Sök
21 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2014/15, 2013/14, 2010/11, Pehrson, Johan (L), Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tydligare reaktioner på ungas brottslighet
Betänkande 2014/15:JuU9
Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär till exempel att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.
Riksdagen sa också ja till den proposition regeringen lagt fram kring ungas brottslighet. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.
Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 18, 55 minuter
- Justering
- 2015-02-03
- Bordläggning
- 2015-02-11
- Debatt
- 2015-02-12
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang
Betänkande 2014/15:JuU6
Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 35 minuter
- Justering
- 2015-01-22
- Bordläggning
- 2015-02-11
- Debatt
- 2015-02-12
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott
Betänkande 2014/15:JuU2
Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.
Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:- Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
- Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
- Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.
Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 59 minuter
- Justering
- 2014-11-20
- Bordläggning
- 2014-11-25
- Debatt
- 2014-11-26
- Beslut
- 2014-11-26
- Dokument & lagar
Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten
Betänkande 2014/15:JuU3
Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.
En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.
Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:
- besluta om vissa avgifter,
- meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
- ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
- få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 29 minuter
- Justering
- 2014-11-13
- Bordläggning
- 2014-11-25
- Debatt
- 2014-11-26
- Beslut
- 2014-11-26
- Dokument & lagar
Skärpningar i vapenlagstiftningen
Betänkande 2013/14:JuU36
Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2014-06-18
- Bordläggning
- 2014-06-24
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
Nämndemannauppdraget – stärkt förtroende och högre krav
Betänkande 2013/14:JuU32
Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.
Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 22, 74 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-25
- Beslut
- 2014-06-25
- Dokument & lagar
2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2013/14:JuU12
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.
Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 26 minuter
- Justering
- 2014-03-18
- Debatt
- 2014-04-02
- Beslut
- 2014-04-02
- Dokument & lagar
Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2012
Betänkande 2013/14:JuU11
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.
Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 33 minuter
- Justering
- 2014-03-18
- Debatt
- 2014-04-02
- Beslut
- 2014-04-02
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2013/14:JuU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 33, 95 minuter
- Justering
- 2014-03-06
- Debatt
- 2014-03-19
- Beslut
- 2014-03-19
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2013/14:JuU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 40 minuter
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-06
- Beslut
- 2014-03-12
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2013/14:JuU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 24, 81 minuter
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-06
- Beslut
- 2014-03-12
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslag om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten
Utlåtande 2013/14:JuU13
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.
Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.
Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Beredning
- 2013-10-03
- Justering
- 2013-10-17
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-24
- Dokument & lagar
Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete
Betänkande 2010/11:JuU19
Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 21 minuter
- Justering
- 2011-05-31
- Debatt
- 2011-06-09
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2010/11:JuU7
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 16, 62 minuter
- Justering
- 2011-05-31
- Debatt
- 2011-06-09
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård
Betänkande 2010/11:JuU25
Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 19, 81 minuter
- Justering
- 2011-05-17
- Debatt
- 2011-06-08
- Beslut
- 2011-06-08
- Dokument & lagar
Genomförande av FN:s vapenprotokoll
Betänkande 2010/11:JuU17
Skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska märkas. Den som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. De nya reglerna införs i samband med att Sverige genomför FN:s så kallade vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att förstärka samarbetet mellan länder för att förebygga och bekämpa olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 25 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2010/11:JuU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kriminalvårdsfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om utslussning och samverkan mellan olika myndigheter i samband med utslussning, utbildning för kriminalvårdare och tillsyn över kriminalvården.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG
Betänkande 2010/11:JuU14
Riksdagen har beslutat att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila i ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet som består av mer än 1/6 av de röstande ledamöterna driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål. Syftet är att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och -nät i alla EU-länder ska ha samma skyldigheter att lagra trafikuppgifter.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 66, 181 minuter
- Justering
- 2011-03-08
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-16
- Dokument & lagar
Tingsrättsorganisationen
Betänkande 2010/11:JuU27
Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 29, 79 minuter
- Beredning
- 2011-02-03
- Justering
- 2011-03-01
- Debatt
- 2011-03-10
- Beslut
- 2011-03-16
- Dokument & lagar
Utnämning av ordinarie domare
Betänkande 2010/11:JuU3
Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2010-11-16
- Debatt
- 2010-11-24
- Beslut
- 2010-11-24