Rebecka Le Moine (Grn)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

47, 153 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-19

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-22

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-16

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Socialminister Lena Hallengren (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Näringsminister

Datum

2019-12-12

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 13 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Motion till riksdagen 2019/20:2859 av Rebecka Le Moine (MP) Rovdjurspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta medel från Viltvårdsfonden upphandlas enligt principen för offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

6

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU1 2019/20:MJU15 2019/20:MJU2 2019/20:MJU6

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2858 av Rebecka Le Moine (MP) Naturbaserade klimatlösningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på forskning för naturbaserade klimatlösningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

2

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU16

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3309 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Kortare arbetstid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur normalarbetstiden i ett första steg kan sänkas till 35 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:AU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3308 av Rebecka Le Moine (MP) Incitament för ett miljövänligt skogsbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en skogsvårdsfond som finansieras av skogssektorn för att kompensera de markägare som vill skydda värdefull natur samt

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU7 2019/20:SkU21

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3307 av Rebecka Le Moine (MP) Gynna demokratiska företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla ekonomi- och företagsutbildningar bör inkludera kooperativa företagsformer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:CU11 2019/20:UbU13

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3306 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Naturens rättigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera naturens rättigheter enligt förslag till Sveriges grundlag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Miljölagstiftning handlar

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2020/21:KU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP) Skydda Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda Vätterns vatten genom ett överordnat riksintresse och se till att krav på tillräckliga vattenskyddsområden införs och tillkännager detta för

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

3

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:CU15 2019/20:FöU9 2019/20:NU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1508 av Rebecka Le Moine och Mats Berglund (båda MP) Offentlig utredning om basinkomst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta göra en statlig offentlig utredning om basinkomst, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Allt

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

1

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:SfU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1506 av Rebecka Le Moine och Maria Gardfjell (båda MP) Biodling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ersättningsnivåer till biodlare vid utbrott av amerikansk yngelröta i enlighet med motionens förslag samt tillkännager detta

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

3

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:MJU2 2019/20:MJU8

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1564 av Rebecka Le Moine (MP) Göta kanal 2.0 bör värna ålen och utveckla ekoturismen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Göta kanal 2.0 bör inkludera i sitt uppdrag att värna och hjälpa den internationellt hotade ålen i sin färd mellan

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

2

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:NU4

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1549 av Rebecka Le Moine (MP) Högre miljökrav på Sveaskog Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveaskogs bolagsordning bör kompletteras med ett krav på att verksamheten ska ske inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande skogar och tillkännager

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

4

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:NU4

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) Inrikesminister

Datum

2019-09-12

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utrikeshandelsminister Ann Linde (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)

Datum

2019-05-09

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Datum

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08