att fortsätta diskutera detta efteråt.

Jag skulle vilja ställa en annan fråga gällande det sista som Svenneling var inne på. Såvitt jag förstår har Vänsterpartiet kritiserat regeringen för att den ställt krav på en ovillkorlig och omedelbar frigivning av gisslan i anslutning till diskussionerna om eldupphör. Med anledning av Internationella domstolens beslut från slutet av januari, där det väldigt tydligt ställs krav på omedelbar och villkorslös frigivning av gisslan, skulle jag vilja fråga ledamoten Svenneling om Vänsterpartiet nu ändrat sitt ställningstagande efter ICJ:s beslut och ställer sig bakom detta krav.


Anf. 61 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag tycker att jag hela tiden har varit tydlig med att Hamas behöver frige gisslan. Det är oskyldiga civila israeler, men också en del människor från andra nationer, som har tagits som gisslan och nu lever under fruktansvärda förhållanden, precis som alla andra som är i Gaza.

När det gäller Hamas har vi tyvärr inga ambassader eller kontakter; vi kan inte pressa dem. Israel är den part vi kan pressa. Det är därför vi måste sätta press på Israels regering och militär att nu inte begå en massaker i Rafah.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det står och väger. I denna stund, när vi står här i kammaren, avgörs det hur många palestinska liv som ska gå till spillo. Det är redan alldeles för många - vi närmar oss 30 000. Hamas har ett stort ansvar för detta, men vi har som omvärld ett stort ansvar för att öka pressen på Israel för att det inte ska ske en massaker i Rafah.


Anf. 62 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack, ledamoten Svenneling, för anförandet! Det krig vi nu ser i Mellanöstern startade när den islamistiska terrorsekten Hamas utförde sina fruktansvärda terrordåd den 7 oktober. I grunden måste man, tror jag, om man som både jag och ledamoten Svenneling ställer sig bakom kravet på en tvåstatslösning för att få en hållbar fred och en framtid där två stater och två folk kan leva sida vid sida, inse att detta inte går så länge terrorsekten Hamas finns kvar i sin nuvarande form. Det blir omöjligt, om det på andra sidan gränsen finns en massa människor som vill ta sig in i Israel och utföra den typ av massaker som vi såg den 7 oktober. Det går inte att tänka sig två länder som lever i fred med varandra om denna realitet fortfarande existerar.

Därför undrar jag, herr talman, om ledamoten Svenneling också, precis som jag, anser att terrorsekten Hamas i sin nuvarande form, med sin militära förmåga, måste tillintetgöras för att en tvåstatslösning ska möjliggöras. Vi kan absolut diskutera metoder och andra konsekvenser; det har vi gjort i dag och många gånger tidigare. Men, herr talman, frågan är alltså: Anser Håkan Svenneling att Hamas militära förmåga och Hamas i dess nuvarande form måste tillintetgöras om man vill ha en långsiktig tvåstatslösning och fred mellan de två staterna?


Anf. 63 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Joar Forssell hade möjlighet att debattera denna fråga även i morse. Han har en förmåga att alltid gå väldigt långt tillbaka i historien, flera tusen år, för att prata om de antisemitiska pogromer som pågått. Jag tänkte backa tillbaka lite kortare tid, till nakba 1948, för det är viktigt att förstå att det palestinska folket har fördrivits till Västbanken och Gaza, där man befinner sig i dag. Israel är sedan 1967 en ockupationsmakt som styr över det palestinska folket och som inte har gjort det som åligger en ockupationsmakt. Detta utgör fonden. Jag vet att det gör Joar Forssell och andra väldigt upprörda när det sägs att Hamas attack inte skedde i ett vakuum, men det finns tyvärr en sanning i det. Vi kan inte alltid starta med den 7 oktober.

Däremot är det helt riktigt att det som hände den 7 oktober var en fruktansvärd attack av Hamas utförd mot civila israeler, och det ska vi aldrig glömma. Vi ska alltid fördöma det, och vi hoppas att gisslan kan komma hem säkert och tryggt till sina familjer. De är oskyldiga. Det är också alla palestinier som befinner sig på Gazaremsan och i Rafah just nu. Man är oskyldig, för man låg inte bakom Hamas attack.

Man har inte i fria och rättvisa val fått rösta fram Hamas, utan det ligger långt tillbaka i tiden, och det fanns ett stort missnöje med det palestinska styre som fanns då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Detta gör att vi i stället måste fokusera på att få fred och eldupphör i ett första skede. Jag tror att både Benjamin Netanyahu och Joar Forssell gör sig skyldiga till ett feltänk när de tror att Hamas går att utplåna. Jag tror att Hamas är starkare än någonsin just för att människor upplever det fruktansvärda våld som den israeliska militären minut för minut utsätter det palestinska folket för i Gaza. Jag tror inte att det finns någon lösning där Hamas upphör att finnas. Jag tror att det finns en lösning som bygger på fredssamtal, och det visar andra konflikter runt om i världen, till exempel Nordirland, som jag besökte i augusti samtidigt som Kristdemokraterna gullade med Netanyahu. Det visar att det finns andra vägar framåt än det som Benjamin Netanyahu tror på.

(Applåder)


Anf. 64 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag delar Svennelings uppfattning att dessa attacker, pogromen den 7 oktober, inte skedde i ett vakuum. Där finns det ingen konflikt mellan oss. Men om man går tillbaka till 1948 kan man lika gärna gå tillbaka till 1880-talet eller kanske ännu längre. De första pogromerna skedde under antiken, och i det område som vi nu talar om har det skett pogromer i hundratals år. Den antisemitism som Hamas ger uttryck för har långa och djupa rötter.

Jag undrar fortfarande: Anser Håkan Svenneling att Hamas ska vara en del av en tvåstatslösning? Det lät ju så. Är detta verkligen Vänsterpartiets ståndpunkt?

Anser Håkan Svenneling efter dessa attacker och det existentiella hot mot demokratin i Israel som Hamas utgör att det är ett legitimt militärt mål att tillintetgöra Hamas militära förmåga? Jag talar alltså inte om idéerna utan om Hamas militära förmåga. Är det ett legitimt militärt mål?


Anf. 65 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Det är ju enligt folkrätten legitimt för militärer att attackera militärer. Det vet både jag och Joar Forssell. Det gör att Hamas militära krigare är legitima mål, men då måste man också följa folkrätten. Man kan inte bomba ett hus där det finns 100 civila palestinier för att döda en Hamasledare. Sådant ser vi tyvärr att Israel har gjort, sannolikt flera gånger om.

Detta gör att Hamas militära del inte kan vara en del av en fredslösning i Mellanöstern. Det tror jag att de flesta förstår. Men det sätt som Benjamin Netanyahu och hans militär nu attackerar Gaza på och riskerar att skapa en massaker i Rafah kommer att göra det svårare både att minska stödet för Hamas och att skapa en långsiktig lösning.

Jag hör att väldigt många borgerliga ledamöter är intresserade av rymden, men det palestinska folket kan faktiskt inte fly dit. Lösningen finns på plats i Gaza, och den bygger på ett eldupphör där Benjamin Netanyahus militärer slutar att attackera civila.

(Applåder)


Anf. 66 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Ingen har undgått att det råder allvarstider. Om tio dagar har Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga krig mot Ukraina, en demokrati och granne, pågått i två år - ett fortsättningskrig till det som startades för tio år sedan, den 27 februari, mot Ukraina i Krim, Donetsk och Luhansk. Om oklarhet rådde då stod det i dag för två år sedan tydligt att Putin kunde invadera Ukraina när som helst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi måste lära av de misstag vi bär efter 2014 och lära av våra förlorade möjligheter. Vi måste tydligt stå upp för alla länders rätt till sina utrikes och säkerhetspolitiska vägval och att erkända gränser inte kan ändras militärt. Vi måste tydligt hävda folkrätten och den internationella humanitära rätten och stå upp för mänskliga rättigheter.

I bred politisk enighet har vi beslutat att ansluta oss till Nato. Vi har lämnat vår militära alliansfrihet, insett att ensam inte är stark och att det bara är tillsammans med våra grannar i Norden, i EU och länderna i Nato som vi bygger både trösklar och säkerhet mot angrepp från Ryssland. Vi bygger kraftigt upp vår militära förmåga att försvara Sverige men också övriga Natoländer. Vi ser att 2 procent av vår bnp är golvet, varav minst 20 procent ska gå till investeringar i materiel.

Centerpartiet ser ett starkt ansvar för samverkan i Norden och Baltikum som Natomedlem men självfallet med ett 360-gradersperspektiv. Vårt medlemskap ger vår utrikespolitik nya möjligheter men tystar oss inte.

Ukraina har stridit i två år för sin självklara rättighet att inte bli utplånat som land, för sin självständighet och sin frihet. De är värda vårt fulla stöd.

Centerpartiet vill se en EU-budget som tar höjd för att Ukraina ska kunna strida för oss alla, för både nuvarande och framtida medlemmar. Vi vet att Putins imperialistiska planer sträcker sig bortom Ukraina. Centerpartiet vill se att Sverige som en engångsåtgärd nu lånar ut 65 miljarder eller 1 procent av vår bnp till en särskild fond för att till 2026 stärka Ukrainas möjligheter att vinna freden. Centerpartiet har tydligt krävt Jas till Ukraina utan vetorätt för vare sig Orbán eller någon annan.

Herr talman! Vi lever i allvarstider. 2023 var det varmaste året någonsin uppmätt. Vi har nu nått 1,5 grader över de förindustriella nivåerna. Konsekvenserna har varit synliga i Sverige men också i hela världen. Vi har sett extrema värmeböljor, översvämningar, torka och bränder, senast nu i Chile. Växthusgasnivåerna är rekordhöga, havsnivåhöjningen rekordhög och havsisen i Antarktis rekordlåg. Detta utgör självklart ett säkerhetshot mot oss alla, och det är också ett hot som kräver snabba åtgärder och anpassning. Om vi inte lyckas vet vi att det kommer att destabilisera stora delar av världen och leda till eskalerande konflikter och krig.

Det finns studier som visar att uppvärmningen kommer att öka de väpnade konflikterna med upp till 54 procent de kommande decennierna. Sverige och EU får inte skjuta åtgärder på framtiden, utan vi måste snabbt minska växthusgaserna, göra anpassning och vidta åtgärder, också i global samverkan, inte minst med länder i Afrika och hotade önationer.

Sverige har bistått de fattigaste länderna och människorna. Vi ska bistå med hjälp till självhjälp för att stötta människor i fattigdom och förtryck. Vi gör det bilateralt, via EU och via FN-organ. Vi stöttar kvinnor och flickor, SRHR och hbtqi-personer. Vi stöttar civilsamhället och ger stöd till klimatanpassning och åtgärder. Vi stöttar fredsbyggande och demokratiska institutioner.

Centerpartiet ser detta som en klar investering i svenska intressen. Vi vill återgå till 1 procent av bni i bistånd och ta vårt ansvar för att nå Agenda 2030. Målet är en värld där människor inte dör av hunger, där barn överlever och får utbildning och frihet, där fritt företagande och handel driver utvecklingskraft som bidrar till att lösa våra gemensamma utmaningar. Till detta kommer Anna Lasses senare att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Vårt bistånd måste ses för vad det är - ett centralt utrikespolitiskt och säkerhetspolitiskt redskap. Centerpartiet vill att Sverige och EU ska stå upp för sina värden i bjärt kontrast till diktaturer och auktoritära regimer och visar en alternativ väg till Ryssland, Kina, Iran med flera.

Vi ser hur autokratiseringen löper som en farsot över världen. De slutna autokratierna är nu fler än de liberala demokratierna. Kreml fängslar och mördar den som vågar säga emot. Kina tystar oliktänkande, tar ett strypgrepp på Hongkong, hotar demokratin Taiwan, kidnappar och fängslar på politiska grunder och utsätter uigurerna och andra för förtryck och grova brott. Irans regim följer mönstret med kidnappningar, fängslanden, förtryck och brott mot kvinnor som kräver sina mänskliga rättigheter. De griper andra länders medborgare för att bedriva diplomatisk utpressning.

Våra krav är entydiga: Släpp Ahmadreza Djalali! Släpp alla politiska fångar som Aleksej Navalnyj, Vladimir Kara-Murza, Gui Minhai, Johan Floderus med flera!

Herr talman! Lika självklart som Centerpartiet står upp för Israels rätt att leva inom sina säkra och erkända gränser står vi upp för deras självklara rätt att försvara sig mot Hamas och andras terror. Det måste dock ske med tydlig respekt för internationell rätt. Civila palestinier måste tydligt skyddas. De får inte fördrivas.

Centerpartiet kräver att gisslan omedelbart släpps fri.

Kriget mot Hamas sker i ett av världens mest tätbefolkade områden, där inte bara de tillfångatagna israelerna utan i praktiken även den palestinska civilbefolkningen blir gisslan. Barn och kvinnor utgör majoriteten av de över 28 000 som dödats, och det humanitära läget för de många skadade och för miljontals civila palestinier är desperat. Regeringar, inklusive den svenska, har stoppat stöd till UNRWA. Men utan humanitärt eldupphör och fler öppna vägar in, vilka ska kunna ersätta som leverantörer? Kriminella gäng?

Herr talman! Nu lyfter allt fler kravet på en palestinsk stat och en tvåstatslösning när kriget är över. Det välkomnar vi. Även när hat och rädsla frodas mellan människor i området är det viktigt att inte bara i ord utan faktiskt också i handling visa att en palestinsk stat vid sidan om Israel kan vara möjlig - en stat på i dag ockuperad mark, med landbyten.

Detta kräver att Sverige, EU och internationella aktörer ger människor skäl att känna hopp, att man stärker och inte raserar den lilla trovärdighet som finns för den palestinska ledningen. Det kräver att bistånd återupptas nu, det kräver tydlighet och sanktioner mot bosättare som genomför attacker på Västbanken och i östra Jerusalem och det kräver en tydlig hållning också mot nya planerade bosättningar och tal om annektering.

Slutligen, herr talman, är 2024 ett viktigt valår för oss. Det finns teaterval som i Ryssland och riktiga val som i USA. Alla lyfter fram det kommande presidentvalet i USA. Självklart måste vi respektera och samarbeta med den nyvalde presidenten oavsett vem det är. Den transatlantiska länken är oerhört viktig för oss. Men även det kommande valet till Europaparlamentet är viktigt för Sverige. Vi vill ju inte se ett orbániserat EU utan ett parlament som står upp för tryggheten, klimatet och friheten - ett EU som ser och tar sitt ansvar för en fredligare och friare värld.


Anf. 67 Magnus Berntsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är en mörk tid vi lever i. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina, Kina uppträder hotfullt mot Taiwan och Iran utövar terror mot sin egen befolkning och är inblandade i flertalet krishärdar i Mellanöstern, inklusive Hamas grymma och urskillningslösa attack mot civila i södra Israel och huthirebellernas angrepp mot civilsjöfart i Röda havet.

Detta kan inte endast ses var för sig, utan här finns en koppling. Dessa auktoritära stater utmanar nämligen den regelbaserade världsordningen och vill i stället se den starkes rätt att dominera över sina grannar. Denna utmaning är inte endast militär utan påverkar säkerhetsaspekter på långt fler politiska sakområden: energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Hoten ser därför annorlunda ut än tidigare, och Sveriges beredskap att hantera dessa hot måste förstärkas.

Herr talman! Vi känner alla här en avsky för Putins fullskaliga krig i Ukraina men också en beundran över alla de ukrainare som i två års tid kämpat mot en angripare som drömmer om att återskapa ett ryskkontrollerat imperium och en intressesfär av gammal sovjetisk natur. Putin offrar oavbrutet många ryska liv, och Ryssland har brutit mot de internationella lagar som ska skydda civilbefolkning. De skyldiga måste därför ställas till svars, och historiens dom kommer att bli hård.

Putins ambitioner sträcker sig långt utanför Rysslands direkta gränser och utgör ett betydande hot mot hela Europa, inte minst mot oss här uppe i norr. Det är därför ingen överdrift att säga att Ukraina även utkämpar vår strid. Sveriges Natomedlemskap, som förhoppningsvis endast ligger några dagar bort, är efterlängtat. Det kommer att betyda mycket för säkerheten i vår del av världen och även underlätta vårt fortsatta stöd till Ukraina.

I ljuset av frågetecken från andra sidan Atlanten och ökat fokus även på andra oroshärdar är det nämligen nu stödet till Ukraina är som allra viktigast. Inför Europeiska rådet den 1 februari efterfrågade jag ett så långsiktigt och så enigt stöd som möjligt. Jag är glad att så också blev fallet. Sverige måste fortsätta att arbeta för långsiktighet och enighet i stödet från västvärlden. Det är glädjande att vi gör det med en enig riksdag och ett solitt stöd från svenska folket bakom oss. Vi ska hjälpa Ukraina långsiktigt även genom stöd att bygga upp landet, och vi ska bistå dem på vägen till ett EU- och Natomedlemskap.

Herr talman! Den 7 oktober drabbades oskyldiga människor i södra Israel av en fasansfull terrorattack utförd av Hamasterrorister som attackerade civila israeler utan återhållsamhet. Videoklipp och bilder visar en fruktansvärd massaker där fler människor mördades än under själva kristallnatten.

Bara två veckor efter attacken besökte jag kibbutzen Kfar Aza, som ligger mycket nära gränsen till Gaza, och fick bevittna resterna av skyddsrum där terrorister trängt sig in och mördat alla där inne. Blodfläckarna fanns kvar, även skotthålen och dofterna. Jag talade med en man vars fru och tre barn kidnappats. Han sa: Jag är inte ens arg. Jag kanske blir det igen, men jag vill ha dem tillbaka. Det är det enda som är viktigt.

Amir Ohana, talman i Knesset, som jag träffade, sa: Jag har aldrig använt termen "förintelse" om något annat än just Förintelsen i hela mitt liv, men den 7 oktober fick vi uppleva en dag av förintelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Tyvärr sitter 130 personer fortfarande i fångenskap. De måste ovillkorligt och omedelbart släppas.

Det är faktiskt lika oväntat som skamligt att det är just dessa händelser som har blivit inledningen till av en av de kraftfullaste vågorna av antisemitism som vårt land och vår kontinent upplevt på lång tid.

Terrorgruppen Hamas måste avväpnas och dess styre avvecklas, både för israelers och palestiniers skull. De visar nämligen ingen respekt för något människoliv, inte heller för palestinska liv. Palestinier används som mänskliga sköldar när Hamas bygger sina installationer i direkt närhet av skolor, sjukhus och, som det uppdagats de senaste dagarna, direkt under UNRWA:s högkvarter i Gaza.

Israel har en absolut rätt och skyldighet att försvara sig i överensstämmelse med internationell rätt och folkrättens principer, vilket Internationella domstolen slog fast i sitt provisoriska åtgärdsbeslut den 26 januari. Men för att ingen ska tro eller påstå någonting annat vill jag vara tydlig med att vår uppfattning om att Israel har rätt att försvara sig inte är detsamma som att vi ger ett oreserverat stöd till precis allt som Israel gör.

Lidandet i Gaza är stort. Nöden är stor. Israel behöver göra allt för att undvika oskyldiga människors död. Det här är en fullständig humanitär tragedi, och det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov.

Kristdemokraterna anser vidare att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen till fred.

Herr talman! De iranska folken förföljs i dag av sin egen regim och dess verktyg revolutionsgardet, som arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter. Det gäller inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på tvånget att täcka hår och ansikte.

Den iranska befolkningen förtrycks av sin egen regim, samtidigt som det i dag rent av är svårt att hitta en terrororganisation i en konflikt i Mellanöstern som inte har band till Iran. Teheranregimens armar är dödliga och sträcker sig långt. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har även, som framkommit, planerat mord på svenska medborgare här i Sverige.

Iran stöder också Ryssland i kriget mot Ukraina. Få är de städer i Ukraina som inte har blivit utsatta för terrorattacker av iranska drönare, riktade mot civila.

Flera länder har mot denna bakgrund terrorlistat revolutionsgardet, däribland USA, och det är nu dags för EU-kretsen att göra detsamma. I Sveriges riksdag är vi överens om detta. Inte minst det faktum att den iranska regimen har skickat raketer mot Erbil i Irak, mot Pakistan och mot amerikansk trupp i Jordanien visar att de försöker eskalera situationen. Frågan bör återigen komma upp på EU:s utrikesråd FAC.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård kommer att utveckla vår syn om biståndet i sitt inlägg, och Yusuf Aydin kommer att tala om kristnas och andra religiösa minoriteters möjligheter att utöva sin tro runt om i världen.

Jag vill avslutningsvis säga att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kommentera: Agenda 2030, klimatet, handel, Västafrika, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika med mera. Jag hoppas att få återkomma till dem i andra sammanhang. Nu vill jag avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater givetvis instämmer i.

(Applåder)


Anf. 68 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag vill återvända till diskussionen om den resa som Magnus Berntsson och tio andra kristdemokratiska riksdagsledamöter gjorde i slutet av augusti förra året. Det var en veckolång resa till Israel.

Det som var anmärkningsvärt med den resan var att organisatör och reseledare för resan var bosättarorganisationen Keren Kajemet LeYisrael. Nu kommer jag att kalla den KKL i fortsättningen.

KKL är en israelisk landköpande organisation för judisk bosättning. Allt syftar till att förbereda en inflyttning av judar från hela världen som önskar att bosätta sig i Israel. I Israel äger organisationen mer än 10 procent av israelisk mark. I en rapport från 2020 beskriver organisationen Peace Now hur KKL köper mark på Västbanken och vidtar juridiska åtgärder för att vräka palestinier från bosättningarna, och samtidigt finansierar man illegala bosättarprojekt. Man har köpt 6 500 hektar för 88 miljoner shekel, och man har aktivt fördrivit familjer.

Under resan träffade Kristdemokraterna ingen representant från den palestinska sidan. Däremot träffade ni den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu, som nu leder den mest högerextrema regeringen någonsin i Israel och utför omfattande militära attacker mot civila i Gaza. Utöver det hade ni också en timmes samtal med konstitutionsutskottets ordförande Simcha Rothman. Det låter trevligt, men han hör till det mest högerextrema partiet Religiös sionism. Han ledde arbetet med den föreslagna rättsreformen, som sedan stoppades efter massiva protester i landet. Reformen hotar israelisk demokrati med förslag om att begränsa Högsta domstolens oberoende.

Jag undrar varför Kristdemokraterna hänger med dessa högerextrema politiker i Israel, som aktivt motsätter sig en tvåstatslösning och det palestinska folkets existens. Jag förstår inte det.


Anf. 69 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågorna, och jag tackar för att vi kan kalla organisationen KKL i fortsättningen.

Det är tydligt att vi har fått olika bilder av vad KKL står för. KKL Sverige, som har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, har jag god kontakt med, och jag har fått en helt annan bild än den som Håkan Svenneling framför.

Låt mig gå tillbaka till resan. Personligen var jag lite sen ned till Israel på grund av ett möte med Utrikesnämnden. Jag kom därför ned efter besöken hos Netanyahu och konstitutionsutskottets ordförande. Däremot vill jag betona att det var en resa till Israel, inte en resa till Israel och Palestina. Resan gällde att ta reda på hur situationen är, och vi träffade en bred mängd aktörer från regeringspartier och från oppositionssidan. Vi träffade dem som var för rättsförändringen av författningsdomstolen, och vi träffade också demonstranter och hade intressanta samtal med dem som kritiserade reformen. Jag tycker att vi hade ett bra besök genom att vi inte hade ett ensidigt program utan verkligen försökte förstå hur man kan komma fram till så olika ställningstaganden i den demokrati som Israel är.


Anf. 70 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är talande att Kristdemokraterna gör en resa till Israel och pratar med en organisation om vad den gör i Israel men inte ser på vad samma bosättarorganisation, landköpande organisation, gör på ockuperad mark på Västbanken.

Nyligen fyllde statsminister Ulf Kristersson 60 år. I födelsedagspresent fick statsministern 60 träd planterade i Israel av KKL. Trädens värde motsvarar dessutom 12 000 kronor. Det är uppenbart för mig som ser vad bosättarrörelsen gör att trädplantering och fördrivning av palestinier är en kolonial strategi från bosättarrörelsen för att ockupera mer mark, som vi vet är den dagliga kampen på marken på Västbanken.

Är det verkligen en lämplig gåva att ta emot 60 träd för Sveriges statsminister? Jag tror att det skulle vara bättre för Kristdemokraterna om man åkte med på till exempel Diakonias resa där man balanserar mellan den israeliska sidan och den palestinska sidan. Jag upplever utifrån den politik ni driver i Sveriges riksdag att ni har en skev bild av läget på marken.


Anf. 71 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Föga förvånande håller jag givetvis inte med ledamoten Svenneling. Dessutom har kristdemokrater tidigare varit med på Diakonias resor till Palestina. Vi har även det med oss in i vår riksdagsgrupp.

Jag vill återigen betona att organisationen vi pratar om är en civilsamhällesorganisation som ägnar sig åt miljö- och skogsvård i Israel, som inte bygger samhällen på Västbanken och inte heller stöder bosättarna på något annat sätt. Deras projekt sker innanför den gröna linjen, alltså den som existerade innan sexdagarskriget 1967.


Anf. 72 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Med anledning av det senaste replikskiftet måste jag ställa frågan om Magnus Berntsson själv har besökt palestinska områden, de ockuperade områdena. Det är klart att det hade varit intressant att lyssna in den delen av verkligheten i området.

Men det var inte det som gjorde att jag begärde replik. Vi har varit överens i kammaren om att terrorstämpla det islamiska revolutionsgardet i Iran. Jag har fört fram att Sverige ska driva en översyn av det grunddokument som finns från den 14 maj 2001, som EU baserar hela sin beslutsprocess på. Det gör att vi inte kommer framåt, oavsett om vi pratar om Wagner eller IRGC. I andra sammanhang i utskottet har vi hört att man inte kommer vidare.

Vad har Kristdemokraterna, som en del av regeringen, gjort för att regeringen ska driva på för att få upp frågan om en ändring i grunden för terrorlagstiftning? Annars kommer vi att ännu en gång, oavsett om frågan kommer upp på utrikesrådet eller inte, fastna i samma grunddokument som felar i att öppna dörren för att kunna göra annat än att terrorstämpla utifrån vad som hände "nine eleven" - så fasligt som det var. Men vi har sett andra verkligheter som måste fångas upp. Det gör inte det direktiv som finns i EU i dag.


Anf. 73 Magnus Berntsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag instämmer i Kerstin Lundgrens kritik mot hur detta instrument fungerar. Terrorlistningen i EU-strukturen är helt annorlunda än det amerikanska terrorklassningssystemet, där det fattas ett politiskt beslut som sedan får konsekvenser. I EU är det i stället ett juridiskt beslut. Man skulle kunna tro att denna är den mest långtgående av alla juridiska sanktioner som går att ta till, men tyvärr är det inte så. MR-sanktionerna får större reella effekter för den som utsätts för dem.

Jag håller helt med om att det är läge att se över hur själva terrorlistningsregimen ser ut. Detta är dock ingenting som är enkelt att ändra på. Vi tar givetvis upp frågan inom regeringen, men det räcker ju inte med att den svenska regeringen tycker så. Det är många fler som ska vara inblandade. Det finns många länder i EU som tycker att det finns andra saker att fokusera på och att MR-sanktionerna får större betydelse. Problemet med MR-sanktioner kontra terrorlistningssanktioner är att terrorlistningssanktioner får klart större betydelse symboliskt.


Anf. 74 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är ju ändå så att Kristdemokraterna är en del av regeringen, och regeringen har svarat att man inte går vidare. Då undrar jag om vi har ett förlorat år bakom oss. Det har ju gått en tid sedan vi krävde terrorlistning. När vi hade den diskussionen var det tydligt att underlaget för terrorlistning inte är uppdaterat, utan det bygger på vad som hände i USA den förskräckliga "nine eleven". Man har inte tagit fasta på utvecklingen när det gäller terrorgrupperingar och annat, vilket gör att vi inte kommer fram.

Det är ju inte fel i grunden att ha en rättslig möjlighet, eller en rättslig prövning, men då måste lagstiftningen uppgraderas. Så har vi det i andra sammanhang, och regeringen brukar vara ganska tuff när det gäller att uppgradera lagstiftning för att kunna hantera de hot och problem som finns. Varför är det inte så i det här fallet?


Anf. 75 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag instämmer givetvis inte i att det är ett förlorat år, men tyvärr kommer det att ta längre tid att komma någonvart med detta. Det är andra än den svenska regeringen som behöver påverkas, och det innebär ett stort steg att göra dessa förändringar. Under tiden behöver vi besluta om så många sanktioner som möjligt med de sanktionsregimer som redan finns. Det har också gjorts i ett flertal fall, framför allt rörande MR-sanktioner. Jag tycker att vi ska fortsätta med detta, och från svensk sida har det funnits ett enigt stöd för att göra det.

Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att få se en förändring i framtiden, men jag har inga förhoppningar om att det kommer att ske inom några dagar, veckor eller månader. Kanske sker det inte ens inom något år.


Anf. 76 Jacob Risberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag vill återkomma till den resa som har tagits upp flera gånger i de senaste replikskiftena.

Den organisation som den kristdemokratiska riksdagsgruppen reste med till Israel heter KKL; det blir lättare för oss alla att kalla dem det. De har aktivt köpt land både i Israel och - sedan 1967 - på ockuperat område och även finansierat bosättningar, oavsett vilken bild Magnus Berntsson har fått av dem.

I ett uppmärksammat fall för ett par år sedan var de aktiva i vräkningen av den palestinska familjen Sumarin i Silwan, som ligger i östra Jerusalem och alltså är ockuperat område. De gick för ett par år sedan ut med information om att de har 17 000 nya fastighetsanbud och att 2 500 av dessa fastigheter ligger på ockuperat område.

I december förra året skrev Kristdemokraternas partiledare tillsammans med övriga partiledare i regeringen och utrikesminister Billström en debattartikel om att den enda vägen till hållbar fred är en tvåstatslösning. Om nu KD stöder en tvåstatslösning, vad tycker man att vi ska göra med de israeliska bosättningarna på ockuperat område? Och hur kan man som parti stödja en tvåstatslösning och samtidigt stödja en organisation som gör allt i sin makt för att äta upp territoriet för den andra staten?


Anf. 77 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Som jag har sagt tidigare har jag en annan bild än den som ledamoten Risberg för fram.

Låt mig gå tillbaka några år till tiden då fredsprocessen, som vi alla hoppas ska återupptas så nära i tiden som möjligt, på allvar pågick. Då fanns det ganska många olika diskussioner. I den plan som den dåvarande presidenten Clinton lade fram tillsammans med den israeliske premiärministern Ehud Barak fanns ett antal förslag om att göra vissa byten av landområden som ett sätt att komma fram till en slutgiltigt bra lösning som kan garantera samexistens framöver. Att klara av detta är det viktigaste. I den stora fredsöverenskommelse som vi hoppas kommer snart gäller det också att lösa bosättarfrågan. Känslomässigt upplevs en sådan överenskommelse dock ligga väldigt långt bort från det vi ser i dag.

Jag anser nog att det är möjligt.

Jag lyckades hitta en artikel från sent 1900-tal, som jag dock inte kunde läsa, om en diskussion om en fastighetsaffär i östra Jerusalem. Vi får väl återkomma; jag tror att båda sidor har lite fakta att granska framöver.


Anf. 78 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Jag känner att jag är klar över mina fakta när det gäller detta. Jag har gott om länkar till artiklar som jag skulle kunna skicka till ledamoten Berntsson om han vill det.

Jag släpper de ockuperade områdena för ett ögonblick och går över till att prata om Israel, som Kristdemokraterna gärna refererar till som den enda demokratin i Mellanöstern.

Organisationen KKL, som även kallas för den judiska nationalfonden, har sedan 1901 köpt upp mark i det som även internationellt accepteras som Israel och äger i dag runt 13 procent av marken i Israel. Enligt fondens stadgar får enbart judar, oavsett om de är israeliska eller internationella, hyra denna mark och bygga på den. Det innebär att 20 procent av Israels medborgare, det vill säga palestinierna, inte åtnjuter samma rättigheter som övriga medborgare i Israel. På vilket sätt rimmar detta - att inte samtliga invånare i landet åtnjuter samma fri- och rättigheter - med att vara en fullvärdig demokrati?


Anf. 79 Magnus Berntsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag är också övertygad om att jag har de fakta jag behöver, men jag vill ändå öppna för samtal med Risberg efteråt.

Organisationen i fråga är en stiftelse som är oberoende av den israeliska regeringen. Jag skulle verkligen önska att man inte hade dessa stadgar. Som ledamoten nämnde är 20 procent av invånarna i Israel av palestinsk börd, och de har olika religiös tillhörighet. Jag tycker att det är orimligt att stiftelsen har denna paragraf i sina stadgar. Det är dock en privat stiftelse, inte en politiskt styrd organisation.


Anf. 80 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! För några veckor sedan frågade mina barn mig: "Pappa, kommer det att bli krig i Sverige?" Mitt hjärta stannade i en sekund. Jag visste inte vad jag skulle svara, men jag gjorde ändå ett försök att lugna ned dem samtidigt som jag försökte förklara det som går att förklara. Detta skedde i en kontext där de fortfarande kan cykla till stallet och fotbollsträningen, där skolan har öppet och där vi kan resa för att hälsa på släktingar och vänner utan att behöva tänka på vår säkerhet. Även om risken för ett militärt angrepp på Sverige är något större i dag än vad det var när mina barn föddes är det fortfarande ytterst oklart om det någonsin kommer att hända.

Men för vissa barn i världen är skräcken redan en högst närvarande verklighet, som en mardröm utan slut. Enligt Unicef påverkas över 450 miljoner barn på olika sätt av väpnade konflikter världen över. Barn drabbas alltid hårdast. De kan skadas eller dödas av direkt fysiskt våld i stridigheterna och dess konsekvenser. De drabbas ofta av brist på mat, vatten och säkra platser där de kan leka eller av otrygghet på grund av en dödad förälder. I många fall tvingas också barnen att sluta skolan.

Herr talman! I talande stund har över 30 000 människor dödats i Gaza, och 13 000 av dessa är barn. "Pappa, är kriget slut nu?", undrar en flicka i gryningen i Rafah, i tystnaden mellan två israeliska bombanfall. Rafah är den plats där två tredjedelar av Gazas befolkning nu trängs för att söka skydd. Mer än 60 procent av alla bostäder i Gaza är obeboeliga till följd av de israeliska bombningarna. FN rapporterar att hela Gazas befolkning, 2,2 miljoner människor, löper överhängande risk att drabbas av hungersnöd, och närmare en femtedel av befolkningen befinner sig i den extrema fasen som innebär direkt svält. Innan kriget led 80 procent av barnen av PTSD eller andra psykologiska besvär. Nu bedöms näst intill alla barn vara i behov av psykologiskt stöd - 1 miljon barn. Samtidigt som barnens värld de senaste fyra månaderna totalt rasat samman har de fråntagits all normalitet. Inget barn i Gaza har gått en enda dag i skolan sedan den 7 oktober.

Samtidigt som bomberna faller över Gaza har våldet och spänningarna på Västbanken ökat. Enligt FN har fler än 300 personer där dödats av israeliska bosättare eller israelisk militär sedan krigsutbrottet. En fjärdedel av de dödade är barn. Taha Mahamid var 15 år och obeväpnad och sköts ihjäl med tre skott av israelisk militär på öppen gata framför sina syskon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

På Augusta Victoria-sjukhuset i östra Jerusalem väntar vårdpersonalen fortfarande på att deras cancerpatienter ska släppas ut från Gaza för att de ska kunna få den livsviktiga specialistvård som bara finns på just det sjukhuset. Inga av de över 700 patienter som väntar på vård har tillåtits lämna Gaza sedan kriget startade, inte ens något av de 28 barnen. På sjukhuset befarar personalen att flera av patienterna har hunnit dö, trots att vården finns tillgänglig bara några mil bort.

All press måste sättas på Israel för att få till stånd ett permanent eldupphör nu.

Herr talman! I Sydafrikas inlägg till Internationella domstolen var det som tog tag i mig mest i de intervjuer som gjorts med människor i Gaza beskrivningen av hur det är att vara förälder i en familj som fortfarande har levande familjemedlemmar: All kraft går till att inför barnen försöka agera som att situationen är normal. Hur upprätthåller man en normalitetskänsla när inget av det som händer är normalt men ändå har blivit vardag?

Herr talman! På Afrikas horn pågår nu en svältkatastrof som påverkar nästan 50 miljoner människor. Mer än 11 miljoner barn under fem år lider av akut undernäring. Fattigdomen och utsattheten är stor i de interna flyktinglägren, och vardagen blir ännu svårare för barn med funktionsnedsättning. Varje dag dör 13 barn av allvarlig undernäring i Zam Zam-lägret i norra Darfur i Sudan som en konsekvens av det tio månader långa kriget i Sudan.

Biståndsaktörer arbetar för att se till att barn får humanitärt stöd, tillgång till skolgång och hjälpmedel som kan ge dem utveckling, självkänsla och verktyg för att själva skapa sig en framtid med inkomst och trygghet som vuxna. Svenskt bistånd gör skillnad.

I Afghanistan har man efter två decennier av ökat skoldeltagande för flickor kastats tillbaka till medeltiden då talibanerna gör allt de kan för att förhindra flickors utbildning. I Iran riskerar flickor spöstraff om de inte bär slöja, vare sig de vill eller inte vill bära den. Jag skulle kunna fortsätta, för när vi talar om mänskliga rättigheter och fred och om att få ett slut på våld och krig är det för barnens skull - barnen i Palestina, Israel, Ukraina, Kongo, Jemen, Iran och Afghanistan och på många andra platser.

Herr talman! Enligt siffror från Rädda Barnen står ett av tre barn i världen inför dubbla hot: hög utsatthet för det extremväder som kommer med klimatförändringarna samt fattigdom. Det handlar om 774 miljoner barn, en tredjedel av världens alla barn. Barnen med sämst förutsättningar i dag kommer att fortsätta att drabbas allra hårdast. Orättvisan kommer bara att öka. Det ökade antalet klimatkatastrofer, såsom översvämningar, cykloner, skogsbränder och värmeböljor, påverkar barn på olika sätt. Även barn i Sverige är oroliga, både på grund av Ukrainakriget i vårt närområde och klimatkrisen.

Vi som politiker har en stor roll när det gäller att öka tilliten i samhället och hoppet om en positiv framtid. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och den ska även genomsyra svensk bistånds- och utrikespolitik eftersom den utgår från varje enskilt barns rättigheter. Vi måste med handling visa att vi gör allt vi kan för att få ett slut på våldet och en lösning på klimatkrisen. Vad gör då den svenska regeringen? Jo, den stryper biståndet och sänker standarden för svensk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Miljöpartiet vill se en feministisk utrikespolitik som lyssnar på omvärldens gemensamma behov, ser de utmaningar vi alla står inför och agerar kraftfullt. Vi vill se ett Sverige som är rakryggat och tar barnets nutid och framtid på allvar. Vi vill se ett Sverige som satsar på biståndet, står upp för mänskliga rättigheter och demokrati och vågar införa sanktioner mot stater som på ett uppenbart sätt bryter mot folkrätten. Vi vill se ett land där ansträngningar för att hitta diplomatiska lösningar alltid går före ryggradsreflexen att sätta in militär. Sverige kan vara och göra allt detta. Men regeringen har valt en annan väg, och för det borde den skämmas.

Tänk att på frågan "Pappa, är kriget slut nu?" kunna svara: "Ja, kriget är slut." Eller ännu hellre: "Älskade barn, det blev aldrig något krig."

