Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av justitieminister Gunnar Strömmer, arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, försvarsminister Pål Jonson och utbildningsminister Mats Persson.

Justitieminister Gunnar Strömmer besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Fru talman! Min fråga går till justitieministern, men jag vill först säga: Stort tack för samarbetet kring preventiva tvångsmedel! Jag önskar att vi kunde samarbeta mer i svensk politik i kampen mot brottsligheten och att regeringen inte isolerade sitt samarbete till ett enda parti.

Fru talman! På regeringens hemsida ser man ett pressmeddelande där det står: Ny riktad satsning på kommunernas arbete mot gängkriminalitet. Det låter väldigt bra. Det låter till och med nödvändigt med tanke på det som händer i vårt land med de skjutningar som sker i svenska städer som skrämmer vårt folk och som dödar ungdomar och medborgare i vårt land.

Men, fru talman, beloppet är 80 miljoner kronor. Regeringen satsar alltså 650 miljoner på att förändra reglerna för plastpåseskatt men satsar 80 miljoner på det förebyggande arbetet mot gängkriminaliteten nästa år i landets kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag frågar justitieministern: Avser regeringen att återkomma med en ändringsbudget efter den kritik som framkommit mot denna icke-satsning i detta allvarliga läge?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för den utsträckta handen när det gäller samarbete! Det är utmärkt att alla partier, utom Vänsterpartiet, var med på den historiska reformen med de hemliga tvångsmedlen som träder i kraft den 1 oktober och som har stått högst upp på polisens önskelista i tio år.

Det är utmärkt att vi nu kan leverera detta, och det kommer många fler chanser till brett samarbete. Det kommer att komma förslag om visitationszoner, anonyma vittnen, kriminalisering av deltagande i kriminella gäng och annat som kommer att ge fler partier chansen att kliva fram och bidra framöver.

Det där är en av många satsningar på det brottsförebyggande arbetet som regeringen ägnar sig åt. Om jag ska lyfta fram en enastående satsning över tid som kommer att sträcka sig fram till 2028, som framgår av budgeten, är det denna: Det blir över tid 8 miljarder extra för bemanning i socialtjänsten kopplat till att vi nu äntligen kommer att få en ny socialtjänstlag på plats där frivilligheten ersätts av ett mer krävande anslag. Vi ser till att bemanna upp socialtjänsten så att vi kan möta de utmaningar som en ny lagstiftning är ägnad att ta itu med.

Fru talman! Situationen är akut, justitieministern. Det har skjutits i Uppsala flera dagar i rad under de senaste veckorna. Människor dödas på våra gator. Det vi behöver göra nu är att stoppa nyrekryteringen. Men med 80 miljoner kronor kommer vi inte att kunna sätta in de insatser som krävs för att stoppa nyrekryteringen av barn och ungdomar till gängen.

Avser regeringen att återkomma med en ändringsbudget efter den kritik som har framkommit mot dessa 80 miljoner till brottsförebyggande arbete?

Fru talman! Det bästa är om Socialdemokraterna supportar regeringens budget. Låt mig räkna upp andra saker som kommer redan i år.

Det kommer 70 miljoner redan nu när det gäller den förebyggande socialtjänstlagen, 200 miljoner redan nu när det gäller bemanningssatsning i socialtjänsten, 165 miljoner redan nu för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska svårigheter, 400 miljoner till utökat föräldraskapsstöd och nästan 500 miljoner för att alla barn med placering enligt LVU också ska få det.

Allt detta kommer i den här budgeten. Välkomna att supporta den! Det kommer att bli en boost för det viktiga socialpreventiva arbetet mot den grova organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Svenskt utbildningsväsen bygger på studentens fria åsikter och eget tänkande. Att ifrågasätta en lärares påståenden är inte bara en rättighet utan också vad som faktiskt förväntas av studenterna.

Statsrådet har nyligen sagt att regeringen avser att göra det enklare för lärosäten att stänga av studenter - detta baserat på att en student ifrågasatte en lärares analyser under kursen Ras och vithet i Sverige. Läraren valde att sjukskriva sig för att inte behöva bli ifrågasatt, men lärosätet meddelade att det saknas grund för att stänga av studenten.

Oavsett vilka obehagliga åsikter som förknippas med en student är vi ute på väldigt hal is om vi öppnar upp för att stänga av studenter om deras åsikter är obekväma.

Anser statsrådet att godtycklig avstängning av studenter för att de utnyttjar sin yttrandefrihet är rätt väg att gå i ett land där vi uppmuntrar yttrandefriheten och håller den högt?

Fru talman! Tack till frågeställaren för en väldigt viktig fråga! Jag vill naturligtvis undvika att uttala mig i det enskilda fallet, men jag kan uttala mig generellt och säga att detta är ett växande problem på våra svenska universitet och högskolor, det vill säga att enskilda forskare, lärare, professorer och lektorer utsätts för trakasserier och beskyllningar i sin gärning.

Universiteten ska vara en arena där det är högt i tak och där inga, jag upprepar inga, åsikter är förbjudna. Alla uppfattningar får mötas och blötas i det akademiska seminariet, men man får aldrig passera gränsen där man trakasserar eller hotar någon. Det handlar i många fall om en lärare som utövar sin yrkesgärning. Detta gäller oavsett om viljan till tystnad kommer från någon längst ut på högerkanten eller längst ut på vänsterkanten.

(Applåder)

Fru talman! Att sparka ut terrordömda från högskolor är en sak. Att sparka ut direkt våldsamma studenter är också en sak; det är till och med en polissak.

Men att grunda en lagstiftning på uppgifter från DN och göra det möjligt att sparka ut studenter med obekväma eller till och med riktigt obehagliga idéer är en helt annan sak. Det är väl just sådant våra medier, bland annat DN, gärna anklagar Viktor Orbán för.

Jag tycker att den vägen är mycket farlig att gå, och jag avråder bestämt från det.

Fru talman! Jag skulle ändå vilja säga att om man tittar på utvecklingen de senaste åren ser man att vi har ett läge där lagstiftningen i dag är alltför otydlig. Det gör att enskilda lärosäten inte vet vilka möjligheter de har att stänga av studenter eller agera mot andra som är verksamma inom högskolan när de passerar gränsen och inte uttrycker sin åsikt, utan hotar eller trakasserar medarbetare på universiteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta har också konstaterats i en statlig utredning, och regeringen ser nu över frågan att öka möjligheten att stänga av studenter som inte sköter sig utan som agerar så att de hotar och trakasserar andra.

Fru talman! Under 2022 deltog runt 780 000 personer i studiecirklar. Närmare 9 miljoner besökare gick på något av studieförbundens kulturarrangemang. Utöver folkbiblioteken är studieförbunden den enda kulturaktör som finns i landets alla kommuner. Boende i landsbygdskommuner deltar i mycket högre grad än storstadsborna i studiecirklar.

Nu har regeringen bestämt sig för att skära ned rejält på denna viktiga infrastruktur, som i över hundra år har gett människor en möjlighet till bildning, socialt samspel, kulturupplevelser och lärande livet igenom. Runt en tredjedel av dagens statliga stöd kommer att vara borta före nästa val.

Mats Persson sa i en intervju i SVT att man inte kan ge allt till alla och att man måste prioritera, och det är förstås sant. I går när vi fick se budgeten kunde vi konstatera att regeringen har prioriterat sänkt skatt på snus framför bildning och kultur på mindre orter och i glesbygd.

Min fråga till utbildningsministern är: Gjorde regeringen någon analys av konsekvenserna för glesbygdens kulturliv och människors möjlighet till bildning i hela landet innan man bestämde sig för att skära ned de statliga anslagen till studieförbunden, och vad kom man i så fall fram till?

Fru talman! Politik handlar om att prioritera. Politik handlar om att inte lova allt till alla utan att i en tuff ekonomisk tid kunna prioritera.

