Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av försvarsminister Pål Jonson, utrikesminister Tobias Billström, statsrådet Jessika Roswall och kulturminister Parisa Liljestrand.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Försvarsministern Pål Jonson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Var tionde minut skadas eller dödas ett barn i Gaza. Efter mer än sex månader av krig efter Hamas fruktansvärda terrorattack i Israel har över 33 000 palestinier dödats varav minst 14 000 är barn.

Gaza ligger i ruiner, sjukvården är slagen i spillror och en svältkatastrof hotar. Krigföringen i Gaza och det som sker på Västbanken går långt utöver vad internationell rätt tillåter. Det rapporteras om massgravar utanför sjukhus, och en israelisk markinvasion i Rafah uppges vara nära förestående.

I Rafah befinner sig en stor del av Gazas invånare som flytt dit på den israeliska arméns uppmaning. Till detta ska läggas att den oberoende utredningen av UNRWA inte har hittat något bevis på att någon anställd deltog i terrorattacken den 7 oktober, något som Israel påstått och som gjorde att Sverige stoppade det humanitära stödet till Gaza.

Min fråga till utrikesministern är: Vilka konkreta ansträngningar gör nu regeringen, utöver att påminna om Israels skyldigheter enligt internationell rätt, för att förhindra en markinvasion i Rafah och rädda civila människors liv?

Fru talman! På den sista frågan är svaret att regeringen naturligtvis motsätter sig en markoffensiv i Rafah. Det vore väldigt olyckligt och katastrofalt om en sådan genomförs. Antalet människor som befinner sig sammanträngda på detta lilla område gör naturligtvis en militär operation väldigt svårgenomförbar utan stora civila förluster.

Regeringen delar också den djupt utbredda oron över den katastrofala humanitära situationen i Gaza. Vi betonar nödvändigheten av en omedelbar humanitär vapenvila. Det är också en linje som vi med eftertryck, inklusive inom EU, har framfört. Den linjen återspeglas också i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 21-22 mars i år.

Det är också viktigt med en sådan vapenvila för att möjliggöra att humanitär hjälp kan nå behövande.

Fru talman! Det behövs ett omedelbart eldupphör i Gaza. Gaza är ett helvete på jorden. Det är ett helvete som skapats av oförmågan att skydda Gazas civilbefolkning, hjälparbetare och journalister i detta krig, och där det internationella samfundet måste agera för att förhindra ett folkmord.

Det är ett ansvar som också faller på Sveriges regering. Jag undrar vilka nya initiativ och vilka åtgärder som utrikesministern nu tänker vidta för att bidra till en omedelbar vapenvila, som vi nu hör att utrikesministern talar om.

Fru talman! Låt mig också beröra frågan om den oberoende utredningen av UNRWA som nu har lämnat sin slutrapport. Den har syftat till att säkerställa och utvärdera UNRWA:s nya rutiner för att säkerställa neutralitet och bedöma vilket utrymme det finns för förbättringar. Slutrapporten pekar på att UNRWA har en hel del mekanismer på plats men också att det finns utrymme för förbättringar.

Regeringen kommer att fortsätta att driva på i EU, i FN och i alla andra multilaterala forum där vi är representerade för en omedelbar humanitär vapenvila tillsammans med våra partner.

Fru talman! De senaste dagarna har vi alla kunnat läsa om den ryska så kallade skuggflottan i Östersjön, som bland annat har varit stationerad strax utanför Gotland.

Närmare bestämt handlar det om ett antal fartyg som har använts för att komma runt EU:s sanktioner mot handel med rysk olja, samt att man troligen ägnar sig åt spionage. Dessa fartyg drivs och registreras såväl i EU-länder som i länder utanför EU. De utnyttjas för att lasta om oljan, ofta ute till havs under okontrollerade former.

Min fråga till utrikesministern är: Vilka åtgärder anser han behövs för att komma till rätta med detta problem?

Fru talman! Regeringen ser mycket allvarligt på frågan om den ryska så kallade skuggflottan. Med sina aktiviteter bidrar den inte bara till att utöka Rysslands krigskassa utan utgör också ett miljöhot mot inte minst Östersjön. Därför arbetar regeringen nu aktivt inom EU för att se till att vi motverkar de kringgåenden av sanktionerna som skuggflottan representerar.

Vi har lyft fram frågan. Jag gjorde det senast på det utrikesministerråd som hölls nu i måndags i Luxemburg. EU-kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, EEAS, har fått i uppdrag att återrapportera till rådet om vilka möjligheter det finns att komma till rätta med detta inför det nya sanktionspaket som förbereds inom EU.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Precis som utrikesministern säger utgör de här fartygen både ett miljöhot och en säkerhetsrisk för Sverige. Därtill ser vi andra problem med att de göder den ryska krigskassan.

Min följdfråga är om det är så att utrikesministern menar att det krävs lagändringar inom Sverige eller andra åtgärder från EU-håll för att komma till rätta med detta problem.

Fru talman! Jag skulle vilja passa in den frågan i ett större perspektiv, nämligen den om kringgåendet av sanktionerna.

Sverige arbetar på flera olika nivåer för att motverka kringgående av sanktionerna såväl nationellt som i EU och också gentemot partner. Här har svenska myndigheter och rättsväsendet en viktig roll för att följa upp efterlevnaden av sanktionerna som redan är satta på plats och när så krävs utreda brott.

EU arbetar också kontinuerligt för att täppa till kryphålen både genom att öka medvetenheten hos nationella myndigheter och företag och genom att anta nya åtgärder.

Fru talman! En grupp maskerade nazister attackerade i går vid 18-tiden ett antirasistiskt möte arrangerat av Vänsterpartiet och Miljöpartiet på Moment teater i Gubbängen. Jag var en av talarna på mötet och är själv oskadd. Men det var andra som fick föras till sjukhus.

Det är för oss i Vänsterpartiet viktigt att polisen tar det högerextrema hotet på yttersta allvar. Vi måste göra vad vi kan för att bygga ett jämlikt samhälle där rasismen inte kan få fotfäste.

Min fråga till Pål Jonson är: Vilka initiativ är regeringen beredd att ta för att stoppa det rasistiska våldet som hotar såväl den pågående EU-valrörelsen som demokratin i vårt samhälle?

(Applåder)

Fru talman! Fru talman! Tack, Samuel Gonzalez Westling!

Gårdagens attack var en attack mot ett demokratiskt möte. Det var också en attack mot hela vårt öppna och demokratiska samhälle. Den typen av fruktansvärda handlingar har ingen plats i vårt fria och öppna samhälle. Att deltagare i ett antifascistiskt möte attackeras är totalt oacceptabelt.

Regeringen tar väldigt allvarligt på högerextrema grupper. Regeringen har också agerat i den här frågan. Det finns naturligtvis ett bredare perspektiv kopplat till behovet av ökad polistäthet.

Regeringen har också nyligen till exempel presenterat en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Jag tror också att Center mot våldsbejakande extremism har ett viktigt arbete i att koordinera många av de verksamheter som behövs mellan ett antal olika myndigheter som är verksamma.