(Applåder)


Anf. 81 Joar Forssell (L)

Herr talman! Världens diktaturer, världens antidemokrater och de makter som ogillar den liberala, demokratiska världsordningen samarbetar alltmer och allt djupare. Ondskans axelmakter - Kina, Ryssland och Iran - samarbetar och utgör tillsammans det största hotet mot människors frihet och vårt välstånd i vår tid. Liberalerna vill möta detta med en rakryggad och värderingsstyrd utrikespolitik där vi gör det som är rätt och det som krävs för att den liberala demokratin ska segra i den pågående kampen om vilken världsordning som ska gälla.

Herr talman! När Hamas utförde sina fruktansvärda terrordåd den 7 oktober gjorde man det delvis med nordkoreanska vapen och med träning och underrättelseinformation från Iran. När Ryssland bombar i Ukraina gör man det delvis med hjälp av drönare som är tillverkade i Iran med kinesiska komponenter.

Herr talman! Kina använder handel för att på ett utstuderat sätt stjäla teknologi och kunskap från andra länder. Det existerar egentligen inte några privata bolag från Kina. Det är inte en liberal marknadsekonomi där allmän och lika äganderätt garanteras av ett opartiskt rättsväsen. Tvärtom använder Kina enhetsfrontspolitiken och annan lagstiftning för att styra det som skulle ha kunnat vara privata företag och underställa dem det kinesiska kommunistpartiet. Alla kinesiska aktörer är i praktiken utlöpare från den auktoritära och antiliberala Xi Jinping, diktatorn i Kina, och bör behandlas därefter.

Genom att pressa och skuldsätta hela länder bedriver Kina en aggressiv nykolonialism på den afrikanska kontinenten. Genom hot om både sanktioner och våld försöker de kväsa demokratiskt motstånd både hemma i Kina och i andra länder.

Här i Sverige gjorde Kinas ambassadör nyligen sig själv och sitt land till åtlöje genom att angripa lokalpolitiker, nu senast i Göteborg, på grund av deras engagemang för den liberala demokratiska världsordningen.

Herr talman! Irans regim förtrycker folket i Iran och vill sprida sin auktoritära islamism till länder runt omkring. Regimen i Iran är skyldig till otaliga brott och till ett kvinnoförtryck utan dess like. Den förser Ryssland med vapen. Den manipulerar och kontrollerar sina nickedockor i terrorgrupper och andra regimer i regionen för att angripa demokratier och utmana den regelbaserade världsordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Ansvaret för terrordåden den 7 oktober och det efterföljande kriget vilar också på deras axlar. IRGC är en terrororganisation och måste klassas som det. Iran är en terrorregim och måste behandlas som det. Det iranska inflytandet och dess proxygrupper måste tryckas tillbaka.

Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en attack inte bara på Ukraina utan också på alla oss som lever i demokratier eller som vill göra det. Att Ryssland förlorar kriget är lika viktigt som att Ukraina vinner. Rysslands idéer om ett Storryssland, ett tsardöme, deras revanschism och deras historierevisionism måste tvingas bort. Inte bara landet utan även idéerna måste tvingas kapitulera, annars kommer kriget igen i en ny tid och i ny skepnad men med samma skruvade bevekelsegrunder.

Därför måste Ukraina få precis alla vapen och förmågor som krävs. Det är också därför som vi inte kan stanna vid någon gräns för vilka sanktioner vi kan införa mot Ryssland. Varenda rysk tillgång, från pengar till fastigheter och för den delen oligarkers och deras vänners eller familjers lösöre, borde beslagtas och likvideras för att finansiera vårt krig mot Ryssland. Ryssland måste förlora i alla dimensioner - militärt, ekonomiskt, kulturellt och ideologiskt.

Herr talman! Taiwan är i praktiken en fri och självständig demokratisk stat. De har ett tydligt definierat folk, ett avgränsat territorium och en välfungerande statsmakt. De uppfyller alla de kriterier som krävs för att vara en stat, om man frågar statsvetarna. De bevisar att en demokratisk utveckling kan gå fort, och de är ett hopp också för Fastlandskinas framtid och för alla de andra auktoritära länder eller diktaturer som finns i närområdet.

Sverige måste omgående fördjupa sina relationer med landet Taiwan på alla plan - ekonomiskt, diplomatiskt och mellanfolkligt. Om vi liberaler ensamma fick bestämma över Sveriges utrikespolitik skulle vi omgående upprätta ett representationskontor i Taipei, uppmuntra till och förenkla för fördjupade samarbeten mellan universitet och högskolor våra länder emellan och driva på för ett långtgående frihandelsavtal. Vi behöver Taiwan, och Taiwan behöver oss.

Herr talman! Israels försvarskrig mot terrorsekten Hamas är legitimt och fullständigt nödvändigt. Det går inte att uppnå en tvåstatslösning om inte Hamas militära förmåga tillintetgörs. Man måste hålla sig inom ramarna för internationell rätt, och man måste undvika civila dödsoffer så långt det går. Om detta råder det ingen tvekan, och om detta finns det inga skiljelinjer i Sveriges riksdag, vilket vänstern ibland vill måla upp.

Varje civilt offer, oavsett sida, är en tragedi. Samtidigt går det inte att nog understryka att det var Hamas som startade kriget den 7 oktober. Det är Hamas som använder palestinska civila som mänskliga sköldar i propagandasyfte. Det är Hamas som har avböjt möjligheter till en långsiktig vapenvila. Det är Hamas som fortsatt håller israeler gisslan.

Kriget måste dessutom sättas i sitt historiska sammanhang, herr talman. Terrorattacken den 7 oktober var en i raden av pogromer mot judar som går tillbaka så långt som till antiken, eller i det här området åtminstone flera hundra år.

Hamas antisemitism och extrema islamism har rötter som är långt äldre än den moderna staten Israels grundande. Att Hamas väljer att fortsätta kriget i stället för att släppa gisslan och få till stånd ett vapenstillestånd visar inte bara hur de fullständigt struntar i situationen för palestinier utan understryker också hur avgörande det är att dessa terrorister elimineras. Det är djupt oseriöst att tala om en tvåstatslösning och en hållbar fred utan att samtidigt ha förmåga att understryka detta. Gisslan måste släppas fri, och Hamas måste villkorslöst kapitulera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! När världens diktaturer samarbetar allt djupare måste vi demokratier göra detsamma, vare sig det är i stöd till Taiwan, genom att delta i insatser på Röda havet eller genom att motverka att Ryssland, Kina och Iran får ett ökat inflytande. Den liberala demokratiska världsordningen är under angrepp, och vi har en gemensam skyldighet att försvara den.

(Applåder)


Anf. 82 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag tycker att det blev tydligt i ett par tidigare replikskiften att ett av skälen till att vi ibland har svårt att förstå varandra över blockgränserna är att vi verkar ha olika information.

När vi socialdemokrater diskuterar Mellanösternfrågan är vi väldigt angelägna om att ta in information från båda sidor, både den israeliska sidan och den palestinska sidan. När vi besöker Mellanöstern besöker vi både Israel och Palestina. När jag själv gjorde ett besök där stod Ramallah, Hebron, Jerusalem, Betlehem och Sderot på programmet. När Ann Linde var i området för bara någon månad sedan träffade hon både Israels president och Palestinas premiärminister. När Johan Büser ska åka dit nu på fredag för Palmecentret besöker han både Israel och Palestina.

På er låter det som att ni bara tar information från den ena parten. Det är ett stort bekymmer. Det blev nästan övertydligt, skulle jag vilja säga, i höstas. När Israels ambassadör var här i riksdagen för att visa filmen om de fruktansvärda övergreppen som Hamas begick den 7 oktober hade vi socialdemokrater på plats för att vi ville se detta och ta in det. Men när Palestinas ambassadör var här i riksdagen och visade sin film om kriget i Gaza och om trakasserier mot palestinierna på Västbanken och dödandet av dem var inte en enda företrädare för regeringsunderlagets partier på plats. Ingen från Moderaterna, ingen från Sverigedemokraterna, ingen från Kristdemokraterna och ingen liberal var intresserad av att se detta.

Vad tänker Joar Forssell om det? Är det så att ni bara är intresserade av information från den ena sidan?


Anf. 83 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag är väldigt glad att ledamoten Johansson ställer denna fråga. Jag tycker att den är väldigt viktig. Det korta svaret är nej. Vi är inte bara intresserade av information från endast en sida.

Jag är inte intresserad av att få information från Hamas eller andra terrorister. Det är inte särskilt intressant för mig. Vi har inte någon som helst gemensam värdegrund. Jag vill inte lyssna på terrorister, helt enkelt.

Ledamoten Johanssons fråga rör dock den palestinska myndigheten, som jag uppfattade det, herr talman. Vi har inga problem med att titta på filmer eller läsa dokument som tillsänds oss. Det tror jag inte att någon i den här kammaren har. Jag får som ledamot dagligen ta emot information från alla möjliga håll. Det är helt okontroversiellt, tycker jag. Det jag däremot har problem med är att träffa aktörer som inte förbehållslöst tar avstånd från och fördömer Hamas terrorism, islamism och annan extremism. Om man vill träffa oss måste man först förbehållslöst, utan några om och men, kunna säga: "Vi fördömer Hamas, vi fördömer terrorism och vi fördömer extremism."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag delar den uppfattning som jag tror att Morgan Johansson har, nämligen att det behöver finnas aktörer på båda sidor av konflikten som man kan tala med för att långsiktigt få till en tvåstatslösning och en fredlig lösning. Vi har tydliggjort i tidigare replikskiften här att Hamas inte är en sådan aktör. Hamas måste elimineras för att en tvåstatslösning ska kunna nås.


Anf. 84 Morgan Johansson (S)

Herr talman! Absolut, där är vi helt överens: Ingen uppgörelse i området kan innefatta Hamas. Så är det naturligtvis. Jag instämmer fullständigt i att Hamas militära kapacitet måste slås sönder för att man över huvud taget ska kunna komma framåt.

Det är dock inte Hamas som jag ber Joar Forssell att ha kontakt med eller hämta information från utan den palestinska sidan eller helt enkelt den palestinska myndigheten. Jag har aldrig sett Joar Forssell på någon av den palestinska ambassadens mottagningar eller i sådana sammanhang. Jag tror att det vore bra om fler från regeringsunderlagets partier hämtade information också därifrån.

Veckan efter den 7 oktober träffade vår partiordförande tillsammans med den socialdemokratiska utrikesgruppen både den palestinska ambassadören och den israeliska ambassadören, därför att vi är angelägna om att få information från båda. Nästa gång det blir en mottagning, filmvisning eller liknande hoppas jag att vi får se någon från regeringsunderlagets partier på plats vid det tillfället.


Anf. 85 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag kommer inte att besöka Palestinas så kallade ambassad i Stockholm eftersom jag inte tycker att Palestina bör erkännas innan vi har en tvåstatslösning på plats. Jag tycker att ett erkännande av Palestina bör vara en del av en tvåstatslösning och en fredsförhandling. Dessförinnan erkänner jag det inte som en ambassad på det sätt som gör att jag vill besöka den.

Om det däremot kommer representanter för palestinska organisationer till riksdagen eller om man mejlar eller ringer mig har jag inget problem med att tala med eller läsa mejl från vem som helst, om det är personer som kommer från organisationer som förbehållslöst fördömer Hamas och alla former av extremism som de står för.

Jag följde den palestinska myndighetens kommunikation väldigt noga efter den 7 oktober, där man först gick ut och fördömde Hamas i Facebookinlägg men sedan drog tillbaka fördömandet. För mig är det väldigt otydligt om man fördömer Hamas förbehållslöst eller inte.


Anf. 86 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Ledamoten Joar Forssell kan lita på att vi kommer att se till att han nu får många inbjudningar till olika möten som vi vill ha med honom på.

(JOAR FORSSELL (L): Vad trevligt!)

Liberalerna försöker ofta ha en hög svansföring när det kommer till arbetet för mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

År 2017 sa Joar Forssells liberala kollega Fredrik Malm så här om att den socialdemokratiska regeringen arrangerade en handelsdelegation till Azerbajdzjan: Det här är en inbjudan till korruption och mutor. Hela upplägget går ut på att koppla ihop svenska företag med korrupta statliga aktörer i Azerbajdzjan. Det är anmärkningsvärt att svensk handelspolitik ogenerat och nonchalant bjuder in svenska företag att bygga kontakter med ett av världens mest korrupta länder.

Men redan 2011 hade liberalen Malm reagerat på Azerbajdzjans diktatur. Då skrev han en debattartikel där han uppmärksammade att säkerhetstjänsten i Azerbajdzjan gjort hembesök hos alla 43 personer som hade röstat på grannlandet Armenien i Eurovision, på grund av att länderna låg i konflikt med varandra. När Eurovision väl arrangerades i Azerbajdzjan 2012 besökte den svenska artisten Loreen människorättsaktivister och kunde efter ett starkt framträdande resa hem med en seger för Sverige.

Avståndstagandet från Azerbajdzjan verkar dock inte gälla Liberalernas ordförande i Tyresö, Heinz Sjögren. Heinz Sjögren har i sin roll som vd för Handelskammaren för Eurasien ordnat flera resor till och möten med Azerbajdzjan. Och hans arbete har gett resultat: Sedan 2022 har Sveriges export ökat med 40 procent. Det främsta skälet till att den senaste resan inte blev så lyckad var att Sverige missade fotbolls-EM snarare än att Heinz inte ville ordna en resa.

