Gustaf Lantz (S)

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor.

Tillkännagivandena handlar om

• skärpta straff för våldtäkt
• grovt sexuellt ofredande
• köp av sexuell handling av barn
• skärpta straff för grov stöld
• straffrättsligt skydd för skolpersonal
• skärpta straff för grov organiserad brottslighet
• skärpta straff för narkotikabrott
• översyn av bestämmelserna om preskriptionstid
• skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning.

Behandlade dokument

140

Förslagspunkter

57

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

• ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
• att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
• att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
• en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
• att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
• att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen utifrån förslag i motioner om rattfylleri och olovlig körning.

Regeringen bör enligt uppmaningarna:

• skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott
• återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett flertal förslag som rör processrättsliga frågor. Riksdagen riktar elva så kallade tillkännagivanden till regeringen om bland annat kameraövervakning, dataavläsning, kronvittnen och stärkt vittnesskydd.

Följande områden handlar de elva tillkännagivandena om:

• Kamerabevakning i sjukvården.
• Kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
• Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
• Platskrav vid hemlig dataavläsning.
• Datalagring.
• Förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

43

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få

• ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk
• nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet.

Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Försvarsminister Peter Hultqvist S Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman S Civilminister Ida Karkiainen S Infrastrukturminister Tomas Eneroth S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-01-27

Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

• tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
• ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
• använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

• det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
• en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Motion till riksdagen 2021/22:3856 av Johan Andersson m.fl. S Samordning av landsbygdens kollektivtrafik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordna landsbygdens kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att nå ett långsiktigt hållbart

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3853 av Sanne Lennström m.fl. S Åtgärder för en tobaksfri skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för vidare åtgärder med målet om en tobaksfri skola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3852 av Sanne Lennström m.fl. S TBE-vaccin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska överväga att se över möjligheterna att införa avgiftsfri TBE-vaccination för barn mellan 3 och 18 år och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:SoU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3849 av Björn Petersson m.fl. S En hållbar population av skarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en hållbar population av skarv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skarven, eller närmare bestämt storskarven

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:MJU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag