Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material

Debatt om förslag 10 maj 2023
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 41 Gudrun Nordborg (V)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att vi i Vänsterpartiet i stort är nöjda med detta lagstiftningsförslag, och jag kan också lägga till: Äntligen kommer det regler på detta område, som har varit helt öppet och där de som agerar praktiskt har fått göra det bäst de kan!

Vi är dock inte helt nöjda med lagförslaget utan har tre reservationer i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 1, även om vi förstås står bakom alla tre.

Reservation 1 handlar om att vi är kritiska till några passager i lagtexten. Det vi har kritiserat överensstämmer med vad Lagrådet har tagit upp och varit kritiska till. Vi instämmer till fullo i de delarna. Det handlar om att vi vill värna den personliga integriteten utöver vad som görs i förslaget.

Det är dessutom så att man inte har berett dessa delar tillräckligt. Det saknas underlag för de två passager som jag snart ska nämna. Man har inte haft underlag i utredningen och därmed inte heller fått remissinstansernas reaktioner, vilket hade kunnat göra att vi accepterade detta. Beredningstvånget är en demokratisk princip som vi vill värna samtidigt som vi värnar den personliga integriteten.

Vilka passager är det då som vi i Vänsterpartiet vänder oss emot? Jo, förutom att åklagare och domstol ska kunna bestämma om utlämnande av visst material som man har arbetat med inom Rättsmedicinalverket - det handlar alltså om provmaterial som kommer från den mänskliga kroppen - föreslår regeringen att även polis och säkerhetspolis ska kunna lämna ut sådant material. Det önskar inte vi, utan vi tycker att det ska ske en rättslig kontroll i domstol. Dessutom lägger man till en punkt i paragrafen, nämligen att utlämning ska kunna tillåtas om det finns synnerliga skäl. Det är en skrivning vi tycker är alldeles för öppen och som vi vill gå emot.

Dessa två passager i lagtexten vill vi alltså stryka.

Jag har förstås letat efter varför regeringen har föreslagit detta i sista minuten efter att remissinstanserna redan har sagt sitt och hur regeringen bemöter Lagrådets kommentarer. Regeringen hävdar att det vi kritiserar redan förekommer. Man hävdar också att det skulle vara beskrivet i betänkandet och att varken utredningen i sig eller remissinstanserna har ifrågasatt det lämpliga i detta.

Jag har letat efter exempel på det regeringen säger redan existerar. Jag har utgått från ord som finns i beskrivningen av vad det skulle kunna handla om. Det står bland annat att man skulle få använda humanbiologiskt material för träning av tjänstehundar. Det gav mig orden "utlämnande", "tjänstehund" och "hund" att söka på, men jag hittade inget i SOU:n om detta. Det är alltså regeringen som har tillfört det. Detta gör mig ytterligare brydd.

Regeringen försvarar detta med att säga att det närmast framstår som ett förbiseende att dessa typer av utlämnande inte omfattas av utredningens förslag. Det är endast ett par mindre tillägg, som vi borde köpa, tycker regeringen. Som lagstiftare är jag dock inte beredd att gå på så lösa boliner. Vi har gång på gång sett kommentarer från Lagrådet som regeringen nonchalerar, och jag tycker att detta är ytterligare ett sådant flagrant exempel.

Det kan finnas fog att göra ytterligare saker, men då menar vi i en annan reservation att man behöver överväga att återkomma med ytterligare granskning så att vi får klarhet i vad det skulle handla om. Det har i varje fall inte denna proposition lyckats ge.

Rättsmedicinalverkets hantering av human-biologiskt material

Jag yrkar därför bifall till reservation nummer 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Ny lag om hur Rättsmedicinalverket får hantera material från människokroppen (JuU19)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material, det vill säga material från människokroppen. Den nya lagen syftar till att skapa tydliga rättsliga förutsättningar för hanteringen och därmed stärka skyddet för människors integritet.

Riksdagen sa även ja till regeringens föreslagna lagändringar som gäller rättspsykiatriska undersökningar. Det handlar bland annat om vilka uppgifter som får lämnas ut om en misstänkt ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, eller vid så kallade paragraf 7-intyg. Behovet av uppgifter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk anses väga tyngre än det intrång i den personliga integriteten som uppgiftslämnandet kan innebära.

Slutligen sa riksdagen ja till regeringens förslag om sekretessregler för att upprätthålla ordningen och förhindra rymningar i den rättspsykiatriska verksamheten. 

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.