Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet

Debatt om förslag 22 juni 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 43 Karin Enström (M)

Herr ålderspresident! Jag kommer här, i egenskap av KU:s ordförande, att kort redogöra för detta utlåtande, som ett enigt KU har kommit fram till.

Varför tar vi upp tid denna sista dag med ett subsidiaritetsprövningsärende? Jo, vi i utskottet tycker att frågor om val är av så pass stor betydelse att det är viktigt att vi belyser frågan i kammaren, men det blir ingen debatt.

Herr ålderspresident! Ärendet gäller ett förslag från Europaparlamentet. Enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen ska riksdagen pröva om ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Principen används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Avsikten är att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Tanken med detta är att beslutet ska fattas på den politiska nivå där man kan ta det mest effektiva beslutet och så nära medborgarna som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till rådets för-ordning om allmänna direkta val av leda-möter av Europa-parlamentet

Enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen ska ett utskott - i det här fallet konstitutionsutskottet - om det anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämna ett utlåtande till kammaren med ett förslag till ett motiverat yttrande som ska lämnas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. I det här ärendet har KU bedömt att flera delar i förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och vi har därför lämnat ett motiverat yttrande med våra invändningar.

Jag tänkte kort gå in på vad förslaget gäller och vilka slutsatser vi dragit.

Förslaget innebär att det ska införas en mer enhetlig europeisk valordning för direkta val av ledamöter till Europaparlamentet. För att åstadkomma detta ska ett större antal gemensamma regler införas, bland annat rörande valbarhet, röstlängder, valkretsar, principer för att välja ut kandidater samt valkampanjer.

Sammantaget anser utskottet alltså att förslaget i flera avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar att målen för flera av de föreslagna åtgärderna bättre kan uppnås av medlemsstaterna.

Grundläggande bestämmelser om val till Europaparlamentet finns i valrättsakten från 1976. Grundtanken med regleringen är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som nationella val och att formerna för genomförandet därför måste kunna få skilja sig åt mellan olika medlemsländer. Utskottet anser att det exempelvis inte finns skäl att på EU-nivå bestämma över de politiska partiernas inre liv, det vill säga hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period.

En sådan reglering bedömer utskottet kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

KU bedömer att konsekvenserna av ett införande av en mer detaljerad reglering av formerna för Europaparlamentsvalet på unionsnivå i stället för de åsyftade effekterna faktiskt kan leda till ett minskat förtroende och ett lägre valdeltagande.

Herr ålderspresident! Värt att nämna är också att utskottet 2015 subsidiaritetsprövade ett liknande förslag från Europarlamentet. Även den gången konstaterade utskottet att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen.

I vårt motiverade yttrande lyfter vi också att det i samband med att förslaget sändes över till riksdagen inte lämnades någon information om att förfarandet hade inletts eller att riksdagen hade möjlighet att inom åtta veckor lämna ett motiverat yttrande. Med anledning av det konstaterar KU i sitt yttrande att frånvaron av den typen av information riskerar att leda till en osäkerhet om huruvida ett utkast omfattas av bestämmelserna om subsidiaritetsprövning eller inte.

Herr ålderspresident! Med detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

I anförandet instämde Erik Ottoson (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till rådets för-ordning om allmänna direkta val av leda-möter av Europa-parlamentet

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut

Kritik mot EU-förslag om regler vid EU-parlamentsval (KU45)

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period - en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.