Frågestund

Frågestund 9 november 2023
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenTalman Andreas Norlén
  2. Hoppa till i videospelarenMarkus Kallifatides (S)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  4. Hoppa till i videospelarenMarkus Kallifatides (S)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  6. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  8. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  10. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  11. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  12. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  13. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  14. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  16. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenKatarina Luhr (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenKatarina Luhr (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  24. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  26. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  28. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  30. Hoppa till i videospelarenAnna Starbrink (L)
  31. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  32. Hoppa till i videospelarenAnna Starbrink (L)
  33. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  34. Hoppa till i videospelarenAzra Muranovic (S)
  35. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  36. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  37. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  38. Hoppa till i videospelarenNadja Awad (V)
  39. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  40. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  41. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  42. Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenOskar Svärd (M)
  45. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenCecilia Engström (KD)
  47. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenHelena Gellerman (L)
  49. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  50. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  51. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  52. Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
  53. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  54. Hoppa till i videospelarenLinda W Snecker (V)
  55. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  56. Hoppa till i videospelarenChristofer Bergenblock (C)
  57. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  60. Hoppa till i videospelarenAnn-Charlotte Hammar Johnsson (M)
  61. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  62. Hoppa till i videospelarenHeléne Björklund (S)
  63. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
  64. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  65. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  66. Hoppa till i videospelarenMagdalena Thuresson (M)
  67. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  68. Hoppa till i videospelarenJamal El-Haj (S)
  69. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Tobias Billström (M)
  70. Hoppa till i videospelarenRoger Hedlund (SD)
  71. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  72. Hoppa till i videospelarenLeif Nysmed (S)
  73. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  74. Hoppa till i videospelarenRashid Farivar (SD)
  75. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Andreas Carlson (KD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 75

Anf. 34 Talman Andreas Norlén

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras av statsrådet Andreas Carlson, utrikesminister Tobias Billström, statsrådet Jessika Roswall och statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Andreas Carlson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.


Anf. 35 Markus Kallifatides (S)

Herr talman! Min fråga går till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Vi socialdemokrater har under det gångna året larmat om det mycket allvarliga läget i bostadssektorn och lagt fram skarpa förslag till åtgärder, till exempel byggstimulans, byggkrediter och grönt rotavdrag. Vi har även föreslagit att allmännyttan befrias från LOU. Allt detta har avfärdats, inklusive vårt förslag om en bostadskommission.

Nu rapporterar Sveriges Television på bästa sändningstid att bostadsbyggandet störtdyker i Sverige, där trångboddheten är störst i Norden, där de allra flesta svenskar lever i kommuner med bostadsbrist och där arbetslösheten stiger och ekonomin krymper. Stora industrietableringar hotas av bostadsbrist och brist på infrastruktur.

Varför lämnar regeringen Sveriges byggnadsarbetare, bostadssökande, trångbodda, industrisatsande kommuner, företag och industriarbetare i sticket?


Anf. 36 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga, om jag tolkar den som att frågeställaren har ett stort engagemang för det dramatiskt sjunkande bostadsbyggandet. Svaret på frågan är att regeringen inte lämnar någon i sticket.

Vi har en mycket tuff situation på svensk bygg- och bostadsmarknad. Vi ser som sagt en dramatisk nedgång, och det byggande som sker motsvarar långt ifrån det som skulle behöva byggas enligt prognoserna. Detta beror till stor del på inflationen och kostnadsökningarna, men det saknas också och har under lång tid saknats strukturella reformer. Givetvis hade läget varit bättre om dessa varit på plats.

Regeringen jobbar i ett mycket högt tempo för att steg för steg göra bostadsmarknaden bättre fungerande med de strukturreformer som behövs. Vi har en rad förslag i vår budget för att dämpa effekterna, och vi för en ansvarsfull politik med åtstramande åtgärder för att bekämpa inflationen.


Anf. 37 Markus Kallifatides (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det första ministern och regeringen gjorde var att i förtid avveckla investeringsstödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Inte ens de egna skarpa vallöftena om dämpade amorteringskrav och startlån för förstagångsköpare införs utan läggs på vänt i utredningar.

Beskedet är alltså strukturreformer. Då är faktiskt bostadsministern svaret skyldig. Hur många fler bostäder kommer att byggas under 2024 till följd av dessa strukturreformer?


Anf. 38 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Svaret på frågan är att vi hade varit i ett bättre läge om strukturreformerna redan varit på plats. Det är dock fortfarande rätt att vidta de åtgärder som krävs för att korta ledtider, förändra och förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen.

Vägen framåt är inte kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Hyresgästföreningen gjorde en studie på detta, och hela 40 procent av stödet skulle hamna i projekt som ändå hade genomförts. Det är i storleksordningen 10 miljarder kronor som behöver gå till välfärd och skola och till att bekämpa brottslighet, inte till ineffektiva åtgärder.


Anf. 39 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Det är väldigt troligt att al-Fatah deltog aktivt i terrorinvasionen av Israel den 7 oktober. Bildbevis finns. al-Fatah är alltså det parti som styr den så kallade palestinska myndigheten på Västbanken.

Detta bör förändra Sveriges förhållningssätt ganska drastiskt. al-Fatah har nämligen fått oräkneliga miljoner kronor i stöd av Sverige. Delar av dessa pengar går via det så kallade demokratistödet, och pengarna slussas via Socialdemokraterna till det de kallar sitt kära systerparti. Detta är i och för sig lite ironiskt med tanke på att Västbanken är en militärdiktatur som inte har genomfört några val sedan 2005.

Regeringen kan fatta beslut om att avsluta detta stöd direkt. Frågan ligger helt och hållet i regeringens händer. Varför har så inte skett?


Anf. 40 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Det är helt riktigt att svenskt bistånd till politiska partier främst går via partianknutna organisationer, PAO. Det är ett stöd som är tänkt att hjälpa till att bygga demokratiska partier runt om i världen. När det gäller al-Fatah har Socialdemokraternas PAO Olof Palmes Internationella Center haft ett projekt i år, och det är därifrån pengarna gått ut.

Det är alltid en fråga om att väga av. Sida arbetar dock efter principer om tilldelning av dessa pengar, så det landar i första hand på myndigheten att följa upp vad stödet används till.


Anf. 41 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Det stämmer givetvis att det är en fråga om att väga av, men hur mycket mer behöver man väga av när medlemmar av denna organisation skryter med att de har genomfört ett blodigt terrordåd. I detta läge tycker jag att avvägningen bör vara avslutad och att regeringen bör ingripa. Regeringen har alla möjligheter att kliva in och avsluta stödet. Varför har så inte skett?


Anf. 42 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Nej, det har regeringen inte alls möjlighet att göra. Denna fråga är delegerad till en enskild myndighet, och enskilda myndigheter i Sverige arbetar enskilt från regeringen. Regeringen har ingen möjlighet att gå in och styra annat än genom regleringsbrev, och regleringsbrev reglerar inte tilldelningen till enskilda partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också viktigt att skilja på al-Fatah och Hamas. Det är Hamas som har genomfört blodiga terrordåd, och det är Hamas som är ansvarigt för de grymheter som begicks den 7 oktober. Det kan vi varken lägga alFatah eller den palestinska myndigheten till last. Vi måste skilja på dessa organisationer och ytterst också det palestinska folket, som inte är skyldigt till Hamas grymheter.


Anf. 43 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I dag är det 85 år sedan den så kallade novemberpogromen skedde i Tyskland, då judar och judiska affärer blev attackerade och många blev mördade. Det var upptakten till det som blev vår historias mest omfattande folkmord.

Det är dock tydligt att världen trots ansträngningar inte har lyckats stoppa folkmord och folkfördrivningar från att ske. Bara i höst har armenier fördrivits ur Azerbajdzjan och afghaner ut Pakistan. I Burma fortsätter militärjuntans attacker i oförminskad takt. Och då har jag inte ens nämnt Ukraina.

Samtidigt är alla blickar riktade mot Gaza, och tidigare i veckan passerades siffran 10 000 döda i de bombningar som är den israeliska regeringens och militärens svar på Hamas vidriga attack mot civila israeler, där Hamas också tog gisslan som omedelbart måste släppas.

Omvärlden har ett ansvar att reagera och agera oavsett var brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt sker. Detta borde Sverige ha gjort kraftfullare redan den 9 november 1938, och det borde Sverige göra även den 9 november 2023. När tänker regeringen kräva eldupphör för att stoppa bombningarna av Gaza?


Anf. 44 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Det humanitära läget i Gaza är allvarligt. Den palestinska civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Hamas bär ett stort ansvar för den humanitära situationen, men även Israel har ett ansvar.

Regeringen är djupt oroad över de humanitära konsekvenserna av den israeliska blockaden. Det är av yttersta vikt att fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att vatten, förnödenheter, bränsle och naturligtvis även mediciner och elektricitet skyndsamt och säkert släpps igenom.

Det är positivt att de humanitära transporterna med nödhjälp via Rafah har ökat. Behoven är enorma, och regeringen kommer att fortsatt betona vikten av fullt och obehindrat humanitärt tillträde till Gaza, inklusive sådana humanitära pauser som behövs för att säkerställa detta.

(Applåder)


Anf. 45 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Tyvärr räcker det inte med humanitära pauser för att ge bröd, mat, vatten och medicin till alla. Eldupphör skulle också ge möjligheten att låta diplomatin verka och ge gisslan en chans att bli frisläppta. Därför är eldupphör det rätta svaret, inte humanitära pauser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns ingen säker plats att fly till i Gaza. Blockaden och ockupationen gör hela Gaza till en krigszon. Av 2,3 miljoner palestinier är 70 procent på flykt i ett område som är en fjärdedel så stort som Öland. Det är ett utomhusfängelse. Så kan vi inte ha det. Vi måste stå upp mot att människor dödas, i dag precis som för 85 år sedan.


Anf. 46 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Israel har rätt att försvara sig mot Hamas attacker i enlighet med folkrätten. Alla parter måste följa den internationella humanitära rätten. Direkta attacker mot civila eller mot civil egendom är inte tillåtna under den internationella humanitära rätten, och principen om åtskillnad, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas. Bedömningen måste naturligtvis ske från fall till fall med beaktande av de specifika omständigheterna.

Som jag sa: Sverige och EU följer noggrant den humanitära krisen i Gaza och uppmanar Israel att respektera den humanitära rätten.


Anf. 47 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Den norska staten har investerat 2,2 miljarder i att elektrifiera sträckan mellan Trondheim och Storlien. Det är mycket bra med tanke på att man nu kan åka tåg från Trondheim och hela vägen in i Sverige. Det planeras också för trafik på den här sträckan.

Men när Norge har investerat 2,2 miljarder fattas det 25 miljoner på den svenska sidan för att få igång trafiken till december 2024. Detta är trafik som skulle vara bra för industrin, turismen och vardagspendlingen men också för vår säkerhet, med tanke på att det ger oss en väg till Atlantkusten som inte har varit öppen tidigare.

Min fråga går därför till infrastrukturminister Andreas Carlson. Kommer regeringen att svara på efterfrågan och tillsätta dessa 25 miljoner i vårändringsbudgeten så att trafiken kan komma igång under nästa år?


Anf. 48 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag har inga nya besked att ge i dag. Detta är en budgetfråga, och den får vi återkomma till i den process som följer.

Men låt mig använda resten av tiden till att understryka det som Rickard Nordin är inne på och som även Försvarsberedningen har pekat på, nämligen att det finns utmaningar i vår transportinfrastruktur i öst-västlig riktning, som är viktig med tanke på en militär mobilitet och som kommer att vara viktig i och med vårt kommande medlemskap i Nato, som ju kommer närmare för varje dag.

Vi förbereder redan nu för detta när det gäller planering för transportinfrastruktur. Det ligger med som ett uppdrag kring Trafikverkets inriktningsunderlag att beakta totalförsvarets behov tydligare. Vi arbetar givetvis nära Försvarsdepartementet i detta säkerhetspolitiskt svåra läge där infrastrukturen är en mycket viktig del för att säkra militär mobilitet.


Anf. 49 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är välkommet att infrastrukturministern också ser de behov som Centerpartiet och även dessa regioner ser. Jag har stor förståelse för att man inte vill ge budgetbesked under en frågestund. Men om jag ställer frågan så här: Är infrastrukturministern beredd att prioritera detta i kommande budgetförhandlingar för att få det till stånd?


Anf. 50 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Inte heller prioriteringar i budgetförhandlingar brukar vara föremål för frågestunder, men jag noterar medskicket från Rickard Nordin.

Jag konstaterar, precis som jag sa i mitt första svar, herr talman, att vi ser att infrastrukturen och transporterna kommer att behöva möjliggöra värdlandsstöd. Militär mobilitet är i allra högsta grad en prioriterad fråga för regeringen.


Anf. 51 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! En stor del av Sveriges klimatutsläpp, runt en femtedel, kommer från byggsektorn. Det gör stor skillnad vilka byggmaterial som används och hur byggprojekt planeras. Därför har Boverket tidigare fått i uppdrag av regeringen att lämna författningsförslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan under hela deras livscykel.

På grund av den akut korta tid som vi har på oss att minska klimatutsläppen för att hålla oss inom Parisavtalet fick Boverket i februari 2022 ett nytt uppdrag av regeringen, nämligen att lämna förslag på hur man kan påskynda införandet av gränsvärden för byggnader - hur man kan utvidga tillämpningen av klimatdeklarationerna.

Den 10 maj i år lämnade Boverket en slutredovisning till regeringen genom rapporten Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration. Sedan dess har ingenting hänt. Branschen undrar, och jag undrar. Jag vill därför fråga bostadsministern vad som har hänt med uppdraget och om regeringen tänker skicka ut detta arbete på remiss eller inte.


Anf. 52 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Denna fråga bereds i Regeringskansliet. Det är en viktig fråga att se hur man kan sänka utsläppen i byggsektorn i stort.

Vi har tagit emot den färdplan som har tagits fram vad gäller betong, och vi arbetar nära med sektorn där många steg nu tas för att minska utsläppen men också stärka konkurrenskraften för svenska företag. Vi ser en möjlighet att det ska kunna skapas jobb och tillväxt i hela landet till följd av att Sverige och den svenska byggsektorn ligger långt framme på exempelvis den europeiska marknaden.

I den specifika frågan får jag återkomma när vi är klara med beredningen - frågan bereds i Regeringskansliet. Men det råder inget tvivel om att detta är en angelägen del i regeringens arbete för att minska utsläppen.


Anf. 53 Katarina Luhr (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Byggsektorn står i dag redo för förändring, och de har också kunskapen om hur man ställer om i en klimatsmart riktning. Men de efterfrågar också en tydlighet från regeringen om vilken riktning de ska gå i.

Det förstår jag. När investeringar behöver göras vill man veta vad som krävs. Detta gäller bostadsbyggande såväl som infrastruktur. Vi står i dag i ett läge där vi behöver handling. Jag skulle därför vilja fråga statsrådet om arbetet för minskade klimatutsläpp är viktigt för regeringen och om det är någonting som man prioriterar.