Mycket har hänt sedan 2011 och 2017. Azerbajdzjan har fallit i Transparency Internationals korruptionsindex. I den senaste mätningen är landet sämre än länder som Iran, Ryssland och Belarus - länder som Joar Forssell lyfte fram i sitt anförande.

Vad är då den liberala synen? Ska Sverige utöka handeln med diktaturens Azerbajdzjan?


Anf. 87 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag är ganska dåligt bevandrad både i fotboll och i den enskilda händelse som ledamoten Svenneling beskriver. Vår hållning är inte att vi ska utöka relationerna med diktaturer, och jag delar uppfattningen att Azerbajdzjan är en väldigt auktoritär diktatur. Det finns en skala, och där är Azerbajdzjan en ytterkantspelare, om det kan heta så i fotboll. I stället bör vi utveckla våra relationer med demokratiska länder.

Sedan, herr talman, vill jag säga att jag känner Heinz som en person som framför allt arbetar med att öppna upp för och bedriva handel med Ukraina. Detta tycker jag är viktigt, och det är något som jag hoppas att vi kommer att fortsätta att utveckla.


Anf. 88 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Det låter bra att det finns andra arbetsuppgifter för Heinz att göra i Liberalerna. Att stärka handeln med Ukraina kommer att bli viktigt i återuppbyggandet av Ukraina.

Man blir orolig när Liberalerna har så hög svansföring men samtidigt, så fort det är en fotbollsmatch mellan Sverige och Azerbajdzjan, snabbt är där och ordnar vinprovning på ambassader och ser till att möten skapas med diktaturens företrädare.

Tidigare har Joar Forssell försökt uttrycka sig ganska tydligt om Azerbajdzjan, och det är därför jag tycker att det är så förvånande att det inte får genomslag i det liberala partiet när det handlar om så pass höga företrädare som partiföreningens ordförande i en av Stockholmsdistriktets alla kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vill fråga Joar Forssell: Vill han dricka vin med Azerbajdzjan eller införa sanktioner?


Anf. 89 Joar Forssell (L)

Herr talman! Det är alltid intressant att prova viner från nya länder, men i det här fallet inför jag hellre sanktioner än dricker vin med Azerbajdzjans företrädare.


Anf. 90 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är alltid spännande att lyssna till oppositionen inom regeringen. Jag tycker mig ha hört den i några av de senaste inläggen. Det kanske också kan förklara en del av utrikesdeklarationens formuleringar.

Jag noterar att utrikesdeklarationen talar om att "Kinas agerande mot Taiwan inger oro". Jag uppfattade att det fanns en helt annan hållning hos Joar Forssell, och här blir jag nyfiken eftersom Joar Forssells parti ingår i regeringen.

Nu har frågan om ett House of Sweden i Taipei beretts i ett och ett halvt år, och ännu har vi inte sett något komma fram. Är det så himla svårt? Vad är det som står i vägen för just detta? Om Liberalerna vill öppna ett representationskontor borde man väl åtminstone kunna gå vägen via ett House of Sweden? Det vore väl något som Liberalerna kunde verka för och inte bara bereda, bereda och bereda?

Likaså är jag nyfiken på att höra om det finns ett annat svar än det vi hörde från Magnus Berntsson tidigare när det gäller terrorlistning av IRGC. Där är problemet att de grunddokument som EU har inte skapar det utrymmet. Det har gått snart ett år sedan riksdagen i stor enighet beslutade om detta, men vi har fått svaret att det inte kommer att hända något. Det är regeringens hållning därför att man anser att det som finns fungerar. Varför gör Liberalerna inte mer avtryck för att åstadkomma en förändring? Jag undrar vad som har hänt i beredningen.


Anf. 91 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack, ledamoten Lundgren, för bra frågor! Jag gläder mig verkligen åt dem. Det förvånar mig lite att det går så snabbt att glömma hur det är att sitta i en koalition med andra partier. Jag minns när Centerpartiet och Liberalerna samarbetade och Centerpartiet ville ge bidrag till diesel för jordbruksmaskiner medan Liberalerna inte ville det, och så stred vi om det.

Någonstans hittar man till slut en linje som man tycker är okej. Men det betyder inte att de politiska skiljelinjerna suddas ut eller försvinner. Centerpartiet tyckte fortfarande att man skulle bidra till diesel i arbetsmaskiner, och vi tyckte inte det. Det finns hela tiden den typen av frågor i koalitioner.

Herr talman! När det gäller Taiwan är det Liberalernas uppfattning att vi ska göra precis de saker som jag beskrev. Ett House of Sweden borde inte vara så svårt. Man kan egentligen bara byta ut skylten utanför det kontor som finns där redan nu, och längre fram kan man fylla det med innehåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag är glad över att vi i Liberalerna bidrar till att flytta fram positionerna när det gäller Taiwan. Det tycker jag att man ser i både regeringsförklaringar och utrikesdeklarationer sedan denna regering tillträdde. Vi flyttar fram positionerna när det gäller Taiwan.

Beträffande IRGC är jag väldigt glad över att Centerpartiet har anslutit sig till Liberalernas linje om att se över kriterierna för hur vi terrorklassar organisationer, eftersom det inte handlar bara om IRGC. Det skulle kunna handla om en organisation som NMR i Sverige som också kanske borde bli terrorklassad eftersom man förbereder våldsdåd mot till exempel politiska makthavare. De regler som vi har i dag är föråldrade, och vi är väldigt glada över att även Centerpartiet har insett det. Det tackar jag ledamoten Lundgren för.


Anf. 92 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag får gratulera Liberalerna till att de nu agerar med oro när det gäller att flytta fram positionerna i fråga om Taiwan. Det är en position som jag har hört flera regeringar tidigare använda.

Herr talman! Jag vet att Joar Forssell fick ett glädjande tillskott i familjen och var föräldraledig under en period. Möjligen har han därför missat att det var just jag och Centerpartiet som ställde detta krav. Vi har också motionsvägen ställt krav på att man ska se över direktivet i EU. Jag har inte hört att Liberalerna har drivit den frågan. Men från vår sida har vi tydligt gjort det, och jag är glad över om det finns stöd för detta nu.

Herr talman! Är Liberalerna beredda att i regeringen driva att det ska upprättas en särskild Ukrainafond, som vi föreslår, med 1 procent av bruttonationalprodukten lånad för att säkra Ukrainas förutsättningar att vinna freden?


Anf. 93 Joar Forssell (L)

Herr talman! Om jag börjar med Taiwan handlar det inte bara om de saker som Kerstin Lundgren väljer att plocka ut. Man kan gå tillbaka och se regeringens hela politik kring Taiwan i regeringsförklaring och annat.

Utrikesministern redogjorde tidigare i dag i debatten för en rad områden där vi ämnar flytta fram positionerna. Det är en öppning som inte har funnits med tidigare regeringar. Jag tycker att Centerpartiet borde glädjas åt detta.

När det gäller IRGC är jag fullt medveten om vad som hände i utskottet och vad som hände i denna kammare under min föräldraledighet. Men jag tror inte att ledamoten Kerstin Lundgren är lika bevandrad som jag, som ändå är utrikespolitisk talesperson, i vilka ståndpunkter Liberalerna har haft som parti. Jag har följt Liberalernas politiska utveckling under många år.

När det till sist gäller Ukrainafonden utesluter vi inga sådana saker. Jag har inte hört om detta förslag före denna debatt. Men det är jättebra med stöd till Ukraina.


Anf. 94 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Jag ska nog inte använda hela min talartid, eftersom jag har varit vaken sedan klockan sex och inte ätit något sedan jag åt frukost. Och jag antar att även Joar Forssell är ganska hungrig.

Joar Forssell ville att jag skulle ställa en fråga om klimatbistånd. Men jag tänkte faktiskt inte göra det. Jag vill i stället ställa en fråga om den konflikt som vi har pratat ganska mycket om i dag, och det gäller såklart Mellanöstern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad vill Liberalerna att man ska göra med bosättarna på de ockuperade områdena? Det gäller de befintliga bosättningarna, utbyggnad av bosättningar och så vidare. Vad är er inställning till bosättningarna?


Anf. 95 Joar Forssell (L)

Herr talman! Vi tycker att alla människor ska hålla sig inom ramen för vad som är rätt och fel och vad som är både juridiskt och moraliskt rätt och fel. Vi är emot bosättningar på ockuperad mark. Vi är starkt kritiska till all form av bosättarvåld. Det måste man ta avstånd från, och det måste till juridiska konsekvenser för dem som har utfört detta våld. Jag uppfattar att det är Liberalernas, Sveriges och alla andra partiers hållning.

Om jag ska vara lite ärlig och lite frank kommer man inom ramen för en fredsförhandling och en tvåstatslösning att behöva sätta sig ned och titta på alla möjliga gränser fram och tillbaka och se vilka landområden som ska tillhöra vem och så vidare. Det är ingen hemlighet att verkligheten ser ut så. Det finns olika idéer om vad som är rätt och fel i dessa frågor, och det måste kunna diskuteras. Det är möjligen ett svar på det långsiktiga.


Anf. 96 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det gläder mig.

Då vill jag ställa en följdfråga. Innebär det också att ni skulle vara beredda att eventuellt driva på att vissa av de befintliga bosättningarna helt enkelt behöver nedmonteras just för att undvika att ett framtida Palestina kommer att se ut som en schweizerost?


Anf. 97 Joar Forssell (L)

Herr talman! Som jag sa motsätter vi oss, och har alltid motsatt oss, bosättningar som har skett på felaktiga grunder och på grunder som inte är kompatibla med juridiken. När man bygger någonting måste man bygga det på sin egen mark. Det är inte märkligare än så. I framtida fredssamtal och lösningar är det klart att det kommer att vara en massa sådana diskussioner som man måste ta tag i.

Jag tänker inte stå här och peka ut vilket hus som ska flyttas och så vidare. Däremot förstår jag och alla intellektuellt hederliga människor att det kommer att finnas både människor som är nöjda och människor som är missnöjda på båda sidor av en framförhandlad fred. Det är inte så konstigt. Så brukar det alltid vara när man har haft mångåriga konflikter och ska komma överens om en lösning framåt.


Anf. 98 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Europa går till val i en allvarlig tid präglad av kris och krig. Kriget fortsätter att brinna på vår kontinent, och konflikterna runt om i världen fortgår. Vi har snart passerat tvåårsdagen för den ryska invasionen av Ukraina, och inte långt från den svenska gränsen kämpar Ukraina varje dag för vår gemensamma fred, frihet och demokrati. Vi ser hur internationella cyberattacker drabbar Sveriges kommuner, och vi ser hur Rysslands digitala krigföring är ett ständigt närvarande hot.

Det är viktigt att Europa fortsätter att visa sitt stöd för Ukraina och för den kamp som de utkämpar. Det gläder mig att EU:s medlemsländer nyligen har visat den kraft som finns i att kunna enas över nationsgränser för att fortsätta att stödja Ukraina så länge det krävs. Det mest effektiva botemedlet mot populism, extremism och auktoritära ledare är sammanhållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten fortsätter att infektera hela den europeiska samhällskroppen. Vi ser hur knark- och vapenhandeln göder gängen över gränserna. Gängen finns också fast förankrade i den vita ekonomin. Arbetslivskriminaliteten är en stor inkomstkälla för gängen. De pengar som är avsedda för vår gemensamma skola, vård och omsorg bidrar i stället till att gängen flyttar fram sina positioner, rekryterar fler barn och begår fler brott.

Parallellt med detta har terrorhotet mot Sverige ökat, och vi ser hur högerextremister, islamister och populister gör allt i sin makt för att skrämma oss till tvivel och hota vårt sätt att leva. För att begränsa och bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och terrorhoten krävs politiker som kan förena, inte splittra. Vi socialdemokrater menar att tiden nu är mogen att föra ihop länders ledare och polismyndigheter för att slå ned på gängen. Det är uppenbart att vi behöver mer samarbete mellan Europas länder, inte mindre.

Herr talman! Klimatkrisen fortsätter att göra sig påmind. För att öka takten i klimatomställningen krävs att Europas länder agerar tillsammans. För ett hållbart Europa och Sverige för våra barn och barnbarn, för ren luft och rena vattendrag och för minskade klimatutsläpp krävs att vi växlar upp, inte ned. EU-samarbetet ska driva på för att fler länder ska ta ansvar. Det krävs mer internationellt samarbete, inte mindre.

Runt om på vår kontinent och i vårt land fortsätter den ekonomiska krisen att göra livet svårt för många. Vi ser hur sjukvårdskrisen tilltar och hur regeringen inte gör tillnärmelsevis tillräckligt för att skjuta till de resurser som krävs i både sjukvård och skola. El- och matpriser gör svenskarna fattigare för varje dag som går, och som i så många andra kriser fortsätter ojämlikheten att öka. Regeringens och SD:s klasspolitik gör att de som drabbas allra hårdast av kostnadskrisen är de som redan har det sämst.

Vi socialdemokrater vill använda EU för att få svensk ekonomi på fötter igen. Vi kommer att stå upp för svenska folkets ekonomiska intressen i EU. Här behövs mer handlingskraft, inte mindre.

Herr talman! Vi ser varje dag debattartiklar och uttalanden där Sverigedemokraterna sprider sin EU-kritik. Budskapet är ett enda: Slå sönder EU! Sverigedemokraternas ambition är tydlig - man vill montera ned och förstöra EU inifrån. Högernationalismens mål har alltid varit att förstöra EU-samarbetet. Det är länge sedan det syntes så tydligt.

När vi blickar ut över Europa ser vi högernationalister och populister flytta fram sina positioner varje dag. De vinner mark och lyckas sätta käppar i hjulet när EU ska fatta stora och viktiga beslut. Budskapet är tydligt: Det ska tas färre beslut, ambitionerna ska vara lägre och inflytandet ska vara svagare. Efter presidentvalet i USA kan vi dessutom få en president som kallas högerextrem och som tar sjumilakliv bort från den gemensamma säkerhetsordning vi har byggt upp.

Vi socialdemokrater kommer att ta fajten mot de splittrande krafter som vill minska sammanhållningen och undergräva internationellt samarbete. Vi är redo att ta fajten för det svenska folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det som är viktigt för oss socialdemokrater här hemma är viktigt för oss även i Bryssel. För att bekämpa brottsligheten, öka säkerheten i Europa, stå upp för svenska folkets ekonomiska intressen och driva på takten i klimatomställningen behövs mer socialdemokrati i EU.

Den svenska regeringen och SD har i stället slagit in på en väg där Sverige abdikerar från att använda EU som plattform för att lösa svåra samhällsproblem. Jag vill hävda motsatsen: I en tid då högernationalistiska och populistiska krafter vill prioritera ned klimatomställningen och montera ned EU-samarbetet inifrån krävs en tydlig motkraft som förespråkar ett sunt och effektivt EU-samarbete som vilar på grundläggande demokratiska värderingar.

Vi socialdemokrater vill använda EU-samarbetet till att lösa gränsöverskridande samhällsproblem, för det är bra för Sverige. I en tid av kris spelar det roll vem som styr. Vi socialdemokrater är övertygade om att vi behöver tänka mer, inte mindre, på Sveriges bästa i EU. Det är att ta ansvar för Sverige och EU.

(Applåder)


Anf. 99 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Det är ibland fascinerande att lyssna på Socialdemokraternas företrädare i denna kammare. Jag vet inte om Matilda Ernkrans under alldeles för lång tid har legat under en sten eller hur man ser på EU:s utveckling de senaste åren.

För Sverigedemokraternas del är vårt grundperspektiv väldigt tydligt: Vi sätter svenska intressen främst. Det kan och ska vi göra inom EU-samarbetet, och det kan och ska vi göra inom Natosamarbetet. Det kan och ska vi göra även på många andra plan.

Det vi är väldigt tydliga med - och jag vill fråga Socialdemokraterna hur de egentligen ser på den utvecklingen inom EU - är att det planeras, och under de senaste åren har genomförts, ytterligare maktöverföring av ännu fler kompetensområden från de nationella parlamenten till Europaparlamentet. Vi har sett en ökning av EU-avgiften och en fortsatt skuldfinansiering, och det planeras nu för ett införande av EU-skatter under nästa mandatperiod. Vad är Socialdemokraternas besked till svenska folket? Är man för eller emot detta?


Anf. 100 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater har under alla år då Sverige varit medlem slagits för ett EU-samarbete där vi tar ansvar för vad som fungerar också i Sverige. Där kan alltså Emilsson vara lugn. Mörker brukar ju finnas under stenar, så var mörkret befinner sig i svensk EU-politik får nog Sverigedemokraterna stå för.

Frågan man ändå måste ställa till er i Sverigedemokraterna, Aron Emilsson, är: Ni förespråkar ju uttryckligen nästan exakt samma politik som vi kan se att era kompisar i Ungern företräder. Tycker du att det har varit framgångsrikt för Ungern, för EU och för stödet till ukrainska soldater i skyttegravarna? Tycker Sverigedemokraterna att det sättet att samarbeta inom EU - att man sätter sig på sin kant, lägger armarna i kors, lämnar förhandlingsbordet och låter EU:s medlemsländer kalla ihop till ett nytt dyrt EU-toppmöte bara för att komma överens - är framgångsrikt? Tycker Sverigedemokraterna det?


Anf. 101 Aron Emilsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Nej, är det korta svaret på Matilda Ernkrans konkreta fråga. Det är tvärtom; precis som jag tog upp i ett tidigare replikskifte var Sverigedemokraterna pådrivande för stöd till Ukraina redan före den fullskaliga invasionen.

Då tvekade däremot Socialdemokraterna, med hänvisning till att det enligt regelverket inte var möjligt. Vi har senare kunnat se att det inte var bara möjligt utan även fullt rimligt att stötta med alla till buds stående medel. Sverigedemokraterna har alltså under lång tid varit framåtriktade när det gäller Ukraina och i att visa solidaritet ekonomiskt, humanitärt, finansiellt och politiskt.

Det vi vill göra är att säkra att svenska intressen omhändertas i Europeiska unionen. Vi behöver vara en trovärdig samtalspart både inom EU och gentemot Storbritannien, som har lämnat EU-samarbetet. Vi behöver se över förutsättningarna för att införa ett folkomröstningslås i de stora frågorna - de som handlar om att överföra ännu fler enorma områden av beslutskompetens från de nationella parlamenten. Vi har väldigt mycket lagstiftning även på regional och lokal nivå som är en följd av EU-beslut. Detta ska ställas under det svenska folkets övervägande.


Anf. 102 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Nu måste väl ni i Sverigedemokraterna ändå säga som det är, Aron Emilsson, nämligen att ni vill lämna det europeiska samarbetet. Det är nämligen effekten av det ni föreslår.

Det finns ett land i Europa som agerar precis så som Sverigedemokraterna vill göra, det vill säga hotar med att lämna EU-samarbetet, ställer ohemula krav på andra och tvingar alla EU:s länder att dra ihop ett extra, dyrt EU-toppmöte för att kunna komma överens. Det finns ett land som agerar så, och det är er inspirationskälla. Om vartenda land i EU skulle agera på samma sätt hade vi inte längre haft något EU-samarbete.

Det är inte att ta ansvar för svenska intressen, utan det är att skjuta sönder EU-samarbetet inifrån. Det tjänar inte svenska löntagare - vanligt svenskt folk - på. Tvärtom är EU en viktig arena för att skapa jobb och driva vårt välstånd framåt. Det gör vi bäst vid förhandlingsbordet, genom att vara tydligt kritiska mot det som är dåligt och ta fram det som är bra.


Anf. 103 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Som tidigare har nämnts i talarstolen befinner vi oss nu i ett säkerhetspolitiskt mycket oroväckande läge. Faktum är att det är den allvarligaste situationen sedan kalla kriget. Plötsligt ser vi att det inom bara några år kan finnas en krigsrisk även i vårt Sverige. Det gör att våra utrikespolitiska ställningstaganden i dag är viktigare än på mycket länge.

Ryssland är i dag inte bara ett oberäkneligt land. Dess diktator visar dessutom att man är fullkomligt irrationell och är villig att offra hundratusentals ryska liv och mycket mer enbart för Putins fanatiska önskan om att utöka Rysslands territorium. Att Sverige därmed tillsammans med likasinnade stöder våra ukrainska systrar och bröder är därför inte bara en självklarhet utan även en skyldighet för att vi tillsammans inom den fria världen ska kunna stå upp emot de onda staternas aggression.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är verkligen så i dag - det står i dag i större utsträckning än någonsin mellan ont och gott, och frontlinjen i denna strid går i Ukraina. Ryssland samverkar med andra skurkstater, såsom Nordkorea, Iran, Belarus, Nicaragua, Venezuela och Kuba, för att nämna några exempel. Samtliga av dessa har det gemensamt att de bedriver ett omfattande förtryck gentemot sin egen i vissa fall extremt kuvade befolkning, och i många fall visar man även tydliga imperialistiska ambitioner. Man understöder allt från andra staters aggressioner mot fria fredliga länder till renodlad terrorism.

Sverige är en etablerad del av den fria världen och förhoppningsvis väldigt snart också en del av den fria världens försvarsorganisation Nato. Som en del av den fria världen ska vi göra vårt yttersta för att i så stor utsträckning som möjligt stödja de frihetskämpar vi ser i de totalitära staterna. Demokratirörelserna i Iran, Kuba, Belarus och så vidare är i många fall omfattande, men de är i stort behov av stöd, och inte bara ekonomiskt, från statliga aktörer. Det är nämligen bara statliga aktörer som kan utöva påtryckningar i form av embargon, sanktioner och rättsliga åtgärder vid övergrepp. Här bör Sverige stå i det främsta ledet.

Herr talman! En annan auktoritär stat med tydliga globala ambitioner som vi inte får glömma är Kina, som också närmar sig den ryska kretsen med stormsteg. Deras återkommande hot mot det demokratiska Taiwan är fullkomligt oacceptabla. Som jag otaliga gånger har nämnt förut i denna talarstol och på andra platser bör Kinas hetsretorik och hot mötas med mer av samarbete med just Taiwan. Och inte bara Taiwan - vi bör intensifiera samarbetet med samtliga fullfjädrade demokratiska stater i regionen - Japan, Sydkorea, Nya Zeeland och Australien - för att visa styrkan inom demokratier men även för att vi ska klara av att stå emot den negativa demokratiutvecklingen i världen.

Därtill måste vi utöka samarbetet med Indien, världens folkrikaste land, och såklart med Mongoliet, världens mest glesbefolkade land. Båda har visat en positiv demokratiutveckling men är delvis beroende av auktoritära grannar.

Herr talman! Nu tänkte jag gå in på ett annat land som i allra högsta grad deltagit i den fria världens kamp mot ondskan, nämligen Polen. Den polska befolkningen vet onekligen innebörden av att stå emot den form av förtryck som följer den ryska krigsmakten, med historiska minnen från såväl nazismens som Sovjetkommunismens obeskrivliga grymhet.

Polen har bidragit med att ta emot ett mycket stort antal ukrainska flyktingar, men Polen har också skickat enorma mängder krigsmateriel och humanitärt stöd till Ukraina samt utgjort en tydlig diplomatisk motvikt gentemot Ryssland, trots sin geografiskt mycket utsatta situation. Jag ser därför att det är vår plikt som förtroendevalda att stå upp för den polska befolkningen när vi ser hur deras friheter hotas.

Sedan det senaste maktskiftet i Polen har vi kunnat bevittna ett flertal kränkningar av rättsstatsprincipen, bland annat gripanden av parlamentsledamöter i strid med domstolsbeslut. Därtill ser vi regeringssanktionerade angrepp mot offentliga medier. Den nytillträdda regeringen skickade polis rakt in i det största statliga tv-bolagets huvudkontor för att sedan stänga ned webbplatser, Youtubekonton och pågående live stream-sändningar för två public service-kanaler. Allt mer tyder nu på att Donald Tusk gör sitt yttersta för att eliminera kritiska medier genom att använda regeringsmakten. Man använder sig bland annat av lagar för att stoppa offentliga sändningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Respekten för rättsstatsprincipen är hörnstenen i ett demokratiskt samhälle. Med tanke på de tongångar vi hört tidigare angående Polen från denna kammare är det därför mycket märkligt att så få säger något nu.

Herr talman! Jag hade tänkt tala mycket mer. Men jag ser att tiden har runnit iväg, så jag får tacka för mig.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rasmus Giertz (SD).


Anf. 104 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Jag begärde ordet för att ta upp en fråga som över huvud taget inte har nämnts i dag, nämligen Marockos illegala ockupation av Västsahara. Markus Wiechel sa tidigare att han står upp för frihetskämpar och människors rätt till självständighet runt om i världen, men jag hörde ingenting om just Västsahara.

Sverigedemokraterna ställde sig 2012 bakom ett beslut som vi fick majoritet för här i riksdagen om att erkänna den västsahariska staten. Det var ett bra ställningstagande. Men tyvärr har varken den socialdemokratiska eller den borgerliga regeringen följt riksdagens beslut. Jag undrar: Hur jobbar Sverigedemokraterna och Markus Wiechel för att det här ställningstagandet ska bli verklighet?


Anf. 105 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för frågan. Det är alltid roligt när man på något sätt får beröm, i det här fallet från Vänsterpartiet, för någonting som Sverigedemokraterna har gjort bra.

Men frågan är ganska komplicerad. Den är inte helt enkel att lösa med tanke på de omständigheter som råder i regionen. Vi har sett problem i Marocko och i synnerhet Västsahara med olika terrorgrupper som agerat på olika sätt. Mot bakgrund av det skulle jag säga att det är viktigt att man nu har en försiktig linje och inte gör någonting förhastat. Det är inte så enkelt som man ibland kan tyckas tro i den här frågan. Jag anser inte att vi kan lösa frågan i en riksdagsdebatt här i Sverige.


Anf. 106 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Jag tackar Markus Wiechel för svaret.

Jag tycker att det är väldigt enkelt. Marocko har ingen som helst rätt till Västsaharas territorium. Marocko har ockuperat Västsahara illegalt i nästan 50 år mot FN:s vilja och i strid med vad Internationella domstolen i Haag uttalat. Det är glasklart att Marocko inte har någon som helst rätt till Västsahara.

Att erkänna den västsahariska staten skulle vara oerhört betydelsefullt för att flytta fram västsahariernas positioner och hjälpa dem i deras arbete för självständighet. Här verkar det som att Markus Wiechel och Sverigedemokraterna sviktar. Jag blir orolig - ska ni nu svika det västsahariska folket?