Den här regeringen prioriterar utbildning. Utbildning är en av de viktigaste delarna när regeringen nu lägger sin budgetproposition på riksdagens bord. Vi bygger ut folkhögskolorna. Regeringen bygger ut komvux. Regeringen bygger ut yrkeshögskolan. Regeringen bygger ut högskolan med riktade satsningar på ingenjörsutbildningar.

Det är stora utbildningssatsningar, och då gör vi också en omfördelning där vi omfördelar pengar från studieförbunden till utbildning. Det är en riktig prioritering, det är en viktig prioritering och det är någonting som bygger Sverige starkare för framtiden.

Politik handlar om att prioritera. Politiker kan inte lova allt till alla.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

"Bygger ut" tycker jag nog är en försköning när man knappt lägger tillbaka de resurser som togs bort i den förra budgeten. Jag är fortfarande orolig att Mats Persson som ansvarig minister inte har satt sig in i konsekvenserna av det egna budgetförslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag funderar nu på om risken är att denna kostnadsbörda lämpas över på regioner och kommuner, som redan har ett väldigt tufft uppdrag med nedskärningar i välfärden på grund av bristande uppräkningar. Min följdfråga blir därför: Om inte studieförbunden kan upprätthålla bildningsuppdraget på mindre orter och i glesbygd, vem anser då ministern ska kliva in och göra det?

Fru talman! Studieförbunden spelar en väldigt stor och viktig roll i den svenska demokratin och utför väldigt viktiga insatser. Samtidigt kan ingen i denna kammare blunda för det faktum att det de senaste åren har förekommit mycket fusk och felaktigheter. Detta är ingenting jag påstår, utan detta är någonting som Riksrevisionen i en granskning mycket tydligt har pekat på.

I detta läge är det en rimlig prioritering att prioritera utbildning för så många som möjligt. Det är det viktigaste. Då får man prioritera ned annat.

Fru talman! Kritiken lät inte vänta på sig när beskedet kom om regeringens kraftiga nedskärning på folkbildningsområdet. Även min fråga går alltså till utbildningsministern.

Om vi ska ha ett land som håller ihop bygger det på att vi håller igång det demokratiska samtalet. När vi pratar om det livslånga lärandet anser jag och Centerpartiet att det är viktigt att vi inte ställer olika bildningsresor mot varandra.

Jag skulle vilja fråga utbildningsministern: På vilket sätt avser utbildningsministern att kompensera neddragningen för att utveckla platser där det demokratiska samtalet kan fortsätta och utvecklas, nu när folkbildningen och studieförbunden kommer att försvinna på flera platser i vårt land?

Fru talman! Möjligheten att mitt i livet ställa om och få utbilda sig på nytt, möjligheten att som 19- eller 20-åring få en andra chans när man inte har lyckats i gymnasiet - alla de möjligheterna till en ny chans till utbildning är en viktig del i det svenska samhället och den svenska demokratin.

Regeringens politik och den budget som nu ligger på riksdagens bord innehåller stora satsningar på möjligheter att mitt i livet ställa om, få en andra chans och kanske få läsa in behörighet till gymnasiet på någon folkhögskola runt om i vårt land, eftersom vi skjuter till mer pengar till dessa områden. Genom att vi gör det stärker vi demokratin. Genom att vi gör det stärker vi möjligheten till utbildning och gör det möjligt för fler människor att hitta rätt i samhället. Det är en viktig investering för utbildningssystemet men också för demokratin.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag hoppas att ministern delar min synpunkt att det demokratiska samtalet också måste stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Folkbildningen väver samman civilsamhället, som i sin tur skapar tillit människor emellan. Det är en framgångsfaktor för Sverige. Folkbildningen ska vara fri och frivillig.

Hur säkerställer ministern att folkbildningen förblir just fri och att vi från politiken håller armlängds avstånd från den?

Fru talman! Det är en väldigt relevant och bra fråga, som också visar på en tydlig målkonflikt. Å ena sidan vill vi såklart att studieförbunden ska ha mycket frihet att själva bestämma över sin verksamhet. Å andra sidan är skattebetalarna med och finansierar detta. Det är människor som går till jobbet tidigt varje morgon och jobbar åtta nio timmar varje dag som är med och betalar detta. Då måste man också kunna komma åt fusk och felaktigheter i systemet och ha tydliga kontrollinstanser som säkerställer att pengarna går till det de ska gå till och inte hamnar i bedragares fickor eller i extremistisk verksamhet, som vi har sett på flera håll, inte minst när det gäller ABF i Botkyrka. Här finns mer att göra.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt med en liberal utbildningsminister som ställer utbildning mot bildning på det här sättet, när vi vet hur dessa viktiga utbildningsformer samspelar med varandra och har gjort så historiskt. Detta är heller ingen satsning på folkhögskolorna, som ministern påstår. Man sköt till 100 miljoner, det är sant, men man drog också bort nära 400 miljoner förra året. Folkhögskolesverige är inte nöjt.

Det regeringens dråpslag mot folkbildningen medför är stora konsekvenser för alla de människor runt om i landet som berörs och som deltar i studieförbundens verksamhet. Det är ungdomsbandet som behöver replokal. Det är pensionären som får sin meningsfulla fritid och gemenskap i studiecirkeln. Det är personen med funktionsnedsättning som står långt ifrån arbetsmarknaden och för vilken studieförbunden bidrar till rustning för att personen ska få ett jobb. Inte minst är folkbildningen viktig för integrationen. Med de här drakoniska nedskärningarna blir Sverige ett fattigare land.

Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är: I ljuset av de stora konsekvenserna för studieförbunden, är regeringen beredd att backa nedskärningarna för att värna kultur, demokrati och bildning i hela vårt land?

Fru talman! Bildning är en viktig del i det demokratiska samhället. Vi i Sverige ska vara stolta över den tradition vi har av att ha många arenor där man bedriver kultur, utövar olika typer av fritidsaktiviteter eller får möjlighet att föra demokratiska samtal i studiecirklar och på olika sätt föra det demokratiska samtalet vidare. I det ligger naturligtvis också att ha goda möjligheter till utbildning.

Regeringen lägger fram den här budgeten i en väldigt tuff ekonomisk tid. Då handlar politik om att prioritera, och vi prioriterar utbildning väldigt högt. Vi gör då en omfördelning från studieförbundens verksamhet till utbildningar som leder till riktiga jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det gör vi också i ljuset av att studieförbunden har präglats av problem med fusk och felaktigheter. Vi vet att pengarna inte alltid går till det som de är tänkta att användas till. Jag tycker att det är ett ansvarsfullt förhållningssätt att använda skattebetalarnas pengar på det sättet.

Fru talman! Att det har förekommit problem inom folkbildningen är vi medvetna om i denna kammare. Den förra S-ledda regeringen tog också initiativ inte minst till att tillsätta den stora folkbildningsutredningen, ledd av liberalen Christer Nylander, för att se hur man kan förbättra förutsättningarna för folkhögskolorna. Det har också pågått ett stort utvecklingsarbete inom folkbildningen själv i flera år, bland annat efter de synpunkter som kommit från Riksrevisionen.

Min fråga till utbildningsministern är varför regeringen inte väntade med att göra förändringar i fördelningen av anslaget tills folkbildningsutredningen fått jobba klart.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för frågan.

Det finns en väldigt stor samsyn i denna kammare om att bildning är viktigt. Men politik handlar om att välja och att prioritera. Regeringen prioriterar utbildning väldigt högt och bygger nu ut den med 20 000 platser för alla runt om i Sverige som behöver utbilda sig för att kunna ta de bristyrken som finns i samhället. Det är en viktig prioritering, för om vi inte gör den blir vårt samhälle fattigare. Det är en prioritering att vara stolt över och en prioritering som kommer att bära Sverige mycket bättre framåt.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

De senaste åren har det äntligen börjat pratas om mäns våld mot kvinnor i bred bemärkelse. Flera kvinnor vittnar om vad de utsatts för hemma, på den plats som borde vara den tryggaste punkten.