Anf. 54 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Precis som jag sa i mitt första svar är detta en angelägen fråga. Boverket har i uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i byggsektorn, för att ta ett exempel. Det pågår en interpellationsdebatt just nu - som avbröts av frågestunden, herr talman - som handlar om att utnyttja det befintliga beståndet bättre. Det är också en viktig del av hållbarhetsaspekten. Så vi jobbar med dessa frågor på bred front och ser möjligheten att både påskynda omställningen och stärka svenska företags konkurrenskraft.


Anf. 55 Helena Bouveng (M)

Herr talman! För en vecka sedan kom jag hem från en resa till Ukraina. Intrycken är minst sagt starka. Det är ett invaderat Ukraina som på många sätt imponerar, inte minst när det gäller på vilket sätt man behåller en normalitet i det onormala. Barn går till skolan. Elen funkar ofta. Man kan ladda sin mobiltelefon. Bombade vägar, broar och hus byggs upp. Bolibompa bubblar på. Människor går till jobbet varje dag trots att ett krig rasar.

Vilka lärdomar kan Sverige och statsrådet Carl-Oskar Bohlin dra av den ukrainska stoiska motståndskraften?


Anf. 56 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för en mycket viktig fråga men framför allt för att hon har valt att besöka Ukraina.

Jag uppmuntrar alla förtroendevalda, alla beslutsfattare i Sverige, att göra den här typen av resor, för konflikten i Ukraina får aldrig bli en bortglömd konflikt. Vi måste stå med Ukraina, och vi måste stötta den ukrainska saken - för den ukrainska saken är vår.

Detta leder oss naturligtvis till en lång rad slutsatser. Den viktigaste är naturligtvis att vi på bred front måste stärka robustheten i det svenska samhället. Det görs genom de stora satsningar på civilt och militärt försvar som den här regeringen just nu genomför och som vi började genomföra redan vid vårt tillträde.


Anf. 57 Helena Bouveng (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman och statsrådet! Sveriges överbefälhavare konstaterade i går att vi är i det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Jag tror och hoppas att de allra flesta av oss förstår detta allvarliga läge, men den fråga man ställer sig är: Hur kan jag förbereda mig, och vad kan jag som privatperson göra om det som händer i Ukraina händer i Sverige?

Är det statsrådets uppfattning att vi kan uppnå samma motståndskraft som det ukrainska folket har gjort?


Anf. 58 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Det är min absoluta tro, men det kräver att varje svensk tar det ansvar som åligger varje svensk.

Vi har i detta land totalförsvarsplikt för alla människor mellan 16 och 70 år, och det individuella ansvaret här är att ta ansvar för sig själv så att man kan hjälpa till om det skulle krävas i totalförsvarsansträngningen. Då måste man ha en god hemberedskap, och man måste vara beredd att stötta och hjälpa sitt land om det skulle komma till det yttersta.

(Applåder)


Anf. 59 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Sverige står starkt bakom Ukraina. Detta framgick inte minst i går när vi hade ett seminarium här i riksdagen och Ukrainas vice talman medverkade via videolänk.

Den senaste månadens händelseutveckling i Mellanöstern - i Israel och Gaza - har dock vänt mycket av mediernas uppmärksamhet ifrån Ukraina och de stora humanitära behov som finns där nu när den andra krigsvintern närmar sig.

Jag vill därför fråga EU-minister Jessika Roswall: Hur agerar Sverige för att EU, som har en mycket större biståndsbudget än vad vi själva har, ska kunna stötta Ukraina inför den kommande vintern och framgent?


Anf. 60 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag får börja med att upprepa det som Carl-Oskar Bohlin just sa, att Ukraina aldrig får bli en bortglömd konflikt.

Sverige har stöttat Ukraina på väldigt många sätt och fortsätter att göra så, och det gör EU också. Under det svenska ordförandeskapet hade vi fortsatt stöd till Ukraina högst upp på vår agenda, och vi lyckades behålla enigheten. Min bild är att detta gäller även framgent.

När det gäller den fråga som ställdes om biståndet är en av de frågor som vi jobbar mycket med just nu att göra en översyn av EU:s långtidsbudget. Den viktigaste delen i detta är att säkra ett långsiktigt ekonomiskt stöd till Ukraina.


Anf. 61 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Jag tackar för svaret.

För tre veckor sedan var jag i Armenien för att höra hur man hanterar den hastigt uppkomna flyktingsituationen där. På en enda vecka tog Armenien, som har 3 miljoner invånare, emot över 100 000 flyktingar från Nagorno-Karabach. Dessa behöver mat, boende, värme och psykosocialt stöd. Folk sover i bilar, men detta funkar inte inför vintern. Vad kan Sverige och EU göra där?


Anf. 62 Utrikesminister Tobias Billström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ordningen och fördelningen i regeringen är sådan att det blir jag som svarar på detta.

Regeringen följer naturligtvis utvecklingen i konflikten mycket noggrant. Precis som frågeställaren säger är läget på marken relativt lugnt, men dels finns det utestående territoriella frågor mellan Armenien och Azerbajdzjan, dels har vi flyktingsituationen.

Det är därför viktigt att EU fortsätter att vara engagerat. Sverige står naturligtvis fullt bakom de samtal som leds av Europeiska rådets ordförande Charles Michel och de eventuella insatser på marken som EU kan komma att göra, till exempel riktat mot flyktingarna.

Jag ber att få återkomma när vi närmar oss nästa möte i Europeiska rådet.


Anf. 63 Anna Starbrink (L)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Uganda har infört världens strängaste lagar mot hbtqi-personer, och detta inkluderar även dödsstraff. Främjande av hbt-personers rättigheter är otillåtet numera. Det är en mycket hård lagstiftning som drabbar många människor och som får en normerande effekt i samhället, och hbt-personers utsatthet i Uganda är enorm.

Lagen kom till i våras, och reaktionen från omvärlden, även från Sverige, var förstås bestörtning. Min fråga till utrikesministern är: Vad gör regeringen för att påverka Uganda att tillförsäkra hbtqi-personer mänskliga rättigheter?


Anf. 64 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Regeringen är djupt oroad över den lagstiftning som Ugandas president Museveni har skrivit under och som skärper villkoren för hbtqi-personer. Det är regeringens ambition att vi ska verka för att förbättra den brist på demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper som finns i Uganda.

Den lag som frågeställaren refererar till bryter mot Ugandas internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, och den har överklagats till landets författningsdomstol av ugandiska civilsamhällesföreträdare.

Vi nås tyvärr av rapporter om ökat våld mot hbtqi-företrädare, vilket givetvis är oacceptabelt. Vi stöttar genom biståndet hbtqi-organisationer och civilsamhällesaktörer som är aktiva inom MR-frågor och hälsofrågor.

Vår ambassad i Kampala har mycket noggrant följt utvecklingen och framfört vår oro till Ugandas regering, parallellt med en nära och löpande dialog med de organisationer som jag precis refererade till. Det är viktigt att vi tar hänsyn till deras åsikter, förutom till världens.


Anf. 65 Anna Starbrink (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det gläder mig att det finns ett stort engagemang i frågan eftersom situationen är så allvarlig och faktiskt är på liv och död för hbtqi-personer i Uganda.

Jag undrar: Kan utrikesministern konkretisera lite när det gäller de internationella sammanhang där vi verkar och där Uganda tydligt bryter mot de överenskommelser som finns?


Anf. 66 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Vi har tydligt framfört vår ståndpunkt till landets regering. EU har genom den höga representanten Borrell gjort ett tydligt uttalande som understryker att internationella partnerskap kan komma att påverkas om Uganda misslyckas med att skydda sina medborgare och garantera grundläggande rättigheter.

Genom att vi är på plats med bistånd kan vi försöka påverka utvecklingen i positiv riktning och ha en dialog med den ugandiska regeringen också om mänskliga rättigheter. Detta är som sagt en viktig fråga som vi från regeringens sida har för avsikt att följa nära.


Anf. 67 Azra Muranovic (S)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jessika Roswall. I går presenterade EU-kommissionen sin rapport om EU:s utvidgning, och där föreslås att Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar men att Georgien ska få status som kandidatland.

Vi har hela tiden tryckt på att det är viktigt att man fortsätter att stödja kandidatländernas närmande till EU och att det ska vara en tydlig och gedigen, meritbaserad process. Men när det gäller länderna på västra Balkan har det inte varit lika tydligt. Bosnien och Hercegovina får inleda medlemskapsförhandlingar först när ett antal kriterier är uppfyllda. Vilka är de?

Hur ser EU-ministern på rapporten och de värderingar som kommissionen har kommit fram till när det gäller de olika ländernas möjlighet att bli medlemmar i unionen? Och tycker Jessika Roswall att processen är tydlig och meritbaserad?


Anf. 68 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tittar lite på utrikesministern nu, för det är ett delat ansvar. Huvudansvaret ligger på allmänna rådet, men också utrikesministern ansvarar för detta. Ytterst är det våra stats- och regeringschefer som kommer att fatta beslut.

I går presenterades mycket riktigt kommissionens utvidgningspaket, och det var, som jag har sagt vid några tillfällen sedan i går, ett historiskt besked vi fick. Kommissionen rekommenderar att medlemskapsförhandlingar startas med Ukraina och Moldavien. Jag vill återigen säga att det är imponerande att se vilket arbete som har skett i Ukraina under brinnande krig när det gäller reformer. Detta är något som Sverige har stöttat och kommer att fortsätta att stötta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan är det mycket riktigt så som frågeställaren säger att det också ingick att starta medlemskapsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina efter att vissa kriterier uppfyllts. Det är oerhört viktigt för Sverige och EU att vi håller fast vid att det är en meritbaserad process och att det fortsätter att vara så.


Anf. 69 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Sverige är ett av de nettobetalande länderna till EU, och enligt EU borde vi betala ännu mer i årsavgift. Tills vidare erhåller vi en viss rabatt på årsavgiften som plåster på såret.

Under förhandlingarna om långtidsbudgeten för 2021-2027 fick vi behålla våra rabatter mot att vi anslöt oss till den gigantiska upplåningen gällande Next Generation EU. Sveriges del av kostnaderna överstiger med råge det som vi får tillbaka.

Argumentet under förhandlingarna var att kostnaderna för NGEU var kända och hanterbara. Redan nu visar det sig att kostnaderna skenar, bland annat på grund av höga räntekostnader som kommissionen valt att inte budgetera för.

Hur säkerställer regeringen att Sverige behåller rabatten och den överenskomna nivån på EU-avgiften samtidigt som Sverige står upp för att EU inte ska ha egen beskattningsrätt?


Anf. 70 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för frågan.

När det gäller den översyn av långtidsbudgeten som nu sker kommer just frågan om rabatter och fördelning av andra delar av budgeten inte att tas upp.

Från svensk sida har vi sagt att vi helst inte hade velat göra detta. Men skälet till att vi också tycker att det är viktigt att göra detta är, som jag sa till en tidigare frågeställare, att vi måste se till att säkra det långsiktiga stödet till Ukraina eftersom budgeten där har nått sin gräns.

Sverige driver en mycket budgetrestriktiv linje, vilket är väl känt i denna kammare. Vi för fram i alla våra förhandlingar på alla nivåer att det i första hand är omfördelning som gäller. Vår utgångspunkt är såklart att skattebetalarnas pengar ska användas på ett klokt och effektivt sätt, vilket är väl känt inom EU.

Vi får se hur situationen utvecklas. Men det är en pågående diskussion, och jag kommer att få anledning att återkomma i denna kammare fler gånger.

(Applåder)


Anf. 71 Nadja Awad (V)

Herr talman! FN:s generalsekreterare António Guterres säger i ett uttalande att Gaza har blivit en begravningsplats för hundratals palestinska barn varje dag. Och så har vi en regering som vägrar rösta för ett eldupphör. Människor runt om i Sverige förfäras över regeringens inhumana utrikespolitik och hur mycket man avfärdar palestiniers rätt att inte bli mördade. Det är avskyvärt, och jag tycker att denna regering borde skämmas för att den inte har tagit ställning mot Israels extremism. Regeringen ska inte få komma undan med att avvika så här brutalt från FN, Amnesty, Läkare utan gränser och andra som så starkt har fördömt Israels mördande. Israel bryter mot internationell rätt och mot våra grundläggande mänskliga rättigheter, och det är framför allt barn och kvinnor som offras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är min fråga till utrikesministern: Vad kommer regeringen att göra för att stoppa, inte pausa, Israels mördande av palestinier i Gaza?


Anf. 72 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Precis som regeringen flera gånger har sagt har Israel i enlighet med folkrätten rätt att försvara sig mot Hamas attacker. Att kräva ett omedelbart eldupphör skulle kunna tolkas som en uppmaning till Israel att avbryta bekämpandet av Hamas.

Det är förstås viktigt att Israels legitima respons sker i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Sverige stöder EU:s position som formulerades i Europeiska rådets slutsatser den 27 oktober, vilka bland annat uppmanar till säkert, skyndsamt och obehindrat humanitärt tillträde och till att nödvändiga steg tas, även genom humanitära korridorer och humanitära pauser, för att hjälpen ska kunna nå fram till människor som är i behov av den. Det är regeringens politik.


Anf. 73 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Doktor Gubad Ibadoghlu är en känd MR-aktivist i Azerbajdzjan. Han har varit research fellow vid flera universitet. Han skulle ha börjat undervisa i Dresden nu i höst, men han greps i Baku i juli. Bevisen mot honom kan man alltid diskutera. Mycket tyder på en politisk ambition att fängsla en MR-aktivist som obehagligt nog har publicerat artiklar och research gällande korruption och systematisk penningtvätt. Han har också kritiserat EU:s överenskommelse med Azerbajdzjan, därför att Azerbajdzjans underlag inte var korrekt utan skulle kunna innehålla rysk och turkmenisk gas och olja. Han är nu också utsatt för att inte få stöd från läkare.

Är ministern beredd att på utrikesrådet i nästa vecka ta upp hans fall och säkra att EU agerar för hans medicinska stöd?


Anf. 74 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Regeringen tycker att det är väldigt angeläget att vi följer utvecklingen för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan. Jag tror att Kerstin Lundgren är väl medveten om detta eftersom det har varit en position under lång tid. Vi gör bedömningen att det är viktigare än någonsin att vi arbetar för att till exempel se till att EU:s höge representant i dialogen med Azerbajdzjan påtalar de tillkortakommanden som finns vad gäller mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det enskilda fall som Kerstin Lundgren lyfter fram här behöver jag sätta mig in i närmare innan jag ger ett slutgiltigt svar. Men naturligtvis utesluter jag ingenting. Och det absolut viktigaste i detta sammanhang är att man kommer ihåg att Azerbajdzjan är ett land som tyvärr har mycket stora problem när det gäller mänskliga rättigheter. Det enda sättet att komma till rätta med detta är att vara metodisk i den dialog som EU har med landet och utöva de påtryckningar som vi kan för att förbättra denna situation.


Anf. 75 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Under de år som Sverige hade väpnade trupper i Afghanistan anställde och anlitade Sverige ett antal tolkar, vakter och annan personal som arbetade nära de svenska trupperna. Nu är de flesta av dessa afghanska medarbetare evakuerade till Sverige, men en del är evakuerade även till andra länder. Ett femtiotal lever kvar i Afghanistan. Talibanerna arbetar för att upprätta mycket god kontroll av vilka som bor på vissa platser, och många av de tidigare medarbetarna till våra svenska soldater behöver flytta på sig och hålla sig gömda med livet som insats.

Många stater har fortsatt att evakuera sina lokalanställda. Jag undrar om utrikesministern kommer att göra likadant med dem som är kvar i Afghanistan och som jobbat för Sverige.

(Applåder)


Anf. 76 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Arbetet i regeringen är så organiserat att detta är en fråga som ligger under försvarsministerns ansvarsområde, och därför svarar jag på frågan i egenskap av den minister som i dag svarar på frågor av allmänpolitisk karaktär.

I denna frågestund får jag dock hänvisa denna fråga till försvarsministern som får bereda frågan. Det är en angelägen fråga, men jag kommer inte att kunna svara på den detaljnivå som jag tycker att kammarens ledamöter förtjänar. Därför hänvisar jag frågan till försvarsministern.


Anf. 77 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Jag kan konstatera att regeringen sedan den tillträdde har lagt om flygpolitiken. Det tycks vara slut med nedlagda flygplatser, flygskam och minskat stöd. Nu ser vi i stället flygets betydelse för Sveriges tillväxt och ser flyget som ett viktigt transportslag i vårt avlånga land.

Men flygbranschen väntar just nu på de långsiktiga spelreglerna, bland annat utifrån Peter Normans utredning men också utifrån andra delar som regeringen just nu bereder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Efter åtta år av Socialdemokraternas och inte minst Miljöpartiets flygskamspolitik går vi nu in i ett skifte till ett modernt och hållbart flyg.

Herr talman! Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till infrastrukturministern. Hur ser regeringens arbete ut framöver när det gäller svenskt flyg?


Anf. 78 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Precis som Oskar Svärd är inne på kan den så kallade flygskammen läggas i papperskorgen. Jag menar det, och jag menar att den känslan är mindre och mindre befogad i takt med att omställningen nu sker inom flyget. Flyget är en viktig del av det svenska transportsystemet och ett trafikslag som inte ska ställas mot andra trafikslag. Tvärtom är regeringens inriktning att alla trafikslag behövs i ett transportsystem som är effektivt och hållbart och som skapar god tillgänglighet i vårt avlånga land.

Vi bereder nu de förslag som finns i de utredningar som ligger på bordet, och vi gör det i ett högt tempo. Vi har redan gett besked gällande det förslag som utredningen lämnade om att stärka stödet till de icke-statliga flygplatserna: Vi har mer än fördubblat stödet i den föreslagna budgeten. Det är en kraftig förstärkning av svenskt flyg.

(Applåder)


Anf. 79 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Sverige står inför ett stort behov av att rusta upp infrastrukturen - samhällets blodomlopp. Det är helt avgörande för att hela Sverige ska fungera.

Många svenska vägar och järnvägar är i dag i dåligt skick på grund av alltför eftersatt underhåll sedan 80-talet. Dessutom behövs en utbyggnad av ny kapacitet; det ser jag inte minst i Skåne och Öresundsregionen. Klarar Sverige att både göra stora investeringar i underhåll av befintlig väg och järnväg och komma med stora investeringar framöver? Nu är ett bra läge att göra investeringar i samhällsbygget. Vi har inte råd att vänta. Investeringar i en robust, hållbar och kapacitetsstark infrastruktur är avgörande för Sverige i en allt tuffare global konkurrens.

Min fråga är vad infrastrukturministern gör på kort och lång sikt för att finna nya finansieringsformer för investeringar i infrastrukturen i Sverige.


Anf. 80 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Det är precis som Cecilia Engström säger: Vi har mycket stora behov i den svenska transportinfrastrukturen, både vad gäller investeringar i ny kapacitet och inte minst vad gäller underhållet, som är mycket eftersatt. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det, oavsett om vi talar om väg eller järnväg.

Med de ökade kostnader vi nu ser är en viktig del att säkra kostnadskontrollen i arbetet. Det jobbar regeringen med, och där följer vi Trafikverkets arbete. En annan viktig del är att se hur vi kan öppna för fler finansieringsformer. Huvudregeln är att infrastruktur finansieras genom anslag, men även andra finansieringsformer finns. Till exempel förekommer lån som återbetalas med avgifter eller trängselskatter samt förskottering och medfinansiering. Detta är viktigt att bejaka, och det gör regeringen både i det uppdrag vi har gett Trafikverket att snabba på infrastrukturinvesteringarna i Norrland och i det inriktningsuppdrag som Trafikverket har att återrapportera om i januari.


Anf. 81 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Västra stambanan är en av de viktigaste järnvägssträckorna i Sverige. Persontrafik och över 60 procent av godset från Göteborgs hamn går på sträckan, vilket gör att sträckan Göteborg-Alingsås har den värsta kapacitetsbristen i Sverige. Nu planeras underhåll av kontaktledningssystemet på just sträckan Göteborg-Alingsås, och samtidigt tänker man bygga två nya vändspår i Lerum. Trafikverket planerar därför att stänga av ett av två spår och gå från 22 tåg per timme till 8 tåg per timme. Detta riskerar att allvarligt påverka både arbetspendling och företag, inte minst med tanke på den enorma expansionen i Västsverige under de närmaste åren.

Min fråga är: Hur ser ministern på riskerna, och hur kan vi minimera dem? Kan byggandet av två nya spår på sträckan Göteborg-Alingsås före kontaktledningsbytet vara en lösning?


Anf. 82 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Tack för frågan, Helena Gellerman! Detta är en angelägen fråga. Det handlar om järnvägsunderhållet, som är eftersatt i hela landet. Vi har stora behov.

Just med tanke på att vi har både kapacitetsproblem och stora underhållsbehov samlade jag en stor del av branschen - tågoperatörer, godsköpare och underhållsentreprenörer - före sommaren för att höra med dem vad de gemensamt ser för utmaningar men framför allt lösningar för att få ett effektivare underhåll med mindre påverkan på trafiken. Under sommaren beredde vi det som kom fram under mötet, och på sensommaren beslutade regeringen om ett uppdrag till Trafikverket att vässa arbetet med underhåll. Uppdraget har alltså redan givits till Trafikverket.

När det gäller den specifika uppkomna situationen följer jag den mycket noga. Det ankommer inte på ett enskilt statsråd att detaljstyra myndigheter, men det är självklart så att jag följer detta och informerar mig om situationen. Det är viktigt att underhållet sker på ett sätt som inte påverkar kapaciteten mer än nödvändigt.


Anf. 83 Johan Büser (S)

Herr talman! Efter Hamas fruktansvärda terrordåd för en månad sedan har Israel rätt att försvara sig inom den humanitära folkrättens ram. Men vi ser nu att tusentals oskyldiga civila i Gaza har fått sina hus och liv förstörda. Familjemedlemmar har dödats, och man befinner sig i en mycket svår situation där tillgång till vatten, mat och förnödenheter saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nyligen valde regeringen att för Sveriges del lägga ned sin röst i FN när kravet på en humanitär vapenvila lades fram. Det är beklagligt. Cheferna för alla FN-organisationer, inklusive FN:s generalsekreterare, vädjar nu gemensamt om en humanitär vapenvila. Detta är något som även vi socialdemokrater kräver.

Vi är många som frågar oss varför regeringen är så tyst när det kommer till de civila som drabbas i Gaza. "Varför är våra nära och kära mindre värda än andra som drabbas av krig?" är en fråga jag som riksdagsledamot numera ofta får. Är det inte dags, utrikesminister Tobias Billström, att också den svenska regeringen omedelbart kräver en humanitär vapenvila i enlighet med FN:s krav?


Anf. 84 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Först och främst måste man komma ihåg vad ställningstagandet i generalförsamlingen egentligen handlade om. Det fanns två resolutioner på bordet: Den ena var den som Johan Büser hänvisar till, och den andra hade ett kanadensiskt tillägg som tydligt och klart refererade till Israels rätt att försvara sig och till Hamas som terrororganisation.

Hade det kanadensiska tillägget gått igenom, vilket vi röstade för och vilket EU:s medlemsstater samt Nordens och Baltikums stater röstade för, hade vi inte haft några problem med detta. Men så blev det inte, utan det kanadensiska tillägget föll. Därefter lade vi ned vår röst i den därpå följande omröstningen - i likhet med en majoritet av EU:s medlemsstater och staterna i Norden och Baltikum. Historieskrivningen måste alltså vara rätt.

När det sedan gäller att se till att åstadkomma en utveckling där man kan deeskalera, skapa humanitära pauser och föra in mat och förnödenheter är det regeringens konsekventa hållning i denna fråga. Vi tycker naturligtvis att alla människoliv är precis lika mycket värda, oavsett om de är israeliska eller palestinska.

(Applåder)


Anf. 85 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Min fråga riktar sig till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Vintern har kommit, som den gör varje år, och problemen på våra vägar visar sig med allt större tydlighet för varje år som går. Det blir stopp i trafiken i timmar. Det hindrar viktiga logistikflöden till våra industrier, apotek, sjukhus och vad det nu kan vara, men vad som är värre är att dessa stopp även hindrar räddningsinsatser från att komma fram.

Det har påpekats under många år att vi måste ha ett bättre underhåll på våra vägar. Det är enorma kostnader som finns med i bilden. Häromdagen pratade jag med en åkeriägare som hade flera av sina fordon stående utmed vägen. Han beräknade att detta stopp kostar honom 26 000 kronor, det vill säga att ha bilar som inte gör någon nytta.

Min fråga till ministern är: Vad avser ministern att göra för att tydligt ge Trafikverket i uppdrag att säkerställa framkomligheten?


Anf. 86 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för en angelägen fråga, Thomas Morell!

Precis som Morell är inne på är detta en fråga om trafiksäkerhet och att vi ska förebygga allvarliga olyckor med i alltför många fall dödlig utgång. Vi arbetar ju mot nollvisionens mål att ingen ska dödas trafiken. Men det påverkar också viktiga godsflöden och är förenat med stora kostnader för svenskt näringsliv.

Trafikverket har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen på de statliga vägarna och har tagit fram krav för vad som ska gälla för genomförandet. Det är viktigt att säkerställa att Trafikverket gör vad de kan och att underhållsentreprenörerna uppfyller sina åtaganden. Jag har haft möte med Trafikverket för att informera mig om de förberedelser som har gjorts och hur verksamheten följs upp, och jag kommer att följa frågan noga. Detta är en angelägen och viktig del i regeringens övergripande arbete med att förbättra underhållet av de svenska vägarna.


Anf. 87 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Börja bygga nu! skrev Dagens industri på förstasidan i veckan. Man ifrågasatte varför regeringen varken bygger ut elnätet eller bygger ut järnvägen.

Näringslivet vill öka statsskulden. Trafikverket vill lånefinansiera för att bygga mer järnväg. Vad regeringen har gjort är att stoppa och försena byggandet av järnväg. Detta drabbar både resenärerna, näringslivet och industrin.

Det är helt nödvändigt med lånefinansiering och att hitta alternativ finansiering för att bygga mer järnväg. Regeringen har ju själv sett till att kasta betydelsen av nationell plan i papperskorgen.

När kommer ett ordentligt initiativ för att finansiera mer järnväg och bygga en järnväg för framtidens behov som alla parter kan ställa sig bakom?


Anf. 88 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag ska givetvis svara på frågan, men låt mig först upplysa om att vi, tvärtemot vad ledamoten säger, inte har kastat bort några planer. När vi avbröt planeringen för nya stambanor för höghastighetståg gav vi nya uppdrag till Trafikverket för att se vad man kan göra i stället. Vi fick en återrapportering och har nu, när det gäller Skåne, beslutat att gå vidare med Lund-Hässleholm för att öka kapaciteten.

Vi får också, för samma pengar som den förra regeringen tänkte använda för att bygga nya stambanor för höghastighetståg, med de åtgärder som den förra regeringen inte tog vidare från Trafikverkets remiss till nationell plan och som ökar kapaciteten på den befintliga Öresundsbroförbindelsen. Det är så regeringen agerar för att snabbt - och snabbare - få åtgärder som behövs på plats.

När det gäller det förslag om lånefinansiering som Trafikverket har lämnat har man gjort detta på ett uppdrag som vår regering gav till Trafikverket. Det är ett förslag som nu bereds i högt tempo på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det sker mycket. Det kommer att behöva ske mer, och det kommer att behöva byggas. Från regeringens sida är vi öppna för alternativ finansiering i de uppdrag som regeringen hittills har gett.


Anf. 89 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! I tisdags var jag på ett seminarium i riksdagen som handlade om hur synskadades tillgång till färdtjänst har blivit alltmer inskränkt under senare år. Detta är en bild som bekräftas i den rapport som Trafikanalys levererade på regeringens bord i mars månad. I rapporten läggs det även fram förslag på hur situationen kan förbättras genom författningsändringar. Framför allt handlar det om att lyfta in hela-resan-perspektivet, där man tar hänsyn till individens orienteringsförmåga och möjlighet att ta sig från dörr till dörr. Just detta är helt avgörande för den som har en synnedsättning.

Min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson är därför: Avser regeringen att genomföra det som föreslås i utredningen och därmed förbättra situationen vad gäller färdtjänst för dem med synnedsättning? Och när kan vi i så fall förvänta oss en proposition på riksdagens bord?


Anf. 90 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Som ledamoten påpekade har denna fråga utretts av myndigheten Trafikanalys. Vi kommer att bereda denna fråga. Den ligger på Regeringskansliets bord. Jag har inte något nytt besked att ge i frågan i dag, utan detta bereds i Regeringskansliet.


Anf. 91 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! I måndags presenterade regeringen en ny utredning som ska ge varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Det är viktiga förutsättningar för en bra lärandemiljö och arbetsmiljö för alla i skolan.

Förvånande nog verkar uppdraget mest handla om att öka lärares disciplinära befogenheter och ifrågasätta elevinflytande samt om en hel del detaljstyrning. Det berör inte alls de riktiga förutsättningarna för trygghet och studiero, som klasstorlekar, pedagogiskt stöd, elevhälsa och lärares arbetsmiljö.

Utbildning ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Den visar till exempel att tillitsfulla relationer mellan lärare och elever lägger grund för trygghet och studiero, särskilt för elever med beteendeproblem, och att disciplinära åtgärder som vidtas på fel sätt kan öka otryggheten.

Jag undrar på vilket sätt regeringen kommer att stärka elevinflytandet som en viktig grund för trygghet och studiero i utredningen och varje dag i klassrummen.


