med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Ub143 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub 143

av Olof Johansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Sammanfattning

I denna partimotion tas övergripande frågor om framför allt forskning, men
i viss utsträckning också högre utbildning, upp till behandling. I särskilda
kommittémotioner tar centern upp framför allt anslagsfrågor på resp. utskotts
område.

Vi vill också inledningsvis erinra om den särskilda partimotion om forskning
och högre utbildning som drivkraft för den regionala utvecklingen som
centern lade fram redan under allmänna motionstiden.

- Satsningarna på forskning måste också följas upp genom satsningar på
den högre utbildningen. Regeringen måste återkomma när det gäller
denna del. Professorer skall medverka i grundutbildningen.

- Det måste finnas en balans mellan fakultetsanslagen och de medel som
anvisas till forskningsråd och sektorsorgan. Fakulteterna skall ge en stabil
grund för det fria kunskapssökandet.

- Det socialvetenskapliga forskningsrådet bör höra till utbildningsdepartementet.

- Ett nytt miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd tillhörande utbildningsdepartementet
bör inrättas. År 1990/91 bör rådet få 100 milj. kr.

- Högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och Sundsvall/Härnösand skall
utvecklas till universitet före sekelskiftet.

- Alla högskolor måste få förstärkta resurser för forskning. För 1990/91 vill
centern satsa 55,5 milj. kr. mer än regeringen på detta ändamål. Denna
satsning fortsätter sedan under 1991/92 och 1992/93 med ytterligare 50
milj. kr. per år.

- Lärår och vårdutbildningarna måste få en kraftigt förstärkt forskningsanknytning.
Uppbyggnad av fakulteter för undervisningsforskning bör inledas
i Stockholm och Linköping. Femtio doktorandtjänster bör inrättas
som ställs till vårdhögskolornas förfogande.

- Alla lärare i högskolan skall ha rätt att bedriva forskning på minst en tredjedel
av sin tjänst.

- 50 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår måste satsas på lokaler och
utrustning 1990/91. Regeringen bör återkomma med en plan för åren därefter,
som i princip tillgodoser de krav som akademiska rektorskonferensen
ställt.

Inledning

Den forskningspolitiska proposition som mittenregeringen lade fram 1982
har blivit mönsterbildande för statsmakternas långsiktiga hantering av forskningsfrågorna.
Sådana långsiktiga handlingsprogram för forskningen hade
centern krävt redan i början på 1970-talet.

Under 80-talet har medvetandet om forskningens betydelse vuxit sig allt
starkare inom skilda samhällsorgan. Vi vågar i dag hävda att det finns en
växande insikt också hos den breda allmänheten om betydelsen för vår välfärd
av framgångsrika satsningar på forskning och utbildning. Sveriges internationella
konkurrenskraft på industri- och tjänsteområdena är beroende av
att vi upprätthåller en hög förmåga till innovationer. Detta är i sin tur helt
avgörande för våra möjligheter att upprätthålla vår ekonomiska styrka.
Framgångsrik forskning kommer under de närmaste åren att ha en central
betydelse för att utveckla social och materiell välfärd för de många människorna.
För att angripa de växande miljöproblemen både nationellt och globalt
är forskningsinsatser helt avgörande. De problem som möter flera samhällssektorer
- exempelvis vård och skola - måste lösas genom förnyelse,
som till stor del bygger på forskning.

Sambandet mellan forskning och utbildning

Det svenska högskoleväsendet har ansvar för såväl forskning som högre utbildning.
Forskningen inom högskolan har flera uppgifter. Den skall ge ny
kunskap. Den skall också medverka till att den internationella forskningens
resultat blir tillgängliga i vårt land. Forskningen skall också medverka till att
nya forskare skolas så att vi har god tillgång till vetenskapligt meriterad personal
i framtiden.

Den nu framlagda forskningspropositionen visar på en viss vilja att satsa
på forskning. En central uppgift för forskningen inom högskolan är emellertid
också att ge stöd till den grundutbildning som under kommande år skall
förse det svenska arbetslivet med väl kvalificerad, akademiskt utbildad personal.
Denna för forskningen viktiga uppgift har inte blivit beaktad i denna
proposition. Tyvärr är detta ett tecken på att regeringen saknar vilja och förmåga
att med kraft satsa också på den högre utbildningen.

