En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
Betänkande 2019/20:JuU40
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 27 maj 2020
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40)
Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighetProposition 2019/20:89
Motioner från ledamöterna
- Motion 2019/20:1644 Avtjäna fängelsestraff i hemlandet
- Motion 2019/20:2729 Kriminalvården
- Motion 2019/20:3062 En modern, tydlig och effektiv kriminalvård
- Motion 2019/20:32 Utländska brottslingar ska avtjäna sina straff i sina hemländer
- Motion 2019/20:3546 med anledning av prop. 2019/20:89 En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
Beredning, Genomförd
Justering: 2020-05-14
Trycklov: 2020-05-14
Betänkande 2019/20:JuU40
Alla beredningar i utskottet
Krav på skyndsam handläggning när straff ska verkställas i annat EU-land (JuU40)
Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2020.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2020-05-26
Debatt om förslag 2019/20:JuU40
Webb-tv: En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 maj 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:125
- Protokoll 2019/20:125 Tisdagen den 26 majProtokoll 2019/20:125 En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
- Tisdag den 26 maj 2020 (preliminär)Talarlista 2019/20:20200526
Protokoll från debatten
Anf. 22 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 2 från Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.
En stor del av de brott som begås i Sverige begås av utländska medborgare som i många fall inte heller är bosatta i landet. Omkring 1 400 personer, eller 30 procent av de intagna på svenska anstalter, är utländska medborgare varav en stor andel är medborgare i andra EU-länder.
Fru talman! Moderaternas utgångspunkt är att personer som inte är hemmahörande i Sverige ska avtjäna sina straff i sina hemländer, vilket i dag sker i alltför liten utsträckning.
Regeringen föreslår i propositionen att ett skyndsamhetskrav införs i lagen om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Att handläggningen ska ske skyndsamt är ett steg i rätt riktning, även om det torde vara självklart i svensk statsförvaltning. Kravet på skyndsamhet är dock inte tillräckligt.
Varför är det då viktigt att åstadkomma en förändring som innebär att fler dömda får sina straff verkställda i sina hemländer? Vi kan som exempel ta de utländska stöldligor som har härjat i Sverige under senare år. Stöldligorna är ofta hemmahörande i andra EU-länder såsom Rumänien, Bulgarien, Polen och Litauen. Rapporter från polisen talar om för oss att coronakrisen, trots dess enorma påverkan på samhället, inte mer än mycket tillfälligt tycks ha hejdat ligorna.
Utländska stöldligor uppskattas ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. De står även för uppemot 90 procent av grova stölder av bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner. Stora vinster, liten upptäcktsrisk och låga straff är bidragande orsaker till att stöldligorna härjar just i Sverige.
Stöldligorna är en illustration av hur den organiserade brottsligheten med åren blivit alltmer internationell. Ligor begår brott i ett land, transporterar stöldgodset till ett annat land och avyttrar det sedan i ett tredje. Kriminaliteten sker dessutom i båda riktningarna. Samtidigt som stöldgods förs ut ur Sverige förs narkotika och vapen in i landet. Brottslighetens internationalisering leder till att fler utländska medborgare döms för brott i Sverige och därmed också avtjänar sina straff i svenska fängelser.
Fru talman! Mer behöver göras för att åstadkomma fler överföringar av straffverkställighet till såväl andra EU-länder som tredjeland. Det är nödvändigt bland annat för att avlasta kriminalvården kapacitets- och kostnadsmässigt men också för att andra länders brottslingar inte bör vara Sveriges ansvar.
Kriminalvården bör därför ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföringar av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till deras respektive hemländer. I enlighet med tidigare tillkännagivanden bör kriminalvården i detta sammanhang fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i svenska anstalter. Det är helt oacceptabelt att överföringar av straffverkställighet inte kan genomföras till vissa andra EU-länder på grund av att förhållandena i deras anstalter är för dåliga.
Det går emellertid inte att se denna fråga isolerad. En förutsättning för att personer som är bosatta i Sverige ska kunna tvingas avtjäna straffet i sitt hemland är många gånger att personen döms till utvisning. Frågan om utvisning på grund av brott behandlas i ett annat betänkande, men eftersom den frågan hänger tätt samman med överföring av straffverkställighet finns det anledning beröra den även här.
Dagens förutsättningar för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadana ut sedan 1994. Vi moderater vill att dessa förutsättningar utökas. Om man kommer från ett annat land för att vistas eller bo i Sverige ska man också följa den lagstiftning som vi har här i landet.
Brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även då återfallsrisk inte föreligger. Så är inte fallet i dag. En sådan förändring skulle bland annat innebära att brott med hat eller hedersmotiv, som diskuterades i ett tidigare ärende, kan leda till utvisning i fler fall än i dag.
Vi vill också att mindre hänsyn ska tas till den dömdes anknytning till Sverige när utvisningsfrågan prövas. I praktiken slipper många utländska medborgare som döms för exempelvis sexualbrott och grova våldsbrott utvisning på grund av sin anknytning till det svenska samhället. Till exempel utvisas enbart 20 procent av dem som är dömda för våldtäkt med utländskt medborgarskap och som är folkbokförda i Sverige. För grov misshandel är motsvarande andel 3 procent.
Vad gäller EU-medborgare vill vi moderater se en översyn av om förutsättningarna för utvisning på grund av brott kan utökas.
Fru talman! Avslutningsvis är den fria rörlighetens syfte inte att underlätta för utländska medborgare att begå brott i Sverige. EU-medborgare som vanemässigt begår brott i andra länder än sitt eget ska kunna utvisas och förbjudas att återvända till landet där brottet har begåtts i betydligt större omfattning än vad som är möjligt i dag. Av det följer att fler också ska kunna tvingas avtjäna fängelsestraff i hemlandet i stället för i Sverige.
Anf. 23 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition om en effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet. Det rör ändringar gällande erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen.
I praktiken innebär de föreslagna förändringarna endast ändrade krav på svenska myndigheter om "skyndsam handläggning". Att myndigheter använder den möjlighet som i dag finns på ett effektivare sätt är naturligtvis angeläget, men vi saknar i övrigt ramverk för utökat överförande av straffverkställighet av personer som inte är svenska medborgare.
Ett lands medborgare är det statens skyldighet att både skydda och ta ansvar för. När ett lands medborgare begår brott i ett annat land följer det av territorialitetsprincipen att det landet har rätt att utöva sin domsrätt över gärningsmannen. Av detta följer dock inte att landet ifråga nödvändigtvis är skyldigt att genomföra straffverkställigheten.
I en tid där migration över gränser blir allt lättare och i allt större omfattning sker irreguljärt befinner sig olika länders medborgare i högre utsträckning i andra länder än i sina egna. Sverige i synnerhet har problem med utländska medborgare som begår brott i högre utsträckning än svenska medborgare. Detta tillsammans med en underfinansierad och underdimensionerad kriminalvård medför ansträngningar både för berörda myndigheter och för de offentliga finanserna.
Ansträngningarna resulterar i merkostnader samt åtgärder där häktade eller dömda inte omhändertas i den utsträckning som de borde, vilket innebär att statens skyldighet att tillse medborgarnas säkerhet äventyras. Det krävs många olika åtgärder både på de kriminalpolitiska och på migrationspolitiska områdena för att åter ta kontroll över lag och ordning i Sverige.
Fru talman! Inom ramen för detta ärende behandlas bara överföring av verkställighet inom Europeiska unionen, men lösningar för brottslingar med hemland utanför EU behandlas naturligtvis inte i det för frågan relevanta betänkandet. Sverigedemokraterna pekar i detta ärende på två åtgärder som bör genomföras för att fler straff ska verkställas i gärningsmannens hemland.
För det första bör huvudregeln för straffverkställighet inom Europeiska unionen vara att verkställighet sker i hemlandet. De krav som ställs i den nuvarande regleringen är alltför restriktiva gällande när verkställighet av domar kan sändas över. Den utredning som ligger till grund för detta ärende medger dock inte att sådana ändringar görs av riksdagen; varför riksdagen bör tillkännage för regeringen att ett sådant underlag ska tas fram med hjälp av en ny utredning.
För det andra bör kravet på den dömdes samtycke slopas. Den dömdes synpunkt på att svenska fängelser är mer bekväma än fängelserna i hemlandet bör inte tillmätas något betydande värde. Huvudregeln, så som jag sa tidigare i mitt anförande, är att straff ska avtjänas i hemlandet. I samband med den utredning som genomförs om just detta bör därför även ett slopande av kravet på den dömdes samtycke utredas.
De problem som den fria rörligheten inom EU har medfört är ofta betingade med en polariserad diskussion. Vi måste ha ögonen öppna för både nackdelar och fördelar med de beslut som fattas och de ramverk som vi förhåller oss till. Att svenska fängelser har en så pass stor andel utländska brottslingar är ett betydande problem, och vi måste se till att både det svenska samhället och Kriminalvården har möjlighet att upprätthålla trygghet och säkerhet - fri rörlighet till trots.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 24 Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En effektivare hante-ring av ärenden om överförande av straffverkställighet
Fru talman! Utlänningar som begår brott i Sverige ska avtjäna sina fängelsestraff i hemlandet. Det är huvudprincipen, och det bör också vara huvudregeln. Mer behöver göras i det avseendet. Och den produkt som ligger på riksdagens bord som regeringen har tagit fram och som vi ska fatta beslut om i riksdagen bygger på att göra det mer effektivt att få verkställighet i hemlandet för dem som har begått brott här, det vill säga effektivisera och göra hanteringen snabbare och smidigare.
Det är positivt, och vi stöder förslaget. Ja, det var faktiskt vi som röstade igenom förslaget eftersom det bygger på ett tillkännagivande från kammaren. Det är positivt att regeringen nu levererar, men det behövs mycket mer. Vi har också hört argument för det i debatten.
Vi har en reservation i betänkandet, reservation 2, som jag yrkar bifall till. Där står att Sverige bör prioritera att skriva avtal med andra länder. Det är nödvändigt för att avlasta kriminalvården. Utöver principen att man bör avtjäna sitt straff i hemlandet om man har begått brott i Sverige och dömts till fängelsestraff har kriminalvården det redan nu tufft. Det är fullbelagt på många håll i landet. Det är också viktigt för kriminalvården att lyckas utifrån ett kapacitets- och kostnadsperspektiv.
Kriminalvården bör ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföringar av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till deras respektive hemländer. Kriminalvården bör i det sammanhanget, i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen, fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska ske i fler fall.
Reservationen har avstyrkts av en majoritet i justitieutskottet. Man hänvisar till regeringens skrivelse 2019/20:75, där det framgår att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. I betänkandet lyfts fram från skrivelse 75 den produkt som är beslutad och ligger på bordet i dag, nämligen att få fram en effektivare hantering av ärendena.
Detta är ett positivt första steg, men det går inte att säga att vi inte ska göra mer eftersom det finns ett ärende som inte är färdigberett. Vi i oppositionen i riksdagen, vi från Kristdemokraterna, kommer inte att avstå från att lägga fram förslaget om att göra mer bara för att regeringen inte tycker sig ha jobbat färdigt med redan beslutade tillkännagivanden från riksdagen.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till reservation nr 2.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 27 maj.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2019/20:126 Onsdagen den 27 majProtokoll 2019/20:126 En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
2. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
3. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:89 punkterna 1-3.Obligatoriskt överförande av straffverkställighet inom EU
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2019/20:3546 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 10 0 0 60 SD 0 10 0 52 C 4 1 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 0 2 Totalt 43 11 0 295 Åtgärder för att öka antalet överföringar av straffverkställighet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:32 av Robert Halef (KD) yrkande 1,
2019/20:1644 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2019/20:2729 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 8 och
2019/20:3062 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 14.- Reservation 2 (M, C, KD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, KD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 10 0 60 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 0 3 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 0 2 Totalt 33 21 0 295