Sök

EU har tillträtt 2019 års Haagkonvention, vilket innebär att Sverige kommer att erkänna och verkställa privaträttsliga domar som har meddelats av en domstol i en annan stat som också är ansluten till konventionen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med sådana kompletterande bestämmelser i nationell rätt som behövs för att konventionen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

De nya kompletterande reglerna börjar att gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.

En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.

Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2023-05-09

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till 70 förslag om konsumenträtt i motioner från den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, köp av levande djur, snabblån, resegarantisystemet, konsumentvägledning och märkningsfrågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

25

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 102 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.

Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 146 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för kollektivtrafikresenärer och järnvägstrafik.

EU har infört en ny tågpassagerarförordning som innehåller grundläggande regler om transportavtalet, information och biljetter. Med anledning av den nya tågpassagerarförordningen föreslår regeringen dels ett undantag från resenärens rätt till prisavdrag om en försening beror på en extraordinär händelse. Exempelvis extrema väderleksförhållanden eller en större folkhälsokris. Dels föreslås att järnvägstrafik som bedrivs för historiska ändamål eller turism ska undantas från tågpassagerarförordningen.

De nya reglerna börjar gälla 7 juni 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Konsumentverkets tillsyn över näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor.

Riksrevisionen bedömer att tillsynen i huvudsak har utförts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Konsumentverket har inlett förbättringsarbeten som rör flera av de brister som finns idag.

Regeringen har rekommenderats av Riksrevisionen att överväga att komplettera indikatorn för att bedöma resultatet av Konsumentverkets tillsyn med bland annat ytterligare indikatorer.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 redovisat en kompletterande indikator i form av andelen domar där Konsumentombudsmannen helt eller delvis har fått rätt. Regeringen bedömer att detta tillsammans med regeringens redogörelse för vissa andra insatser för att förbättra tillsynen ger en ändamålsenlig bild av resultatet.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidta åtgärder för en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. För den part som har det sämst ställt ekonomiskt har det vanligtvis mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs. Ofta drar dock den ena parten fördel av att bodelningen drar ut på tiden, vilket har konstaterats i en utredning.

Riksdagen noterar att regeringen ska börja kartlägga hur stort problemet med utdragna bodelningsprocesser är. Riksdagen ser positivt på detta, och menar att det är hög tid att regeringen går vidare med frågan. Bland annat bör regeringen se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelning ska vara klar.

Tillkännagivandet bygger på flera förslag i motioner, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Totalt har riksdagen behandlat cirka 130 förslag i olika familjerättsliga frågor, som även handlar om bland annat den rättsliga regleringen av föräldraskap, betänketid vid äktenskapsskillnad och olika frågor om vårdnad. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

31

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 129 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner som gäller hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyrköpsystem från den allmänna motionstiden 2022, med hänvisning till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen i motionerna handlar om ändringar i hyreslagen vad gäller systemet för hyressättning, presumtionshyror, skyddet för hyresgäster vid renoveringar, vräkning av barnfamiljer och utökade möjligheter att säga upp hyreskontrakt vid kriminell verksamhet.

Andra förslag i motioner gäller bostadsrätter, ändringar i bostadsrättslagen, stärkt skydd för bostadrättshavare, ombildning till bostadsrätt och införande av ett bostadsrättsregister.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

23

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

23

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden av regleringen för tidsbegränsat bygglov för nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder. Den här typen av bygglov får ges bland annat utan prövning av om behovet av åtgärden är tillfälligt. Lagändringen innebär att giltighetstiden för regleringen av dessa typer av bygglov förlängs till den 1 maj 2028.

Syftet med lagändringarna är att det ska vara fortsatt möjligt med tidsbegränsade bygglov för bostäder med hänsyn till att behovet av bostäder är stort och inte kan tillgodoses fullt ut genom ordinarie plan- och byggprocesser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Lagändringarna innebär att definitionen av lantbruksegendom utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering.

Ett av syftena med jordförvärvslagen är att behålla balansen i markinnehav mellan enskilda personer och juridiska personer när det gäller lantbruksegendomar. Därför krävs ett så kallat förvärvstillstånd när juridiska personer som till exempel ett företag vill förvärva en lantbruksfastighet.

Den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har i några uppmärksammade fall medfört att juridiska personer har kunnat förvärva egendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Det är därför som regeringen tycker att reglerna bör ändras.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 15 april 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 7 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08