Tuve Skånberg (ChrDem)

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Motion till riksdagen 2019/20:3471 av Ingemar Kihlström m.fl. (KD) med anledning av prop. 2019/20:64 Hemlig dataavläsning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemlig dataavläsning ska beviljas om åtgärden är av särskild vikt och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2020-01-17

Förslag

3

Datum

2020-01-17

Utskottsberedning

2019/20:JuU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Motion till riksdagen 2019/20:3405 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2019/20:3 Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt brottsbekämpande uppdrag till myndigheterna

Inlämnad

2019-10-18

Förslag

3

Datum

2019-10-18

Utskottsberedning

2019/20:JuU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3400 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2019/20:17 Sveriges feministiska utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utrikespolitisk inriktning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2019-10-17

Förslag

12

Datum

2019-10-17

Utskottsberedning

2019/20:UU6

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kunskapscentrum om Kina och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2019-10-17

Förslag

14

Datum

2019-10-17

Utskottsberedning

2019/20:UU4

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Polisen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler poliser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisers arbetsvillkor och lön och tillkännager

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

35

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:CU12 2019/20:JuU1 2019/20:JuU12 2019/20:JuU25 2019/20:JuU27 2019/20:JuU28 2019/20:JuU29 2019/20:JuU30 2019/20:JuU33 2019/20:SfU17 2019/20:SkU24 2019/20:SoU1 2019/20:UbU16

Riksdagsbeslut

(35 yrkanden): 33 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:3157 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Frihet och utveckling i vår omvärld Kristdemokraternas syn på utveckling 1 Stöd och hjälp till världens allra fattigaste 2 Stöd till människor på

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

20

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:KU1 2019/20:UU1 2019/20:UU15 2019/20:UU2 2020/21:UU2

Riksdagsbeslut

(20 yrkanden): 20 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2819 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Tabeller Försvars- och säkerhetspolitisk inriktning Det säkerhetspolitiska läget Arktis EU:s försvarssamarbete och Nato Internationella insatser

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

44

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FöU1 2019/20:FöU5 2019/20:FöU6 2019/20:FöU7 2019/20:FöU8 2019/20:FöU9 2019/20:UU10 2019/20:UU14 2020/21:FöU3 2020/21:UFöU4 2020/21:UU15

Riksdagsbeslut

(44 yrkanden): 44 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut Tabeller Frihet och säkerhet Europeiska unionen (EU) EU som utrikespolitisk aktör EU:s säkerhets- och försvarspolitik EU:s grannskapspolitik och utvidgning EU och utvecklingen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

39

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FiU22 2019/20:FöU6 2019/20:KU1 2019/20:NU15 2019/20:SfU20 2019/20:SoU4 2019/20:UU1 2019/20:UU10 2019/20:UU14 2019/20:UU15 2019/20:UU4 2019/20:UU6 2020/21:KU24 2020/21:UFöU4 2020/21:UU10 2020/21:UU15 2021/22:UU7

Riksdagsbeslut

(39 yrkanden): 38 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:2734 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Fri rörlighet och fattiga EU-medborgare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri rörlighet och fattiga EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

6

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU25 2019/20:JuU29 2019/20:SfU20 2019/20:SoU9

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2732 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det lokala förebyggande arbetet mot rekrytering och radikalisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

9

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FöU9 2019/20:JuU13 2019/20:JuU16 2019/20:JuU27 2019/20:JuU32 2020/21:KU23

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3348 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Brottsoffer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det offentliga stödet till brottsofferjourer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

18

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU26 2019/20:JuU27 2019/20:JuU29 2019/20:JuU41

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 17 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:2729 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Kriminalvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nolltolerans mot narkotika på anstalter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

15

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU1 2019/20:JuU26 2019/20:JuU28 2019/20:JuU30 2019/20:JuU40

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 14 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:2728 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Tydliga reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strafflindring och villkorlig frigivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

31

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU22 2019/20:JuU23 2019/20:JuU25 2019/20:JuU26 2019/20:JuU27 2019/20:JuU28 2019/20:JuU29 2019/20:JuU30 2019/20:JuU7 2019/20:JuU8 2019/20:SoU1

Riksdagsbeslut

(31 yrkanden): 25 avslag, 6 bifall,

Motion till riksdagen 2019/20:2727 av Andreas Carlson m.fl. (KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Åklagarmyndigheten och tillkännager

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

4

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:JuU1

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2260 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Tabell 1 Kristdemokraternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1279 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) Kränkningar på nätet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om ett generellt straffsanktionerat skydd mot kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

3

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:JuU25 2019/20:JuU26 2020/21:KU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag