Forskning

Betänkande 2022/23:UbU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om forskning (UbU11)

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits.

Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 44

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-25
Justering: 2023-06-01
Trycklov: 2023-06-02
Reservationer: 20
Betänkande 2022/23:UbU11

Alla beredningar i utskottet

2023-04-18, 2023-04-25, 2023-05-25

Nej till motioner om forskning (UbU11)

Utbildningsutskottet har behandlat cirka 80 förslag om forskning i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till samtliga förslag, bland annat med anledning av att arbete pågår eller att åtgärder redan vidtagits.

Förslagen handlar exempelvis om fördelning av forskningsmedel, forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-07
Debatt i kammaren: 2023-06-08
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:UbU11, Forskning

Debatt om förslag 2022/23:UbU11

Webb-tv: Forskning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 21 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Detta är en speciell dag i riksdagen, nämligen den årliga forskningsdagen. Och det är då väl att vi också debatterar vårt betänkande om forskning denna dag.

I utskottet har vi under förmiddagen fått lyssna på bland annat en professor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet och även en professor i kognitiv neurovetenskap från Karolinska institutet, vilket har varit otroligt värdefullt. Jag tror att alla inom politiken känner hur otroligt viktigt det är att lyssna till forskningen och ta del av den expertis som finns. Detta gäller förstås hela samhället.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är ett fantastiskt land om vi tittar på vad som har åstadkommits historiskt på utbildnings- och vetenskapsområdet. Sverige är en forskarnation. Det finns starka lärosäten, och de har bidragit oerhört mycket till utvecklingen, inte bara i vårt eget land utan i hela världen, med innovationer, uppfinningar och forskning, som ligger till grund för stora, omfattande och viktiga landvinningar inom medicin, teknik, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Och vi ska förstås fortsätta att göra detta. Många av de stora samhällsutmaningar som vi nu står inför, inte minst klimatfrågan, kommer också att kräva mer kunskap och forskning för att vi ska kunna lösa dem.

Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frigörelse och frihet. Forskningen kommer hela samhället till del, men den är ingenting utan sina forskare. Det är personer som investerar en enorm mängd tid och tankemöda i att fördjupa sig i ofta specifika, snäva och nördiga frågor för att hela tiden öka sin egen kunskap och bidra till allas ökade välbefinnande.

Forskningen är också viktig för att vi ska bli mer resistenta mot konspirationsteorier, desinformation, självutnämnda experter och lycksökare i största allmänhet. Kunskap stärker samhällets motståndskraft. En välutbildad folkmassa, herr talman, blir mycket svårare för en extremist att hetsa igång. En grupp som är välutbildad blir svårare för en demagog att manipulera och lura med enkla lösningar. Forskningen spelar en enormt viktig roll för att stärka, skydda och utveckla vår frihet och demokrati. Det är förstås en väsentlig skillnad mellan vad i stort sett hela vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar allt djupare i frågor och tar fram klimatrapporter och klimatpaneler, eller vaccin mot corona, jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt och kolla på klipp på Youtube.

Regeringen och riksdagen har höga ambitioner för forskningen i Sverige. Nästa höst kommer den forskningspolitiska propositionen - forskningsproppen kallad på politikerspråk - och då tar vi ytterligare steg för att långsiktigt stärka högre utbildning, forskning och innovationskraft för Sverige. Inte minst handlar detta om att stärka kvalitet och excellens, vilket också har haft ett stort stöd i utbildningsutskottets olika betänkanden. Detta är otroligt viktigt för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden så att vårt välstånd kan öka.

Herr talman! Bildning, kunskap, innovationer och forskning behöver näring för att växa. Det är därför vi som politiker har ett stort ansvar att säkerställa både resurser och goda förutsättningar för akademin i sin helhet. Högskolor och universitet ska självfallet alltid fokusera på det som har betydelse, till exempel när man tillsätter tjänster - meriter, kompetens och akademisk expertis.

Det varken ska eller får finnas dörrar inom akademin eller in till akademin som stänger ute individer på grund av exempelvis kön. Därför nämner vi också i betänkandet att regeringen har beslutat att även i fortsättningen ge berörd myndighet i uppdrag att stödja lärosätena i arbetet med jämställdhetsintegrering även under 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Som liberal är jag också särskilt stolt över att frågan om forskning om kvinnors hälsa har uppmärksammats i regeringens propositioner. Vad gäller budgeten för det här året kan vi konstatera att det tack vare detta också har tillkommit en förlängning och även en förstärkning av satsningen på forskning om inte minst kvinnors hälsa.

(Applåder)


Anf. 22 Mats Wiking (S)

Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande om forskning. Jag ställer mig givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 2.

Att forskare fritt kan välja forskningsområde och forskningsmetod samt fritt kan publicera forskningens resultat är grundläggande för forskningens kvalitet och för en fungerande demokrati. Forskningspolitiken har också ett ansvar för att rikta resurser till att lösa angelägna samhällsproblem och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, men den måste samtidigt ge goda förutsättningar för fritt kunskapssökande. Grundläggande är att politiker eller politiska partier aldrig får styra över forskningens resultat eller vilka metoder som ska användas eller utöva påtryckningar mot enskilda forskare.

Sverige ska såväl nationellt som internationellt värna forskningens frihet och främja öppen vetenskap. Att värna forskningens frihet är särskilt viktigt i en tid av faktaresistens och hot och hat mot forskare.

Herr talman! Med detta sagt går det inte heller att undvika att nämna regeringens ingrepp i tillsättningen av styrelser för våra lärosäten. Sveriges lärosäten är skarpa i sin kritik mot regeringen och ser regeringens agerande som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens. Vi socialdemokrater har fullt förtroende för tillsättningen av lärosätenas styrelser, och vi menar att den akademiska friheten ska råda även här.

Herr talman! En rapport från 2022 som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, gjort visar att fler forskare och universitetslärare upplever ett allt hårdare klimat vid våra lärosäten. I rapporten beskrivs mer hat och hot från studenter och kollegor, och de tillfrågade säger att de därför undviker att uttala sig om känsliga ämnesområden och frågor. Rapporten visar också att det är kvinnor som utsätts för de flesta hoten och att förövaren är känd av den som utsätts.

Resultaten visar också att de flesta hoten kommer inifrån akademin, och det gör problemet extra stort. Vi riskerar att samhällsdebatten tas över av dem som är mest högljudda och hårdhudade. Här behöver akademin samhällets och politikens stöd för att kunna vara fri och obunden och inte känna sig begränsad vad gäller vad som får sägas och uttryckas.

Herr talman! Forskningen har under lång tid präglats av osäkra anställningar. Detta debatterar vi ständigt. Vi kan se att nästan var tredje forskare i dag är anställd på viss tid. Så kan det inte se ut. Vi socialdemokrater stärkte därför under förra mandatperioden forskningsbudgeten, och vi gjorde det bland annat för att långsiktigt skapa tryggare anställningar för en stor grupp av våra forskare. Detta är även viktigt ur ett jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv. Osäkra anställningar och bristfällig arbetsmiljö försvårar särskilt för kvinnor som vill satsa på en akademisk karriär. Dessutom utsätts kvinnor oftare än män för sexuella trakasserier i högskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! I en studie från Vetenskapsrådet baserad på närmare 39 000 enkäter har studenter, doktorander, forskare och övrig personal svarat på frågor om arbetsmiljön och sexuella trakasserier. Studien visar att det vi kallar icke önskvärd sexuell uppmärksamhet, exempelvis frågor om privatliv eller blickar, i högre grad drabbar kvinnor och främst doktorander. Man ser också att många kvinnor riskerar att lämna högskolan på grund av en pressad arbetssituation och svårigheten att kombinera akademisk karriär med familjeliv och arbete. Här har våra lärosäten en resa att göra när det gäller jämställdhet och arbetsmiljöansvar.

Herr talman! Behovet av utökade investeringar av medel för forskning är stort. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att fortsätta investera långsiktigt i forskningen och höja de statliga forskningsanslagen. Under förra mandatperioden genomförde den S-ledda regeringen en nivåhöjning av de statliga medlen till forskning med 3,75 miljarder under perioden 2021-2024.

Forsknings- och innovationspropositionen innehöll också satsningar på forskning inom klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Det är insatser som stärker Sverige i den internationella konkurrensen.

Herr talman! Sverige behöver också en särskild satsning på forskningsinfrastruktur som kan användas av forskningen men även av industrin. Det behövs en översyn av den statliga forskningsfinansieringen för att säkerställa att myndighetsorganisationen effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet. Den måste vara tydligt anpassad till samhällsutvecklingen och främja nationella och globala samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför den 1 juni 2022 en statlig utredning med uppgift att göra en sådan översyn.

Herr talman! Rymdfrågorna blir allt viktigare för Europa och här i Sverige. Vårt geografiska läge, vårt tekniska och vetenskapliga kunnande och redan existerande infrastruktur ger oss en unik möjlighet att tillhöra de ledande länderna på rymdområdet.

Rymdforskning har i dag stor betydelse för samhällsviktiga frågor som ekonomi, säkerhetspolitik och klimatarbete. För att kunna reglera detta viktiga arbete behöver vi anta en ny rymdlag. Det är ett arbete som påbörjades under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Regeringen bör skyndsamt lämna ett sådant förslag till riksdagen. Samtidigt finns det ett stort behov av att stärka resurserna för både rymdforskning och ett nationellt satellitprogram.

Herr talman! Sist men inte minst vill jag påpeka att den polarforskning som bedrivs genom isbrytaren och forskningsfartyget Oden är oerhört viktig för att öka kunskaperna om klimatförändringarna och de säkerhetspolitiskt viktiga polartrakterna.

Ett polarforskningsfartyg är en viktig resurs för Sverige och vår attraktivitet som samarbetspartner. Nu när Odens dagar är räknade behövs ett nytt polarforskningsfartyg som skulle befästa Sveriges ställning som ett ledande land inom polarforskningen.

(Applåder)


Anf. 23 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är många motioner och yrkanden, och vi vet att det finns ett stort intresse. Men vi avstyrker de förslagen, och jag yrkar bifall till utskottets hela förslag i betänkandet.

Som min kollega Fredrik Malm berättade har vi i riksdagen i dag haft en forskningsdag. Det har varit oerhört intressant. För oss i utbildningsutskottet handlar det förstås om utbildning, inlärning och hjärnans utveckling. Det är väldigt spännande.

Vi var i andrakammarsalen. Den var fullsatt med forskare och politiker som ville tala om att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning. Det var oerhört intressant. Det är extra roligt att nu fortsätta att debattera forskning, eftersom forskning är ett av våra mest spännande områden.

Under Sveriges EU-ordförandeskap har jag de senaste månaderna varit med på två olika seminarier som var väldigt spännande, med deltagare från hela EU.

Det ena seminariet handlade om vetenskap och allmänhet. Det handlar om att få ut information till befolkningen så att man kan använda forskningen och förstår att forskningen är väldigt viktig. Vi hade en bred diskussion om hur man gör i Europa och hur till exempel politiker möter allmänheten. Man var väldigt intresserad av vårt nätverk här i riksdagen, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Det är ett väldigt bra sätt att mötas och diskutera sådana viktiga frågor.

Det andra seminariet handlade om AI och medicinsk forskning. Vi vet att den medicinska forskningen har revolutionerats med hjälp av AI. Vi ser hur vi nu kan behandla sjukdomar på ett helt annat sätt. Vi ser nya möjligheter inom forskningen om hälso- och sjukvård.

Vi kan göra tydligare avbildningar genom till exempel röntgen med digitala versioner av våra röntgenapparater. Vi kan underlätta analys av medicinska data, påskynda läkemedelsutveckling och även precisionsmedicin. Det är oerhört viktigt. Vi kan använda AI på många bra sätt.

Det är också viktigt att alltid ha med etik för AI. Det är inte alltid det fungerar på bästa sätt. Men vi ska alltid ha med det som möjligheter. AI innebär också att många möjligheter finns inom teknik och bil- och flygindustrin. Det händer väldigt mycket nu, och det går väldigt fort.

Det finns något som heter Chat GTP, som säkert alla känner igen. Här finns många diskussioner. Är det en möjlighet? Är det bara något skrämmande, eller kan det vara en fluga? Det är viktigt att de etiska aspekterna alltid kommer med och också det kritiska tänkandet.

Jag gick in och ställde en fråga till Chat GTP om vad som är viktigt med forskning. Det kom upp väldigt mycket. Jag ska läsa upp en liten sammanfattning.

Det står: Sammanfattningsvis är forskning viktig för att främja kunskap, lösa problem, främja innovation, stödja utbildning och bidra till välgrundade beslut och politiska åtgärder. Genom forskning kan vi sträva efter att förstå världen bättre och arbeta mot en bättre framtid.

Det är en ganska bra sammanfattning, får man nog säga. Jag kan nästan säga att jag inte skulle ha kunnat göra det bättre själv, men det kan jag givetvis. Man får ändå vara väldigt nöjd med att Chat GTP är väldigt läraktig. Machine learning handlar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Precis som Fredrik Malm nämnde gör vi under varje mandatperiod en forskningspolitisk proposition. Den förra kom i december 2020. Nu ser vi fram mot den nya forskningspolitiska propositionen under 2024.

Arbetet med den har påbörjats. Många är redan nu ivriga och kommer med remissvar innan remissen har gått ut. De vill vara med och tala om hur man ska förbättra och påverka forskningen och underlätta styrningen. Väldigt många remissvar kommer att komma in. Det är nästan ett hundratal remissinstanser.

Moderaternas och regeringens fokus ligger på excellens, internationalisering och innovation. Det ska bli jättespännande att jobba med det. Om ett drygt år står vi förhoppningsvis här med en väldigt bra forskningsproposition.

Herr talman! Sverige har ett väldigt gott rykte när det gäller forskningens höga kvalitet. Det ska vi förstås behålla. Men konkurrensen är väldigt stor globalt. Vi måste kämpa mycket för att hålla kvar vår excellens och kvalitet.

Därför måste vi också prioritera när vi satsar på forskning. Vi måste se vad det finns för framstående miljöer och forskningsområden. Det gäller strategiska mål inom till exempel teknikområdet.

Herr talman! Utrikesutskottets ledamöter talade här precis innan om vapenexport och även vapenforskning. Tyvärr har Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina gjort att intresset för forskning inom försvarsindustrin har ökat väldigt mycket.

Även rymdforskningen är också väldigt aktuell. Det gäller inom miljöarbetet men även inom försvarsforskning. Det är också två områden som regeringen prioriterar.

Herr talman! Efter budgetbeslut 2022 har forskningsfinansiärerna fått i uppdrag att i samråd med lärosäten arbeta med utvecklingen av en finansieringsmodell för att få en mer kvalitetsfinansierad fördelning av forskningsanslag. Det är väldigt viktigt hur forskningsanslagen fördelas. Det är någonting vi har jobbat väldigt mycket med. Regeringen vill se över den statliga finansieringen av extern forskning. Det är viktigt att den stöder forskning och även innovation som är av hög kvalitet men också är anpassad till samhällsutvecklingen.

Nationella samarbeten ska förbättras, men också internationella samarbeten måste kunna fungera väl. Det är också prioriterat att det ska vara en god tillgång till forskningsinfrastruktur.

Det finns också finansiärer inom EU. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är en väldigt viktig del av forskningsfinansieringen. Det finns också stiftelser som finansierar forskning. Inom humaniora finns till exempel Riksbankens Jubileumsfond. Inom det privata finns till exempel Cancerfonden som arbetar för cancerforskning.

Herr talman! Trots att det finns många finansiärer och mycket forskning av hög kvalitet ser vi en minskande andel svenska forskare. Svenska forskare kommer inte som doktorander. De stannar inte kvar efter sin högskole- eller universitetsutbildning.

Ibland säger de att det tar för lång tid. Det är för osäker ekonomi. Näringslivet ser inte nyttan med att de har disputerat. Det måste vi förstås ändra på om vi vill behålla forskningen och ha duktiga svenska forskare i Sverige som också kommer ut internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Moderaterna vill se ett ökat samarbete med akademin, kommunerna och näringslivet. Det är oerhört viktigt. Vi måste underlätta så att forskningen kommer ut i samhället, att teknik kan användas och kommersialiseras, så att man ser den riktiga nyttan av forskningen. Där har vi något viktigt att göra.

Moderaterna vill också skapa bättre forskningsvillkor för forskare så att de får en bra forskarmiljö som är mer ekonomiskt stabil och som ger dem möjligheter när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Herr talman! En viktig fråga är forskningens frihet. Den är som vi vet reglerad i grundlagen. Även i högskolelagen står det tydligt att den akademiska friheten ska värnas.

För att få till ytterligare förbättringar har UKÄ, Universitetskanslersämbetet, fått en ändring i sitt regleringsbrev om en fördjupning när det gäller hur man kan arbeta mer för att främja den akademiska forskningen.

Slutligen vill jag nämna etikprövningslagen, där en diskussion har förts här. Jag vet själv som forskare att det är ganska krångligt med ansökningar till Etikprövningsmyndigheten. Det är mycket som ska fyllas i, och det kan ta lång tid. Det viktiga är att den mänskliga integriteten inte kränks. Nu krävs etikprövningar också inom humaniora. Dessa tar lång tid för forskarna och minskar den akademiska friheten, och därför vill Moderaterna och regeringen se över Etikprövningsmyndigheten och hur dess arbete ska fungera.

Avslutningsvis nämnde Mats Wiking från Socialdemokraterna att han fortfarande är arg över hur man har gjort med styrelserna i lärosätena. Jag vill bara säga att Moderaterna och regeringen jobbar med att det ska bli mindre politisk styrning. Vi tycker att det är viktigt med professionell styrning av lärosätena.

(Applåder)

(forts. § 7)


Anf. 91 Mats Wiking (S)

Herr talman! Gällande forskningen skriver regeringen i sin budget för 2023 att Sverige hör till de världsledande länderna inom forskningen. Man skriver att konkurrensen är stenhård och att Sverige i högre grad behöver sätta vetenskaplig excellens först. Man vill ha större fokus på att bygga framstående forsknings- och innovationsmiljöer. Man tänker att fokus på svensk forsknings styrkeområden gör att lärosäten och näringsliv kan konkurrera med världens främsta vetenskaps- och innovationsmiljöer.

Man menar vidare att vi inte automatiskt får bättre forskning med en ökad forskningsvolym. Man vill satsa på framstående miljöer och forskningsområden, och man menar att Sverige måste våga göra prioriteringar så att vi kan bli bäst inom vissa strategiska områden. Men för att Sverige ska stå sig i konkurrensen behövs ett större fokus på styrkeområden inom forskningen.

När regeringen skriver att man borde satsa på excellent forskning utan att höja forskningsvolymen blir min fråga - och min oro - denna: Kommer regeringen att flytta över forskningsresurser från högskolor för att finansiera universitetens forskning?


Anf. 92 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack för frågan, Mats Wiking!

Precis som ledamoten tog upp måste man ibland göra prioriteringar när det gäller forskning. Vi har också många andra finansiärer - det är inte bara staten som finansierar forskning, utan som jag nämnde tidigare är det myndigheter, forskningsråd, stiftelser och privata finansiärer. Det finns alltså många som finansierar forskningen. Även EU gör det. Det är därför inte helt lätt att säga hur forskningen finansieras, utan det är ganska komplext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Nu har vi dock forskningspropositionen, som jag också talade om tidigare i dag. Tanken är att den ska gå igenom nästa år, och då får vi göra viktiga prioriteringar gällande hur vi ska finansiera. Jag kan alltså inte just nu lugna ledamoten gällande exakt hur pengarna kommer att fördelas, men självklart är det lika viktigt med högskoleforskning som med universitetsforskning. All forskning är såklart viktig, även om man ibland måste göra prioriteringar.

Jag ser därför att vi kommer att kunna satsa på mer excellens. Det är absolut det som är tanken. Ledamoten behöver alltså inte vara orolig över det.


Anf. 93 Mats Wiking (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater är också övertygade om att det behövs excellent forskning, men vi tror att det behövs en bredd för att få excellent forskning. Då är högskolorna också viktiga när det gäller att bedriva forskning.

Vi är ändå oroliga över att en eventuell omfördelning av forskningsanslagen behöver göras och att det skulle ta död på de små högskolornas utveckling. Den samverkan med det lokala näringslivet, kommunerna och det övriga närsamhället som bedrivs vid våra små högskolor - till exempel i Borås, Skövde och Trollhättan - betyder väldigt mycket. Det har betydelse för det lokala näringslivet, kommuner och regioner att det finns en samverkan och en innovationsvilja när det gäller att utveckla både företag och kommuner.

Jag känner inte att jag fick ett riktigt tydligt svar av ledamoten, så jag frågar igen: Kommer regeringen att dra ned på forskningsanslagen till de små högskolorna, till förmån för universiteten?


Anf. 94 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan. Jag tyckte att jag svarade på den tidigare: Just nu kan vi inte riktigt säga hur prioriteringen kommer att se ut.

Vi ser givetvis att det är jätteviktigt för både näringsliv och kommuner med forskning. Jag sa även i mitt anförande att det är otroligt viktigt. Vi ska ha samhällsnyttig forskning. Jag kan inte säga i dagsläget vilken prioritering vi kommer att göra, utan det kommer att visa sig i forskningsproppen. Där får alla vara med; det är nästan hundra remissinstanser som får lov att svara. Man ser även över våra forskningsråd för att se hur man ska kunna prioritera. Man gör helt enkelt analyser av var det är bäst att bedriva forskningen.

Det är dock jätteviktigt med den forskning som bedrivs nära industrin, till exempel.


Anf. 95 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Tack för anförandet, Marie-Louise Hänel Sandström! Mot slutet av det kom du lite kort in på detta med etikprövningsfrågor och den akademiska friheten med styrelsetillsättningarna. Jag vill lite grann vädra min oro kring det pågående arbetet kring etikprövningslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Redan i februari frågade jag utbildningsministern vad som var på gång, och då var svaret att det skulle komma någonting inom kort. Jag var precis beredd att fråga hur långt "inom kort" är när beskedet om utredningen kom. Min oro är dock att debatten kring detta kommer att tystna. Jag är nyfiken på hur det kommer sig att man inte har tagit tag i ändå ganska lågt hängande frukter på ett snabbare sätt.

Om jag har förstått det rätt kan denna debatt oss emellan granskas av en journalist men inte av en medie- och kommunikationsforskare eftersom uppgiften om den moderata ledamoten och den miljöpartistiska ledamoten är att betrakta som en integritetskänslig personuppgift. Det här något som vi har friskrivit oss från genom att kandidera i allmänna val.

Det vore verkligen ett viktigt komplement om det var lätt att beforska vad som händer i politikens hjärta. Kanske är inte Hänel Sandströms och mina debatter de mest intressanta, men det är ändå ett konkret exempel på ett hinder som finns. Jag tror att man ganska lätt hade kunnat avhjälpa det.

Jag ville vädra min oro, men jag har också en fråga. Vad kommer Moderaterna att göra för att hålla liv i samtalet och driva på i frågan?


Anf. 96 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan. Jag håller med om att den är jätteviktig. Jag tog upp den mot slutet. När jag såg att min talartid höll på att ta slut fick jag tala lite kort om Etikprövningsmyndigheten och etikprövningslagen.

Precis som ledamoten säger är det krångligt nu. Och vi politiker vill som sagt nästan bli granskade. Det är ju därför vi är politiker. Därför ska det här inte ställa till hinder.

Som det ser ut nu ställer det till hinder för forskare. Det tar tid från dem eftersom etikprövningen tar oerhört lång tid. Det går även ut över den akademiska friheten. Vi tycker absolut att detta ska påskyndas för att underlätta det hela.

Man ska skydda integriteten och skydda människor. Det är egentligen därför det här finns. Om till exempel samhällsforskning inte berörs tycker jag absolut att man ska underlätta för forskarna. Vi jagar på. Vi ingår ju i regeringen och jagar på utbildningsministern också så att det blir färdigt.


Anf. 97 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Hänel Sandström kommer in på den akademiska friheten. Jag skulle vilja veta vilka åtgärder Moderaterna vill vidta för att stärka den akademiska friheten. Jag menar inte "bara" forskningens frihet, som redan har ett ganska starkt skydd, utan jag tänker på hela den akademiska friheten för högre utbildning och organiseringen av högre utbildning och forskning.

Därmed kommer vi också in på styrelserna och hotet mot den akademiska friheten i detta avseende. Vi har alla hört utbildningsministern säga att förändringen inte innebär något hot mot den akademiska friheten eftersom det inte var avsikten. Men lärosätena har uppfattat det så. Det kan tyckas vara en fjuttig sak att göra en stor affär av att man halverar mandattiden vid något enstaka tillfälle, men detta är verkligen en fråga där djävulen sitter i detaljerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag påstår att regeringen beter sig naivt inför den förtroendeskada man har orsakat genom beslutet att förkorta mandattiden. Därför vill jag höra framåtsyftande förslag. Vad vill Moderaterna göra för att stärka den akademiska friheten?


Anf. 98 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan, som vi ju har diskuterat tidigare härifrån dessa båda talarstolar.

Akademisk frihet är absolut en viktig fråga. Det är därför Universitetskanslersämbetet har fått det uppdrag som jag tidigare nämnde om att se över att man arbetar med akademisk frihet på alla lärosäten. Man ska också titta på fallstudier för att se hur den akademiska friheten kan främja hela universitets- och högskolevärlden.

Vad gäller frågan om styrelserna har ju detta skett en gång tidigare - 2016 - när man gjorde om hur man skulle utse styrelserna. Sedan återgick det till tre år igen. Det är tanken nu också.

När vi har diskuterat detta har det framkommit att hotet finns kvar. Man är orolig för att det finns spionage på universitet och högskolor. Man ser till exempel att patent försvinner ut från våra högskolor på ett sätt som det inte var tänkt. Hotet är alltså reellt.

Det man kan säga som kritik, något som vi också instämmer i, är att det här kom plötsligt och utan någon bra information. Jag har talat med otroligt många rektorer på universitet och högskolor, och det har även ministern gjort. Han har också sagt att det kom hastigt men förklarat varför man har gjort så här. Det gick snabbt utan att man gav tillräcklig information, vilket man nu har försökt att reparera genom att ha många möten. Utbildningsministern är dessutom väldigt tillgänglig för att träffa alla rektorer som så önskar.

Jag tycker ändå att vi har gjort så gott vi har kunnat. Moderaternas syn är att när det kommer seriösa hot och vi får reda på det från flera instanser, bland annat Säpo och FOI, måste vi ta hand om och se vad vi kan göra för att minska dem. Men givetvis är tanken att det ska återgå till treåriga mandatperioder efter detta.


Anf. 99 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8 i betänkandet och vill också påpeka att vi har ett särskilt yttrande under punkt 2.

Dynamiten 1865, ångturbinen 1883, primusköket 1888, skiftnyckeln 1892, det sfäriska kullagret 1907, blixtlåset 1910, kylskåpet 1921, Tetra Pak 1944, respiratorn 1950, pacemakern 1958 och nu senast färggrafiken på datorskärmar av Håkan Lans är alla exempel på epokgörande svenska uppfinningar.

Dessa uppfinningar skvallrar om vilken stor uppfinnarnation Sverige en gång varit. Är vi det i dag? Jag skulle faktiskt tveka att skriva under på det. Vi har tappat någonting som vi en gång hade. Vad är det då vi har tappat? Det är svårt att ge ett enkelt svar på det, men jag ska ge mina funderingar om det.

Med det sagt står sig svensk forskning hyfsat väl även i dag. Jag är övertygad om att vi kommer att få fram mycket bra forskningsresultat även i framtiden.

Det går inte att bara utbilda fram Håkan Lans-typer. Jag tror att alla här förstår det. Men vi behöver lite mer av Lans anda i svensk forskning, lite mer av genier som bryter ny mark och som gör det av en inre drivkraft och ren nyfikenhet. Vår forskningsinfrastruktur måste kunna ta till vara och vårda framtida Håkan Lans och få ut det mesta av de naturbegåvningar vi ändå har och framför allt kommer att få. Jag hävdar att vi inte behöver fler forskare i vårt land, men vi behöver fler Håkan Lans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag läste för ett tag sedan om Linnéuniversitetet som sökte en professorstjänst i design och visuell kommunikation. Av annonstexten kunde vi läsa att normkritik, dekolonialism, queerteori samt teorier om posttillväxt skulle utgöra perspektiv för forskningen. Det är ju politiska preferenser man sätter upp för en forskartjänst. Detta är, mina vänner, politiskt styrd forskning. Det anser i alla fall jag.

Det här är raka motsatsen till den anda som jag tycker att Håkan Lans representerar. Att ställa sådana krav är ett säkert recept på att bedriva improduktiv forskning som inte leder till vare sig nyttiga eller varaktiga genombrott.

Jag tror att detta är en förklaring till att den långa listan på banbrytande uppfinningar har stannat av. Med det sagt har utvecklingen stannat av i fler västländer. Det kan ju också vara så att vi har plockat de lågt hängande frukterna.

Håkan Lans blev med tiden hedersdoktor vid Uppsala universitet. Det är en hederstitel han verkligen var värd, vilket man tyvärr inte kan säga om alla sådana hederstitlar.

Herr talman! Låt mig tala om sunt förnuft.

På morgonen onsdagen den 29 mars såg jag ett nyhetsinslag i SVT om att ett forskarlag hade utvecklat automatiska drönare som följer cyklister och lyser upp vägen åt dem. Detta skulle ersätta dyr gatubelysning. Hade Håkan Lans kunnat lanserat något sådant? Jag tror inte det. Varför inte? Jo, för att vi har en annan uppfinning - cykellyset - som blir betydligt billigare att använda. Man kan med fördel i dag sätta en lampa, redan uppfunnen av Thomas Edison, på sin cykel. I dag är dessa cykellampor lika starka som bilstrålkastare. Jag har en själv.

Jag tror att avsaknaden av just sunt förnuft är en annan orsak till att vår forskning har halkat efter internationellt sett.

Herr talman! Lennart Bengtsson, vår kanske främsta klimatforskare i Sverige, höll ett föredrag om klimatförändringarna vid Senioruniversitetet i Sollefteå, anordnat av Folkuniversitetet. Ingen av de seniora forskarna hade något att invända emot själva föreläsningen. Men efter föreläsningen vägrade Folkuniversitetet att betala för den, då Bengtsson sades ha en avvikande uppfattning i klimatfrågan.

Bengtsson har skrivit 270 vetenskapliga artiklar i ämnet, och han är citerad i IPCC:s senaste rapport. Han förvägrades alltså ersättning för att han hade en avvikande uppfattning gentemot den som Rockström så ofta får tillfälle att framföra i våra tunga medier. Rockström må ha rockstjärnestatus, åtminstone i SVT, men det var väl vetenskaplighet vi skulle prata om?

Det hela kokar ned till att samma människor som pratar sig hesa om akademisk frihet och forskningens frihet egentligen anser: Tyck som jag, annars blir du exkluderad eller åtminstone utan betalning!

Det här skvallrar om samma ofria tankevärld som under Copernicus tid. Erkänn att solen rör sig kring jorden - annars . Lennart Bengtsson får väl säga som Galileo Galilei sa 100 år efter Copernicus - dock rör hon sig - för att inte brännas på bål av dagens katolska kyrka. Snälla församling, kan vi inte ta ett steg framåt och återvända till upplysningstiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Vilka krav ska vi ställa på den konstnärliga forskningen, herr talman? Vi ställer ju krav på all annan forskning. Kan vi ens bedöma konstnärlig forskning? Oftast inte, skulle jag säga. Men ibland, vid sällsynta tillfällen, kan vi faktiskt det. Nu kan jag inte avhålla mig från att sparka in bollen i det öppna målet - med ett litet mått av vällust, måste jag erkänna.

För ett par månader sedan kunde vi läsa om att en docent i musikvetenskap vid Örebro universitet i sin forskning kommit fram till att misogyna män har en förkärlek för genren metal - jag hoppas att ni vet vad det är. Så här säger docenten i Expressenartikeln: "Pop har tydliga melodier som ska attrahera en så bred publik som möjligt medan metal ställer sig utanför det, kanske till och med lite utanför samhället." Journalisten som skrivit artikeln och refererar till docenten har tidigare uttalat sig om Yasin enligt följande: "Han kommer ut lite grann som en pappafeminist." Det är alltså samma Yasin som blivit dömd för kidnappningen av den nu mördade Einár.

Metal är misogynt, medan gangsterrap är lite pappafeministiskt - allt enligt musikforskningen, eller i alla fall skribenten. Man kan få misstanken att slutsatserna har mer att göra med de musikaliska preferenserna hos docenten och skribenten än med resultat av högkvalitativ forskning.

Herr talman! Jag skulle säga att detta är en bra bit ifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplighet - och vanligt sunt bondförnuft.

Till sist, herr talman: Vid sidan av vetenskaplighet och beprövad erfarenhet kanske vi också skulle lägga till sunt förnuft i högskolelagen.

(Applåder)


Anf. 100 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Forskningen, som vi nu debatterar, är en grundläggande del av vår demokrati men får aldrig tas för given. Forskningen har tagit oss dit där vi är i dag och är också avgörande för vart vi ska. Med forskningen ökar vi vårt kunskapskapital, får fram nya läkemedel och vacciner i pandemi- och kristider och genererar ny teknik som möjliggör det som vi aldrig trodde skulle bli möjligt.

Forskningens oberoende behöver vi alltid värna. Samtidigt kan politiken främja forskning på särskilt kunskapsfattiga områden där vi som land behöver bli bättre. Kristdemokraterna har till exempel länge pekat på behovet av nationella forskningsprogram för att stärka kvinnors och äldres hälsa och kärnkraftsforskningsprogram för att stärka energiförsörjningen.

Herr talman! Sverige är redan ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, men vi behöver kontinuerligt sträva efter att stärka vår position ytterligare. Att Sverige i dag placerar sig ganska väl på rankningslistorna är ett resultat av historiska investeringar i ny forskning och utveckling.

En tendens under de senaste åren som man bör vara lite vaksam på är dock att alltmer ägarskap av europeiska bolag har skiftat. Mycket svenskt och europeiskt ägarskap har blivit uppköpt av investerare utanför kontinenten. Det är på ett sätt naturligtvis bra, eftersom utländska investeringar driver på ekonomin och skapar fler jobbmöjligheter för svenskar. Men samtidigt finns det också en risk när en del strategiskt viktiga projekt inte stannar inom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Därför, herr talman, är det välkommet att regeringen har beslutat om ett granskningssystem som bland annat kommer att omfatta investeringar i företag vilka utvecklar teknik som bedöms vara särskilt viktig för Sveriges säkerhet - detta för att undvika de risker som finns med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Det har koppling till just forskning och utveckling av ny teknik.

Som ett led i det tror jag också, herr talman, att man behöver vara lite vaksam på vilka forskningsbolag som behöver extra uppmärksamhet för att spjutspetskunskapen ska stanna inom landet. Vi behöver veta vilka konkreta satsningar som behövs och vilka områden som ligger i riskzonen att påverkas av kunskapsflykt.

En annan del i att säkerställa att forskare stannar i Sverige handlar om att stärka akademin. Det saknas i dag tydliga och förutsägbara karriärvägar för forskare inom svensk akademi. Exempelvis är det oförsvarbart långa handläggningstider för uppehållstillstånd för utländska forskare. Det finns också brister gällande meriteringsanställningar och en problematik med stapling av tidsbegränsade anställningar. Dåliga förhållanden för forskare bidrar till kunskapsflykt från Sverige.

Herr talman! Kristdemokraterna värnar den höga standarden på svensk forskning. Genom att stärka förhållandena inom akademin och utreda vilka forskningsbolag som behöver stöd kan vi se till att kunskap bevaras i Sverige - för konkurrenskraftens skull, för den gröna omställningens skull och för Sverige som kunskapsnation.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 101 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Forskningen har en otroligt stor betydelse för Sverige som kunskapsnation och industrination men också för samhället och demokratiutvecklingen. Det är forskningen i alla dess former som hjälper oss att bemöta klimatkrisen och förstå samhället. Det är forskningen som pekar ut orättvisor, visar hur vi kan förbättra vården och utveckla utbildningen, ger förslag om nya ekonomiska system och mycket mer.

Vi har behov av att stärka den akademiska friheten, särskilt i dessa tider av kris och tillbakagång för demokratin. Då är det viktigt att våra forskare får förutsättningar för detta. Det innefattar inte bara att kunna välja vilket ämne man ska forska om, vilka metoder man ska använda och hur man ska publicera resultaten. Det är flera saker som påverkar forskares möjligheter till akademisk frihet.

Vi har universitet och högskolor som i dag jobbar underfinansierat. Några ser över hur de ska minska sina lärarledda timmar och lokaler. Forskare väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten och dess implikationer på vad man väljer att forska om och inte. Ekonomin är alltså A och O för den akademiska friheten och dessutom en faktor som påverkar var vi kommer att stå som samhälle i framtiden.

Herr talman! Jag nämnde tidigare tillbakagången för demokratin. Den är tyvärr inte bara ett fenomen här i Sverige, utan vi ser ett krympande demokratiskt utrymme i ganska stora delar av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Och hur påverkar det, eller kan det komma att påverka forskningen? Det kan påverka vilka områden forskare väljer att forska i, beroende på om de får stå ut med hat och hot eller om forskningen i vissa områden nedvärderas eller resultaten till och med ifrågasätts eller förminskas av till exempel politiken.

Vi har skräckexempel såsom Ungern där det har införts krav som gjort att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan på politiska kriterier och där man har begränsat möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet. Ändringarna avsåg att attackera genusstudier, hbtq-arbeten och så vidare. Den ungerska regeringen pekade på nationalism och säkerhet men ville egentligen attackera dessa frågor politiskt genom den akademiska friheten.

Jag menar inte att samma sak sker här i Sverige, men jag pekar på hur farligt det kan vara. Däremot har samhällsklimatet gjort att vissa frågor har blivit svårare att prata om, och där önskar jag att forskare kunde presentera resultat utan att utstå hat och hot.

Förutom den akademiska friheten väljer jag att lyfta jämställdhetsfrågan. Den är också en begränsande faktor för vårt samhälle. Det finns mycket att göra för att öka jämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor.

Sedan länge har vi ett forsknings- och högskolesamhälle där de flesta studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmodeller och där professorer till stor del är män och där män har lättare att avancera på positioner. Därför är det här arbetet ytterst viktigt.

Trots att kvinnor länge har varit i majoritet på grundutbildningen har män varit i majoritet på forskarutbildningen. Det finns olika skäl till det. Eftersom vi redan vet vilka skälen är och vi vet att det finns möjligheter att förbättra är detta någonting som vi faktiskt bör ta ansvar för.

Även anställningsformerna påverkar kvinnors möjligheter, och det måste vi också ha med i bilden. För så här kan vi inte ha det. Det är vår uppgift att arbeta för att motverka dessa skillnader.

Jag vill också lyfta frågan om djurförsök. För närvarande utsätts många djur för stort lidande vid genomförande av försök, och i en del fall även innan försöken genomförs. Förutom de djur som används för djurförsök finns också alla de djur som ska avla fram djuren till industrin och vilkas enda mål är att avla fram ett liv utan frihet.

EU:s försöksdjursdirektiv är mycket tydligt med att det slutliga målet för djurförsök är att ersätta alla försök på levande djur så snart det är vetenskapligt möjligt. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att Sverige antar en plan för att möjliggöra detta. Det finns länder som har påbörjat ett sådant arbete, till exempel Nederländerna. Vi behöver alltså inte hitta på nya grejer utan kan ta de exempel som finns och följa dem.

Slutligen tar jag med mig samtalet vi hade med forskarna på forskningsdagen som anordnades i riksdagen i dag. Många lyfte att samhället inte kan byggas i stuprör. Då tänker jag på framtiden. Vi behöver nya forskare som tar plats om tio år, men i dag hotas många elever i grundskolan av att man inte har tillräckligt med lärare. Vi kommer att se konsekvenser av detta för Sverige som kunskapsnation och innovationsnation om tio till tjugo år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag är glad att ledamoten Mats Wiking yrkade bifall till reservation 2, för då kan jag yrka bifall till reservation 9 om jämställdhet.


Anf. 102 Anders Ådahl (C)

Herr talman! I dag har vi samlats för att debattera och diskutera forskning. Få saker är så oändligt viktiga för vårt land som att vi har hög nivå och god kvalitet på forskning och högre utbildning. Det är så vi kan få mat på bordet i slutändan, och det är så vi bygger välstånd i Sverige.

Vi är ett litet exportberoende land och en kunskapsnation, så frågan om forskning är oerhört viktig. Låt oss också konstatera att högskola och universitet har tre uppdrag, nämligen forskning, utbildning och nyttiggörande. När regeringen och staten i sin budget sänder pengar till denna sektor i form av basmedel är det riktat mot utbildning och forskning men faktiskt inte mot nyttiggörande. Det finns ett slags grundtanke om att nyttiggörandet är en konsekvens av forskning. Jag tror att vi i Sverige som nation behöver se över och fundera på vad nyttiggörande faktiskt är. Det är både utbildningen och forskningen, och vi behöver ett system som bättre och klokare funderar runt nyttiggörande.

Centerpartiet har tre ambitioner när det kommer till forskningen. Den första gäller den akademiska friheten, som vi värnar och vill stärka. Det handlar om den individuella friheten att själv få söka frågorna och att forska på det man tycker är intressant och komma fram till resultat, helt fritt från näringsliv, politik eller ideologier. Det handlar också om den institutionella friheten, det vill säga att våra lärosäten är de som bäst kan bedöma och styra sin egen verksamhet. Detta har vi talat om tidigare i kammaren.

Centerpartiets andra ambition är att vi ska stärka kvaliteten på vår spets. Jag ska återkomma till det.

Den tredje ambitionen är att högre utbildning och forskning ska finnas närvarande i hela landet. Det finns både en poäng i fråga om kunskapsuppbyggande men också en regionalpolitisk poäng när det gäller att försörja regionala och lokala arbetsmarknader med kompetens och skicklighet. Därför behöver det finnas högskolor i hela landet.

Tillbaka till spetsen i forskning. Vi har ett finansieringssystem i dag som inte riktigt driver spets, om vi ska vara helt ärliga. Vi har basfinansiering och vi har konkurrensutsatta medel. Så långt ser det bra ut. Idén med basfinansieringen är att den ska användas till fri forskning. Men hur är det de facto?

För det första: Administrationen på universiteten äter upp basfinansieringen. Ju mer man vill direktstyra från politiken till sina myndighetshögskolor och ju mer det blir new public management, desto mer administration måste högskolorna ha. När man går bort från tillit och går mot new public management ökar administrationskostnaderna.

För det andra: Medfinansieringskrav äter upp basfinansiering. I dag när forskarna söker medel hos Energimyndigheten och andra finns det krav på medfinansiering som ska tas från basmedlen, och då försvinner pengar från den fria forskningen.