Riksdagen har beslutat att treåriga planeringsramar skall läggas fast också
för den högre utbildningen. När dessa presenterades i årets budgetproposition
möttes de av stark kritik. 1 en kommittémotion har centern krävt att
riksdagen återförvisar frågan om treårsramar för den högre utbildningen till
regeringen för ny beredning. En konsekvens av regeringens bristande förmåga
och vilja på detta område kan bli att andelen högre utbildade bland
de yrkesverksamma kan komma att sjunka i Sverige. UHÄ har bland annat
framhållit detta i det beredningsmaterial ämbetet tagit fram som underlag
för den högre utbildningens treårsramar. Enligt centerns mening kräver vår
nationella närings- och sysselsättningsprofil samt vårt internationella konkurrensläge
snarast att andelen högutbildade ökar.

Det är angeläget att riksdagen nu av regeringen begär att satsningar på
forskningen också skall följas upp med satsningar på den högre utbild

Mot. 1989/90

Ubl43

3

ningen. Kvaliteten på forskningen i Sverige är starkt beroende på kvaliteten
i den högre utbildningen.

För att vidga rekryteringsunderlaget till forskningen är det angeläget att
man redan i gymnasieskolan och i vissa avseenden redan i grundskolan gör
eleverna förtrogna med vetenskapligt tänkande och vetenskapligt arbetssätt.
Det kräver att eleverna åtminstone på gymnasienivå har viss tillgång till
forskningsmeriterade lärare.

För att högskolor och universitet med trovärdighet skall kunna hävda sambandet
mellan forskning och högre utbildning måste i ökad utsträckning de
ledande krafterna inom forskning medverka i utbildningen. Det är inte orimligt
att tänka sig att det regelmässigt ingick någon eller några professorsföreläsningar
redan under första terminens studier i de flesta ämnen. I framtiden
kan vi också se en förstärkt roll för högskolan i fråga om vidareutbildning
inom en rad ämnesområden. Det är viktigt att den har en sådan inriktning
att den på ett initierat sätt förmedlar vetenskapens senaste rön.

De krav på förstärkning av sambandet mellan forskning och utbildning
som vi här ställt ligger till grund för vissa förslag, som vi kommer att presentera
rörande de mindre högskolorna och forskningsanknytning av lärår- och
vårdutbildningarna.

Den svenska forskningens struktur

Inom den forskningspolitiska debatten tas ofta frågan om avvägning mellan
grundforskning och tillämpad forskning upp. Det har tidigare funnits tendenser
till att statsmakternas satsningar i stigande grad har gått till tillämpad
forskning eller till och med till ren utrednings eller utvecklingsverksamhet.
Vi tror oss nu kunna konstatera att det finns en bred vilja hos ansvariga samhällsorgan
att ge svensk forskning en framträdande roll också när det gäller
ren grundforskning. Inte minst för vårt lands internationella kontaktverksamhet
i forskarvärlden är det av stor betydelse att vi har en grundforskning
med gott anseende.

Den forskning som sker på eget programansvar med de statsmedel som
anvisas via fakultetsanslagen till universitet och högskolor med fasta forskningsresurser
utgör en särskilt viktig del av det fria kunskapssökandet. Både
initiativ och finansiering är inomvetenskapliga angelägenheter. Även forskningsråden
är i allt väsentligt att anse som inomvetenskapliga organ. De har
stor betydelse för att främja utvecklingen av en hög och jämn kvalitet i den
svenska forskningen. Enligt centerns mening är det angeläget att det råder
balans mellan fakultetsanslag och forskningsrådsmedel. Utgångspunkten
måste vara att fakultetsanslagen ger institutionerna en fast grund att stå på
för det fria kunskapssökandet. Den nu framlagda forskningspropositionen
synes lägga något större vikt vid forskningsråden. Det sker dock främst genom
omfördelning av sektorsforskningsmedel. Inför kommande forskningspropositioner
är det angeläget att detta balansproblem beaktas, vilket bör
ges regeringen till känna.

Universitet och högskolor tas också i anspråk inte bara för tillämpad forskning
utan också i betydande utsträckning för ren utrednings- och utvecklingsverksamhet.
Det är naturligt att många intressenter söker den bästa

Mot. 1989/90

Ubl43

4

kompetens som finns att tillgå också för dessa ändamål. Enligt centerns mening
är det dock angeläget att man vid universitet och högskolor noga ger
akt på utvecklingen så att utrednings- och utvecklingsverksamhet inte blir
det dominerande inslaget i verksamheten vid vissa institutioner. Detta bör
ges regeringen till känna.