Regeringen tar starkast avstånd från och fördömer gårdagens attack.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Det är bra att vi är överens om att det rasistiska våldet är oacceptabelt och måste bekämpas. Men ingenting sker i ett vakuum. Min uppfattning är att det rådande samhällsklimatet och samhällstonen, där inte minst invandrare beskrivs som ett problem, utgör en bakgrund till händelser som denna. Därför vill jag också fråga Pål Jonson: Vilka insatser är regeringen beredd att göra för att öka jämlikheten i samhället och sluta skuldbelägga invandrare?

Fru talman! Regeringen arbetar intensivt också med att bekämpa den här typen av brottslighet. Vi tar den på mycket stort allvar. Vi har vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa brottsligheten och för att hindra denna typ av extremism. Vi kommer att fortsätta arbeta med detta. Jag förutsätter att justitieminister Gunnar Strömmer kan vidareutveckla mycket av det arbete som han har lagt grunden till, också kopplat till den nya strategi mot våldsbejakande extremism som vi har antagit och de resursförstärkningar som kommer i samband med detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kulturministern.

Nyligen kom Statens fastighetsverk med sitt förslag på renovering av Kungliga Operan. Vår nationalscen har ju sedan länge varit i stort behov av renoveringar. Nu föreslås att viktiga delar av verksamheten ska utlokaliseras till andra byggnader. Från Operan har man sagt att förslaget skulle innebära en logistisk mardröm och att man kommer att behöva transportera både dyrbara instrument och även dyrbar personal till och från Musikaliska i princip varje dag.

Anser kulturministern att detta är en rimlig lösning?

Fru talman! Stort tack till ledamoten för frågan!

Det är ju ingen hemlighet att jag är den femte kulturministern som har hanterat frågan om Operan. Jag är faktiskt väldigt glad, ska jag säga, över att vi äntligen har en förstudie på plats som beskriver möjligheterna för en renovering av Operan både som kulturarv och som byggnad. Den har också tagits fram tillsammans med Operan.

Sedan är det klart att man har lite olika infallsvinklar när det gäller hur behoven ser ut, och perspektiven skiljer sig också åt beroende på om man tittar på vad verksamheten behöver eller på vad huset behöver. Det är ingen hemlighet att renoveringen kommer att innebära att ytorna minskar. Det måste man också kunna arbeta med på något bra sätt framöver. Nu har regeringen tagit emot förstudien, och jag ser verkligen fram emot att se till att den här frågan förs vidare.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag delar ministerns uppfattning att det ska bli härligt om vi kan lösa den här frågan på något sätt.

Notan för ombyggnationen väntas ju hamna någonstans mellan 3 och 4 miljarder, och därefter kommer skyhöga hyresbelopp för verksamheten. Vi i Centerpartiet ser ju positivt på att hitta externa finansiärer till kulturen i stort. Anser ministern att det skulle kunna vara intressant att titta på en sådan lösning i denna fråga eller i andra frågor?

Fru talman! Jag tycker absolut att det kan vara intressant att titta på hur man kan stärka kulturen generellt. Kulturen ska ha fler ben att stå på. Man kan ha offentliga anslag och bidrag, men det finns många i Kultursverige i dag som också arbetar med privata donationer eller annat kapital. Det är klart att detta kan vara intressant att titta på. Men i frågan om operahuset är det klart att vi också har ett stort statligt ansvar när det kommer till vårt kulturarv.

Fru talman! I dag besöker en delegation från UNRWA oss riksdagsledamöter. En av de ledande cheferna, som är bosatt i Rafah, beskrev situationen där 800 människor delar toalett och kvinnor har minskat på att äta och dricka för att de helt enkelt inte längre har tid och möjlighet att stå i kön till toaletterna. Det humanitära lidandet är svårt att ta in för de drygt 2 miljoner Gazabor som blivit internt förflyttade och flytt i sitt eget land.

Sverige frös sitt stöd till UNRWA men har nu återupptagit en del. Samtidigt är behoven växande, och äskandena ligger nu på över 2 miljarder. Kommer regeringen att öka sitt stöd?

Fru talman! Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. UNRWA står för en stor del av den humanitära responsen i Gaza. Situationen i området är just nu sådan att det är svårt att tänka sig någon annan organisation som skulle kunna göra samma insatser. UNRWA spelar också en viktig roll för den regionala stabiliteten.

Samtidigt är det naturligtvis också angeläget att FN och givarsamfundet arbetar för att säkerställa att även andra humanitära organisationer har förmåga att utöka sina insatser i den rådande humanitära kris som vi ser.

Regeringen har beslutat att utbetala 200 miljoner kronor i kärnstöd till UNRWA mot bakgrund av att UNRWA också avser att genomföra åtgärder, förstärkt granskning och kontroll i linje med slutrapporten från den förutvarande utrikesministern Catherine Colonnas utredning, som levererades häromdagen. Ytterligare utbetalningar kommer att bli aktuella senare under året, baserat på vilka framsteg som görs på de områden som rapporten pekar ut.

Fru talman! Vid vårt möte där de talade om de fruktansvärda humanitära behoven och behoven av ökad finansiering ställde jag frågan: Vad är de allra viktigaste åtgärderna för situationen här och nu? Det främsta som de lyfte fram var behovet av återupptagna fredsförhandlingar.

På vilket sätt agerar nu Sveriges utrikesminister för att få till stånd förhandlingar om fred och en omedelbar vapenvila och säkerställa att humanitär hjälp når fram?

Fru talman! Regeringen arbetar oförtröttligt med detta. Jag har under de senaste dagarna varit i kontakt med Israels utrikesminister, Palestinas utrikesminister, Egyptens utrikesminister och Jordaniens utrikesminister, bara för att nämna några få.

Men vår viktigaste plattform är Europeiska unionen och naturligtvis också FN, där vi också är aktiva som partner och för samtal med de två parterna.

Just nu är det viktigaste att säkerställa att en vapenvila kan komma på plats, baserat på ett omedelbart frigivande av samtliga i gisslan och ett inställande av stridigheterna, så att man kan återgå till att diskutera en tvåstatslösning, vilket, precis som Annika Hirvonen säger, är den enda tänkbara lösningen.

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern.

Redan 1994 startade Sveriges relation med Nato när Sverige gick med i Partnerskap för fred. Sedan dess har vi steg för steg närmat oss Natomedlemskapet.

Efter vad historieböckerna kommer att beskriva som en mycket snabb och lyckosam process av regeringen blev vi fullvärdiga medlemmar i Nato på glädjens dag - det måste vi väl ändå säga - den 7 mars 2024. Nu är vi alla med i Nato.

Men nu börjar ju arbetet. Vi är därför nyfikna på vad regeringens ambition med Natomedlemskapet är.

Fru talman! Medlemskapet i Nato utgör nu en grundsten i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Sverige är och ska vara en trovärdig, pålitlig och engagerad allierad, och vi kommer att fullt ut ansluta oss till Natos 360-gradersperspektiv på säkerhet. Vår ledstjärna är den solidariska allianspolitiken som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet.

Vi arbetar redan nu med hur vi kan bidra till Natos åtgärder för avskräckning och försvar. Vi har unika förmågor att bidra med, och över tid kommer vi att delta på bredden i insatser, aktiviteter och operationer inom ramen för Natos avskräckning och försvar. På kort sikt är regeringens inriktning att Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensiskledda styrkorna i Lettland. Sverige bidrar också med strategiskt djup och ytterligare väsentliga förmågor till Nato.

Vårt medlemskap stärker alliansen och bidrar till säkerheten för det euroatlantiska området.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Det är onekligen så att vi behöver Natomedlemskapet, och vi behöver en regering som verkligen står på tå inför det. Jag vet att utrikesministern nyligen var på ett Natomöte i Bryssel - det var första gången Sverige deltog som fullvärdig medlem och som beslutsfattande. Vad tog du med dig för intryck av det mötet?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vad jag framför allt tog med mig var naturligtvis värmen och välkomnandet av Sverige som ny Natomedlem. Sverige har blivit Natos 32:a medlemsstat.

Vi behöver arbeta vidare med vår integration in i processerna. Vi kommer att axla vår del av ansvaret som Natomedlem. Sverige uppnår redan nu, 2024, 2,1 procent av bnp till försvarsutgifterna. Vi kommer att ligga över 2 procent i den överblickbara framtiden. Detta kommer att utgöra ett betydande bidrag till hela alliansen. Det var det besked jag levererade på detta möte.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till EU-minister Jessika Roswall. Frihet förutsätter gränser. 2015 års flyktingkris drabbade otaliga migranter och försatte EU:s medlemsländer i en svår och nästan omöjlig situation. I dag ser vi konsekvenserna - socialt, kulturellt och ekonomiskt. Gränslösheten ledde till problem som minskade friheten i Sverige och i Europa.

Vi kristdemokrater ser ett behov av en stram och långsiktigt hållbar europeisk migrationspolitik. Kravet om att asyl endast kan sökas i det tänkta mottagarlandet är orsaken till att människor riskerar livet på Medelhavet i osäkra fartyg.

Kristdemokraterna ser ett behov av att styra om möjligheten att söka asyl till mottagningscenter, så att prövningen i högre grad kan ske där människor befinner sig. Det skulle också innebära färre splittrade familjer.

Min fråga är därför hur ministern ser på möjligheten till en förändring för EU som skulle innebära att asylansökningar görs i mottagningscenter i stället för i varje enskilt EU-land.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Låt oss börja med att konstatera att dagens system inte är anpassat för den situation som vi har. Vi vet att 80 procent av de irreguljära gränspassagerna görs av män, som dessutom saknar asylskäl, och att de mest utsatta, kvinnor och barn, ofta blir kvar i flyktingläger.

Men vi har nu äntligen en migrations- och asylpakt på plats, som ska ge oss snabbare processer och bättre kontroll vid yttre gräns. Det ska helt enkelt bli mer ordning och reda. Låt oss se till att den fungerar.

Med detta sagt utesluter jag inte någon diskussion om mottagningscenter, till exempel. Förslaget som finns där behöver analyseras vidare.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Vi kristdemokrater ser också att andra delar i EU:s migrationspolitik behöver revideras inför framtiden. Vi föreslår en förändring till ett kvotsystem även för EU, ett system som bygger på att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten avgör migrationens storlek. Det innebär att varje land får bedöma vilken nivå på migration som är möjlig utifrån aktuella förutsättningar att integrera.

Hur bedömer ministern möjligheten för en förändring för EU när det gäller ett kvotsystem som bygger på integrationskapacitet?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Migrationsministern är nog bäst på att ge ett fördjupat svar på detta. Men jag vill ändå säga, som jag sa nyligen, att vi välkomnar nya diskussioner. Alla förslag som är realistiska, effektiva och enligt internationell rätt tycker jag är värda att diskutera. Fortsättning lär följa.

(Applåder)

Fru talman! Demokrati och rättsstat är grundvalarna i det europeiska samarbetet, men som erfarenheten med Ungern och Polen vittnat om finns det krafter i EU som ifrågasätter denna värdegrund.

I Slovakien vann den proryska kandidaten Peter Pellegrini presidentvalet. Han har nära kopplingar till Robert Fico, Slovakiens premiärminister sedan oktober, som också har gjort sig känd för sin vänliga inställning till Ryssland. Kort efter att Fico tillträdde stoppade han bland annat landets vapenleveranser till Ukraina - detta fick han senare dra tillbaka. Att ett EU-land vacklar i stödet till Ukraina är oroande, särskilt i en tid då stöd till Ukraina är väsentligt. Samtidigt ser vi hur Slovakien även tummar på rättsstatliga principer. Det är tydligt att vi behöver skarpare verktyg för att motarbeta detta.

Min fråga till EU-ministern blir: Hur ser statsrådet på att stärka EU:s verktyg - exempelvis genom att skärpa EU:s regelverk, så att regionalstöd och andra bidrag kan dras in snabbare när ett medlemsland inte respekterar grundläggande rättigheter, eller till och med genom indragen rösträtt?

Fru talman! Först och främst vill jag tacka för en mycket angelägen och relevant fråga om hur vi ska stärka rättsstatens principer i EU. Som ni alla vet är detta en oerhört prioriterad fråga för regeringen, och den hade vi högt på vår dagordning under det svenska ordförandeskapet.

Detta är något som också måste genomsyra nästa strategiska agenda och nästa kommissions arbete. Det är något som vi, som sagt, måste hålla högt på agendan. Rättsstatens principer är nämligen grunden för vårt samarbete. De är grunden för att vår inre marknad ska fungera, vår migrationspolitik ska fungera och våra lösningar när det gäller klimatpolitiken ska fungera.

Som ledamoten nämner är frågan extra aktuell i dagens ljus. Det är många frågor som är i sin linda, och det finns anledning att fördjupa diskussionerna.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Nu när vi befinner oss i en mycket orolig tid, med krafter på olika håll och kanter som försöker sätta vår europeiska gemenskap ur spel, är det viktigt att vi med full kraft motarbetar detta. Det är, som sagt, viktigt att vi verkligen arbetar med kännbara konsekvenser när medlemsländer inte följer EU:s grundläggande skyldigheter.

Jag känner mig trygg med det svar som statsrådet har gett. Och jag ser fram emot det pågående arbetet, som nu går vidare.

Fru talman! EU har ett antal nya redskap - villkorlighetsmekanismen och rättsstatsdialogen. EU har sammantaget flyttat fram sina positioner. Men det är klart att det fortfarande finns utmaningar som vi behöver jobba vidare med. Detta är såklart en fråga som regeringen noga följer.

Jag vill passa på att säga att när det gäller stödet till Ukraina har EU visat att man står samman. Så sent som vid toppmötet under förra veckan var det nya slutsatser som visar att vårt robusta och enhälliga stöd till Ukraina är starkt.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet, tillika Nordenministern, Jessika Roswall. För en tid sedan var den socialdemokratiska gruppen i den svenska delegationen i Nordiska rådet på besök hos Biskops Arnö, Föreningen Nordens folkhögskola. Den ligger för övrigt i Nordenministerns valkrets.

Vi fick väldigt bra information om verksamheten där. En fråga som väcktes vid besöket handlade om de nordiska debutantseminarierna, som tidigare har genomförts på skolan, ända sedan början av 1960-talet. Ungefär 200 nordiska författare har passerat under de år som har varit.

Medlen till detta - det handlar om ungefär 200 000 danska kronor - drog man in från Nordiska ministerrådet, vilket gjort att de har fått lägga ned verksamheten.

Under åren har ungefär 2 000 besökare deltagit. Väldigt många har varit där och lyssnat, och detta har gett väldigt stor utdelning.

Min fråga är: Vad händer nu? Finns det någon möjlighet för Nordiska ministerrådet att lyfta frågan ytterligare?

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan! Jag kan erkänna från början att jag inte har detaljkunskap kring detta.

Ja, Biskops Arnö ligger i min valkrets. Jag har varit där många gånger. Det är en väldigt anrik, gammal och fin folkhögskola, som är viktig för det nordiska samarbetet och för vårt samarbete globalt, får jag väl lägga till. Den drivs i regi av Föreningen Norden, som vi har ett väldigt gott samarbete med, som också gör sina prioriteringar, så att säga.

Allmänt sett kan jag väl säga att det svåra läget i vår omvärld såklart innebär att vi måste göra vissa avvägningar, omfinansieringar och ombudgeteringar. Detta är en diskussion som vi ofta har tillsammans med den nordiska delegationen i riksdagen.

Jag värdesätter arbetet som görs och det arbete som Föreningen Norden gör. Jag får återkomma med ett mer detaljerat svar vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Jag har en fråga till Pål Jonson.

Kriminaliteten frodas, och skjutningar sker på öppen gata. Polisen kämpar emot, och i takt med att Tidöpartierna tilldelar mer medel och bättre förutsättningar stävjar man mycket av våldet. I aktuell vårändringsbudget lyfte SD och regeringen många viktiga satsningar för att Sverige ska komma på rätt köl. Till exempel satsar vi nästan 1,4 miljarder på kriminalvården eftersom antalet intagna ökar. Dessutom behöver vi utöka platserna så att fler kan buras in. Reformer tar tid, men vi ser redan positiva effekter av genomförd lagstiftning.

Befolkningen känner dock oro, med all rätt, eftersom våld och otrygghet fortfarande är ett stort problem. Ser ministern att regeringen skulle kunna arbeta mer skyndsamt så att vi här och nu får stopp på den negativa samhällsutvecklingen?

Fru talman! Varmt tack för frågan, Charlotte Quensel! Att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och gängbrottsligheten är en av regeringens absolut högsta prioriteringar, och det pågår nu ett idogt arbete för att också lägga grunden för en helt ny kriminalpolitik. Det innefattar både skärpta straff och mer resurser.

Quensel tar bland annat upp situationen i kriminalvården. Den är ansträngd, och regeringen har fattat en rad åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns i kriminalvården. Vi kan konstatera att många av de åtgärderna kommer väldigt sent och borde ha vidtagits tidigare. Vi öppnade till exempel för en 60-procentig ökning av anslaget till kriminalvården, och vi ser över hur vi kan skapa förutsättningar för att få upp till 1 100 nya platser.

Detta är helt nödvändigt för att vi ska kunna hantera det mycket allvarliga läget kopplat till gängbrottslighet och den grova organiserade brottligheten. Att bekämpa den är som sagt högt prioriterat av regeringen.

Fru talman! Efter över 200 dagar av krig i Gaza är UNRWA, som i dag besöker riksdagen, tydliga med att det behövs vapenvila, fred och humanitärt tillträde. Vi ser hur Rafah har fått 1,4 miljoner invånare, från att ha varit 300 000. Det är en folkfördrivning utan dess like som sker i Gaza. Nu har Israel köpt in 40 000 tält och förbereder på nytt för att fördriva människor för att kunna genomföra en markoffensiv i Rafah.

Fyra personer och två organisationer har nu äntligen blivit listade för sanktioner av EU. I går hittade man en massgrav i mellersta Gaza, och 340 kroppar hittades i den. EU har nu krävt oberoende utredningar för att säkerställa detta. FN:s sändebud har också konstaterat att Israel har uppfyllt flera av kriterierna för folkmord.

Jag undrar: När är regeringen redo att på EU-nivå införa sanktioner mot Israel?

(Applåder)

Fru talman! Naturligtvis är situationen i Gaza, som jag sagt här tidigare under frågestunden, katastrofal. Det är absolut nödvändigt med ett utökat humanitärt tillträde för att stävja den situation som har uppstått. Många människor hotas av svält, av sjukdomar och helt enkelt av död i den situation som nu råder.

Läget måste alltså förändras, och det är regeringens politik att driva en sådan förändring inom ramen för EU och även bilateralt i de kontakter vi har. Vad gäller frågan om sanktioner har regeringen också varit pådrivande för att införa sanktioner mot de extremistiska bosättare som i dag utövar våld mot oskyldiga palestinier på Västbanken. Det var mycket bra att vi vid det senaste mötet i utrikesministerrådet i Luxemburg också kunde fatta beslut om detta och därmed sanktionslista personer.

Det här arbetet måste fortsätta och utökas. Det finns ingen som helst anledning att ta lätt på uppgifterna om att människor misshandlas, dödas och berövas sin egendom, och det kommer att vara en prioritet för regeringen att arbeta med de här frågorna.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. I går kom dödsdomen mot en iransk rappare vid namn Toomaj Salehi. Hans brott var att sjunga om revolutionsgardet och den islamistiska regimen i Iran.

Utrikesministern vet att en enig riksdag uppmanade regeringen att verka för en terrorlistning av just nämnda revolutionsgarde. Utrikesministrarna i unionen hade ett möte i måndags, och enligt rapporterna fördes det ganska djupgående diskussioner om terrorlistning av IRGC. Jag undrar därför om utrikesministern har vidtagit några konkreta åtgärder för att säkerställa att riksdagens demokratiskt fattade beslut får återverkningar på europeisk nivå.

Fru talman! Sverige bedriver sedvanligt diplomatiskt arbete för att driva vår i riksdagen förankrade linje, det vill säga att verka för EU-enighet för att - precis som ledamoten tar upp - lista det islamiska revolutionsgardet IRGC. Jag har bland annat tagit upp vårt stöd för listning vid mötet i utrikesministerrådet den 22 april, liksom i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i Ständiga representanternas kommitté. Jag har även aktivt konsulterat andra medlemsstater i frågan för att kontinuerligt följa upp de politiska och juridiska förutsättningarna för att ta frågan vidare.

Fortsatt är det dock så att det saknas brett stöd inom EU för en sådan listning. Det handlar bland annat om att de rättsliga förutsättningarna för att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda, vilket den höga representanten Borrell också underströk efter det informella utrikesministermötet i FAC den 16 april. EU-institutionerna ska nu på nytt se över och ta upp den här frågan.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson, och den har formulerats av våra praoelever Elna Dahlberg Falkman, Noor Häyhtiö och Alva Risberg, som sitter på åhörarläktaren här i dag.

Det nya Natomedlemskapet har fört med sig ett flertal förändringar som leder till en del frågor. En fråga som återkommer är om de svenskar som har genomfört sin värnplikt kommer att behöva strida utomlands för att försvara andra Natoländer. Detta skulle riskera att bidra till minskat engagemang hos nya generationer som ska mönstra då många ställer sig skeptiska till att strida för odemokratiska länder som exempelvis Turkiet. Även svenskar som har genomfört sin grundutbildning vid värnplikt innan det blev aktuellt att Sverige skulle bli en del av militäralliansen Nato kan uppleva en oro över att bli tvungna att tjänstgöra utomlands.

Frågan till försvarsministern är alltså om svenskar som har genomgått värnpliktsutbildning kommer att behöva strida i andra Natoländer och i så fall i vilka situationer det skulle kunna bli aktuellt.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg och praktikanterna, för frågan om Nato och vad medlemskapet innebär för värnpliktiga!

Låt mig säga att vi har valt att tidigarelägga det försvarsbeslut vi befinner oss i just på grund av att Natointrädet kommer att ha genomgripande konsekvenser både för vår försvarsplanering och för vår personalförsörjning. Därför har vi gett Försvarsberedningen i uppdrag att komma med en analys av vad detta innebär när det gäller värnpliktiga utomlands. Den rapporten kommer i morgon. Det är jag som har tillsatt Försvarsberedningen, och det vore mycket oklokt av mig att föregripa analysen.

Vi kommer att eftersträva en bred politisk samsyn också när det kommer till värnpliktiga utanför svenskt territorium. Det jag kan konstatera är att det vid artikel 5-operationer fortsatt kommer att vara riksdagen som beslutar om vi ska delta, liksom vilka förband och resurser vi kommer att delta med.

(Applåder)

Fru talman! Min hemkommun Västerås skulle jag i all ödmjukhet vilja framhålla som en av de främsta i Sverige vad gäller beredskapsarbete. Man övar kontinuerligt på olika scenarier av kris och krig.

Under en övning som jag själv deltog i konstaterades att det kan finnas en risk för sårbarhet då de allra flesta förtroendevalda i kommunernas styrelser är fritidspolitiker och då många av dessa kan vara krigsplacerade i sina yrkesroller. Det kan i sin tur leda till att det blir svårt att sammankalla en beslutsför kommunstyrelse vid höjd beredskap, särskilt i mindre kommuner. I dagsläget är det också svårt att hitta legalt stöd för att krigsplacera förtroendevalda.

Jag vill därför fråga statsrådet Pål Jonson om det finns någon möjlighet att se över detta, just för att kommuner ska kunna säkerställa ledningen vid höjd beredskap.

Fru talman! Varmt tack för frågan! Den är angelägen.

Jag tror att alla organisationer behöver beakta vad det kraftfullt försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget innebär. Försvarsberedningen har sedan 2019 sagt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

MSB har gjort bedömningen att man inte kan krigsplacera förtroendevalda, men vad MSB rekommenderar är att man gör en disponibilitetskontroll. Det handlar om att se över hur höjd beredskap och krig kan påverka en politisk organisation. Handlar det exempelvis om en person som är krigsplacerad inom Försvarsmakten bör den politiska organisationen se om det finns en bra lösning med en ersättare.

Återigen säger jag varmt tack för frågan. Det är mycket viktigt att alla organisationer, inklusive politiskt förtroendevalda församlingar, värderar och ser över hur deras verksamhet ska fungera både vid höjd beredskap och ytterst i krig.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Kulturen är en viktig sammanhållande kraft i ett samhälle. Mycket av den kunskap som var självklar för tidigare generationer är i dag inte lika självklar. Det finns därför behov av gemensamma referensramar i vårt samhälle, och här kommer kulturkanon in som en viktig del.

Hur ser ministern på möjligheten för en kulturkanon att sätta avtryck genom att bildning blir en resurs för fler än de som redan befinner sig på en högre bildningsnivå?

Fru talman! Jag tackar för frågan!

En kulturkanon kan användas för att möjliggöra inkludering, sammanhållning och gemensamma referensramar. Det har också varit regeringens utgångspunkt i arbetet med att ta fram direktiven till kommittén som nu ska arbeta för framtagandet av en kanon.

Vi har valt att hålla dubbla armlängders avstånd till det arbete som vi har initierat. Kommittén arbetar nu med att både utse expertgrupper och titta på vilka konst- och kulturområden som ska ingå. Det hela ska återrapporteras den 31 augusti 2025.

Jag ser verkligen fram emot både diskussionerna och debatterna under tiden och att ta del av det som kommittén och expertgrupperna kommer fram till.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jessika Roswall.

Europa går snart till val i en orolig tid. Det är väl känt att auktoritära Ryssland kommer att göra allt i sin makt för att försöka påverka valet i juni. Metoderna för valpåverkan är mer avancerade och utvecklade än någonsin, och därför krävs också ett ännu bättre skydd.

Regeringen har ett ansvar att presentera en plan för hur valet ska skyddas från Putin och andra extrema aktörer, och det krävs att man faktiskt agerar genom att skjuta till resurser och ge konkreta uppdrag till berörda myndigheter.

När kan vi förvänta oss att regeringen presenterar en plan för att skydda Sverige från valpåverkan och desinformation?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det låter som att det i stället blir kulturminister Parisa Liljestrand som tar svaret.)

Fru talman! Ja, det är så med frågor som skär in oss emellan.

Som ansvarig också för demokratifrågorna är det klart att jag tycker att det här är en oerhört viktig fråga. Vi lever i ett samhälle där teknikutvecklingen går i ultrarapid, och vi ser nu konsekvenserna av hur tekniken kan användas i främjande syften och i syften som ska motverka den öppenhet och demokrati som vi vill värna. Inte minst frågan om AI är jätteviktig att väga in i perspektiven.

Regeringen har nyligen givit ett uppdrag till bland annat Mediemyndigheten att arbeta med medie- och informationskunnighet på bred front i befolkningen. Det är ett flerårigt uppdrag, och vi har riktat specifika medel just för att Mediemyndigheten ska arbeta för att öka kunskapen om medie- och informationskunnighet på generell nivå.

Detta kommer inte att hjälpa här och nu, men på sikt kommer det att bli en bättre kunskapsnivå som vi alla har nytta av för att stå emot desinformation.

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Det har länge funnits ett begrepp som kallas skjutbanedöden, vilket handlar om att allt fler skjutbanor får läggas ned på grund av ökade miljökrav och byggnation som kryper närmare inpå. Det här riskerar att bli ett problem för spetskompetens inom skytte vid utbildning av personal och i förlängningen bli till men för rikets säkerhet.