För det tredje: Akademiska hus äter upp basfinansiering. Enorma summor går för de flesta av landets lärosäten till hyror till Akademiska hus i stället för till forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

För det fjärde: Nyttiggörandeaktiviteter äter upp basfinansiering, eftersom de inte har ett eget finansieringsspår.

Basfinansieringen som var tänkt som den fria forskningens garant har alltså i stället blivit de svarta hålens fyllningsmassa. Det är inte riktigt klokt. Detta behöver vi utreda i Sverige. Kvar blir styrd forskning och i många stycken dessvärre medioker forskning.

Regeringen säger att man vill råda bot på svag spetskvalitet med riktade satsningar och ökad internationalisering. Jag skulle vilja kommentera det. I betänkandet kan man läsa att regeringen skriver: "Sverige är ett litet land och det är viktigt att våga göra prioriteringar så att Sverige i stället kan bli ett land som är världsbäst inom vissa strategiska områden där den fria forskarinitierade forskningen har en central plats."

I den allra sista delen finns det en motsägelse som är ganska intressant. Å ena sidan vill man från politikens sida styra forskningen mot vissa områden, och sedan säger man att där ska forskningen vara fri. Det är som ett kosläpp på våren där man säger till kossorna att det finns ett helt fält som ni ska få springa ut och beta i, men när kossorna sedan kommer ut är det en inhägnad på tio gånger tio meter som de får vara inom. Det är inte bra för kossorna, och det är inte bra för forskningen. Där behöver nog regeringen lite hjälp med att fundera på hur man kan stärka spetsen i svensk forskning.

Den andra ambitionen är ökad internationalisering. Professor emerita Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet kommenterade något om detta på Svenska Dagbladet Debatt på nationaldagen. Hon skrev: Internationell rekrytering kräver att Sverige framstår som ett attraktivt land för såväl unga forskarstuderande som etablerade forskare. Det räcker inte med att kunna erbjuda en högkvalitativ och stimulerande forskningsmiljö. Det gäller också att vara lockande för medföljande partner och inte minst för medföljande barn. Vad universitet och högskolor larmar om är i princip det motsatta: Sverige börjar framstå som ett skräckexempel i bemötandet av internationella forskare.

Det är inga goda nyheter att det är så det ser ut på universitet och högskolor. De har alltså svårt att locka internationella forskare för att det upplevs som att Sverige som land ger människor utifrån kalla handen. Mångkulturen i form av erfarenheter från olika forskartraditioner får alltså inte vara närvarande på svenska universitet och högskolor. Hur ska vi kunna bygga spets, och hur ska vi kunna bygga internationalisering när vi har en politisk kontext där man stänger ute människor från andra länder som vill komma och jobba i Sverige? Det är olyckligt.

Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 18 om innovationsstöd, där Centerpartiet ser att vi behöver arbeta mycket mer med området runt innovation, där man kan ta forskningsresultat vidare ut mot produkter och tjänster. Vi vill också stärka våra forskningsinstitut och våra inkubatorer.

(Applåder)


Anf. 103 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för anförandet! Jag förstår att det finns en oro när det talades om kosläpp och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Från Moderaternas och regeringens sida kommer vi givetvis att göra en stor översyn när det kommer till forskningspropositionen och om hur vi ska prioritera. Tyvärr måste man prioritera. Så är det med alla finanser; man måste prioritera.

Vi vill självklart också ha en bredd. Men för att få riktig spets handlar det kanske ändå om de områden där vi är duktigast, och det är därför vi vill satsa mer där. Men vi vill absolut se en bred forskning.


Anf. 104 Anders Ådahl (C)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tror att vi alla ser fram emot forskningspropositionen och det arbete som ska göras.

Jag hoppas personligen att utbildningsministern gärna vill se ett brett samarbete i detta arbete så att vi kan spela in våra olika synpunkter och använda de erfarenheter som finns i de olika partierna. Det tror jag skulle vara väldigt lyckligt.

Ja, man måste prioritera i forskning. Men min poäng var att om man å ena sidan vill styra och prioritera forskningen kan man inte å andra sidan prata om att forskningen ska vara fri. Man måste fundera på hur vi ska organisera svensk forskning så att vi både klarar av att prioritera mot starka miljöer och samtidigt ha en fri forskning.

Jag tror inte att Albert Einstein hade blivit så förtjust om någon hade sagt till honom: Du ska jobba med life science! Han ville ju själv klura lite grann på ljusets hastighet, massan, relativiteter och sådant där. Vi måste klara av att både prioritera mot styrkeområden för Sverige och behålla forskningen fri. Vi kan inte baka ihop de här två i ett och samma andetag.


Anf. 105 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för svaret! Jag var kanske lite diffus i frågan, men jag tycker ändå att jag fick ett bra svar.

Som jag sa tidigare måste vi självklart prioritera och se på vad som är samhällsnyttan med forskningen. Men vi vill givetvis ändå ha en nyfikenhetsstyrd forskning, för vi vet att det är det som leder fram till resultat. Anledningen till att vi talar om teknik, till exempel, är att det är ett område Sverige är väldigt duktigt på. Vi vill finnas kvar som världsledande där, och det är bra att kunna satsa på det. Sedan säger vi inte exakt hur det ska satsas, utan vi tror också att det är forskarna som vet hur man ska satsa och prioritera.

Vi vill se en bred forskning. Men vi vet också att man måste prioritera, och vi har sagt att det ska vara där vi kan hitta spets.


Anf. 106 Anders Ådahl (C)

Herr talman! Jag håller med om ambitionen, men det är bara det att med en sådan ambition måste man fundera på hur den svenska forskningen, universiteten och högskolorna i så fall ska vara organiserade.

Vi kan snegla på andra länder som Tyskland, där man jobbar med Universität och Fachschule och har stora institut som Max Planck-institut och sådana ställen. Där har man delat upp den fria och den styrda forskningen på olika ställen, för man har förstått att kulturen är väsentligen olika när man ska göra satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag kan förstå att politiken kan behöva peka med hela handen och välja ut prioriterade områden. Det kan man behöva göra, men samtidigt driver inte det den nyfikenhetsbaserade forskningen. Vi får inte riktigt de genombrott som vi önskar, även om det är önskvärt för Sverige som nation att bygga kunskap inom specifika områden.

Jag tror att vi i arbetet med forskningspropositionen behöver spela in organisations- och finansieringsfrågan för att både kunna prioritera och ha nyfikenhet.


Anf. 107 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! En stark och levande demokrati bygger på grundläggande principer som en fri akademi, fria domstolar, fri press och fri kultur. Politiskt inflytande och kortsiktiga intressen får inte definiera forskningsfrågor, undervisningsmetoder eller val av pedagogik.

Akademisk frihet är mer än enbart den grundlagsskyddade friheten att fritt välja sina forskningsfrågor och sin forskningsmetod och publicering av resultatet. Akademisk frihet omfattar också högre utbildning, lärosätenas organisering och arbetet i klassrummet mellan lärare och studenter. Det skyddet är i dag inte tillräckligt starkt, och det är en diskussion som jag tror att vi behöver fokusera mer på.

Herr talman! För Miljöpartiet är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ett viktigt fundament. Oberoende grundforskning är viktig för Sveriges och hela världens utveckling. Samtidigt är det rimligt att en del av de pengar som samhället satsar kan vara föremål för politiska prioriteringar och strategiska satsningar.

När Miljöpartiet gör sina prioriteringar utgår vi från vår ideologiska grund: solidaritet med djur, natur och ekologiska system, solidaritet med världens människor och solidaritet med kommande generationer. Vi vill särskilt satsa på forskning som hjälper oss att hantera miljö- och klimatkrisen.

Det här får dock aldrig gå ut över grundforskningen. Därför har basanslagen en viktig roll att fylla för lärosätenas självständighet. De ska ge universitet och högskolor förutsättningar att fatta egna, långsiktiga beslut om sin forskning och värna lärosätenas integritet gentemot samarbetspartner. Ett lärosäte ska aldrig kunna hamna i en situation där bristande forskningsfinansiering gör att man inte avstår en finansiering med villkor som riskerar lärosätets självständighet eller den öppna och fria forskningen eller riskerar att leda till att man tar säkerhetspolitiska risker.

Vi tar allvarligt på politikens roll att just ge förutsättningar för den fria akademin att ge oss de kunskaper vi behöver för att kunna genomföra en rättvis omställning till ett hållbart samhälle med bibehållen respekt för akademins frihet och oberoende.

Den samhällsomvandling som vi står inför och som krävs för att bromsa och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna utgör en delvis oöverblickbar utmaning. Det var någonting som också togs upp på förmiddagens seminarier: Hur kan man ta sig an de riktigt stora systemförändrande frågorna? Här har högre utbildning och forskning en nyckelroll att spela för att möjliggöra omställningen. Det krävs att det är en mångfald av områden och discipliner som bidrar till arbetet.

I såväl grundlag som högskolelag finns redan mandatet att aktivt arbeta för att främja en hållbar utveckling, och genom ett mångvetenskapligt angreppssätt får samhället en bred bild av klimatförändringarnas orsaker, utveckling och konsekvenser. Det behövs både naturvetenskaplig forskning, humanistisk forskning och samhällsvetenskaplig forskning. Även den konstnärliga forskningen har en del i detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Lärosätena har en enorm potential att utgöra en stark kraft genom utbildningen, forskningen och samverkan och genom sitt eget inre arbete, som de själva styr över. Precis som alla andra behöver de också intensifiera sitt arbete, och jag vet att det är någonting som händer på många av våra lärosäten.

När det gäller förutsättningarna för forskningen och finansieringen väntar vi såklart med spänning på att föra samtal med regeringen om den kommande forskningspropositionen. För att lärosätena ska kunna ta sig an detta krävs det att de verkligen har stöd både i finansiering och i sitt oberoende, både i bredd och i spets.

Herr talman! Vi lägger också fram en del förslag kring olika forskningsområden som vi tycker är viktiga just utifrån hur vårt parti prioriterar. Vår grund är att grundforskningen är fri men att det ändå är rimligt att göra vissa prioriteringar.

En sådan är att vi gärna skulle vilja se att det ges möjlighet till forskning för att upptäcka och hjälpa barn som utsätts för hedersförtryck eller hedersvåld och att vi stärker samhällets förmåga att agera så tidigt som möjligt till skydd för de barnen. Det handlar verkligen om solidaritet med människor. Här behöver vi forskningens stöd för att veta hur vi ska gå vidare.

En annan hjärtefråga för Miljöpartiet är djurrätt. Vi vill att Sverige ska investera mer i alternativa metoder för att kunna ha en djurförsöksfri forskning och leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Enligt EU:s försöksdjursdirektiv ska medlemsstaterna bidra till utveckling och validering av alternativa metoder och uppmuntra forskningen att styra bort från djurförsök.

De statliga anslagen har legat på ganska låg nivå under lång tid. Därför vill Miljöpartiet att Sverige tar fram en plan för hur man ska gå över till djurförsöksfri forskning och handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika forskningsområden. Detta är ett arbete som vi vill se stärkas, men de specifika frågeställningarna och lösningarna är självklart någonting som forskningen själv får ta fram.

Herr talman! Jag vill med det yrka bifall till reservation 16 om djurförsöksfri forskning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-14
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 6, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Fördelning av forskningsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 9 samt

      2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14.
      • Reservation 1 (SD)
    2. Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8,

      2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkandena 13, 15 och 16,

      2022/23:2126 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12.
      • Reservation 2 (S, V, MP)
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S094013
      SD63009
      M60008
      C21003
      V02103
      KD16003
      MP01503
      L14002
      -1000
      Totalt175130044
      Ledamöternas röster
    3. Öppen vetenskap

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 13.
      • Reservation 4 (S, V)
    4. Pliktmaterial

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 21.
      • Reservation 5 (S)
    5. Forskare och doktorander

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:419 av Staffan Eklöf (SD),

      2022/23:422 av Staffan Eklöf (SD),

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10 och

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 14, 15 och 22.
      • Reservation 6 (S)
      • Reservation 7 (SD)
    6. Jämställdhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 4,

      2022/23:348 av Rickard Nordin (C) yrkande 2,

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 78,

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7,

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12 och

      2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 11.
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (V)
      • Reservation 10 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD06309
      M60008
      C00213
      V00213
      KD16003
      MP15003
      L14002
      -0100
      Totalt199644244
      Ledamöternas röster
    7. Särskilda forskningssatsningar och samarbeten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:69 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2022/23:415 av Jessica Rodén och Louise Thunström (båda S) yrkande 2,

      2022/23:556 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4,

      2022/23:690 av Azra Muranovic m.fl. (S),

      2022/23:739 av Nicklas Attefjord och Ulrika Westerlund (båda MP) yrkande 1,

      2022/23:742 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP),

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 31,

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 33,

      2022/23:864 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 19,

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 33 och 87,

      2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 28, 59 och 63,

      2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 10,

      2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2022/23:988 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 7,

      2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 28,

      2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 13,

      2022/23:1378 av Linnéa Wickman m.fl. (S),

      2022/23:1491 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),

      2022/23:1598 av Zara Leghissa m.fl. (S) yrkande 1,

      2022/23:1606 av Catarina Deremar (C) yrkande 3,

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 79 och 121,

      2022/23:1740 av Laila Naraghi (S),

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 19 och 20,

      2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 175 och

      2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 99.
      • Reservation 11 (S)
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (C)
      • Reservation 14 (MP)
    8. Forskning om alternativa metoder till djurförsök

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:997 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 26,

      2022/23:1088 av Jan Ericson (M),

      2022/23:1248 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 18,

      2022/23:1320 av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (båda S) och

      2022/23:1785 av Ulrika Heindorff (M) yrkande 2.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930014
      SD00639
      M60008
      C21003
      V02103
      KD16003
      MP01503
      L14002
      -0010
      Totalt204366445
      Ledamöternas röster
    9. Innovationsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:420 av Staffan Eklöf (SD),

      2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

      2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 5,

      2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35,

      2022/23:1200 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S) och

      2022/23:1363 av Cecilia Engström (KD) yrkande 1.
      • Reservation 17 (SD)
      • Reservation 18 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD00639
      M60008
      C02103
      V21003
      KD16003
      MP15003
      L14002
      -0010
      Totalt220216444
      Ledamöternas röster
    10. Rymdforskning och rymdverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1767 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 5 och 6 samt

      2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16-18.
      • Reservation 19 (S)
      • Reservation 20 (SD)