Det är naturligtvis angeläget att forskningsresultaten så snabbt som möjligt
kan utnyttjas i produktionen av varor och tjänster. Forskningsinformation
och utveckling av kontaktsekretariatsverksamheten är av stor betydelse
härför. En annan betydelsefull form för att snabbt introducera forskningsresultat
i produktion och produkter är att etablera s.k. forskarbyar och Science
parkverksamhet (exempelvis IDEON i Lund, STUNS i Uppsala och UMINOVA
i Umeå). De kan erbjuda en lämplig övergång mellan uppdragsforskning
inom högskolans ram och kommersiellt driven näringsverksamhet där
forskningsresultatet omsätts i produkter och tjänster. Kontaktsekretariat
och forskarbyar har också en viktig uppgift i att hjälpa små och medelstora
företag utan egen forskning med produktutveckling. Det bör ske i nära samarbete
med utvecklingsfonden.

Forskningsrådsorganisationen

Enligt centerns mening är det en principiellt riktig väg regeringen nu har valt
när man satsar mer på forskningsråd än sektorsforskningsorgan mer eller
mindre anknutna till vissa myndigheter eller departement. Regeringsförslagets
främsta brist är emellertid att det inte går tillräckligt långt och inte helt
konsekvent fullföljer den inslagna linjen. Centern anser att även de två nya
forskningsråden (för teknik och socialvetenskap) bör tillhöra utbildningsdepartementet.
Risken är annars att de i allt för hög grad kommer att sektorsanknytas
och i själva verket utvecklas till utpräglade sektorsorgan. Denna
fara är särskilt stor när det gäller det teknikvetenskapliga forskningsrådet
där behovet av fristående kunskapsuppbyggande är särskilt stort. Riksdagen
bör nu lägga fast att utbildningsdepartementet även skall vara ansvarigt för
de båda nya forskningsråden.

När det gäller de nya forskningsrådens ämnesområden har vi inget att
erinra i fråga om den huvudsakliga inriktningen av det socialvetenskapliga
forskningsrådets verksamhet.

I fråga om det föreslagna teknikvetenskapliga forskningsrådet vill vi emellertid
föreslå en betydelsefull vidgning av uppdraget. Enligt centerns mening
bör det inrättas som ett miljö- och teknikvetenskapligtforskningsråd. Rådets
forskningsstödjande verksamhet bör bland annat inriktas på naturmiljö särskilt
frågor om ekologisk balans och hushållning med icke förnybara naturresurser,
arbetsmiljö, miljöanpassade energisystem, boendets miljöfrågor
samt transportsystemens miljöfrågor. I fråga om det föreslagna rådets
stöd till teknisk forskning är det särskilt angeläget att framväxten av miljöanpassade
produktionsprocesser kan främjas.

Det nya miljö- och teknikvetenskapliga forskningsrådet bör tillföras 33
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91. För de två
följande budgetåren under planeringsperioden bör en särskild beredning göras
i regeringskansliet med sikte på att framlägga kompletterande anslags

Mot. 1989/90

Ubl43

5

framställning i budgetpropositionen nästa år. Därvid bör medel omfördelas
från i första hand energiforskningsprogrammet, byggforskningsområdet, naturvårdsverkets
miljöforskningsmedel samt arbetsmiljöforskningen. Denna
omfördelning bör tillföra det nya forskningsrådet betydande resurser. Det är
rimligt att regeringen som en del i beredning överväger vilka forskningsprogram
som skall fullföljas med stöd från det nya forskningsrådet.

Forskning vid de små och medelstora högskolorna

I en särskild partimotion under allmänna motionstiden har centern presenterat
en modell för en stegvis utbyggnad av fasta forskningsresurser och fakultetsorganisation
vid de mindre och medelstora högskolorna. Enligt motionen
borde processen kunna byggas upp med följande steg:

1. På högskolan görs en inventering av pågående forskningsprojekt och
vilka lärare/studenter man har som skulle vilja inleda forskning.

2. Forskningsprogram struktureras. Vilka kompletteringar behöver göras
för att man skall kunna utveckla ett någorlunda sammanhängande forskningsfält?
Vilka institutioner behöver inrättas eller reorganiseras? - det är
på institutionsnivå en betydande del av arbetet såväl inåt som utåt måste ske.

Eventuellt kan högskolan tillsätta en funktion som administrativt leder ett
systematiskt organisationsarbete. Det är dock viktigt att fakulteter/forskningsråd
av kvalitetsskäl bedömer forskningen. Eventuell öronmärkning av
pengar kan tänkas men får inte ske på kvalitetens bekostnad. Doktorandtjänster
knutna till högskolan bör inrättas i detta skede. Forskningsandelen
i de befintliga lärartjänsterna utökas.

3. Mellantjänster börjar inrättas i detta skede. Flandledningen av doktorander
börjar nu ske på högskolan. Disputationer sker i samverkan med universitetsfakultet.

4. Man är nu framme vid ett läge där professur kan inrättas. Institutionsbildningen
är nu fullbordad.

5. Institutionsbildningarna bör - med stöd av de forskningsprogram som
nämnts under punkt 2 ovan - vara så samordnade att de sker inom närliggande
ämnen vid samma högskola under en någorlunda komprimerad tidsrymd.
När det finns tre till fem fullständiga institutioner med både utbildning
och forskning och med var sin professor i spetsen kan en fakultet bildas. Här
kapas de administrativa banden till fakulteten vid annat universitet. När det
finns tre eller flera fakulteter kan det vara aktuellt att beteckna högskolan
som ett universitet.

Enligt centerns mening innebär det förslag som regeringen nu framlägger en
klar besvikelse när det gäller satsningar på forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna. Inte minst det omfattande beredningsarbetet för att
utforma en ny regionalpolitik har på många håll väckt förväntningar som nu
inte infrias. Vid de mindre och medelstora högskolorna finns i dag en vilja
till forskningsengagemang som möts med ringa gensvar från regeringen.

Knappt 60 % av högskolelektorerna vid de mindre och medelstora högskolorna
är forskarutbildade. Det kan medföra att kravet på forskningsanknytning
av all högre utbildning inte kan fullföljas på önskvärt sätt, vilket är
en stor kvalitetsbrist. Mot denna bakgrund vill vi nu göra vissa komplette

Mot. 1989/90

Ubl43

6

ringar - framför allt i fråga om resurstilldelningen - av den etableringsmodell
vi tidigare presenterat, vilket skulle möjliggöra att en mer kraftfull utvecklingsprocess
än regeringen tänkt sig nu kan inledas.

Enligt centerns mening är det nu angeläget att uppbyggnaden av en stabil
och fast organisation för forskning kan startas vid samtliga högskolor. Den
medelsförstärkning vi här föreslår skall närmast ses som en motsvarighet till
de fakultetsanslag som anvisas till universitet och övriga högskolor med fasta
forskningsresurser. Det innebär att de skall lägga grunden för utveckling av
forskning på eget programansvar. Självfallet skall forskningsprojekt som inleds
vid de mindre och medelstora högskolorna därutöver ha samma möjligheter
till kompletterande finansiering från externa källor, exempelvis forskningsråd
och sektorsforskningsorgan, som i dag erbjuds högskolor med fasta
forskningsresurser. För att den vetenskapliga kvaliteten skall utvecklas på
ett tillfredsställande sätt är det angeläget att kontakter utvecklas mellan universitetsfakulteter
och forskarna vid de mindre och medelstora högskolorna.
Det är en central del i den modell vi har utvecklat.

Fyra nya universitet före år 2000

Bland de högskolor som saknar fasta forskningsresurser utgör de gamla s.k.
universitetsfilialerna - Växjö, Örebro och Karlstad en grupp som har kommit
längre i sin utveckling än övriga mindre högskolor. De drar till sig ett
större antal studerande och har i många fall inlett betydande forskningsprogram.
När man talar om de medelstora högskolorna är det i allmänhet dessa
tre som avses. Det kan i detta sammanhang noteras att en av de tidigare universitetsfilialerna
- Linköping - har gått ytterligare ett steg längre och utvecklats
till landets sjätte universitet. Bland de mindre högskolorna intar
Sundsvall/Härnösand en särställning genom framför allt sin storlek. I de satsningar
som vi här föreslår för att bygga upp fasta resurser för forskning bör
dessa fyra högskolor enligt vår mening ges en kraftfullare satsning, som skall
möjliggöra att de bygger upp någon eller några fakulteter de närmaste åren
och får ställning som universitet före sekelskiftet.

För budgetåren 1990/91 bör ytterligare 5 milj. kr. per högskola anslås utöver
vad regeringen föreslagit till högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad och
Sundsvall/Härnösand för forskning. Detta anslag bör sedan öka med ytterligare
5 milj. kr. per år under de följande två åren i planeringsperioden. Det
betyder att de fyra högskolorna 1992/93 kan disponera ca 20 milj. kr. vardera
för forskning. Riksdagen bör därutöver redan nu lägga fast att utvecklingen
under de därpå följande två åren bör ske i samma takt.

Fasta resurser för forskning vid alla högskolor

Även om en kraftfull satsning kommer till stånd vid de ovan nämnda högskolorna
är det angeläget att en framåtsyftande uppbyggnad av forskningsresurser
kan ske också vid de övriga tolv mindre högskolorna. För budgetåret
1990/91 bör därför 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit anslås till var
och en av dem. Denna satsning bör sedan byggas ut ytterligare med 2,5 milj.
kr. per år på samma sätt som ovan föreslagits för de medelstora högskolorna.

Mot. 1989/90

Ubl43

7

Till forskning anknuten till högskoleutbildning på Gotland bör 0,5 milj. kr.
anvisas för 1990/91. För de därpå följande åren bör 1 milj. kr. per år anvisas.

Sammanfattningsvis innebär den satsning vi här föreslår att ytterligare
50,5 milj. kr. förs till de 22,7 milj. kr. som regeringen föreslår för budgetåret
1990/91. Under de två följande åren i planeringsperioden ökas anslaget med
ytterligare 50,5 milj. kr. per budgetår utöver vad regeringen föreslagit. Under
periodens sista år bör anslaget således sammanlagt uppgå till 193,7 milj.
kr., vilket är en nivå som med 151 milj. kr. överstiger vad regeringen föreslår.

Som vi ovan nämnt bör riksdagen redan nu ge klartecken för att utbyggnaden
kan fortsätta på samma nivå också under de två därpå följande budgetåren.
Vid 90-talets mitt skulle därmed de små och medelstora högskolorna
disponera närmare 300 milj. kr. per år för forskning. Därmed kan en någorlunda
stabil forskningsorganisation anses ha etablerats inom hela det
svenska högskoleväsendet.

Det bör vara möjligt för högskolorna att göra vissa omdispositioner av
medlen mellan åren för att åstadkomma en sund utveckling. Det är också
rimligt att UHÄ tilldelas en årlig resurs på ca 5 milj. kr. för att kunna göra
punktvisa förstärkningar när så erfordras. Det bör i detta sammanhang
också nämnas att förslag finns, bl.a. från centern, att dela högskolan i Eskilstuna/Västerås
i två enheter. När så sker bör de båda nya enheterna tilldelas
forskningsresurser fullt ut, var och en enligt de principer vi här har angivit.

Under de närmaste åren är det rimligt att de resurser vi här har förslagit
skall kanaliseras till de små och medelstora högskolorna och till en betydande
del används för att bereda de lärare i högskolan som saknar forskarmeritering
möjlighet att genomgå forskarutbildning. Det bör också vara
möjligt för de små och medelstora högskolorna att inrätta nya doktorandtjänster.
Vissa resurser bör också kunna användas till att utveckla samlade
forskningsprogram för att utveckla en profil vid högskolan. Medlen bör
också kunna användas för att etablera eller utveckla vissa gemensamma
funktioner - exempelvis bibliotek.

Nätverksuniversitet

De förslag vi här presenterat innebär att klartecken ges för utveckling av fyra
högskolor till universitet. Vi vill i detta sammanhang också lyfta fram ytterligare
några åtgärder som kan verka utvecklingsfrämjande för högskoleväsendet
i vårt land. Utveckling av så kallade nätverksuniversitet innebär att två
eller flera högskolor utformar sina utbildnings och forskningsprofiler på ett
sådant sätt att de tillsammans kan erbjuda ett brett utbud som närmast är att
likställa med ett fullständigt universitet. Samverkansdiskussionerna mellan
högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby har denna inriktning.

Utveckla lokala kunskapsmiljöer

En annan möjlighet att utveckla den svenska organisationen för högre utbildning
och forskning är att högskolan tillsammans med myndigheter och
företag på högskoleorten utvecklar en lokal kunskapsmiljö med viss profil.
Utlokaliseringen av statliga verk tillsammans med etablering av nya högsko

Mot. 1989/90

Ubl43

8

lor kan sägas utgöra grunden härför. Vi har redan tidigare pekat på att Jönköping
skulle kunna vara en lämplig ort för lokalisering av högre juridisk
utbildning och forskning med den anknytning till domstolsverk, hovrätt och
kammarrätt som där kan åstadkommas. Om där också lokaliseras polisutbildning,
vilket är motiverat med tanke på denna utbildnings omfattning enligt
nu gällande planer, skulle ett nationellt centrum för forskning och utbildning
om rättsfrågor och rättskipning kunna växa fram. På samma sätt skulle
etablering av forskning och utbildning om trafik- och trafiksäkerhet i Borlänge/Falun
komplettera de myndigheter (vägverk, banverk och trafiksäkerhetsverk)
som finns där så att ett nationellt centrum för trafikfrågor kan växa
fram.

Forskningsanknytning av vård och lärarutbildningarna

Lärarutbildningarnas och vårdutbildningarnas forskningsanknytning har
diskuterats under en följd av år. Problemen hänger delvis samman med den
tidigare organisationen för dessa utbildningar. Lärutbildningarna hade sitt
eget utbildningssystem vid sidan av högskoleväsendet samtidigt som den pedagogiska
forskningen var en uppgift för universiteten. När lärautbildningarna
integrerades i högskolan hade man i och för sig kunnat vänta ett närmande
till forskningen på relevanta områden. Dessvärre kan vi nu konstatera
att detta närmande till största delen har uteblivit trots den samlade högskoleorganisatoriska
ramen. Det kan alltså konstateras att en samlad organisation
inte automatiskt främjar forskningsanknytning. Det är därför enligt
vår mening nu angeläget att inleda en process där lärarutbildningarna knyts
samman med forskning genom att pedagogiska/didaktiska fakulteter utvecklas.
I en kommittémotion från vårt håll under allmänna motionstiden om lärarrekryteringsfrågor
har vi föreslagit att fakulteter med inriktning på undervisningsforskning
nu bör byggas upp. I första hand bör sådana fakulteter inrättas
vid lärarhögskolan i Stockholm och universitet i Linköping. Forskning
har redan i dag olika uppläggning och inriktning på dessa orter, vilket kan ge
värdefulla erfarenheter vid en eventuell fortsatt utbyggnad av fakulteter för
undervisningsforskning. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med
denna inriktning.

Vårdutbildningarna har till största delen vuxit fram under landstingskommunalt
huvudmannaskap. Även när de genom reformen 1977 fick högskolestatus
behöll de sitt tidigare huvudmannaskap. Enligt centerns mening får
detta inte hindra utveckling av en nära anknytning mellan forskning och utbildning
inom denna samhällssektor. Det är exempelvis angeläget att den
landstingskommunala vårdhögskolans tjänstestruktur snarast utformas på
samma sätt som inom den statliga högskolan. Det kan naturligtvis hävdas att
det medför svårigheter för de ekonomiskt hårt trängda landstingen att gå i
denna riktning. Det finns å andra sidan många skäl som talar för att de problem
landstingen möter snarast förstärker behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser
inom omvårdnadssektorn för att uppnå större effektivitet.
Utveckling av en tjänstestruktur inom vårdhögskolan där forskning normalt
ingår i tjänsten torde därför ligga väl i linje med de åtgärder situationen kräver.
För att uppmuntra en sådan utveckling bör statsmakterna ställa ca 50

Mot. 1989/90

Ubl43

9

doktorandtjänster till vårdhögskolornas förfogande. Det innebär i princip
att två tjänster per landsting inrättas. Utgifterna härför kan för budgetåret
1990/91 beräknas till ca 12,5 milj. kr. om varje tjänst kostnadsberäknas till
250 000 kr.

Inom lärår- och vårdutbildningarna är andelen kvinnliga studerande betydande.
En satsning på forskningsansknytning av dessa utbildningar kan
också främja jämställdhetsutvecklingen inom högskolan genom att forskarkarriären
blir mer tillgänglig även för kvinnor.

Forskning för alla lärare i högskolan

Regeringen förslår att forskning skall var en arbetsuppgift för alla högskolelektorer
som tillsätts efter den 1 juli 1990. Enligt centerns mening är det
angeläget att alla lärare i högskolan deltar i forskning. Det är bland annat
därför vi föreslår en kraftig utbyggnad av forskningsresurserna vid de mindre
och medelstora högskolorna. Mot denna bakgrund anser vi att forskning i
tjänsten bör gälla även för de redan nu anställda lärarna. Vi anser också att
denna för högskolan centrala princip bör läggas fast i högskoleförordningen.
Forskningsandelen i tjänsten bör uppgå till minst en tredjedel. Det är dock
angeläget att understryka att denna forskningsandel måste kunna organiseras
på ett mycket flexibelt sätt. Det bör kunna bli fråga om allt från att avsätta
vissa timmar per vecka till att koncentrerat arbeta med forskning två
till tre år efter fem till sex års undervisning. Riksdagen bör ge regeringen
detta till känna.

Tvärvetenskaplig forskning

Insatser för att främja ett tvärvetenskapligt synsätt måste bli ett viktigt inslag
i den framtida forskningspolitiken. Som ett framträdande exempel på behovet
av detta vill vi nämna introduktionen av biotekniken som grundar sig på
naturvetenskapliga rön. Utnyttjande av denna teknik kräver dock etiska och
rättsliga överväganden som borde göra det naturligt att exempelvis teologisk,
samhällsvetenskaplig och juridisk kompetens tidigt kopplas in. Det är
angeläget att miljön vid universitet och högskolor främjar framväxten av sådana
kontakter. Utvecklingen av temaforskningen vid universitet i Linköping
och utvecklingen av den miljöinriktade forskningen vid Chalmers är två
exempel på etableringar med denna inriktning. En metod för att främja tvärvetenskapliga
angreppssätt på olika forskningsfält är också etablering av
centrumbildningar.