Anf. 92 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Hur fler ska nå upp till de kunskapsmål som finns i den svenska skolan och hur ordningen ska kunna säkras för att fler ska känna sig trygga i sin skolmiljö är angelägna frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ju ingen som har föreslagit att disciplinära åtgärder ska vidtas på fel sätt, som ledamoten sa, utan det handlar om en avvägning. Denna utredning utesluter förstås heller inte andra åtgärder inom skolan. Här ligger ett stort och viktigt ansvar på skolledare, lärare och kommuner. Regeringen ser detta, och det är därför regeringen arbetar mycket aktivt med att stärka den svenska skolan. Det kommer vi att fortsätta göra - det är viktigt för eleverna och för lärarnas arbetsmiljö.

Detta är en viktig fråga för att vi i Sverige ska kunna fostra och forma morgondagens samhällsmedborgare. Rättare sagt är de redan i dag medborgare, och därför är det viktigt med elevinflytande. Det finns ingenting i de förslag som diskuteras i utredningen som tar bort detta.


Anf. 93 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson. Den handlar om södra Sverige.

Skåne är porten ut till och in från Europa. Det är därmed också vägen upp genom Sverige. Samtidigt kan vi konstatera att infrastrukturen i Skåne har allvarliga brister. Diskussionen om höghastighetståg och var nya stambanor ska dras över den skånska landsbygden, och den osäkerhet och oro som denna diskussion har inneburit för människor, har lagt en våt filt över frågan om viktig infrastruktur på plats i Skåne.

Nu gläds vi åt att frågan om höghastighetståg är avgjord och lagd i malpåse. Därför blir min fråga till ministern hur han ser på infrastruktursatsningar för att få bort flaskhalsar och för att få förbättrad godstrafik och pendling i Skåne nu när vi inte längre behöver ägna oss åt oändliga och tröttsamma debatter om höghastighetståg.


Anf. 94 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för frågan.

När vi avbröt planerna på nya stambanor för höghastighetståg gav vi samtidigt Trafikverket i uppdrag att se vad vi i stället kan få för pengarna nu när vi har väldigt stora behov i Skåne, Västsverige och Östergötland. Det fanns redan tre olika förslag på åtgärder där i nationell plan.

När det gäller Skåne är det precis som jag sa i utbytet med Linda Westerlund Snecker alldeles nyss: Vi får sex andra åtgärder och en förstärkning av Södra stambanan mellan Lund och Hässleholm. Det här är åtgärder som är mycket efterfrågade, inte bara i Skåne utan för hela det svenska transportsystemet, och som på något sätt glömdes bort när den förra regeringen lade fram nationell plan. Detta ökar kapaciteten över Öresundsbron och kommer att göra oss bättre rustade när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar så småningom. Det är mycket angelägna åtgärder.


Anf. 95 Heléne Björklund (S)

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Hemma i Blekinge upplever vi just nu en helt ofattbar miljökatastrof efter att färjan Marco Polo gått på grund inte mindre än tre gånger och läckt ut över 100 000 liter olaglig tjockolja i vårt hav och vid vår kust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ministerns statliga verksamheter Kustbevakningen och MSB gör ett fint jobb med att sanera oljan ute till havs, men det är Sölvesborgs kommun som ansvarar för strandremsan. Där gör just nu mängder av volontärer ett enastående jobb. Det är många som jobbar med oljesanering, matleveranser, transporter och allt annat som kan behövas.

För en liten kommun handlar det om miljontals kronor i extraersättningar och inte minst extraarbete. Min enkla fråga till statsrådet och regeringen är: Kommer regeringen att kunna kompensera och ersätta kommunen för detta extraarbete?


Anf. 96 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Stort tack till Heléne Björklund för frågan!

Jag håller helt och fullt med om det som Heléne Björklund ger uttryck för. Det vi har sett utspela sig i Pukaviksbukten i Blekinge är naturligtvis inget annat än förfärligt. De juridiska turerna om ansvarsutkrävande kommer naturligtvis att behöva ha sin gång i denna del. Vi har redan sett personer ombord på fartyget ställas till ansvar för detta.

Jag hade själv förmånen att besöka platsen. Jag kan precis instämma i den bild som ges uttryck för här. Men jag känner också en väldigt stor tillförsikt inför att alla aktörer i systemet krokar arm. Det är frivilliga, myndigheter och frivilligorganisationer som hjälps åt.

Den bild jag fick på plats var att ersättningsfrågorna i stort kommer att lösa sig. Det kommer att finnas möjlighet att få ersättning till exempel från MSB för det arbete som nedlagts. Skulle det visa sig att det finns ytterligare frågetecken ska vi naturligtvis titta på denna fråga.


Anf. 97 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Vi är många som förfärats av de fruktansvärda bilder som vi har sett efter Hamas brutala terrorattack mot Israel den 7 oktober. Således är det också väldigt bra att utrikesministern har varit så tydlig när han har betonat Israels fundamentala rätt till självförsvar. Jag utgår också från att regeringen gör sitt yttersta för att stödja Israel i kampen mot terrorismen.

Det här är dock inte den enda tragiska händelsen vi har sett på det utrikespolitiska området. Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina fortsätter. Det finns därför en rädsla från ukrainsk sida att omvärlden glömmer bort dem i skuggan av vad som sker i Mellanöstern.

Mot bakgrund av detta undrar jag vad regeringen gör för att säkra det transatlantiska stödet för Ukraina i denna stund och vilka andra orosmoln man ser för det långsiktiga stödet till Ukraina.


Anf. 98 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Det är naturligtvis otroligt viktigt att vi fortsätter att stödja Ukraina. Det behöver vi göra på flera olika sätt. Vi behöver göra det som enskild stat i våra bilaterala relationer med vapenleveranser och det finansiella stöd som vi ger. Vi behöver göra det inom ramen för EU med det finansiella stöd och de vapenleveranser som kommer därifrån. Vi behöver göra det i partnerskap med andra stater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den transatlantiska länken är otroligt viktig både till Storbritannien och till USA. I allt detta får vi inte glömma bort att ge ett mycket stort erkännande till det amerikanska folket för de insatser som man har gjort framför allt när det gäller insatser relaterade till militärt stöd. Utan detta hade naturligtvis inte Ukraina kunnat överleva.

Det går göra detta på två sätt. Det är genom att ge det erkännande som jag gör här och nu som representant för svenska regeringen och genom att EU gör det. Men det kan också göras genom att EU självt ökar sitt militära stöd och därmed visar att vi tar detta på allvar. Det är otroligt viktigt för att behålla det politiska stödet i en tid där USA är på väg in i valrörelse där de här frågorna kan komma att spela roll. Det är den svenska regeringens politik på det här området.


Anf. 99 Magdalena Thuresson (M)

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

Ryssland illegala och oprovocerade krig mot Ukraina står självklart högt på den utrikespolitiska agendan. Den är en enorm styrka att vi i riksdagen är enade i vårt stöd till Ukraina.

I spåren av kriget och andra konflikter har dock frågan om Belarus inte haft lika mycket ljus på sig. Belarus riskerar att bli alltmer lojalt med Ryssland och därmed ett ökat säkerhetshot mot Europa.

Kan utrikesministern berätta om hur regeringen arbetar för att stötta den demokratiska oppositionen i Belarus?


Anf. 100 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Det är mycket viktigt att hålla Belarus högt på dagordningen. Sverige kommer att höja ambitionen i Belaruspolitiken framöver när det gäller både att sätta press på regimen och att stödja de demokratiska krafterna i exil. Detta inkluderar samarbete med likasinnade partner och i synnerhet Litauen.

Det outröttliga arbete som utförs av demokratiska krafterna i exil är beundransvärt. Sveriges och EU:s dialog med dem blir allt viktigare. Därför har jag bett ambassadör Christina Johannesson att vara regeringens representant gentemot de demokratiska krafterna i exil.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med stödet till den politiska oppositionen och civilsamhället. Det gäller inte minst den belarusiska kulturen. Men det gäller också att sätta fokus på de mycket kraftiga kränkningar av mänskliga rättigheter som regimen i Belarus ägnar sig åt.

Det är viktigt att ge hopp där det tidigare inte har funnits något hopp om ett bättre Belarus och att också ge det belarusiska folket signaler om att det också finns en framtid inom den europeiska familjen för det där det hör hemma.

(Applåder)


Anf. 101 Jamal El-Haj (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I 75 år har palestinier fördrivits från sina hem, fängslats och dödats. Enligt Amnesty International har Israels militär angripit Gazas civilbefolkning med vit fosfor, som är värre än napalm. Det mänskliga lidandet är enormt.

Barn förlorar sina föräldrar, och föräldrar förlorar sina barn. Människor mördas medan de flyr. Vi talar om över 10 000 döda. Men Israels blockad gör att många fler kommer att dö av brist på medicin och sjukvård och av törst och hunger. Det handlar mycket om barn, sjuka och gamla.

På Västbanken, som styrs av den palestinska myndigheten, angrips och fördrivs palestinier från sin mark av beväpnade bosättare.

Med anledning av detta: Anser utrikesministern fortfarande att Israel försvarar sig inom ramen för den internationella humanitära rätten?


Anf. 102 Utrikesminister Tobias Billström (M)

Herr talman! Det är intressant att se Jamal El-Haj här i kammaren i dag.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas attacker i enlighet med folkrätten, precis som jag har sagt tidigare. Alla parter måste följa den internationella humanitära rätten. Jag har flera gånger tidigare här under frågestunden sagt att direkta attacker mot civila och civil egendom inte är tillåtna under den internationella humanitära rätten. Det är också fundamentalt att man medger humanitärt tillträde och att man kan föra in vatten, mat, mediciner etcetera.

Men jag vill också understryka att även om det nu handlar om att också uppmana Israel att respektera den humanitära rätten får vi inte heller lov att glömma att terroristgruppen Hamas som har styrt Gaza sedan 2007 har ett stort ansvar för det allvarliga humanitära läget som råder för civilbefolkningen i Gaza. Det är kanske något för Jamal El-Haj att ta upp i sina kontakter.

(Applåder)


Anf. 103 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I dag finns en utredning ute på remiss som berör fastighetsägares möjlighet att säga upp hyreskontrakt med hyresgäster som har begått brott eller om hyresgäster har en inneboende som de ansvarar för som har begått brott.

Med tanke på den organiserade brottsligheten och på hur pass grov den är i samhället i dag behöver vi se till att ha långtgående åtgärder. När brottsligheten som vi befarar eskalerar ska den lagstiftande myndigheten ges möjlighet att gå vidare på andra områden.

När det gäller dem som har ett kontrakt för en lokal är min fråga till statsrådet: Är regeringen redo att gå vidare med möjligheten att säga upp hyreskontrakt för lokaler när personer har begått brott?


Anf. 104 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för en angelägen fråga!

Den grova organiserade brottsligheten har spridit sina rötter vitt och brett över hela vårt land i olika strukturer, och rötterna går ned djupt. Därför är det mycket angeläget att arbeta i alla olika delar av samhället med att bekämpa och förebygga denna grova organiserade brottslighet. Det är just därför som det finns en utredning som kommit med förslag. De förslagen är nu mycket riktigt ute på remiss.

Arbetet sker på en rad andra områden. Regeringen har från dag ett i samarbete med samarbetspartierna lagt om rättspolitiken men också politiken på en rad olika områden för att just stärka vår förmåga att bekämpa denna brottslighet. I det arbetet utesluter jag inte att vi skulle kunna titta på just den här frågan. Det gäller att komma åt grovt kriminella på alla olika tänkbara sätt de dyker upp i vårt samhälle.


Anf. 105 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

Byggbranschen och bostadsbyggandet kraschar. Prognosen för nästa år visar endast 19 000 nya bostäder. Och i regeringens budget noterar jag en blygsam satsning på 80 miljoner för att få igång bostadsbyggandet på något sätt. Man pratar om strukturreformer. Det kommer kanske inte att ge någon större effekt nästa år, vilket skulle behövas.

Vi har samtidigt ett förslag om satsningar på 8 miljarder, bland annat i form av investeringsstöd riktat till bland annat studentbostäder som Kristdemokraternas tidigare bostadspolitiska talesperson, Caroline Szyber, har lagt fram - ni kanske kan lyssna lite på henne - samt statliga bygglån för nyproduktion av bostäder.

Min fråga till statsrådet är: Är ni så angelägna att få igång bostadsbyggandet som det ibland låter på er? Jag saknar själva incitamenten för att få igång det.


Anf. 106 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Ja, vi är angelägna att få igång bostadsbyggandet. Samtidigt ser vi nu hur inflationen, kostnadsökningarna, den höga räntan, den stora osäkerheten på bostadsmarknaden och en lågkonjunktur som vi är i och beräknas vara i till 2025 påverkar hela den svenska ekonomin, även den svenska bygg- och bostadssektorn.

Man kan fundera över vad som hade behövt vara på plats för att ha en högre resistens mot nedgången. Omvärldsfaktorerna som jag pekar på och lyfter fram påverkar självklart byggandet. Vi hade dock varit bättre rustade om strukturreformer för att korta ledtider, förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen redan hade varit på plats.

Under den socialdemokratiska regeringens tid var det högkonjunktur och pengar var nästan gratis. Ändå byggdes det inte. Inte under ett enda av de åtta åren färdigställdes så många bostäder i Sverige som behövde byggas. Det tycker jag manar till eftertanke och självreflektion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen är dock fullt medveten om att det är en tuff situation. Vi tar fram åtgärd efter åtgärd för att dämpa effekterna.


Anf. 107 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Min fråga riktas till Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

I juli 2022 fick Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag av den föregående regeringen att ta fram ett nationellt handlingsprogram för utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Den slutgiltiga rapporten redovisades den 1 november 2023, det vill säga förra veckan.

En av nyckelutmaningarna som identifieras i rapporten är avsaknaden av ett effektivt samordnat myndighetsansvar för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Som ett svar på denna brist föreslås i rapporten att Energimyndigheten utses som nationell samordnare för Sveriges laddinfrastruktur. Den rollen ska kunna bidra till att den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur sker utifrån ett helhetsperspektiv.

Min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson är om han anser att detta förslag kan förbättra samordningen för utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige. Är regeringen i så fall beredd att ge Energimyndigheten detta uppdrag?


Anf. 108 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är angeläget att öka utbyggnaden av den laddinfrastruktur som behövs i omställningen. Därför är det en prioriterad fråga för regeringen.

Energimyndigheten har redan i dag ett uppdrag om samordning av frågor om laddinfrastruktur kopplat till Klimatklivet. I den rapport som ledamoten hänvisar till pekar både Energimyndigheten och Trafikverket gemensamt på att Energimyndigheten bör utses till nationell samordnare för laddinfrastruktur. Förslaget är en utökning av dagens uppdrag.

Det är bra att myndigheterna är på tå. De har gemensamt lagt fram ett förslag, och det bereds nu i Regeringskansliet.

Jag kan dock redan nu berätta att regeringen i det budgetförslag som ligger på riksdagens bord har föreslagit att för 2024 tillföra 8 miljoner kronor till Energimyndigheten för ändamålet, för att möjliggöra en nationell samordning av utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Frågor besvaras av: 

  • Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
  • Utrikesminister Tobias Billström (M)
  • EU-minister Jessika Roswall (M)
  • Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.