Anf. 107 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Polisario har haft en väldigt omfattande lobbyverksamhet i Sverige. Den har också varit framgångsrik, får man säga. Man har fått bilden att det är så som Lotta Johnsson Fornarve har sagt: att det handlar om en ren ockupation. Jag anser inte att det är så enkelt. Tvärtom skulle jag vilja påstå att man glömmer bort realiteterna på marken på plats. Jag skulle gärna åka dit själv för att se och lära mig mer och prata med människorna i Västsahara. Men faktum är att det vi ser tyder mycket mer på att det är aktörer utifrån, till exempel från Algeriet, som påverkar de strömningar som sprids genom Polisario.


Anf. 108 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Eftersom Aron Emilsson inte verkade ha läst Åkessons senaste debattartikel testar jag igen med en ny sverigedemokrat. "Alla som förhandlat vet att man måste vara redo att lämna förhandlingsbordet för att få önskvärt resultat. . Det signalerar att Sverige . har beredskap att lämna", står det ordagrant i det senaste Åkessonuttalandet om Sverigedemokraternas EU-politik.

Frågan är: Vem tjänar på detta? Det här är Ungerns EU-politik, och den inspirerar sverigedemokrater och högernationalister i hela EU. Den gynnar varken svenska eller ungerska skattebetalare och allra minst ukrainska soldater. Det finns faktiskt bara förlorare med den här typen av EU-politik.

Är det inte dags att Sverigedemokraterna nu säger som det är? Ni vill och driver fram att man ska lämna EU-samarbetet. Vem tjänar på det?


Anf. 109 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag vet inte om det kan bli så mycket klarare. Vi i Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med vad vår EU-politik går ut på. Vi tjänar främst svenska intressen i alla sammanhang, inklusive inom EU.

Det handlar inte om att vi i dag vill lämna unionen. Däremot handlar det om att vi ser behov av ett reformarbete inom Europeiska unionen så att vi kan få mer makt till Sverige och inte mindre som Socialdemokraterna återkommande har verkat för.


Anf. 110 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det är verkligen inte tydligt från Sverigedemokraterna.

Allt är verkligen inte perfekt inom EU-samarbetet. Men vi socialdemokrater är övertygade om att vi behöver tänka mer och inte mindre på Sveriges bästa i EU. Det är att ta ansvar för Sverige och för EU.

Inte minst gäller det att använda EU-samarbetet som den politiska arena det är. Det gäller för vår egen säkerhet inte minst just nu när vi har krig och kris. Hur blir vi bättre skyddade mot Putin? Hur skyddar vi bättre ukrainska soldater i skyttegravarna?

Hur skyddar vi bättre svenska skattebetalare och våra gemensamma pengar genom att vara den kraft som lierar oss med Orbán och säger att vi ska lämna EU-samarbetet när vi har krig på vår kontinent? Hur tjänar det svenska intressen bättre?


Anf. 111 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Jag tycker nog att Matilda Ernkrans om någon ska vara väldigt försiktig när hon talar om stöd till Ukraina.

Inget annat parti i Sveriges riksdag var så tydligt som Sverigedemokraterna med att önska militärt stöd till Ukraina. Vi har sedan länge haft den politik som är mest anti-Putin i denna kammare. Vi har tydligt varnat för Rysslands aggression som sedan också tyvärr blev verklighet.

Socialdemokraterna å andra sidan ville inte skicka vapen initialt, precis som Aron Emilsson nämnde i ett replikskifte tidigare. De hävdade att det inte ens var möjligt, vilket var fel. Det var möjligt och fullt rimligt, vilket Aron Emilsson också förtjänstfullt redogjorde för.

Jag tror nog att Matilda Ernkrans ska vara väldigt försiktig när hon talar om att vara proukrainsk. Är det något parti i denna kammare som är proukrainskt och alltid har varit det så är det Sverigedemokraterna.


Anf. 112 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Det finns onekligen mycket att ta upp i en utrikespolitisk debatt den 14 februari 2024.

Processen att bli medlem i Nato, som inleddes våren 2022, är på väg mot mål. Sverige kommer snart att vara medlem i Nato. Endast ett medlemslands slutgiltiga ratificering återstår. Det betyder att vi inom kort kan påbörja nästa del, att bygga ett försvar tillsammans med våra allierade. Sverige står inte längre ensamt.

I december presenterade regeringen den nya reformagendan som pekar ut inriktningen för det svenska, mycket omfattande, biståndet de kommande åren. Situationen i Röda havet intensifieras och kan få omfattande följder. Protesterna i Iran är inte längre högst på agendan, men det modiga folket i Iran behöver fortsatt omvärldens stöd.

Om mindre än 100 dagar kan väljarna gå till vallokalerna och rösta i Europaparlamentsvalet. I höst är det presidentval i USA, ett val som kommer att påverka också oss.

Fru talman! Jag har bara sex minuter till mitt förfogande. Jag kommer därför att avgränsa mig till två saker, det långsiktiga stödet till Ukraina och den humanitära situationen i Gaza.

Ryssland har under lång tid utmanat och hotat den europeiska säkerhetsordningen. Många har varnat, men de flesta ville inte inse allvaret i och med Rysslands agerande. För snart två år sedan var det ingen som längre kunde blunda.

Det vi inte trodde skulle kunna hända hände. Det var en fullskalig invasion av ett självständigt, fredligt och demokratiskt land i Europa - krig. Trots att många före invasionen sa att priset av en invasion skulle bli för högt för Putin var det så det blev.

Den politiska ledningen i Ryssland agerar laglöst och tvekar inte att använda militärt våld och våld mot civila för att nå sina politiska mål.

Fru talman! Det är obehagligt att tänka på kriget. Det är inte långt bort, och det är grymt. Rysslands angrepp mot civila väcker avsky. Tanken på de kidnappade och bortförda ukrainska barnen lämnar ingen oberörd. Ukraina måste inte bara vinna det här kriget. Världen måste också hålla Ryssland ansvarigt för sina brott.

Sverige har hittills stöttat Ukraina med stöd motsvarande 30 miljarder kronor. Det är ett omfattande stöd. Men vi måste vara förberedda på att stötta Ukraina under väldigt lång tid, och det kommer att kosta väldigt mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men priset att inte stötta Ukraina är mycket högre, fru talman. Vad skulle det betyda för svensk säkerhet och säkerheten i vårt närområde om Rysslands olagliga och oprovocerade krig lönar sig?

Det vore katastrofalt, eftersom det skulle skicka en signal till Ryssland att det kan nå sina mål genom att totalt ignorera alla internationella överenskommelser som vi enats om ända sedan det andra världskriget.

Ryssland vill ändra den internationella rättsordningen och är dessutom en kärnvapenmakt. Omvärlden måste visa Ryssland att militärt våld inte kan flytta landgränser.

Det är därför helt avgörande för säkerheten i Sverige, i vår del av världen, ja för hela världen, att Ukraina vinner kriget mot Ryssland. För det kommer omvärldens stöd att vara avgörande.

De flesta bedömare spår att kriget kommer att pågå länge, och att Ryssland väntar ut att väst ska bli krigstrött, att stödet till Ukraina ska avta och att andra konflikter tar vårt fokus och vår energi. Vi måste vara glasklara med att så inte kommer att ske.

Jag är tacksam över att statsministern i regeringsförklaringen, och nu i dag också utrikesministern i utrikespolitiska deklarationen, så tydligt har uttryckt att vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Jag är också tacksam över att konstatera att den hållningen delas av samtliga partier i Sveriges riksdag. Men, fru talman, det är ord som förpliktar. Vi har alla ett ansvar att hålla frågan om stödet till Ukraina högst på agendan även när annat påkallar vår uppmärksamhet. Vi kommer inte att tappa fokus på Ukraina.

Fru talman! Jag går nu över till att säga några ord om den humanitära situationen i Gaza. Den kan inte beskrivas på annat sätt än som fruktansvärd. Sverige som land är inte, och ska inte vara, passivt när så många civila och inte minst barn far illa.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas. Men krigföringen måste ske på sådant sätt att civila skyddas. Det är en mycket svår uppgift i ett så tätbefolkat område som Gaza, men det är inget som man kan avstå från för att det är svårt.

Hamas bör uppmanas att omedelbart kapitulera för att få slut på kriget. Gisslan måste omedelbart och villkorslöst friges. Det går inte att ta del av rapporter från Gaza utan att bli djupt berörd, och vi måste bidra för att hindra död och lindra nöd.

Mer humanitärt stöd måste komma in i Gaza så att de civilas lidande kan mildras. För att det ska vara möjligt krävs ett humanitärt eldupphör. Sverige och EU behöver sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitär hjälp in i Gaza.

Långsiktigt finns bara en väg framåt för hållbar fred, en förhandlad tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Det kommer inte att bli en enkel process, men det är den enda vägen framåt.

Fru talman! Det är en näst intill omöjlig uppgift att beröra dessa två ämnen under en så kort talartid. Det finns betydligt mer jag skulle vilja ha sagt, men på grund av talartiden får jag lov att stanna här.

(Applåder)


Anf. 113 Lotta Johnsson Fornarve (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Tack, Magdalena Thuresson, för anförandet! Enligt FN har fler barn dödats i Gaza än i alla andra konfliktområden på jorden det senaste året. Fyra månader av bombningar har resulterat i tusentals skadade och dödade barn. Nästan 1 miljon barn har tvångsförflyttats och lever nu i trånga, överfulla områden utan tillräcklig tillgång till vatten, mat och skydd. Barnen lider av allvarliga skador och är svårt traumatiserade.

Barnkonventionen är lag i Sverige, och den innebär att vi är skyldiga att skydda barn både i landet och internationellt. Att stoppa biståndet till FN-organet UNRWA är inte att skydda barnen i Gaza. UNRWA är den organisation som ser till att hjälpen når ut på marken. Jag anser att det är djupt oansvarigt att stoppa biståndet till UNRWA och att därmed riskera livet på tusentals barn, och naturligtvis andra människor, i Gaza.


Anf. 114 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag ska kommentera det som Lotta Johnsson Fornarve säger och påminna om vad utrikesministern sa tidigare i debatten: Biståndet är inte fryst och stoppat för all framtid, utan det är pausat fram till dess att en utredning är klar. När denna utredning sedan finns på bordet får vi ta ställning till hur vi går vidare.

Vi har ett ansvar för att agera. Men vår lojalitet är inte med en enskild organisation, utan vårt ansvar är att se till att hjälpen når fram. Därför har vi också ökat stödet till andra organisationer i väntan på att utredningen ska bli klar. Det viktiga är att mer humanitärt stöd kommer in. Det finns andra aktörer. Dem ska Sverige stötta till dess att vi har en utredning att ta ställning till och kan se hur vi går vidare därefter.


Anf. 115 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! Jag tackar för svaret, men att stoppa eller pausa biståndet till UNRWA i det här läget innebär att man riskerar livet på tusentals barn i Gaza just nu.

Det är UNRWA som har musklerna. Det är de som har infrastrukturen, och det är de som har möjligheterna att nå ut. Det säger också alla de andra stora biståndsaktörerna inne i Gaza, som framför att de är beroende av UNRWA för att få ut sitt stöd.

Att stoppa stödet innebär därför verkligen ett stort risktagande, och man riskerar livet på många människor. Det är 2,2 miljoner människor som står inför en svältkatastrof. Stödet behövs här och nu - vi kan inte vänta! Det här är alltför viktigt.

Det finns flera länder som inte har stoppat sitt stöd till UNRWA på det sätt som Sverige har gjort. Varför är Sverige så hårda när det gäller detta?

(Applåder)


Anf. 116 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Det finns ingen konflikt när det gäller hur otroligt nödvändigt och viktigt det är att det kommer in nödhjälp till den extremt hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza.

Däremot är det fler länder än Sverige som har fattat beslut om att pausa sina utbetalningar till UNRWA till dess att det finns en utredning klar. Jag vill också understryka att det här är ett beslut som är fattat av myndigheten. Det är Sidarutiner. När det framkommer misstanke om korruption eller i det här fallet något så allvarligt som att det ska ha förekommit terrorism är det rutin på myndigheten att pausa utbetalningar, ta emot utredningar och sedan se hur man går vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nödhjälpen till Gaza måste öka. Därför har vi skjutit till mer pengar till andra organisationer. Som jag nämnde i mitt anförande behöver vi sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitärt stöd inne i Gaza. Det behövs också ett eldupphör av humanitära skäl så att vi kan hindra död och lindra nöd. Det är oerhört viktigt.


Anf. 117 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! När världens näst största demokrati snart går till val tycker jag att det förtjänar en EU-politisk debatt under den utrikespolitiska debatten. Men när EU-ministern inte är här får Moderaterna, det parti hon tillhör, mina frågor.

Svensk EU-politik har man i decennier gjort upp om över partigränser och över blockgränser. Det har varit en styrka i svensk EU-politik att man, när man som minister åker till Bryssel för att förhandla för svensk räkning, har vetat att man har ett brett stöd över partigränser och blockgränser i Sveriges riksdag med sig i ryggen.

Vi socialdemokrater har flera gånger sträckt ut handen till regeringen för att säga att vi finns här om regeringen vill fortsätta denna goda tradition. Men det har varit kalla handen. I stället gör regeringen upp i mörka rum på Regeringskansliet med Sverigedemokraternas män.