Lokaler och utrustning

Vid universitet och högskolor finns i dag mycket starka önskemål om att få
bättre grepp om den egna lokalförsörjningen. Enligt centerns mening är det
angeläget att detta önskemål kan tillgodoses. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära förslag som innebär att lokalfrågorna förs över från byggnadsstyrelsen
till högskolorna.

I fråga om lokal- och utrustningsanslagen för 1990/91 vill vi erinra om att
vi redan under allmänna motionstiden i en kommittémotion om högskolefrå

Mot. 1989/90

Ubl43

10

gor föreslog att ytterligare 50 milj. kr. skulle anvisas för dessa ändamål. Med
anledning av forskningspropositionen vill vi nu föreslå att ytterligare 50 milj.
kr. anslås för att i första hand tillgodose de anspråk som reses om medel genom
vidgning av den s.k. FRN-ramen.

För de senare åren i perioden bör en ny planering göras som grund för
ett kraftfullt medelstillskott. Därvid bör bl.a. den skrivelse som akademiska
rektorskonferensen ställt till regeringen ligga till grund för bedömningarna.
Den svenska forskningen och högre utbildning är i mycket trängande behov
av en kraftfull upprustning i fråga om lokaler och utrustning. Det är anläget
att denna kan komma till stånd snarast om vi skall behålla vår internationella
konkurrenskraft på området.

Sammandrag av kommittémotionernas förslag

I kommittémotioner på respektive utskotts område har centern bl.a. presenterat
följande förslag:

- 1,5 milj. kr. för uppbyggnad av ett internationellt datacenter (ICD) för
kontroll av kärnvapenprovstopp.

- 1,6 milj. kr. för uppbyggnad av en internationell kunskapsbank för försvarsindustrien
omställning.

- Utökad forskning kring sambandet mellan ekonomi och ekologi. Professor
i nationalekonomi inrättas med denna inriktning. Se utbildningsdepartementet
och jordbruksdepartementet.

- Utökad användning av s.k. samhällsekonomiska kalkyler i samhällsplaneringen.

- Utökad forskning om hur skilda regionala förhållanden kan komma till
uttryck i nationalräkenskaperna.

- För utvärdering av skattereformen anvisad anslagsökning om 1 milj. kr.
utöver regeringens förslag.

- 6 milj. kr. till ett landsbygdens forskningsråd.

- Förstärkt stöd till enskilda uppfinnare.

- 20 milj. kr. för informationsteknologi riktademot småföretag.

- Avslag på förslaget om avveckling av energiforskningsnämnden.

- Kärnteknisk forskning vid Studsvik skall i huvudsak bäras av kärnkraftsföretagen.

- Införande av byggforskningsavgift för stora byggföretag för att förstärka
FoU inom byggsektorn, och vars medel skall tillföras byggforskningsrådet
för vidare fördelning till bl.a. de regionala högskolorna.

- 8,16 milj. kr. för öronmärkt stöd till forskning på regionala museer.

- 2 milj. kr. tidigare föreslagna till forskning kring insatser mot doping
inom idrotten.

- Medel till ett tvärvetenskapligt centrum i Uppsala för klinisk patientverksamhet
inom tandvården.

- 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till forskning kring demens och
andra åldersrelaterade sjukdomar.

- 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till forskning om HIV/aids.

- 1 milj. kr. till tvärvetenskapliga organisationen för miljöforskning mellan
Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Mot. 1989/90

Ubl43

11

- 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till centrum för miljövetenskaplig
forskning i Umeå.

- 4 milj. kr. till förstärkt forskning om klimatförändringar.

- 5 milj. kr. till forskningsfartyg.

- 5,2 milj. kr. till doktorandtjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet

(SLU).

- 4 milj. kr. till förstärkning av veterinär samt agronom/hortonomutbildningarna
vid SLU.

- 10 milj. kr. ytterligare till forskning på trafikområdet bl.a. om järnvägar
och annan kollektivtrafik.

- 3 milj. kr. för initierande av tvärvetenskapliga projekt.

- Återinförande av licentiatexamen.

- Förstärkta insatser för handledning av doktorander.

- Införande av vetenskaplig grundkurs och uppluckring av linjesystemet.

