Niels Paarup-Petersen (Cen)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) Statsrådet Johan Danielsson (S)​Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-17

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Fråga 2021/22:1261 Elområden av Niels Paarup-Petersen (C) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Energiministern har svarat på min tidigare fråga om elområdena. Jag tackar för det, men konstaterar att det saknas svar på hur regeringen tänker agera för att sänka prisskillnaderna mellan elområdena. Jag vill därför ställa

Inlämnad

2022-03-14

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1210 Ojämlika elpriser av Niels Paarup-Petersen (C) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Det är krig i Europa, och den kris som följer påverkar oss alla. Det behöver finnas en stor förståelse för att kriget i Ukraina kommer få negativa konsekvenser även i Sverige. Vi måste alla förstå att uppoffringar

Inlämnad

2022-03-03

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.

Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

 Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet.

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att prioritera arbetet mot att företag används som brottsverktyg. Det ska råda nolltolerans mot brottsliga upplägg som exempelvis att använda så kallade bolagsmålvakter. Med bolagsmålvakt menas en person som låter sig utses till exempelvis VD eller styrelseledamot för ett företag med syftet att dölja den egentliga huvudmannen för bolaget.

Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga och föreslå åtgärder mot den typen av brottslig verksamhet men riksdagen understryker att lagstiftning behöver komma på plats så snart som möjligt. Därför ska regeringen enligt tillkännagivandet återkomma med ett lagförslag så snart det pågående utredningsuppdraget har redovisats.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 45 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.

I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-01-27

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning. 

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Fråga 2021/22:839 Lynetteholmen av Niels Paarup-Petersen (C) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) Påbörjandet av bygget av den konstgjorda halvön Lynetteholmen i vattnen utanför Köpenhamn har med rätta skapat många frågor och inte minst en del oro bland skåningar samt bland marinbiologer och andra experter.

Inlämnad

2022-01-19

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2021/22:772 Framtida godstransporter genom Skandinavien av Niels Paarup-Petersen (C) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Jag vill fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth: Kan ministern upplysa om vilka initiativ som saknas från respektive dansk och svensk sida för att säkra framtida godstransporter

Inlämnad

2022-01-14

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Totalt cirka 27,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,4 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 64 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Motion till riksdagen 2021/22:4316 av Fredrik Christensson m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:45 Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda skäl för återkallelse av ett godkännande gällande tvåårsregeln

Inlämnad

2021-11-19

Förslag

1

Datum

2021-11-19

Utskottsberedning

2021/22:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4315 av Fredrik Christensson m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:53 Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om analyserna gällande utbildningsutbudet och om att stärka det regionala och näringslivsnära

Inlämnad

2021-11-19

Förslag

2

Datum

2021-11-19

Utskottsberedning

2021/22:UbU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4278 av Fredrik Christensson m.fl. (C) med anledning av skr. 2021/22:39 Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en analys av hur förtroendet för Pisastudien

Inlämnad

2021-11-10

Förslag

1

Datum

2021-11-10

Utskottsberedning

2021/22:UbU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Fråga 2021/22:287 Snabbare och riktad utbyggnad av havsbaserad vindkraft av Niels Paarup-Petersen (C) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Utbyggnaden av havsbaserad vind har varit förknippad med långa väntetider för tillstånd hos regeringen, trots en hög investeringsvilja och stort behov av tillkommande produktion. De

Inlämnad

2021-10-27

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)