Sök

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

62, 179 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

21

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.

Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.

Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

56, 146 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-04

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet.

Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära.

Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023.

En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete.

Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

• kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
• vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
• vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
• vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
• kraven på registrering utökas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 58 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07