Sök
166 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Fakta-pm om EU-förslag, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor
Betänkande 2021/22:UbU3
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad.
Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 58 minuter
- Justering
- 2021-11-09
- Bordläggning
- 2021-11-16
- Debatt
- 2021-11-17
- Beslut
- 2021-11-17
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter att använda tidiga förhör
Betänkande 2021/22:JuU6
Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att
- tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
- ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
- använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.
Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.
Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att
- det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
- en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 20, 67 minuter
- Justering
- 2021-11-11
- Bordläggning
- 2021-11-16
- Debatt
- 2021-11-17
- Beslut
- 2021-11-17
- Dokument & lagar
Ändrade regler i utlänningslagen
Betänkande 2020/21:SfU28
För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär bland annat att
- uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
- permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
- det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
- försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
- en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.
Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.
Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om
- kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
- möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
- ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 51
- Anföranden och repliker
- 117, 341 minuter
- Justering
- 2021-06-17
- Bordläggning
- 2021-06-21
- Debatt
- 2021-06-22
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019
Betänkande 2020/21:MJU23
För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.
Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet
Betänkande 2020/21:JuU41
Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:
- renodling av polisens verksamhet
- stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
- genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
- förbättrade anställningsvillkor för poliser
- förstärkt skydd för polisers personuppgifter
- utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
- ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.
Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 15, 72 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-15
- Debatt
- 2021-06-16
- Beslut
- 2021-06-16
- Dokument & lagar
Socialtjänst- och barnfrågor
Betänkande 2020/21:SoU24
Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om
- samarbetsmodell vid våldshändelser
- kompetenskrav för socialtjänstens personal
- handledarstöd och introduktionsutbildningar
- evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
- översyn av anhörigstödet
- sökbara orosanmälningar
- studier angående våld, med mera
- placerade barns skolgång och hälsa
- samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
- riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
- barnperspektiv på skyddade boenden
- nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.
Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.
- Behandlade dokument
- 150
- Förslagspunkter
- 48
- Reservationer
- 71
- Anföranden och repliker
- 28, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-03
- Bordläggning
- 2021-06-09
- Debatt
- 2021-06-10
- Beslut
- 2021-06-15
- Dokument & lagar
Ett institut för mänskliga rättigheter
Betänkande 2020/21:KU33
Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 52 minuter
- Justering
- 2021-06-03
- Bordläggning
- 2021-06-08
- Debatt
- 2021-06-09
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Förebyggande av våld i nära relationer
Betänkande 2020/21:SoU26
Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Besluten innebär att:- Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
- Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
- Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 33, 111 minuter
- Justering
- 2021-06-01
- Bordläggning
- 2021-06-07
- Debatt
- 2021-06-08
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Terrorism
Betänkande 2020/21:JuU29
Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör
- ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
- arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
- återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
- tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 6, 46 minuter
- Justering
- 2021-05-27
- Bordläggning
- 2021-06-09
- Debatt
- 2021-06-10
- Beslut
- 2021-06-10
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2020/21:JuU28
Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.
Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 8, 60 minuter
- Justering
- 2021-06-03
- Bordläggning
- 2021-06-16
- Debatt
- 2021-06-17
- Beslut
- 2021-06-17
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2020/21:JuU24
Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om
- kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
- skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
- skärpt straff för våldtäkt
- skärpta straff för sexualbrott
- ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
- skärpt straff för angrepp på jägare
- stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
- skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
- skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
- skärpt straff för överlåtelse av narkotika
- skärpt straff för brott mot knivlagen
- skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
- översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
- påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
- preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
- översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
- skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 63
- Reservationer
- 54
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Nordiskt samarbete
Betänkande 2020/21:UU4
Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.
I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.
Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 46, 160 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-01
- Debatt
- 2021-06-02
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2020/21:JuU27
Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:
- Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
- Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
- Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
- Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
- Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
- Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
- Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
- Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden
Betänkande 2020/21:SoU29
Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.
Förslagen innebär bland annat
- att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
- att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
- att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
- att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
- att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.
Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.
Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 5, 26 minuter
- Justering
- 2021-05-04
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2020/21:JuU26
Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:
- utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
- nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
- fler anstaltsplatser
- åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 11, 68 minuter
- Justering
- 2021-05-06
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2020/21:JuU25
Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:
- En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
- Utökade möjligheter till husrannsakan.
- Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
- Införande av ett system med kronvittnen.
- Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
- En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
- Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
- Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 45
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 12, 75 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-05-04
- Debatt
- 2021-05-05
- Beslut
- 2021-05-19
- Dokument & lagar
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Betänkande 2020/21:SfU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.
Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 16, 74 minuter
- Justering
- 2021-03-09
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-17
- Dokument & lagar
Äldrefrågor
Betänkande 2020/21:SoU9
Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Beslutet om tillkännagivande fattades i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2021-02-09
- Bordläggning
- 2021-03-02
- Debatt
- 2021-03-03
- Beslut
- 2021-03-04
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2020/21:UbU7
Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning.
Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 20, 78 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-10
- Debatt
- 2021-02-11
- Beslut
- 2021-02-25
- Dokument & lagar
Frågor om placerade barn och unga
Betänkande 2020/21:SoU19
Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.
Enligt riksdagen bör regeringen:
- Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
- Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
- Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
- Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
- Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
- Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
- Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
- Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
- Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.
Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 19, 74 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-09
- Debatt
- 2021-02-10
- Beslut
- 2021-02-10