Gudrun Nordborg (Lft)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.

Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott.

Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella.

Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-05-03

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) besvarar såväl

Datum

2023-04-20

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

56

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Motion till riksdagen 2022/23:2376 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:97 Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:97. 2  Inledning Det offentliga hanterar dagligen mängder

Inlämnad

2023-04-11

Förslag

1

Datum

2023-04-11

Utskottsberedning

2022/23:KU35

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:91 En ny lag om ordningsvakter 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omgående bör vidta åtgärder för att förstärka ordningsvaktsutbildningen och tillkännager

Inlämnad

2023-04-04

Förslag

3

Datum

2023-04-04

Utskottsberedning

2022/23:JuU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2366 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:82 Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:82 i den del som avser förslaget om att humanbiologiskt material ska få lämnas ut på begäran

Inlämnad

2023-04-03

Förslag

3

Datum

2023-04-03

Utskottsberedning

2022/23:JuU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2023-03-23

Datum

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Motion till riksdagen 2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:87 Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m. 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga ej ska ske

Inlämnad

2023-03-28

Förslag

1

Datum

2023-03-28

Utskottsberedning

2022/23:JuU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2359 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:78 Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:78 i den del som avser förslaget om att fler drogtester ska få genomföras mot barn under 15 år. 2 

Inlämnad

2023-03-28

Förslag

1

Datum

2023-03-28

Utskottsberedning

2022/23:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2356 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:73 En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Regeringens förslag 5 Vänsterpartiets ställningstagande

Inlämnad

2023-03-23

Förslag

2

Datum

2023-03-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2350 av Nadja Awad m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:72 EU:s nya tågpassagerarförordning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att järnvägsföretagen ska erbjuda direktbiljetter,

Inlämnad

2023-03-21

Förslag

3

Datum

2023-03-21

Utskottsberedning

2022/23:CU18

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Tisdagen den 14 mars klockan 13 håller riksdagen en särskild debatt om om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Datum

2023-03-14

Motion till riksdagen 2022/23:2340 av Frida Tånghag m.fl. (V) med anledning av skr. 2022/23:63 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen kontroller och uppföljning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör behålla systemet med spårbyte

Inlämnad

2023-03-07

Förslag

1

Datum

2023-03-07

Utskottsberedning

2022/23:SfU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2333 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:53 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till

Inlämnad

2023-02-14

Förslag

5

Datum

2023-02-14

Utskottsberedning

2022/23:JuU8

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Interpellation 2022/23:137 Hemliga tvångsmedel och integritet av Gudrun Nordborg (V) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Nyligen lade regeringen fram sin redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021 till riksdagen (skr. 2022/23:30). Regeringens redovisning har förbättrats avsevärt under åren,

Inlämnad

2023-01-02

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

25, 118 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20