Hur menar Moderaterna att det här är det som blir bäst för Sverige?


Anf. 118 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Tack för frågan! Jag delar inte den bild som presenterats. Regeringen vill ha ett ökat engagemang i EU, så som har sagts i den utrikespolitiska deklarationen i dag.

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Från regeringens sida har man varit tydlig med att om vi ska stärka svensk röst och svenskt inflytande i EU, vilket är oerhört viktigt, är det också viktigt att komma in tidigt i processer och att vara engagerad. Det är denna regering, och det avser den fortsatt att vara.

Regeringen har en väldigt framåtlutad position i EU-samarbetet och vill öka svenskt engagemang i dessa frågor. Det är viktigt att komma in tidigt i processer. Det är självklart bra med stora och breda överenskommelser, och jag har svårt att se att Jessika Roswall skulle tacka nej till att ha samtal med Socialdemokraterna. Man har samtal med alla partier och förankrar regeringens ståndpunkt i EU-nämnden, precis som brukligt.


Anf. 119 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det här är inte en bild som man inte kan dela, utan det här är fakta. Den svenska regeringen ger kalla handen och vägrar att räcka ut handen till Socialdemokraterna och göra upp brett över blockgränserna när det gäller den svenska EU-politiken. Jag tycker att det är dåligt. Det är dåligt för Sverige, och det är inte att ta ansvar för Sveriges bästa.

Det är en speciell dans, den här nya svenska EU-politiken med den regering som består av tre partier men som är den svagaste minoritetsregering vi någonsin har haft i Sverige. Ett parti, nämligen Socialdemokraterna, är ensamt större än minoritetsregeringen. Det är alltså en speciell dans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det finns en husse, som inte är Kristersson. Så länge moderater, kristdemokrater och liberaler gör som husse säger eller inte hotar husse får de springa lite fritt. Men så fort det är någonting som husse inte är nöjd med drar han i kopplet eller ger ett kommando, och då rättar sig regeringen in i ledet. Det är en väldigt speciell dans som pågår nu.

Jag tror att denna dans är dålig för Sverige. Det hade varit bättre om regeringen hade tagit den utsträckta handen från Socialdemokraterna och gjort upp brett om svensk EU-politik.


Anf. 120 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Det är att ta till vara Sveriges intressen i EU att ha en framåtlutad position och komma in tidigt i processer. Det är så man kan påverka på riktigt. Processer i EU tar väldigt lång tid, och om man kommer in mot slutet är möjligheterna att påverka betydligt mer begränsade än om man har en framåtlutad position och är med från början och låter Sverige ha en tydlig röst.

Det är också en prioriterad fråga för regeringen att öka antalet svenskar i EU-institutionerna. Också det är ett viktigt sätt att göra Sveriges röst starkare och att öka vårt inflytande i EU-samarbetet.

Det handlar helt enkelt om att se till att Sveriges röst hörs från början och att Sverige har en position tidigt i processerna så att vi kan påverka för Sveriges bästa. Det är en EU-politik som tar till vara Sveriges bästa.


Anf. 121 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Världen är mindre trygg nu än den har varit under flera decennier. För regeringen verkar det räcka med att gå med i Nato och att rusta det svenska försvaret.

Vi tror inte att det räcker. Vi tror att Sverige också måste fortsätta att arbeta för en fredlig och säker världsordning. Det är ett viktigt skäl för att satsa på det svenska biståndet, som sedan vår tid i regeringen är i världsklass.

En effektiv hunger- och fattigdomsbekämpning samt stöd till demokratirörelser och till dem som står upp för mänskliga rättigheter och jämställdhet är några av de viktigaste insatser vi kan göra för att undvika nya krig, hunger och flyktingkatastrofer.

Vi ser också att Ukraina måste vinna kriget mot Ryssland, och det är bra att Sverige tillsammans med övriga EU inte vacklar i sitt stöd och att Sverige är en stark röst. Men det behöver inte ske på bekostnad av utvecklingssamarbetet i resten av världen.

Jag skulle därför vilja fråga: Varför ser inte Moderaterna att ett fortsatt starkt utvecklingssamarbete med resten av världen också är viktigt för svensk säkerhet?


Anf. 122 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Att rusta försvaret och gå med i Nato handlar ju om att göra Sverige säkrare. I Janine Alms partikollega Jacob Risbergs anförande sa han att han önskade att han skulle kunna säga, fritt ur minnet: Älskade barn, det blev aldrig krig. Det är just för att föräldrar ska kunna säga så till sina barn som vi gör allt det här - rustar upp försvaret och går med i Nato. Det är för att det inte ska bli krig. Det är en rätt viktig aspekt att ha med i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad gäller utvecklingsbiståndet har regeringen slagit fast att det är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att säkerställa svenska intressen, fred och trygghet. Utvecklingsbiståndet är ett väldigt viktigt utrikespolitiskt verktyg.

Sverige har fortfarande ett enormt stort bistånd, och det måste vi fokusera och analysera bättre än vad man gjort tidigare, till exempel för mer säkerhet.


Anf. 123 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Min fråga handlade om varför Nato och upprustningen är det som Moderaterna oftast tar upp i debatten som det som ska göra oss säkrare. Varför tar Moderaterna inte i stället upp till exempel fredsarbete eller stöd till civilsamhället som jobbar med fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling? Varför ser man inte längre att stärkande av svaga samhällen runt om i världen också är en prioritering för ökad svensk säkerhet?

Nato och upprustning i all ära, men man drar ändå ned på biståndet. Man drar ned på fredsarbetet. Man drar ned på det som skulle göra världen säkrare i ett större perspektiv. Det var det min fråga gällde.

Jag tar den igen: Hur kommer det sig att Moderaterna inte ser detta?


Anf. 124 Magdalena Thuresson (M)

Fru talman! Det Janine Alm Ericson säger stämmer helt enkelt inte. Det står tydligt i regeringens budget för utgiftsområde 7 att detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen. Det stämmer heller inte att biståndet minskar. Det regeringen har gjort är att ändra budgeteringsprincipen för biståndet. Vi står inte längre bakom att det varje år ska vara kopplat till en viss andel av bni utan har i stället en ram.

Tittar man på hur mycket pengar Sverige lägger på bistånd de tre år under vilka vi kommit överens om denna ram, 56 miljarder årligen, och hur mycket pengar Sverige lade på bistånd de tre åren innan kan man se att biståndet ökar.

Det här är viktiga frågor, Janine. Detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen, enligt regeringen, och biståndet ökar faktiskt de kommande åren. Vi står dock inte längre bakom principen att biståndet ska öka automatiskt år efter år kopplat till andel av bni. I stället har vi den här nya modellen med en ram.


Anf. 125 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Fru talman! I vårt närområde rasar kriget i Ukraina, och civilbefolkningen har drabbats hårt. Självklart ska vi fortsätta bistå det ukrainska folket på alla sätt - politiskt, humanitärt och militärt. Men vi får inte blunda för de konflikter som pågår i andra delar av världen. Jag tänker främst på kriget som rasar i Gaza.

Självklart fördömer vi Hamas blodiga angrepp på civila israeler den 7 oktober, men det rättfärdigar inte att Israel nu straffar hela den palestinska befolkningen i Gaza i något som alltmer liknar en massaker. Efter fyra månader av bombningar har tusentals skadats och dödats, varav hälften är barn. Majoriteten av befolkningen har tvångsförflyttats och lever nu i trånga, överfulla områden utan tillräcklig tillgång till vatten, mat och medicin. 2,2 miljoner människor står inför en svältkatastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Att i det här läget stoppa biståndet till UNRWA är djupt oansvarigt. UNRWA är den organisation som ser till att hjälpen når ut. Det finns ingen organisation som kan ta över UNRWA:s arbete. Det bekräftas av organisationerna själva. Det bekräftas även av Josep Borrell, EU:s höga representant. Gör om och gör rätt! Återuppta och stärk biståndet till UNRWA och Palestina! Men viktigast av allt: Agera med kraft för ett snabbt permanent eldupphör!

Att regeringen och Sverigedemokraterna redan tidigare övergett enprocentsmålet och sänkt biståndet i en tid när den extrema fattigdomen ökar och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast. Vänsterpartiet står upp för världens fattiga och avsätter fortfarande 1 procent av bni till biståndet.

I reformagendan kopplas biståndet i högre grad till att främja handel, investeringar och svenska företagsintressen. Kan handelspolitiken användas för att lyfta människor ur fattigdom är det naturligtvis välkommet. Behoven är dock som allra störst i fattiga eller konfliktdrabbade länder där affärsmöjligheterna för företag är små. Biståndet ska inte utgå från svenska affärsintressen utan från fattigdomsbekämpning och mottagarens behov.

Det är djupt oroande att biståndet minskar eller helt dras in till några av de fattigaste och mest utsatta människorna i världen i länder som Kambodja, Mali, Sydsudan och Burkina Faso. Särskilt allvarligt är att det väl fungerande demokratistödet till Kambodja dras in.

I Afghanistan är två tredjedelar av alla barn beroende av nödhjälp för att överleva. Allt fler barn tvingas arbeta i stället för att gå i skolan, och flickor drabbas särskilt hårt. I den här situationen väljer regeringen att kraftigt skära i biståndet till Afghanistan. Det är allvarligt. Detta gör man också trots att det finns organisationer på plats som kan göra skillnad och till exempel bidra till att ge flickor en säker skolgång, som Rädda Barnen, Svenska Afghanistankommittén och Unicef.

Regeringen har utlovat en utökning av klimatbiståndet, men det är oklart hur den ska gå till och vilka som kommer att få ta del av biståndet. Sverige kan visa internationellt ledarskap för en rättvis global omställning genom att gå före nationellt, genom att lyfta klimatet till en utrikespolitisk prioritering och genom att öka miljö- och klimatbiståndet till de mest utsatta länderna och grupperna.

Jämställdhet är en nyckelfaktor för utveckling. Tyvärr ökar förtrycket mot flickor och kvinnor samt hbtqi-personer globalt. Många flickor kom inte tillbaka till skolan efter pandemin. Våld, barnäktenskap och tonårsgraviditeter ökar. Utbildning och hälsovård men även tillgång till sanitet och rent vatten är viktiga jämställdhetsfrågor, samt att ha ett intersektionellt perspektiv. FN-rapporter varnar för att vi är långt från att nå de globala målen för jämställdhet.

I detta läge måste jämställdhetsagendan genomsyra alla delar av utrikespolitiken. Det är därför allvarligt att den feministiska utrikespolitiken skrotats och att stödet till UN Women halverats. Vänsterpartiet anser att hälften av biståndet ska gå till flickor och kvinnor samt 10 procent öronmärkas för SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I Iran har förtrycket ökat efter de landsomfattande protester som utbröt efter mordet på den kurdiska kvinnan Jina Mahsa Amini. Tusentals oliktänkande har arresterats. Ingen annanstans i världen avrättades så många under förra året som i Iran, över 700.

Sverige måste fortsätta stå upp för kvinno- och demokratikämparna i Iran. Sverige måste agera med kraft för att terrorstämpla revolutionsgardet. Sverige måste också göra allt för att Nobelpristagaren Narges Mohammadi och övriga politiska fångar ska friges, inklusive de fängslade svenskarna Ahmadreza Djalali och Johan Floderus.

I 49 år har Marockos illegala ockupation av Västsahara tillåtits fortgå, en ockupation som strider mot folkrätten, FN:s vilja och den internationella domstolen i Haag. I samband med Marockos anfallskrig tvingades en stor del av västsaharierna på flykt till flyktingläger i Saharas öken, där de fortfarande lever under mycket svåra omständigheter. 90 procent lider av matbrist och vart tionde barn av akut undernäring. Behovet av bistånd är akut. De västsaharier som bor kvar i landet utsätts för ständiga trakasserier och förföljelse.

Situationen har förvärrats efter att vapenvilan bröts av Marocko i november 2020. Denna vapenvila slöts 1990 efter att parterna, det vill säga Polisario och Marocko, kommit överens om att hålla en folkomröstning om landets självständighet - en folkomröstning som ännu inte ägt rum på grund av Marockos sabotage. Världssamfundet har misslyckats med sitt uppdrag, och Marockos ockupation och plundring av landets råvaror kan fortgå.

Det är hög tid att FN och EU börjar ställa krav på Marocko om att acceptera folkomröstningen och att EU lyssnar på sin egen domstol och slutar ingå avtal som innefattar det ockuperade Västsahara och på det sättet legitimerar ockupationen. Sverige måste agera för att FN-sändebudet de Mistura får möjlighet att utan förhinder utföra sitt uppdrag för att garantera Västsaharas rätt till självständighet och frihet. Sverige kan också bidra till en lösning genom att erkänna den västsahariska staten enligt riksdagens beslut från 2012.

(Applåder)


Anf. 126 Katarina Tolgfors (M)

Fru talman! Jag ska börja med något positivt. Jag ska ge ledamoten Johnsson Fornarve en upplysning. I den skrift som jag nu visar för kammarens ledamöter sammanfattas regeringens biståndsagenda. Här finns ett eget kapitel om det klimatbistånd som regeringen satsar på men också ett eget kapitel om de satsningar man gör genom biståndet och som riktas mot flickor och kvinnor i världen. Det är läsning som du, Lotta Johnsson Fornarve, kan ägna dig åt om kvällen. Du ska få denna av mig.

Fru talman! Det finns något som oroar mig. Den