Försvarsmakten har i dag stora problem på grund av miljötillstånden vid nyetablering och utbyggnad.

I Finland har det de senaste åren varit liknande problem med fler och fler skjutbanor som har fått stängas ned. Nu vill finska politiker vända trenden och se fler skjutbanor. Det är en utveckling jag gärna skulle se även i Sverige.

Fru talman! Vilka åtgärder tänker försvarsministern vidta för att säkerställa en ökad, inte minskad, totalförsvarsförmåga på grund av problematiska miljökrav för skjutbanor?

Fru talman! Stort tack för frågan! Rent tekniskt sett är frågor om skjutbanor kopplade till justitieminister Gunnar Strömmers ansvarsområde, men det är klart att de påverkar många frivilliga försvarsorganisationer. Låt mig säga några ord kopplat till detta.

Pistolskytteförbundet och flera andra organisationer har användning av skjutbanor. Regeringen har alltså tillfört extra medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Vi har sett att de har ökat i storlek när det gäller antalet medlemmar, och vi har sett en tillströmning under våren. Därför har regeringen tillfört mer medel till dem, och det är helt nödvändigt.

Den andra frågan som jag tror att ledamoten är ute efter är tillståndsfrågor, som tenderar att ta tid. Vi arbetar på Regeringskansliet i fråga om att förkorta och effektivisera många av beslutsprocesserna. Det handlar ibland om processer inom Regeringskansliet, och det handlar om ett samarbete mellan myndigheter. Vi kallar projektet Ett tillväxtbaserat försvar.

Fru talman! Nu är alla nordiska länder med i Nato, och det ställs av försvars- och säkerhetsmässiga skäl högre krav på infrastruktur och möjligheter till transporter i och genom Norden.

Samma rättmätiga krav ställs av oss som bor i Sverige och från näringslivet på bättre möjligheter till transporter av både gods och personer, för export och import, för besöksnäring samt för arbets- och studiependling i och mellan våra nordiska länder.

Framtagandet av en modern och robust transportinfrastruktur för Norden kräver att de nordiska länderna har en samsyn och ett strukturerat samarbete, särskilt eftersom inte alla nordiska länder är med i EU.

Jag ställer min fråga till statsrådet Roswall: Varför stoppar och hindrar den svenska regeringen i detta läge inrättandet av ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transporter? Varför stoppar man ett samarbete på högsta nivå som skulle tjäna oss alla väl?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är inte första gången jag får frågan, och det är inte heller första gången frågan ställs till Andreas Carlson, som inte är här i dag.

Jag delar helt uppfattningen att det finns ett stort behov, särskilt i beaktande av det nya säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i, av ett ökat samarbete med anledning av Natomedlemskapet.

Jag vill också passa på att konstatera att samarbetet inom Norden när det gäller infrastruktur och transporter är gott. Det fungerar väl. Våra ministrar träffas regelbundet, även de som inte är med i EU och även i ett nordiskt-baltiskt perspektiv.

Vi befinner oss i en ny politisk situation, vilket gör att vi behöver diskutera även andra typer av samarbeten där inte bara transporterna går i nord-sydlig riktning utan även i öst-västlig riktning.

Jag har tagit emot en analys till Nordiska ministerrådet som tittar på många sätt att arbeta vidare med detta. Men lösningen är inte att bara tillsätta ett transportministerråd.

Fru talman! Vi befinner oss just nu i en situation där gängkriminaliteten drar enorma resurser ur vårt samhälle, framför allt inom rättsväsendet och i allra högsta grad polisen.

Regeringen har aviserat både ett uppdrag och en utredning för att Försvarsmakten ska kunna bistå polisen i dess arbete. Om jag förstår det rätt har uppdraget fokus på åtgärder i nutid eller närtid, inom befintlig lagstiftning, medan utredningen har ett bredare fokus och ett längre perspektiv.

Därför vill jag ställa följande fråga till försvarsministern: Vad händer med uppdraget och utredningen, och vad kan vi vänta oss på kort och lång sikt? Det känns verkligen angeläget att vi får fram mer resurser till polisen.

Fru talman! Tack, Lars Püss, för en angelägen fråga!

Den utredning som pågår har till grund en hemställan som både Säkerhetspolisen och polisen gjorde redan i december 2020 om att kunna få stöd av Försvarsmakten i händelse av olika typer av gråzonssituationer. Det ska då ske på polisiär inbjudan och under polisiär ledning. Utredningen kommer att arbeta vidare med de direktiven.

Vid sidan av detta finns det möjlighet för Försvarsmakten att stötta polisen med transporter enligt det som kallas helikopterförordningen.

Låt mig avslutningsvis säga att det också pågår ett arbete här och nu. Sedan i höstas stöttar Försvarsmakten polisen i dess arbete, bland annat i en operation mot den grova organiserade brottsligheten. Det kan handla om utbyte av viss information. Det kan handla om att Försvarsmakten har resurser att lagra sprängämnen. Det kan handla om hantering av explosiva varor. Samarbetet är intensivt, och det är under utveckling. Utredningen kommer att vidareutveckla detta ännu mer.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Billström.

Denna vecka har republiken Finlands nyvalde president Alexander Stubb varit på statsbesök i Sverige, i tisdags bland annat här i riksdagen och i går i min hemstad Göteborg, den blåvitaste av svenska städer.

Att en ny finsk president gör sitt första officiella besök i Sverige är långt ifrån nytt. Men det gemensamma ansökningsförfarandet om Natomedlemskap har inneburit en oerhört nära samverkan på väldigt många nivåer.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesministern hur vi ska kunna utveckla och fortsätta förstärka den nära samverkan mellan våra länder.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Ja, det var sannerligen ett väldigt lyckat statsbesök, som verkligen befäste de nära band som redan existerar mellan Sverige och Finland.

Jag skulle särskilt vilja slå på trumman för det faktum att näringslivsdelegationen från Finland var så stor, med 25 representanter i form av vd:ar för finska företag som kom till Sverige. Det enormt stora utbyte som finns med mycket ägande mellan våra stater är också mycket viktigt att understryka.

Hur bygger vi då vidare på detta? Ett statsbesök gör ingen sommar i det här sammanhanget, utan det handlar om att dra erfarenheter.

Jag tror att det riktigt viktiga här är att också vidga perspektivet och inte bara ta in Sverige och Finland utan också fundera över hela Norden och Baltikum, där Sverige och Finland är två mycket viktiga stater.

Det faktum att vi nu har så mycket integrerad ekonomi i vårt område - kanske är Norden och Baltikum den mest integrerade regionen i världen - ger oss en utmärkt plattform för att fortsätta arbetet med att se till att näringsliv, infrastruktur, telekommunikationer och naturligtvis också det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet byggs ut. Det kommer att vara en prioritet för regeringen att så blir fallet.

(Applåder)

Fru talman! Gårdagens nazistiska attentat mot ett fredligt och demokratiskt föreningsmöte i Stockholmsförorten Gubbängen har inte lämnat någon oberörd.

Utan civilsamhällets föreningar, medborgarmöten, folkbildning, studiecirklar och fördjupande samtal förtvinar faktiskt det vi älskar mest med vårt land: friheten, bildningen, meningsutbytet och demokratin.

Högerextremismen är ett allvarligt hot mot våra grundläggande friheter, och exemplen börjar dessvärre bli allt fler: angrepp och hot mot demokratiska möten, angrepp på Prideparaden och angrepp på förstamajdemonstrationer.

Min fråga till kulturministern är denna: Vilken är regeringens plan för att främja folkbildningen och det öppna demokratiska samtalet och för att motverka våldsbejakande högerextremism?

(Applåder)

Fru talman! Ja, nyheten om gårdagens fruktansvärda attentat går inte att missa.

Den typen av ordning kan vi inte ha. Vi har alla ett ansvar att stå upp för demokratin och för den frihet och öppenhet som vi vill kunna ha i Sverige. Det är vi måna om i alla partier som finns representerade här.

Vi ska också se till att runt omkring i landet möjliggöra för alla de föreningar, politiska som opolitiska, och församlingar som av olika skäl vill ses och kunna upprätthålla demokratin.

Det här gör vi på olika sätt från regeringens håll. Naturligtvis fördömer vi gårdagens attentat. Det är under inga omständigheter möjligt att i en demokratisk stat bete sig på det sätt som gårdagens våldsverkare gjorde. Mina tankar går i första hand till de drabbade, till alla som hade tänkt delta på ett demokratiskt möte.

Men det finns också inom ramen för detta en rad saker som regeringen gör för att stävja och komma till rätta med det här och stå upp för den frihet och öppenhet som vi vill kunna värna i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand och handlar också till viss del om operahuset, som vi hörde om förut.

I veckan presenterade Statens fastighetsverk två förslag på renovering av operahuset. Oavsett vilket alternativ regeringen väljer att gå fram med kommer detta att innebära rejäla hyreshöjningar för Kungliga Operan. Det har framkommit att efter renovering kommer årshyran för Kungliga Operan att uppgå till cirka 230 miljoner kronor årligen.

Jag vill påpeka att det är viktigt att vi ser problemet med de höga hyrorna och att det inte gäller enbart Kungliga Operan utan även andra statliga kulturverksamheter såsom Nationalmuseum.

Med anledning av detta vill jag fråga kulturministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkerställa att det blir en rimlig hyressättning på dessa statliga kulturverksamheter.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är klart att detta får konsekvenser i den hyresmodell som kulturfastigheterna i Stockholm har i dag. Konsekvenserna blir att när man gör den här typen av större renoveringar, ja, då läggs det på hyran. Det är den modell som vi har valt.

Modellen har utretts i omgångar under flera regeringar, och man kan konstatera att varken en marknadshyresmodell eller en kostnadshyresmodell är optimal för hus som är byggda för ibland över hundra år sedan, som är en del av vårt kulturarv och som ska kunna fungera för efterkommande generationer som de kulturarv de är men också för att ha verksamhet i.

Det var därför regeringen under hösten initierade att vi ska ta fram ytterligare en översyn av hyresmodellen för att se om det finns någon annan metod utöver de nu tillåtna, det vill säga kostnadshyra eller marknadshyra, som kan appliceras när det gäller just kulturfastigheterna. Vi återkommer om det.

Fru talman! Stora delar av samhällsviktiga flöden går via kablar och ledningar på havsbotten, inte minst i vårt eget Östersjön.

Senast i oktober 2023 kunde Försvarsmakten konstatera att inte mindre än tre kablar hade skadats inom loppet av några timmar.

Det här är skador som kan få stora konsekvenser för datakommunikation och gas- och elförsörjning, skador som kan få stor påverkan på vårt land, på företag och på människor, skador som hotar Sveriges säkerhet och ökar vår sårbarhet.

Jag är övertygad om, fru talman, att många med mig vill få svar på vad regeringen och försvarsminister Pål Jonson gör för att övervaka och skydda infrastrukturen på havsbotten - Sverige enskilt eller tillsammans med andra länder.

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för en angelägen fråga!

Detta är en fråga som vi konfronterades med kopplat till den händelse som ägde rum den 7 oktober i fjol, men även naturligtvis till Nord Stream 1 och 2. Mot bakgrund av det har regeringen gett både Försvarsmakten och Kustbevakningen i uppdrag att redovisa vilka behov som kan finnas vad gäller författningsändringar eller ansvarsförhållanden när det kommer till skyddet av kritisk infrastruktur under vattnet. Vi arbetar intensivt med den frågan.

Det är också en fråga som kräver omfattande internationella kontakter eftersom många av angreppen har skett ute på internationellt vatten. Därför har vi mycket samarbete inom ramen för det som heter Joint Expeditionary Force. Den maritima styrkan aktiverades under hösten just på grund av de händelser som ägde rum den 7 oktober i Finska viken. Det är alltså ett intensivt nationellt och internationellt samarbete för att stärka vår motståndskraft mot den här typen av hybridhot.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Mot bakgrund att vi nu är medlemmar i Nato krävs det att vi också ska kunna hantera masskadehändelser inom sjukvården. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen och Försvarsmakten i uppdrag att vidareutveckla samarbetet mellan militär verksamhet och civil sjukvård. Det är jättebra.

Det är så beskaffat att vi ska klara de militära behoven av sjukvård men också säkerställa civilbefolkningens behov av sjukvård. Den civila sjukvården ska kunna växla upp och öka antalet vårdplatser. Samtidigt ska Försvarsmakten rekrytera fler sjukvårdare inom till exempel trauma. I dag ser kartan inte riktigt så ut att det blir fler utan snarare färre vårdplatser.

Min fråga till försvarsministern blir om han känner sig trygg med det läge som Sveriges sjukvård befinner sig i vad avser möjligheten för sjukvården att utifrån Försvarsmaktens uppdrag hantera masskadehändelser.

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Det är helt rätt, som ledamoten säger, att det här är en fråga kopplad också till vårt Natomedlemskap. Nato har identifierat sju grundläggande krav på den civila beredskapen, varav ett är att hantera masskadefall.

Det finns en koordinering nu inom Nato, där Sverige naturligtvis är representerat. Inte minst har Acko Ankarberg Johansson ett intensivt arbete, och vi har en nära dialog mellan våra departement som är viktig och angelägen.

Vid sidan av detta sker det nu en stor uppbyggnad av Försvarsmaktens egen sjukvård och hela totalförsvaret. Det är helt nödvändigt. Vid höjd beredskap och krig kommer det naturligtvis att vara stora påfrestningar på den civila sjukvården, men vi kommer också att behöva se till att den militära sjukvården växer.

När det kommer till den militära sjukvården föreställer jag mig att Försvarsberedningens slutrapport med förslag på en ny krigsorganisation, som presenteras i morgon eftermiddag, även kommer att inkludera vissa aspekter av denna fråga.

(Applåder)

Fru talman! I Nordiska rådet antar vi vid våra sessioner ofta rekommendationer som riktar sig till Nordiska ministerrådet. Tanken är att dessa rekommendationer ska resultera i handling.

I fjol antogs en rekommendation om ett mer hållbart strömmingsfiske i Östersjön. Vår svenske landsbygdsminister prioriterade att få till sänkta kvoter av industriellt trålfiske i Östersjön, samtidigt som det småskaliga kustnära fisket ges möjlighet att fortsätta. Men han upplevdes tyvärr vara relativt ensam i förhandlingarna i EU.

Min fråga till statsrådet Roswall är: Hur kan Norden- och EU-ministern verka för att Nordens samlade röst i EU stärks och Nordiska rådets rekommendationer blir relevanta?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag blev först lite orolig för att jag skulle få en detaljfråga om fiske, så att jag hade fått ducka ytterligare en fråga i den här frågestunden.

Frågan om hur vi ska samarbeta mer inom Norden och också inom EU och även nordisk-baltiskt och globalt är prioriterad för regeringen och har varit det från dag ett.

Som Nordenminister använder jag ministerrådet, som jag nu leder under ordförandeskapsåret, till att göra mer tillsammans på gränshinderområdet, som ju kanske mest berör Norden. Men jag har också sagt att det är en ytterlig förmån att få vara både EU-minister och Nordenminister för att förstärka vår samlande påverkan på EU-arbetet. Vi och våra nordiska grannländers nordiska samarbete bygger på många gemensamma värderingar. Vi har samma utmaningar, och våra röster blir starkare tillsammans.

Arbetet med denna fråga sker brett inom både Nordiska ministerrådet och nordisk-baltiskt samarbete - mina två kollegor är med här i dag - men även på många andra områden.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Situationen i Ukraina är fortsatt mycket svår och allvarlig, men det finns ändå små ljusglimtar. Vi var många som välkomnade att den amerikanska kongressen ställde sig bakom ett nytt stort stödpaket till Ukraina.

Jag frågar därför försvarsministern hur han tror att det ökade amerikanska stödet kan göra skillnad och hur ministern anser att det svenska stödet ska utvecklas i ljuset av detta.

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Resare!

Låt mig säga att situationen i Ukraina är mycket svår, men vi välkomnar naturligtvis det amerikanska beslutet, som kom här i veckan, om nya stödleveranser. Vi har gott hopp om att det kan komma att ha en viss effekt på slagfälten inom de kommande veckorna.

Låt mig också säga att det svenska stödet är både långsiktigt och uthålligt. Det kommer att behöva utvecklas med utgångspunkt från Ukrainas behov men också från våra förutsättningar att stödja.

Vi kommer naturligtvis att behöva gå från donation till produktion. Då handlar det om att vi inte bara kan ta av Försvarsmaktens lager, utan att Ukraina också får nyproducerad försvarsmateriel från Sverige och de andra nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark har till exempel jobbat med gemensam upphandling för att kunna skicka artilleriammunition till Ukraina. Sverige och Danmark har också arbetat för att Ukraina ska få tillgång till nyproducerade stridsfordon 90.

Att gå från donation till produktion tror jag kommer att vara en lysstjärna för regeringens vidareutveckling av Ukrainastödet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Hemvärnet med 22 000 frivilliga män och kvinnor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter vid höjd beredskap.

Operationsberedskapen går enligt 6, 24, 90, vilket innebär grundberedskap i 6 timmar och att vara redo att lösa uppgiften inom 24 timmar och under minst 90 dagar. Med anledning av det osäkra omvärldsläget är det inte otänkbart att vi i närtid kan stå inför en hemvärnsberedskap.

Ersättningsnivåerna inom hemvärnskåren är i dag fortfarande 90 procent av SGI. Det finns möjligheter till fälttraktamente, som regleras av regeringen. Men räcker det med tanke på medborgarnas stora ekonomiska press i dag?

Hur säkerställer vi att de som går in i hemvärnsberedskap inte behöver sälja till exempel sin bostad och hamna i skuld samtidigt som de försvarar Sverige under en längre tid?

Fru talman! Jag riktar ett varmt tack för frågan men också för engagemanget för hemvärnet. Hemvärnet är kanske det främsta uttrycket för folkförankring av Försvarsmakten.

Jag kan konstatera att tillströmningen till hemvärnet ökade högst avsevärt efter att det fullskaliga kriget bröt ut i Ukraina. Normalt brukar hemvärnet få ungefär 4 500 sökande, men på några månader fick man närmare 30 000. Det tycker jag är ett starkt uttryck för försvarsviljan.

Jag ska vara försiktig med att gå in i specifika avtalsfrågor kopplade till hemvärnet. Vad jag kan konstatera är att hemvärnet har en viktig roll att spela i totalförsvaret. Det kommer också att fortsätta vara viktigt med tanke på den historiska uppbyggnad som totalförsvaret nu står inför. Det är viktigt att alla försvarsgrenar har förutsättningar att verka, men det gäller naturligtvis också att man har bra materiel och tilldelning.

Jag förväntar mig att Försvarsberedningen, som kommer med sin rapport i morgon, också kommer att ha utvecklade tankar kopplat till både materielförsörjning och personalförsörjning för hemvärnet.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström och handlar om Rysslands krig mot Ukraina; jag tänker specifikt på Zaporizjzja. Varje gång vi tror att kriget inte kan bli värre kommer nya fruktansvärda rapporter.

När det gäller Zaporizjzja är det bara att konstatera att Ryssland inte följer några av de överenskommelser som finns för att garantera säkerheten. IAEA nekas nu tillträde. Marken utanför Zaporizjzja är minerad. Det har skickats drönare för att attackera kärnkraftverket.

Sverige har ett långvarigt, väl uttalat, solitt stöd för Ukraina. Jag skulle uppskatta om utrikesministern kunde berätta vad Sverige gör och avser att göra för att öka säkerheten kring Zaporizjzja. Det handlar nämligen om oerhört stora frågor och om betydligt fler frågor än endast energiförsörjningen, som i sig är en viktig fråga.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för en väldigt viktig fråga! Naturligtvis är det oacceptabelt att några som helst angrepp riktas mot en kärnkraftsanläggning, på det vis som har skett. Detta är något som vi förutsätter kommer att behöva tas upp i de utredningar kring aggressionsbrottet i sig som kommer att behöva bedrivas och som redan är igång vid Internationella brottmålsdomstolen.

Vad beträffar arbetet med att begränsa omfattningen av denna typ av angrepp är Sverige i nära kontakt med IAEA, Internationella atomenergiorganet. Jag har själv träffat dess gd vid flera tillfällen och haft möjlighet att orientera mig om förutsättningarna för att få lov att genomföra inspektioner. Ryssland har tyvärr begränsat tillträdet till anläggningen, och detta ser vi allvarligt på.

Vi kommer att följa upp denna fråga kontinuerligt. Det får inte råda något som helst tvivel om att denna typ av angrepp mot kärnanläggningar som jag sa är oacceptabla, förbjudna enligt internationell lag och något man absolut måste ta avstånd från.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.