Men vi ser fortfarande att stödet inte räcker. Kvinnor får sin skyddade bostad röjd, både av myndigheter och i samband med umgängesrätt för barnen. Kvinnor tvingas lämna allt, medan förövarna närmast kan fortsätta leva sina liv som vanligt, oftast med pinsamt låga straff i bagaget, givet den kränkning och det våld som oftast ligger bakom.

Relationsvåldet har också ofta en bredd som kan kännas nästan ofattbar om man inte själv blivit utsatt eller sett någon nära bli utsatt. Det handlar om kontroll, isolering och både fysiskt och psykiskt men också ekonomiskt våld.

Jag vet att regeringen är besjälad av frågan om ett tryggare Sverige. Kan justitieministern beskriva några av de åtgärder som regeringen planerar att vidta för att skydda kvinnor i större utsträckning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Caroline Högström, för att du lyfter upp en viktig fråga i dagens debatt!

Inga barn, inga kvinnor och inga tjejer ska tvingas begränsa sina liv. Därför har regeringen tagit en lång rad initiativ för att motverka mäns våld mot kvinnor. Det handlar till exempel om en översyn av straffskalorna för vålds- och sexualbrotten. Och det handlar om att se över reglerna för villkorlig frigivning och prövotid.

Vi har också gett en utredare i uppdrag att se över reglerna för kontaktförbud, för att sådana verktyg ska kunna omfatta större geografiska områden än i dag. Till exempel ska våldsamma män förbjudas att vistas i samma kommun som deras före detta partner.

I somras tog vi fram underlag till förslag för att stärka det hyresrättsliga skyddet för brottsutsatta kvinnor. Och vi har dragit igång arbetet med ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Sammantaget kommer mäns våld mot kvinnor att fortsätta vara en utomordentligt högt prioriterad fråga för den här regeringen.

Fru talman! Stort tack för svaret, justitieministern!

Som justitieministern vet är det en i mångt och mycket livsviktig fråga för många av de här kvinnorna. Därför är jag väldigt glad, inte bara för att vi har en moderat justitieminister utan någon som faktiskt också är villig att göra jobbet för att vi ska få ett säkrare, grönare och framför allt friare Sverige för alla kvinnor.

Fru talman! Jag vill understryka betydelsen av att få ett brett stöd i kammaren för också de här frågorna.

I somras när vi presenterade vårt stora, breda grepp om straffrätten noterade jag med viss förvåning att vi blev anklagade för bristande fokus, eftersom vi inte fokuserade våra straffskärpningar på bara den förvisso allvarliga gängbrottsligheten. För mig är det inte ett uttryck för bristande fokus utan snarare ett uttryck för att vi orkar ha bandbredden och ser annat våld och andra brott, inte minst dem som utförs mot kvinnor. Det måste uppvärderas, och det måste prägla vår straffrätt och många andra delar som kan påverka den situationen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Kärrholm (M).

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Gunnar Strömmer om tillträdesförbud.

Sedan något år tillbaka har vi en lag om tillträdesförbud som gäller bland annat butiker. Man kan konstatera att om det var illa tidigare har det nu blivit värre, med omfattande stölder i butik. Det förekommer även hot och våld. Handeln gör stora förluster på grund av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kan också konstatera att brottsligheten kryper nedåt i åldrarna. Den lag som vi nu har omfattar inte unga under 15 år. De kan inte få tillträdesförbud.

Livsmedelshandlarna har framfört viss kritik mot nuvarande lagstiftning och tycker att det finns förbättringspotential. De vill att det ska bli lättare att få beslut om tillträdesförbud och att möjligheten att stoppa personer, dem som kommer in och stör och stökar till det, ska öka. De efterlyser också en enhetlig bedömning.

Min fråga till justitieministern är om man överväger en översyn eller skärpning av lagstiftningen.

Fru talman! Tack, Torsten Elofsson, för en mycket viktig fråga!

Det är slående att rättstrygghetsfrågorna av företagare listas som de enskilt viktigaste. Det handlar inte bara om tryggheten och säkerheten för medarbetarna eller den egna egendomen. Det är också en avgörande fråga för tillväxt och expansion. Därmed blir det också en fråga om den ekonomiska tillväxten i landet.

Det är nu jätteviktigt att få ta del av vittnesbörden från handlare runt om i landet. Jag har också mött dem när jag har besökt butiker. Det råder ingen tvekan om att tillämpningen av det här viktiga förbudet inte når hela vägen så som det var tänkt.

Jag är beredd att göra en översyn och även ta del av vilka behov handlarna själva ser när det gäller att förändra regelverket för att det på ett mycket bättre sätt än i dag ska skydda både medarbetare och ägare till de butiker som drabbas av stölder, hot och våldsamheter.

Fru talman! Jag har en följdfråga, som egentligen är på samma tema.

Sedan 2005 har vi tillträdesförbud också när det gäller idrottsanläggningar, framför allt fotbollsarenor. Tanken var att komma till rätta med läktarvåldet. Vi kan väl konstatera att vi inte riktigt har nått ända fram i det avseendet. Det finns fortfarande mycket stök och bök, och stora polisiära resurser avsätts för att stävja detta.

Är det läge att se över lagstiftningen även när det gäller det tillträdesförbudet?

Fru talman! Det långa talets korta mening är ja.

Jag hade i juni glädjen att ha ett möte om de här frågorna med företrädare för både Fotbollssverige och Idrottssverige i bredare bemärkelse, också i ljuset av ett antal våldsamma händelser på fotbollsläktare under försommaren.

Vi ser över flera av de frågor som då lyftes upp. Tillträdesförbudet är en del, men det finns även andra frågor. Ett exempel är hur man ska få använda bildmaterial från övervakningskameror för att på ett effektivt sätt kunna identifiera och stänga av enskilda våldsverkare.

Jag avser att komma tillbaka med de här frågorna längre fram under hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även jag har en fråga till justitieministern.

Vi har som bekant brist på poliser i landet. Det vill jag inte lasta den här regeringen för. Det får tidigare regeringar, i pluralis, ta på sig ansvaret för.

Med anledning av säkerhetsläget i Europa i dag rustar inte bara försvaret utan även civilförsvaret upp. Där har polisen en viktig funktion. Då kan man fråga sig varför polisen inte rustar upp, för att förbereda sig på den förhöjda beredskap som eventuellt kan komma, med tanke på pandemier, flyktingströmmar och så vidare. Det är situationer som kommer att kräva ganska stora polisiära resurser.

Tidigare hade vi beredskapspolisen att ta till vid sådana uppdrag och situationer, men den lades ned i slutet av 90-talet. En särskild beredskapspolis levde kvar till 2012, men även den är borta. Beredskapspolisen kan användas även i fredstid, till exempel vid trafikdirigering, bevakningsuppdrag eller enklare trygghetsskapande uppdrag.

Min fråga till justitieministern är: Finns det någon möjlighet att eventuellt återinsätta beredskapspolisen?

Fru talman! Tack, Martin Melin, för en viktig fråga!

Det råder ingen som helst tvekan om att samhällsutvecklingen och samhällsproblemen innebär stora påfrestningar för svensk polis. Jag vill först och främst understryka att rekordsatsningen på rättsväsendet som den här budgeten innebär för perioden 2024-2026 alltså ökar insatserna till rättsväsendet från 69 miljarder till historiska 90 miljarder. En viktig del i det är att säkra den fortsatta tillväxten av polisen. Det är A och O för att kunna möta alla de uppgifter som till syvende och sist kommer att vara polisens också i framtiden.

Med det sagt kan vi bara konstatera att det i fråga om beredskap vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid och höjd beredskap i samband med krigsfara, ytterst i krig, ändå finns utrymme för att diskutera i vad mån det behövs andra förstärkningar. Ett sådant arbete pågår i Regeringskansliet. Jag avser att återkomma till de frågorna under hösten.

Fru talman! För att spara tid säger jag bara att jag är nöjd med det svaret.

Fru talman! Jag är väldigt nöjd med att ledamöterna här inne, i synnerhet Martin Melin, är nöjda med svaren. Det är jag nöjd med.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen har tidigare slagit mot utrikes födda kvinnors etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden genom att slopa extratjänsterna och ta bort skrivningar i Arbetsförmedlingens regleringsbrev.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu går arbetsmarknadsministern vidare med att avveckla den åtgärd inom jobbpolitiken vars siffror pekar i bästa riktning när det gäller kvinnors deltagande, nämligen introduktionsjobben. Hur tänker regeringen egentligen när det kommer till jämställdheten?

Fru talman! Få saker är viktigare i landet Sverige än lika skyldigheter och lika möjligheter. Det gäller oavsett varifrån du kommer och oavsett när du i så fall kom till Sverige.

Vi storsatsar på att se till att också utrikes födda kvinnor får en chans till yrkesvuxutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Det är en viktig satsning.

Vi har presenterat etableringsjobb som mer specifikt är inriktade på att tillsammans med parterna hjälpa människor att ta sina kanske första steg in på den mer reguljära arbetsmarknaden - kanske efter många, många år i sfi och på olika former av praktik eller för den delen extratjänster. Vi fokuserar på arbetsplatsnära insatser med hög effektivitet för att vi vill att så många människor som möjligt i Sverige ska komma i arbete.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Pål Jonson.

Turerna kring soldaters personliga utrustning har varit väl omdebatterade i olika medier under det senaste året. Tyvärr ser vi att tidigare regeringars besparingar och farliga politik har satt djupa spår i det svenska försvaret.

Vi sverigedemokrater kan inte acceptera att värnpliktiga springer runt i svarta sopsäckar eller att reservofficerare står dyngsura på skjutbanan, och vi vet att försvarsministern delar vår uppfattning i denna fråga. Vi befarar att gamla processer, otydliga regelverk och diverse flaskhalsar kommer att fördröja den förmågehöjning som behövs till 2030.

I regleringsbrevet bör det ingå ett uppdrag kring regelverk och processer. I Norge har man lyckats bli av med uppemot 60 procent av sina gamla processer på ganska kort tid. Därför är min fråga vilka initiativ statsrådet är beredd att ta med tanke på det som har framförts.

Fru talman! Tack, Lars Larsson, för en mycket angelägen fråga! Jag tror att vi är många som tycker att uppgifterna om begränsningar i personlig utrustning för de värnpliktiga är helt oacceptabla. Det är också en uppfattning som jag vet att ÖB delar med mig. Vi har en nära dialog kring detta.

Nu krävs exceptionella åtgärder kopplade till att komma till rätta med detta. Det är mycket viktigt eftersom alla som är värnpliktiga även kommer att vara ambassadörer för Försvarsmakten. Vi vill att så många som möjligt av dem som gör värnplikten söker en bana in i försvaret som specialistofficer, sjöman, soldat eller officer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De uppgifter som jag har fått nu är att Försvarsmakten vidtar åtgärder, och det är hög tid. Jag har fått uppgifter om att man snabbupphandlar sådana saker som termosar, ryggsäckar och regnställ. Det är helt nödvändigt att komma till rätta med de här sakerna.

Sedan finns det också andra saker, som Lars Larsson är inne på. De handlar om att skapa goda förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Men det är frågor som är kopplade till en bredare frågeställning än den som lyftes fram nu.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Jag skulle vilja säga att samhället blir fattigare om vi inte satsar på utbildning. Nu drabbas universitet och högskolor av nedskärningar på totalt 420 miljoner kronor. Dessutom har det dragits ned på olika forskningsanslag under året, och studentförbunden får mycket mindre anslag.

Vi säger ofta att vi vill vara ledande inom innovation - inte bara teknisk innovation - och att vi vill möta klimatkrisen. Men gör vi verkligen det genom färre lärarledda timmar, mindre lokaler, sämre studenthälsa, mindre forskning och mindre studentdemokrati?

Vad har den här regeringen emot akademin och studenterna?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är precis tvärtom i verkligheten och i regeringens politik i förhållande till det som frågeställaren precis beskrev. Regeringen bygger alltså ut den högre utbildningen. Det satsas de närmaste åren mer pengar på den sektorn än vad det har gjorts tidigare.

För första gången på 15 år blir det fler lärarledda timmar för den som läser till ingenjör, exempelvis. Vi gör riktade satsningar på forskning kopplad till batterier, som är del av den gröna omställningen. Vi bygger ut antalet platser på de tekniska utbildningarna, till exempel till civilingenjör och en rad andra.

Regeringen har väldigt höga ambitioner kopplade till utbildning och forskning, och det märks också i den här budgeten eftersom vi bygger ut verksamheten.

Fru talman! Jag vill också vända mig till utbildningsministern, som såklart noterar att det handlar om prioriteringar när man ska landa i en statsbudget. Jag har sålunda en fråga om prioriteringar.

Regeringen skär ju kraftigt ned på anslagen till folkbildningen i Sverige. För folkhögskolorna handlar det om 400 miljoner kronor över två år, och för studieförbunden är det en neddragning med över 1 miljard kronor de kommande tre åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För den högre utbildningen gör regeringen några bra punktinsatser på till exempel civilingenjörsutbildningar och STEM-området Science, Technology, Engineering and Mathematics. Men på totalen minskar man ändå anslagen till den högre utbildningen med bortåt 420 miljoner kronor. Det beror främst på två olika typer av sparbeting som i slutändan faktiskt ger både mindre av högre utbildning i Sverige och sämre kvalitet på den högre utbildningen. Varför gör regeringen den prioriteringen?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren.

Det är viktigt, tycker jag, att vi i riksdagen beskriver verkligheten och det regeringen gör på ett korrekt sätt. Det är ju inte så att regeringen skär ned på folkhögskolorna, utan regeringen skjuter till 100 miljoner kronor. Jag noterade att SVT:s Rapport i går bad om ursäkt och erkände att de hade beskrivit detta på ett felaktigt sätt.

Regeringen satsar mer pengar på högre utbildning nu och under de kommande åren än vad som tidigare har legat i budgeten. Precis som Anders Ådahl beskriver det handlar det om rejäla satsningar på ingenjörer och på den tekniska sidan, därför att den gröna omställningen i samhället kräver det. Detta är en viktig prioritering som regeringen gör. Vi som politiker hade gärna lovat allt till alla, men verkligheten ser ut så att vi måste prioritera. Detta är så viktigt för den gröna omställningen att det står högt upp på regeringens agenda.

(Applåder)

Fru talman! Jag riktar mig till justitieminister Strömmer.

I går fick vi se regeringens budget. Den är väldigt talande för Tidöpartierna. Man kapitulerar. Man låter utsläppen av koldioxid kraftigt öka.

Samtidigt ser vi hur klimatförändringarna ställer allt på ända, och ett instabilt väder skapar förtvivlan. Det är antingen för torrt eller så dränks våra städer eller orter som Västerås och Åre. Om tågen går spårar de ur. Egendomar skadas, och regeringen gör ingenting.

Jo, det är en sak som görs av regeringen. Man skär ned anslagen till klimatanpassning nu när vi akut måste förebygga skador. Tycker statsrådet att det är att ta ansvar för Sveriges säkerhet att minska anslagen till klimatanpassning?

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för den utomordentligt viktiga frågan!

Nej, det tycker jag inte. Därför är det utmärkt att se de stora medel som ligger på MSB under rubriken Försvar. Där finns de stora medlen för klimatanpassning. De är oförändrade och kommer att vara utomordentligt viktiga framöver, i synnerhet mot bakgrund av de stora utmaningar och problem som finns med klimatet, som Daniel Helldén är inne på.

Man får väl ändå säga att det är något överdrivet att säga att regeringen inte gör någonting. Jag kan konstatera att av de tre största klimatbudgetar som har lagts fram för riksdagen står den här regeringen för två. Faktum är att Miljöpartiet inte varit med och påverkat någon av dessa budgetar. Detta tycker jag är någonting att räta på ryggen med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om jag dessutom kollar på alla konklusioner som handlar om att minska utsläppen och bygga ut energiförsörjningen - allt det som inte minst Riksrevisionen har konstaterat att tidigare regeringar med Miljöpartiet i spetsen underminerat förutsättningarna för - kan jag konstatera att förutsättningarna för att nå klimatmålen över tid är utomordentligt mycket bättre med den här budgeten och den här politiska inriktningen än med den som Daniel Helldén och Miljöpartiet tidigare har medverkat till.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Jag har förstått att försvarsministern nyligen deltog på givarkonferensen för Ukraina nere i Ramstein. Som jag förstår det uppgår nu det svenska militära stödet till Ukraina sedan krigsutbrottet till över 20 miljarder kronor. Skulle försvarsministern kunna berätta om vilken nytta det svenska stödet till Ukraina gör? Han kan också gärna säga någonting om hur det påverkar den svenska försvarsförmågan.

Fru talman! Jag tackar Magnus Resare för frågan. Låt mig först säga att vi i Ramstein var över 50 länder som är engagerade på global nivå för att stötta Ukraina. Om Ryssland skulle ha ett liknande möte skulle det på sin höjd vara tre länder som deltog. Det inger styrka. Sverige är en del av ett större internationellt sammanhang när det kommer till att stötta Ukraina, men vi är också en av världens tio största donatorer till Ukraina.

Flera saker handlar naturligtvis om stödet till Ukraina, som kommer att vara angeläget framöver. Dels handlar det om att fortsätta utbildningsinsatserna. Tyvärr har ukrainarna en hel del förluster, och det är fortsatt viktigt att vi fortsätter att utbilda ukrainarna. Dels är det viktigt att stötta ukrainarna med olika typer av ammunition och luftvärnssystem. Det hjälper alltså inte att skicka stridsvagnar, stridsfordon och artillerisystem om de inte har ammunition. Det kommer att vara väldigt viktigt.

Avslutningsvis arbetar regeringen hårt för att Ukraina ska ha möjlighet att köpa ny försvarsmateriel från den försvarsindustri som är verksam i Sverige och andra delar av Europa. Det kommer att vara väldigt viktigt för att långsiktigt kunna försörja den ukrainska försvarsmakten.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Forskning är helt avgörande för att få fram ny kunskap och för samhällets utveckling och välfärd men också för att kunna möta de utmaningar som vi ännu inte kan föreställa oss. Sverige är en stark forskningsnation med världsledande forskare och företag, men tyvärr har vi halkat efter och tappat position i en internationell jämförelse. För att Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet ska bibehållas krävs det långsiktiga satsningar och investeringar. För att höja kvaliteten på forskningen behövs prioriteringar och koncentration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsminister Mats Persson är: Hur kan vi skapa goda förutsättningar så att Sverige återtar en topplacering som forskningsnation?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en utmärkt fråga. Det är helt riktigt att Sverige de senaste 20 åren har tappat i relation till andra länder.

Vi är ett "small and smart country". Vi lever på att vi hela tiden kan utveckla nya innovationer, komma på den senaste tidens teknologi och sälja de produkterna och tjänsterna på en global marknad. Där spelar naturligtvis samspelet och samarbetet mellan enskilda företag och akademin en väldigt viktig roll. Även akademin i sig själv spelar en väldigt viktig roll. Vem kunde för 20-30 år sedan veta att batterier skulle vara ett av de hetaste områdena på 2020-talet? Det var väldigt få. Men vi ska vara glada att vi har haft forskare som fortsatt att utveckla ny teknik på det här området hela tiden.

För att vi ska komma fram bättre behöver vi satsa mer på excellent forskning. Vi behöver satsa på de bästa forskarna. Vi behöver se till att koncentrera våra resurser där de gör mest nytta.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

Den gröna omställningen i norr är fantastisk. Den visar att det inte råder någon motsättning mellan klimatomställning och tillväxt. Samtidigt finns det en hög arbetslöshet i andra delar av Sverige. Jag kommer från Skåne. I vissa delar av Malmö är var fjärde person bidragsberoende på lång sikt.

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att få fler personer från Skåne att delta i den gröna omställningen i norr?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det viktigaste vi gör är att satsa på utbildning. Oavsett var människor lever och bor och hur länge de har varit utan arbete ska de ha förutsättning att ta de många jobb som växer fram.

De investeringar som nu görs i norra Sverige brett och på många sätt kommer att kräva mängder av olika kompetenser. Därför satsar vi, som jag sagt tidigare, stort på yrkesvux och yrkeshögskola. Vi ska också se till att vi snart har etableringsjobben på plats för att få människor att ta det här steget in och sedan också kunna ta de jobb som finns.

Man bygger nu så det knakar, exempelvis i Boden, där jag var för inte så länge sedan. Kommuner känner oro - var är den välutbildade personalen? Det är vårt ansvar i regeringen att se till att människor kommer i arbete och blir anställbara med bra yrkesutbildning. Då krävs det att man prioriterar i arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till försvarsministern med anledning av diskussionen om ammunitionsbehovet i Ukraina.

Det är mängder av europeiska länder som levererar ammunition till Ukraina. Det här får effekter på ammunitionstillgången i de egna förråden. Det är nödvändigt att vi får en ökad produktion, både för att tillgodose de egna behoven i respektive nation och för Ukrainas del. Då måste ansvaret för leveranserna av ammunition skjutas från försvarsmakterna till industrin. Det här är ingen enkel process. Produktionslinjer måste upprättas, det måste skapas fabriker som avsätter sin produktion direkt riktat till Ukraina och staten måste garantera produktion.

Vilka initiativ tar ministern för att det här ska ske på både europeisk och nationell basis, så att industrin får en ökad ansvarsuppgift i praktiken?

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för en angelägen fråga. Precis som jag sa i mitt förra inlägg är tillgången till ammunition och luftvärnssystem helt avgörande för att Ukraina ska fortsätta att ha framgång på slagfältet.

Regeringen vidtar ett antal åtgärder. Under det svenska EU-ordförandeskapet förhandlade vi fram ASAP, ett europeiskt initiativ som bland annat syftar till att EU ska kunna ge upp till 1 miljon artillerigranater under ett år. Det samarbetet går framåt. Det finns också en möjlighet för försvarsföretag att få stöd från EU för att kunna investera där det finns flaskhalsar i produktionen.

Regeringen har också vidtagit åtgärder på hemmaplan, bland annat genom att ge möjligheten till Försvarets materielverk att göra långsiktiga upphandlingar på artilleriammunitionsområdet och ammunitionsområdet, så att företagen vet att det kommer att vara en beläggning i Sverige under lång tid framöver. Det är väldigt viktigt för vår försörjningssäkerhet att vi har ammunitionsproduktion i Sverige och Norden - i fred, i kris och ytterst i krig.

Fru talman! Trots en historiskt hög arbetslöshet jämfört med övriga europeiska länder är fortfarande kompetensbristen stor i Sverige inom många yrken. Det är ett problem som delas av många andra länder, men även här sticker Sverige ut i negativ bemärkelse.

Ett exempel är undersökningen Talent Shortage från Manpower Group, där man frågar 45 000 arbetsgivare i 43 länder. 69 procent av de tillfrågade anser att de har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Även i denna undersökning sticker Sverige ut. Här uppger 76 procent av arbetsgivarna att de har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens, detta trots att den så kallade sysselsättningsgraden är en av Europas högsta. Man kan här se att den tidigare regeringen misslyckades med sin politik för att tillgodose behoven på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att hantera kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden?

Fru talman! Tack för frågan, Ulf Lindholm!

Det är så mycket som behöver göras. Vi har en ganska omfattande utbildningsskuld i landet. Vi har en paradox. Det finns många människor som fortfarande är arbetslösa. Vi hörde tidigare att vi skulle få Europas lägsta arbetslöshet. Vi befinner oss nu på den tredje högsta i Europa, men med det tillägget att vi har en hög sysselsättning i Sverige. Det ska många andra regeringar och inte bara den förra hedras av. Där hörde ni!

Vi jobbar nu stenhårt med att fokusera på svenska språket. Är det människor som har stått länge från arbetsmarknaden ska man se till att man lär sig svenska nu. Det gäller att se till att man kan kombinera svenska språket med yrkesutbildning. Det är vad som ligger i yrkesvux och olika kombinationer däremellan. Jag har tidigare nämnt yrkeshögskolan. Vi har etableringsjobben.

I slutändan är det nödvändigt att Sverige också tittar framåt mot en kompetensinvandring. Vi ställer om den arbetskraftsinvandringspolitik som nu har varit för att komma till rätta med skuggsamhället. På lång sikt kommer Sverige att behöva kompetensinvandring också fortsatt. Tills vidare har vi många som behöver komma i arbete som i dag står utanför, och det finns jobb att söka.

Fru talman! Jag vill rikta mig till justitieminister Gunnar Strömmer. Vi har den senaste tiden nästan dagligen hört talas om 13-åringar, 15-åringar, tonåringar och barn som mördar och mördas.

I går kom en ESO-rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Den heter Tuffa tag och tillit - en ESO-rapport om utslussning, eftervård och återfall för dömda till sluten ungdomsvård. Vi ska stoppa nyrekryteringen. Men vi från Centerpartiet anser att det är lika viktigt att de unga kanske för första gången återanpassas och rehabiliteras till ett vanligt vardagsliv.

Vi ser alla regeringens starka engagemang i att förhindra rekrytering och för ökad lagföring av unga. Det är avgörande i den här situationen. Men kan vi förvänta oss att regeringen engagerar sig lika starkt för en lyckad utslussning till ett vanligt liv, till exempel i enlighet med de rekommendationer som finns i ESO-rapporten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Ulrika Liljeberg, för att du lyfter den här oerhört viktiga frågan!

Det korta svaret på din fråga är ja. Ledamöterna av den här kammaren och medborgarna har rätt att förvänta sig ett sådant engagemang från regeringen, och det kommer de att få.

Jag får peka på den stora reformen på det här området som vi nu förbereder, nämligen övergången till ungdomsfängelse. Ett viktigt skäl för det är att lyfta över de grövst kriminella i Kriminalvårdens hantering för att bland annat Sis-hem och andra delar av den mer sociala sidan ska kunna fokusera på andra ungdomar.

I det ligger också att förändra påföljderna. Ett viktigt argument för den förändringen är just vad som ska hända efter ett avtjänat straff. Som rapporten pekar på, och som också har bekräftats av dem som praktiserar detta, har det varit alldeles för dåligt.

Den villkorliga frigivningen från ett fängelsestraff kommer att erbjuda fantastiska möjligheter för krav, omsorg, behandling och fortsatt arbetsträning också när straffet är avtjänat. Låt oss fortsätta den diskussionen gemensamt framöver.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Den handlar om Arktis.

Vi kan se hur intresset för Arktis ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ökar och hur stormakter som Ryssland och Kina ökar sin närvaro.

Med anledning av detta undrar jag vilka åtgärder som försvarsministern vidtar för att vi som nation liggande uppe i norr ska ha en säkerställd trygghet i vårt närområde.

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för frågan!

Det är helt uppenbart att Ryssland har prioriterat Arktis. Vi ser ett Ryssland som inte har imponerat på slagfältet i Ukraina och är försvagat på markstridssidan. Men när det kommer till luftstridskrafterna och sjöstridskrafterna är de i det närmaste intakta. De är viktiga i Arktis. Ryssland har jobbat på att återbesätta ett antal platser i den arktiska miljön. Det är någonting som vi får förhålla oss till.

Vi stärker nu den militära närvaron i norra Sverige. Helt i linje med Försvarsberedningen anser jag att både Östersjöområdet och Nordkalotten kommer att bli viktiga strategiska områden när vi blir allierade. Det handlar om att vi återetablerar ett regemente i Arvidsjaur. Vi förstärker också det som nu kommer att heta Norrlandsbataljonen. Vi får två stycken av dem.

Vi fördjupar också samarbetet med både Finland och Norge uppe i den arktiska regionen. Det samarbetet kommer att bli ännu starkare när vi blir fullt ut allierade med Nato. Då kan vi också ha en gemensam försvarsplanering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ställer min fråga till justitieministern.

Vi kristdemokrater har under lång tid arbetat för en ändring i Sverige där kusinäktenskap blir förbjudet. Det är alltför ofta förknippat med tvång att gifta sig med en kusin. Det är en företeelse som jag anser inte hör hemma i Sverige. Arrangerade äktenskap har starka inslag av påverkan som vi inte tror är sunda.

Det är med glädje jag kan konstatera att regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot kusinäktenskap. Däremot finns det i princip i utredningsförslaget eller i debatten inga förslag om rättsliga påföljder som har någon verkan. Jag tror nämligen att det blir en ganska tandlös lag om vi inte har några rättsliga påföljder i grunden som gör att man ser en effekt i det man gör mot lagen.

Jag frågar därför om ministern kan tänka sig att i samband med att kusinäktenskapen förbjuds i Sverige även införa en kännbar rättslig påföljd.

Fru talman! Tack, Larry Söder, för en viktig och intressant fråga!

Det är till att börja med helt riktigt att kusinäktenskap har kommit att bli ett reellt frihetsproblem för många flickor och unga kvinnor i vårt land och även i andra länder. Det känns väldigt angeläget att ta ett reformgrepp som ökar friheten och självbestämmandet för unga kvinnor i vårt land. Men den här diskussionen förs även i andra länder.

Den fråga som Larry Söder tar upp är intressant. Jag har noterat de kommentarerna från fler håll. Det naturliga greppet är förstås att ta det den familjerättsliga vägen. Vilka förhållanden erkänner vi i lagstiftningen? Men det är klart att man kan se framför sig att man ordnar de här arrangemangen i alla fall fast på andra sätt.

Jag vill gärna fortsätta den diskussionen, gärna grundad i praktisk erfarenhet från både vårt land och andra länder. Så får vi ser om det finns mer att göra på det här området.

Fru talman! Många riksdagskollegor har här i dag lyft fram regeringens förslag om kraftiga ekonomiska nedskärningar gentemot studieförbunden samt deras konsekvenser på Sveriges kulturliv, det civila samhället och för den enskilda människans bildningsresa.

Utbildningsminister Mats Persson bekräftar här i dag att ingen konsekvensanalys har gjorts samt att folkbildningsutredningen kan förbises eftersom ministern inte inväntar dess förslag innan åtgärder vidtas.

Jag är nyfiken på vilket värde som utbildningsministern sätter på folkbildningsutredningen, som ska vara klar nästa år, samt hur han ser på framtiden för folkbildningen i Sverige.

Fru talman! Regeringen har väldigt stort förtroende för den utredning om folkbildning som just nu pågår. Den är väldigt viktig för att hitta en väg framåt och för att vi gemensamt ska kunna hitta en modell där vi å ena sidan säkerställer att studieförbunden har mycket frihet att själva utforma sin verksamhet och å andra sidan säkerställer skattebetalarnas legitima rätt att veta att pengarna används till rätt saker och att de inte hamnar i fickor där pengarna inte ska vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att detta är viktigt, och utredningen är väldigt viktig. Det är också viktigt i ljuset av den skandal vi har kunnat bevittna inom ABF Botkyrka som har tagit sig så långt att nio folkvalda ledamöter valde att lämna Socialdemokraterna med anledning av den skandalen. Det visar på vikten av att vi kommer till botten av den här typen av problem.

Fru talman! Min fråga går till justitieministern, och den handlar i stort sett om samma ämne som Larry Söder frågade om nyss, nämligen detta att regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot kusinäktenskap. Det är bra med tanke på de komplikationer som kusinäktenskap för med sig, till exempel när en kvinna vill skilja sig och hon så att säga delar familj med den person hon vill skiljas från.

Min fråga till justitieministern är helt enkelt om han är beredd att se över incestlagstiftningen för att göra det straffbart att gifta sig med sin kusin.

Fru talman! Som Martin Westmont noterade ställde Larry Söder samma fråga för en stund sedan. Jag får väl upprepa mitt svar.

I grund och botten är det naturliga sättet att ta sig an en fråga om vilka relationer och samlevnadsformer som staten ska erkänna att man tar detta den familjerättsliga vägen. Det är så det är reglerat när det gäller äktenskap, samboförhållanden och annat.

Bakgrunden till just det här reformgreppet är att det finns ett djupt känt problem med tvång och ofrihet. Äktenskap används tvångsmässigt och i syfte att inskränka den enskildas - det är i regel en ung kvinna det handlar om - rätt att själv bestämma över sitt liv.

Jag har noterat synpunkterna. Jag välkomnar greppet men ser också frågetecknet: Kommer detta att vara tillräckligt effektivt för att komma åt det bakomliggande tvånget? Jag är beredd att fortsätta diskussionen, gärna på basis av ett lite mer ordentligt empiriskt underlag, med ledamöter i kammaren och i andra sammanhang.

Fru talman! Barns rättigheter behöver stärkas. I vårdnadstvister riskerar barn att fara illa eftersom fokus lätt hamnar på föräldrarna i stället för på barnets bästa. Efter ett antal möten som jag haft i närtid uppfattar jag att vi är nära en majoritet i riksdagen för att just utreda barns rätt till eget ombud även i vårdnads, boende- och umgängesfrågor. Min fråga till Gunnar Strömmer är därför om han är beredd att tillsätta en sådan utredning, alltså om barns rätt till eget ombud i vårdnads, boende- och umgängesfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Martina Johansson, för frågan! Låt mig först uttrycka min beundran för idogheten i drivandet av dessa frågor som Martina Johansson och några andra ledamöter här i kammaren ägnar sig åt. Det är i och för sig inte så konstigt att de gör det, för frågeställningen är utomordentligt viktig.

I grund och botten handlar det om det angelägna i att barns intressen blir tillvaratagna i konflikter där föräldrarnas egna intressen inte nödvändigtvis överensstämmer med barnets intresse. Ni vet att vi så att säga ärvde en utredning som den förra regeringen tillsatte, som har kommit med sitt betänkande Tryggare hem för barn. Ni vet också att det har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut före sommaren, och vi analyserar det nu noggrant.

Många av de frågor som lyfts här tas upp av utredningen, men inte alla. Detta är en av de frågor som inte är tillräckligt belyst. Jag tänker inte lova något, men jag noterar också att det rör på sig i riksdagen. Låt oss fortsätta dialogen framöver, så ser vi var vi landar till slut.

Fru talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Pål Jonson.

Hälften av all containertrafik i Sverige passerar Göteborgs hamn, som också är Skandinaviens största hamn. I Göteborg har vi en stor flygplats och en växande industri, men vi har under lång tid saknat försvarsförmåga och lokalt placerat försvar. Därmed är också försvaret och den tillväxt som man från regeringens sida just nu verkar för oerhört viktigt, också utifrån ett nationellt intresse.

I Göteborg minns vi hur det gick till när Göran Persson drog fram och lade ned regementet. Soldaterna, regementena och försvaret drog sig undan från många platser i Sverige. Med stor tillförsikt ser vi nu hur försvarsförmågan i Göteborg och på västkusten ökar.

Nu rustas Amf 4. Jag vet att försvarsministern har varit där. Jag själv besöker soldaterna nästa vecka. Man märker också vilken framåtanda de har.

Min konkreta fråga är: Hur arbetar försvarsministern och regeringen för att fortsätta att öka försvarsförmågan i Västsverige?

Fru talman! Tack, Gustaf Göthberg, för en angelägen fråga!

Älvsborgs amfibieregemente är ju en viktig återetablering av Försvarsmakten på en mer permanent bas. Försvarsmakten växer nu på flera sätt på västkusten. Det finns tunga skäl till det. Bland annat handlar det naturligtvis om hur viktig Göteborgs hamn är för att försörja inte bara Sverige utan egentligen hela Norden. Det sker stora framsteg där.

Vid sidan av detta är Göteborgs hamn, bedömer jag, också mycket viktig för värdlandsstöd, det vill säga för att vi ska kunna få hjälp i händelse av kris och krig. Framför allt är detta viktigt när vi blir allierade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förra hösten fattades beslut om ett uppdrag på 200 miljoner till Fortifikationsverket för att stärka den örlogshamn som finns på Käringberget i anslutning till Göteborgs hamn. Vid sidan av detta skapar de höjda försvarsanslagen förutsättningar för att göra mer riktade försvarsinvesteringar också i Göteborg med omnejd.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Sverige har i dag en arbetslöshet på 6,7 procent. Det vill säga att vi har över 330 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Konjunkturinstitutet varnar nu för att denna siffra kan stiga till 8,4 procent nästa år. Trots detta skär Johan Pehrson ned i Arbetsförmedlingens budget med över 2 miljarder kronor och ökar förvaltningsanslaget med enbart 200 miljoner kronor, vilket är långt ifrån de 770 miljoner kronor för nästa år som Arbetsförmedlingen begärt.

Med anledning av detta vill jag fråga Johan Pehrson hur statsrådet motiverar dessa nedskärningar, särskilt när vi vet att arbetslösheten kommer att öka nästa år.

Fru talman! Tack, Serkan Köse, för frågan! Arbetsförmedlingen är ju en central och viktig myndighet för att hjälpa människor som hamnar i arbetslöshet. Det är ju dock inte den enda insats som görs. Vi ser också till att vi har ett bra omställningsstöd på plats via omställningsorganisationerna. Man kan dessutom mitt i livet söka en möjlighet att ställa om och skaffa sig en ny inriktning när det gäller ens yrkesarbete. Jag nämnde etableringsjobben tidigare i denna frågestund.

Det är korrekt att vi har höga krav på att Arbetsförmedlingen ska jobba effektivt. Vi använder de resurser som i dag går till det som kallas rusta och matcha till att i stället satsa mycket på yrkesutbildning i form av yrkesvux och yrkeshögskola. Vi vet att här sker det stora jobbet för att försörja svenskt näringsliv och svensk offentlig sektor med duktiga nya medarbetare. Detta är också ett sätt för människor att komma ut i de jobb som finns om de drabbas av arbetslöshet.

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsministern. Fokus i debatten kring studieförbunden har under flera år legat på allvarliga problem. Det har handlat om problem i form av fusk, bedrägeri och felaktig användning av skattebetalarnas pengar och problem i form av gängkriminella i studieförbundsverksamhet, som på ABF:s fritidsgårdar i Botkyrka. Det har varit problem i form av tydliga islamistkopplingar, som hos studieförbundet Ibn Rushd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den granskningsrapport som Riksrevisionen lade fram hösten 2022 om statsbidrag till studieförbunden fann man att bland 370 granskade evenemang saknade man för nästan hälften, 44 procent, tillräckligt underlag för att betala ut pengar. Detta visar väldigt tydligt på problemet.

Grunden till haveriet har i hög grad lagts under Socialdemokraternas år vid regeringsmakten. Att sänka anslaget för studieförbunden, som SD och regeringen nu gör i statsbudgeten, medan vi agerar för att ta kontroll över vad skattepengarna faktiskt går till, är enligt min uppfattning ansvarsfullt.

