Sök

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-19

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009-2013. Förutsättningarna för statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010 och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under 2012 och 2013.

Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering. Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, bnp, var statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009. Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av bnp till 0,4 procent av bnp.

Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Justering

2014-06-17

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.

Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.

Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond. Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar.

De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs i Sverige. Reglerna börjar gälla den 21 december 2014, som är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017. Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället.

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

272

Förslagspunkter

22

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

79, 258 minuter

Beredning

2014-06-05

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen.

• Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
• Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag.
• Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.
• Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Detta så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011-2013. Utskottet konstaterar att inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån.

Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden 2010-2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat föra en något mer expansiv penningpolitik.

Riksdagen godkände utvärderingen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

30

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

• Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
• Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
• Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
• Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
• Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 111 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
• Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
• Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
• För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
• En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
• Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 171 minuter

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land kommer framöver enklare att kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett så kallat underrättelseförfarande. Detta är i enlighet med EU:s så kallade AIFM-direktiv, som innehåller regler för förvaltning av alternativa investeringsfonder.

Finansinspektionen får större möjligheter att ingripa mot förvaltare som inte lever upp till bestämmelserna. Reglerna som gäller penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.

Reglerna om förvaltningen av investeringsfonder kan enligt AIFM-direktivet börja användas tidigast år 2015. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige. Reglerna som gäller Finansinspektionen samt penningtvätt och finansiering av terrorism börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12