- Ytterligare 50 milj. kr. utöver regeringens förslag till omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster.

- Bibehållande av möjlighet att bedriva forskarstudier med studiemedel.

- Möjlighet att utnyttja doktorandtjänst även som deltidstjänster.

- Avslag på förslaget att omvandla kliniska amanuenser till kliniska assistenter.

- Avslag på förslaget att avskaffa tjänst som forskningsassistent.

- Möjliggör kombinationstjänst som gymnasielektor och forskare.

- Uppvärdering av pedagogiska meriter.

- Omvandling av s.k. L-17-lektorat till högskolelektorat.

- Åtgärder för att främja jämställdhetsarbetet inom högskolan.

- Precisering av begreppet ”full kostnadstäckning” vid finansiering av externa
medel.

- Utred de nationella forskningsanläggningarna.

- 10 milj. kr. utöver regeringens förslag till internationellt utbyte i andra
former än inom EG:s program.

- 5 milj. kr. öronmärkta för internationellt utbyte för forskarstuderande.

- Intensifiera arbetet med att internationalisera examina.

- Se över utländska gästforskares villkor.

- Satsa 1 milj. kr. på försök med s.k. vetenskapsbutiker.

Ekonomisk sammanställning

De reformförslag vi presenterar i denna motion innebär en anslagsförstärkning
med 151 milj. kr. för budgetåret 1990/91. För budgetåren närmast därefter
tillförs högskolan ytterligare 50 milj. kr. per år med de förslag vi här
lägger. Vi vill i detta sammanhang också föreslå en finansiell förstärkning på
53,8 milj. kr. som kan uppnås genom att Sveriges deltagande i EG:sfusionsforskningsprojekt
(anslag E19,s 322 ff) upphör.

De förslag vi presenterat i kommittémotioner kostnadsberäknar vi till ca
125 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Centern föreslår således en sammanlagd
förstärkning till forskningen på i storleksordningen 275 milj. kr. för 1990/91.
Besparingar görs med ca 54 milj. kr.. Det totala tillskottet ligger således
kring 220 milj. kr.

Mot. 1989/90

Ubl43

12

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande sambandet mellan forskning och högre utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande avvägningen mellan fakultetsanslag och forskningsrådsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande omfattningen av utrednings- och utvecklingsverksamhet
vid universitetsinstitutioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande forskarbyar och science-park-etableringar,

[att riksdagen beslutar att ett miljö- och teknikvetenskapligt
forskningsråd tillhörande utbildningsdepartementet inrättas,1]

[att riksdagen till ett nytt anslag, Miljö- och teknikvetenskapliga
forskningsrådet anvisar 100 000 000 kr.,1]

[att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande
medelsomfördelning och uppgiftsavgränsning för det nya miljö- och
teknikvetenskapliga forskningsrådet i enlighet med vad som anges i
motionen,1]

[att riksdagen beslutar att ett socialvetenskapligt forkningsråd
tillhörande utbildningsdepartementet inrättas,2]

5. att riksdagen till forskning vid mindre och medelstora högskolor
för 1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
55 500000 kr. förhöjt anslag att fördelas enligt de riktlinjer och till de
ändamål som anges i motionen,

6. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för den förstärkta
medelstilldelningen till forskning vid mindre och medelstora högskolor
fram t.o.m. budgetåret 1994/95,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande utveckling av högskolorna i Växjö, Örebro,
Karlstad och Sundsvall/Härnösand till universitet före år 2000,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande utveckling av nätverksuniversitet och lokala
kunskapsmiljöer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsanknytning av lärår- och vårdutbildningarna,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om etablering av fakulteter
för utbildningsforskning i enlighet med vad som anges i motionen,

11. att riksdagen till ett nytt anslag, Doktorandtjänster vid vårdhögskolorna,
för 1990/91 anvisar 12 500 000 kr. att fördelas enligt de
principer som anges i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande vårdhögskolans tjänstestruktur,

Mot. 1989/90

Ubl43

13

13. att riksdagen beslutar att lärartjänst inom högskolan skall ge
möjlighet till forskning på minst en tredjedel av tjänstens omfattning
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

14. att riksdagen beslutar att till lokaler och utrustning för forskning
anvisa 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för kraftig
förstärkning av lokal- och utrustningsanslagen för 1991/92 och
1992/93,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag till medelsanvisning till
EG:s fusionsforskningsprogram (E19).

Stockholm den 20 mars 1990

Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Gunnar Björk (c)
Pär Granstedt (c)
Karin Israelsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)

Mot. 1989/90

Ubl43

1 1989/90:N44

2 1989/90:So41