Sök

Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär att företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under perioden den 1 mars 2020-31 december 2021 på grund av covid-19-pandemin, ska kunna fortsätta ta del av statligt stöd i form av nedsatt energiskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en förlängning av en tidigare lag som gällde för perioden 1 mars 2020-31 juli 2021 och som har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin. Ett företag som har försatts i konkurs kan inte ta emot stödet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 33 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till ungefär 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör beskattning av privatpersoners inkomster. Förslagen gäller bland annat skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och en skattereform.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen med hänvisning till bland annat att åtgärder redan utförts eller att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

151

Förslagspunkter

14

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

12, 66 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området.

Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export.

Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt.

De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta.

Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Styrelsen i ett samordningsförbund ska få möjlighet att besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans. Anledningen är att förbunden ska kunna arbeta mer effektivt och hållbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och regioner i Sverige kan samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund som finansierar rehabiliteringsinsatser. Syftet är att arbeta för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.

Lagändringen börjar gälla den 16 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan.

Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:

• Regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro.
• Regeringen bör se till att effekterna av de förebyggande insatser som görs med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas.
• Regeringen bör arbeta för att öka kunskapen om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

• identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
• den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
• skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom att exempelvis hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem själv.

Riksrevisionens slutsats är bland annat att Skatteverkets arbete till viss del har underlättat för aktörer att göra rätt vid deklareringen av inkomster. Informationen på webbplatsen är överlag heltäckande och korrekt, men myndigheten behöver bli bättre på att göra informationen om vilka regler som gäller lättare att förstå. Skatteverket behöver också förtydliga ansvaret kring uppföljning och förvaltning av informationen.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn ska fördelas. Totalt går cirka 100 miljarder kronor ur statens budget för 2022 till området. Det är 3,2 miljarder mindre än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till föräldraförsäkringen.

Mest pengar, cirka 45 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och 8,5 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen sa vidare nej till regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja underhållsstödet. Denna lagändring ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Cirka 42,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och till förslag i en motion om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till övriga förslag i budgetpropositionen och nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, 13,4 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Utöver det går exempelvis 11,8 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer och 8,8 miljarder kronor till efterlevandepension för vuxna. Riksdagen sa ja till regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med januari 2022 samt till utskottets förslag till ytterligare höjning av bostadstillägget från och med den 1 augusti 2022. Det innebär att beslutet omfattar 375 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien till och med september 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 91 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 12,8 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till Skatteverket, cirka 8 miljarder kronor. Cirka 2,4 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21, 66 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14