Nu kommer jag till min fråga: Kan utbildningsministern beskriva varför han ser denna budgetförändring för studieförbunden som rätt prioritering i dagens situation?

Fru talman! Efter den här debatten har det nog inte undgått någon hur regeringen argumenterar i den här frågan. Det finns ju två bakgrunder till att vi nu omfördelar pengar från studieförbund till utbildningar som leder till riktiga jobb: batteritekniker, kockar och människor som kan jobba i vården. Det är extremt viktiga investeringar i ett läge där hela samhället skriker efter kompetenta medarbetare. Det är alltså en rimlig prioritering.

Detta görs också mot bakgrund av det väldiga fusk som vi har sett inom studieförbunden. Det är inte jag som framför detta, utan det är något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Regeringen lägger nu om politiken med ett ökat fokus på kontroll. Men vi vill också framhålla att studieförbunden är en viktig del i demokratin och utför mycket viktiga insatser. Just därför är det så viktigt att de pengar som skattebetalarna satsar på detta hamnar rätt och inte fel.

Fru talman! Sverige är ett land med en hög nivå av digitalisering. Men tyvärr ligger vi i Europas bottenliga vad gäller cybersäkerhet. Även internationella mätningar visar att vi kommer väldigt dåligt ut.

När det gäller att förstå allvaret och omfattningen av denna typ av brottslighet kan man konstatera att de globala kostnaderna för cyberbrottsligheten överstiger de globala kostnaderna för hela narkotikahandeln.

Många är de företag som utnyttjas och drabbas. De finns här i Stockholm, exempelvis inom svensk finansmarknad. Men det handlar också om många kommuner och myndigheter. Detta drabbar oss alla i någon utsträckning. Jag skulle därför vilja fråga försvarsministern vad regeringen gör och vidtar för åtgärder för att stärka cybersäkerheten.

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för frågan! Gapet mellan digitalisering och cybersäkerhet heter sårbarhet. Är man väldigt digital men har låg cybersäkerhet är man alltså mer sårbar. Över tid har Sverige faktiskt sjunkit i ett antal internationella mätningar. Detta är mycket allvarligt.

Regeringen vidtar ett antal åtgärder. Först och främst ser vi över det nationella cybersäkerhetscentret, bland annat genom att ge ett huvudmannaskap för det centret till Försvarets radioanstalt. Försvarets radioanstalt är sannolikt den myndighet som har allra starkast kompetens på cyberområdet. Vi instruerar också detta center att jobba nära näringslivet. Stora delar av vår samhällsviktiga verksamhet sker numera i näringslivet. Därför måste det råda en hög cybersäkerhet även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vid sidan av detta gör vi satsningar på forskning och utbildning, bland annat genom en riktad satsning på det som heter Cybercampus, där man ska intensifiera samarbetet kring forskning på cyberområdet men också skapa bättre samarbete mellan universitet och andra lärosäten för att bygga ut utbildningsinsatser på cybersäkerhetsområdet och cyberutbildningar. En av de största utmaningarna är brist på kompetens.

Fru talman! Utbildningsministern har flera gånger i dag pekat på vikten av prioriteringar. När denna regering tillträdde prioriterade man att skära ned möjligheten till utbildning för över 20 000 människor i Sverige genom neddragningar på folkhögskola, komvux och yrkeshögskola.

I denna budget lägger man tillbaka delar av dessa pengar, men faktum kvarstår. År 2024 kommer tusentals färre människor att kunna få en chans till utbildning än under den socialdemokratiska regeringen.

Min fråga är givetvis till utbildningsministern: Varför är det så viktigt för utbildningsministern att denna regering prioriterar att ge färre möjligheter att utbilda sig i Sverige?

Fru talman! Det är tvärtom. Regeringen bygger ut möjligheten att ta del av utbildning i Sverige. Det är fler människor som nu kommer att få möjlighet att gå en utbildning.

Låt mig ge ett exempel. Vi har Myndigheten för yrkeshögskolan, som utför otroliga insatser tillsammans med svenska företag för att göra det möjligt för människor att utbilda sig till bristyrken. Där har vi nu omkring 50 000 platser varje år, vilket är väldigt mycket. De närmaste åren kommer det att byggas ut. Vi kommer att ha 7 000 fler platser om några år, vilket är en ökning med närmare 15 procent. Det är en otroligt stor satsning vi gör på detta just nu. Samhället skriker nämligen efter kompetent arbetskraft.

Detta är en väldigt viktig satsning för att se till att fler människor kan utbilda sig, för att se till att fler människor kan få ett arbete och för att se till att kompetensgapet kan slutas - samhället skriker ju efter kompetens.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson. Utbildningsdepartementet äger kommande proposition om forskning och innovation. Men innovationsfrågorna faller också under Klimat- och näringslivsdepartementet och näringsutskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur säkerställer utbildningsministern att den kommande forsknings och innovationspropositionen även främjar näringslivets förutsättningar?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en utmärkt fråga. Jag skulle säga att det historiskt sett har funnits en konflikt eller i alla fall en påstådd uppdelning mellan å ena sidan företagens och näringslivets behov och å andra sidan hur akademin fungerar eller samhällets behov av grundforskning och inte för tillämpad forskning.

Den skillnaden har beskrivits, men så ser inte verkligheten ut. Man kan titta på de svenska storföretagen och på de svenska mindre företagen. De är alla besjälade av att Sverige ska ligga långt fram i den teknologiska fronten, för de vet i dag inte vad som är framtidens teknologi.

Vem hade för 20 år sedan kunnat gissa eller tro att det skulle vara elbilen som så att säga skulle vinna racet om teknologin? Det var många som trodde att det skulle vara andra lösningar. Det visar på vikten av att göra detta tillsammans och att göra det som Sverige är väldigt bra på, nämligen samarbeta mellan politik, akademi och samhälle.

Fru talman! Jag skulle vilja rikta min fråga till arbetsmarknadsministern. Det har gått lite drygt ett år sedan valet. Statsrådet och den regering han sitter i menar att de då fick ett tydligt mandat från svenska folket. Man pratade om hur Sverige skulle få en ny inriktning. Fler skulle in i arbete. Färre skulle behöva gå på bidrag. Och fler utrikes födda skulle få en arbetsplats att gå till.

I förra veckan fick kammarens ledamöter ett litet häfte i sitt postfack. Häftet var från Statsrådsberedningen, och det beskrev de propositioner som regeringen avsåg att lämna till riksdagen under hösten. Flera ledamöter noterade att det kanske var lite tunt på flera områden. Ett väldigt tydligt exempel är statsrådets ansvarsområde: arbetsmarknaden.

Jag vill därför fråga statsrådet hur han och den regering han sitter i ska agera för att se till att få fler i arbete, få färre i bidragsberoende och få in fler utrikes födda på arbetsmarknaden trots att det i praktiken knappt läggs några förslag på riksdagens bord.

Fru talman! Ibland får man bilden av att templet högst upp på berget är Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadspolitiken. Vi - min regering - tror att arbetet börjar på ett annat håll. Det börjar i grundskolan. Det handlar om att se till att unga människor tar sig genom grundskolan och får en möjlighet att skaffa sig både sitt första jobb och sitt nästa jobb. Det handlar om att vi har ett svenskt näringsliv som växer och som, precis som nu, vill fortsätta investera i Sverige. Det är så man skapar förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns mycket vi gör. Vi får nu etableringsjobben på plats. Det står i budgetpropositionen. Det kallar jag en proposition, som jag delvis har varit med och skrivit själv. Vi meddelade också häromdagen att vi nu går vidare med en stor proposition om en modern stark svensk arbetslöshetsförsäkring som motverkar fusk och fel, som ser till att människor får rätt a-kassa, att det kommer i rätt tid och till rätt person.

Allt detta gör vi för att människor ska komma i arbete, bli självförsörjande och bidra som samhällsbyggare i det fantastiska landet Sverige.

Frågestunden var härmed avslutad.