Juno Blom (Lib)

Motion till riksdagen 2021/22:1010 av Juno Blom m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:215 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en extern genomlysning av verksamheten hos Statens institutionsstyrelse

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

3

Datum

2021-09-29

Utskottsberedning

2021/22:SoU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Regeringen bör se över hela vårdkedjan i en bred översyn av tvångsvården. Det anser riksdagen och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Att vårda någon med tvång innebär ett stort ingrepp mot den enskilda personen. Det är därför viktigt att vården är god, säker, effektiv och ändamålsenlig. Det pågår sedan en tid tillbaka flera arbeten på olika delar av området, men det saknas en bred översyn av helheten, anser riksdagen.

Enligt riksdagen är det bland annat viktigt att de utredningar som görs är rättssäkra, tillförlitliga och baserade på fakta. Personal inom tvångsvården och inom den närliggande vården och omsorgen bör ha god utbildning och det bör säkerställas att de får regelbunden fortbildning på området. Detta för att kunna fatta väl motiverade beslut om tvångsvård.

Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen bör snarast utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från bland annat Chile från 1900-talets mitt och fram till idag. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Det har gått tre år sedan misstänkta oegentligheter i samband med adoptioner från Chile första gången 2018 uppmärksammades av nyhetsmedia i Sverige. I Chile pågår en brottsutredning om bortförande av barn och oegentligheter inom adoption. Enligt riksdagen bör regeringen genom en utredning klargöra hur adoptionsförmedlingen har fungerat i Sverige. En sådan utredning bör också få betydelse för hur arbetet med internationella adoptioner bedrivs framöver.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion, vilket annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om

• samarbetsmodell vid våldshändelser
• kompetenskrav för socialtjänstens personal
• handledarstöd och introduktionsutbildningar
• evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
• översyn av anhörigstödet
• sökbara orosanmälningar
• studier angående våld, med mera
• placerade barns skolgång och hälsa
• samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
• riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
• barnperspektiv på skyddade boenden
• nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.

Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

48

Reservationer

71 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Besluten innebär att:

• Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
• Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
• Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 84 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att

• barnets rätt till information och till delaktighet i övrigt stärks
• förutsättningarna för föräldrar att nå samförståndslösningar förbättras genom en ny lag om informationssamtal
• skyddet för barn som riskerar att fara illa stärks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• göra en översyn av vilka kunskapshöjande åtgärder som kan behövas för de personer som arbetar med familjerättsliga frågor
• se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke
• se över hur vårdnadsutredningar kan kvalitetssäkras även i övrigt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-24

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen håller en särskild debatt om det grova och dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer. Debatten har begärts av Liberalerna. Från regeringen deltar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2021-05-06

Motion till riksdagen 2020/21:3988 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om årsrika personers utsatthet för våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

5

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:SoU26

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3938 av Juno Blom m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:150 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förändrat perspektiv på vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2021-04-07

Förslag

7

Datum

2021-04-07

Utskottsberedning

2020/21:CU17

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 5 avslag, 2 bifall,

Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta.

Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet.

Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
• Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
• Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
• Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
• Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
• Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
• Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
• Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
• Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 74 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa ja till flera lagändringar och tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör barn och unga i samhällsvården.

Lagändringarna gör det tydligare vad kommunernas socialnämnder särskilt ska beakta när de överväger om att ansöka om flytt av vårdnaden för barn eller unga som bott i samma familjehem i tre år. Nämnderna ska därefter överväga en sådan flytt varje år. Den så kallade vårdplanen som gäller ett barn ska revideras senast efter två års placering och behandla var barnet ska bo. Dessutom ska särskilda krav på lämplighet ställas på offentliga biträden till barn och ungdomar i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Tillkännagivandena handlar om att en socialnämnd bör överväga en ansökan av vårdnadsflytt senast efter två års boende i samma familjehem, istället för efter tre år. Dessutom föreslås en utvärdering av hur ofta behovet av vård i ett annat hem än det egna ska övervägas. Även lagändringen om offentliga biträdens lämplighet bör utvärderas om cirka två år.

Några av lagändringarna kommer från ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Utskottet har tagit initiativ till förslaget, det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot. Förslagen på tillkännagivanden kommer från motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-07

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Motion till riksdagen 2020/21:3753 av Juno Blom m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:35 Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdnadsöverflyttning ska övervägas

Inlämnad

2020-11-04

Förslag

3

Datum

2020-11-04

Utskottsberedning

2020/21:SoU5

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal klimatpolitik nettonegativa utsläpp i en växande ekonomi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska studera scenariot att konsumtionen av energi inte bara el i Sverige i framtiden

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

45

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:CU14 2020/21:MJU13 2020/21:MJU15 2020/21:MJU17 2020/21:MJU18 2020/21:MJU9 2020/21:NU13 2020/21:NU20 2020/21:NU21 2020/21:NU22 2020/21:TU14 2020/21:TU16 2020/21:TU7

Riksdagsbeslut

(45 yrkanden): 45 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3275 av Juno Blom m.fl. (L) Stärk barns rättigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som hör eller förhör ett barn bör ha särskild utbildning för detta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

32

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:CU17 2020/21:CU6 2020/21:JuU24 2020/21:JuU27 2020/21:SoU13 2020/21:SoU19 2020/21:SoU24 2020/21:SoU38 2020/21:UbU11

Riksdagsbeslut

(32 yrkanden): 22 avslag, 10 bifall,

Motion till riksdagen 2020/21:3274 av Juno Blom m.fl. (L) Liberal politik mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

16

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:AU10 2020/21:JuU27 2020/21:SoU24 2020/21:UbU11 2020/21:UbU14 2020/21:UbU7

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 16 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3234 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal integrationspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder som behövs för att det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

35

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:AU10 2020/21:AU5 2020/21:AU9 2020/21:CU13 2020/21:CU7 2020/21:CU9 2020/21:JuU27 2020/21:KrU5 2020/21:SfU14 2020/21:SoU24 2020/21:UbU11 2020/21:UbU12 2020/21:UbU14 2020/21:UbU15 2020/21:UbU7

Riksdagsbeslut

(35 yrkanden): 35 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3233 av Johan Pehrson m.fl. (L) En likvärdig kunskapsskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en likvärdig skola med kunskapsfokus och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

7

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:UbU10 2020/21:UbU11 2020/21:UbU13

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag