Djurskydd

Anf. 167 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd. Det är en fråga som påverkar många och som är mycket viktig.

Fru talman! Vi i Sverige har högt ställda krav på våra djurhållare, och djuren mår i stort bra. Vi har en god djurvälfärd i Sverige som vi kan vara stolta över.

Svenska lantbrukare använder minst antibiotika av alla lantbrukare i hela EU, till skillnad från andra länder där antibiotika används bekvämt och rutinmässigt. I och med det är vi också ett av de länder i världen som har lägst användning av antibiotika i animalieproduktionen, och det är såklart någonting som vi ska vara stolta över.

Just för att det ser ut som det gör här i Sverige behöver vi lära ut och visa vägen för andra och hoppas att de tar till sig vårt arbetssätt. Här, fru talman, måste vi ligga på och visa vägen, för den stora användningen av antibiotika har lett till en situation där antibiotikan håller på att tappa sin effekt genom att bakterierna blir mer resistenta. Det handlar om att det faktiskt går att visa att vi kan hålla på med lantbruk och djurhållning på ett hållbart och ansvarsfullt sätt gentemot djuren och människorna. Vi måste visa att våra lantbruksdjur inte bara bidrar till detta utan också är en viktig del i vår naturvård och livsmedelsförsörjning.

En viktig fråga att ställa är: Vad gör vi när djuren blir sjuka och antibiotika inte längre fungerar?

Sverige arbetar nu med dessa frågor, både nationellt och internationellt, för att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens. Det känns tryggt och otroligt viktigt att vi ligger i framkant med detta.

Fru talman! Att de flesta lantbrukare i Sverige prioriterar god djurvälfärd vet vi. Men vi kan därmed inte luta oss tillbaka och känna oss nöjda. För självklart vet vi också att det finns brister. Och här, fru talman, är det viktigt att vi ser till att det finns en god kontrollfunktion och att brister upptäcks.

Fru talman! Vi i riksdagen stiftar lagar och ser till att det finns en djurskyddslag som ser till att djur slipper onödigt lidande och att människor tar sitt ansvar och skyddar djuren från risker att fara illa.

Dessa ord leder mig vidare till de viktiga funktionerna i samhället som bidrar till just detta. Jag talar om de personer som faktiskt är en kontrollfunktion, som ser till att den lag vi stiftar följs, som faktiskt är ute i verkligheten och möter djur och människor och som faktiskt drar i nödbromsen när de ser att saker och ting inte står rätt till. Jag talar, fru talman, om våra viktiga veterinärer, djurskötare och djursjukvårdare. Men jag skulle också vilja stanna upp vid tulltjänstepersoner.

Fru talman! Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagstiftningen. Att djuren ska ha det bra förutsätter tydlig och ansvarsfull lagstiftning och regelverk där skydd och förebyggande insatser regleras. Att Sverige lider av veterinärbrist har varit känt sedan länge. Och det ser vår regering, och det såg vår förra regering också.

Skillnaden är att den förra regeringen hade åtta år på sig att tillgodose det här behovet. Jag kan tycka att man lite grann såg mellan fingrarna med detta.

Precis som kossan på Sörgården ute i Kristinehamn ska få snabb hjälp om den blir sjuk ska den dräktiga hunden Lakkry i Haparanda få rätt vård i tid. Lakkrys ägare ska inte behöva stå med sin hund i famnen och ringa på dörren till djursjukhuset mitt i natten - och inte få något svar därför att det inte finns personal. Lakkrys ägare ska inte behöva se sin hund och dess valpar i magen avlivas för att vägen till en veterinär blev för lång. Regeringen ser denna problematik och jobbar aktivt på den fronten. Vi måste råda bot på den veterinärbrist som råder här i Sverige.

Fru talman! Jag har i tidigare anföranden pratat om hundsmuggling, och det är ett ämne jag väljer att lyfta även här och nu. Det är fortfarande ett problem i Sverige. Vi får fortfarande rapporter om att hundsmugglare tas fast vid den svenska gränsen, och man kan ställa sig frågan varför. Hur kan detta fortsätta trots att vi vet hur illa dessa hundvalpar har det i de länder där hundfabrikerna finns? Jo, det kan jag berätta: Det kan fortsätta därför att det fortfarande finns en marknad i Sverige.

Gång på gång har vi fått rapporter om detta, inte minst under pandemin då alla ville skaffa hund. När uppfödarna inte hann med uppstod den här marknaden. Det har inneburit att en organiserad brottslighet kring hunduppfödning har vuxit fram i Sverige och runt om i Europa. Hundvalpar föds upp i fabriker där tikarna tvingas para sig för konstant valpning. Man tar valparna från tiken så att de går miste om anknytningen, och man har inte koll på att valparna mår bra. Sjukdomar och parasiter förekommer. Rabies, som vi har varit förskonade från i Sverige, förekommer. Valparna säljs sedan avsevärt billigare, med falska papper och falska identiteter.

Denna rätts- och omsorgsosäkerhet är oerhört allvarlig. Det är självklart att vi måste hantera det här nu. Polisen gör sitt, och tulltjänstemän gör sitt. Men jag vill vädja till svenska folket: Var uppmärksam på de hundvalpar ni köper! Så länge det finns en marknad i Sverige för de här hundvalparna kommer nämligen hundfabrikerna att finnas utomlands. Man ska vara uppmärksam på om det är ett lägre pris på hunden. Är det en etablerad kennel? Kan säljarna visa upp äkta papper på vaccination? Har personerna som säljer hunden varit skrivna länge på den adress där man hämtar hunden? Alla dessa saker kan vara varningsklockor som borde göra att man drar öronen åt sig när man ska köpa en hund.

Fru talman! Det är viktigt att Sverige stärker de lagar som är till för att skydda djur och att vi värderar djuren högt. Djur kan inte yttra sig mer än genom att exempelvis gnälla, eller möjligtvis skrika, när någon är elak mot dem. Valpar som är i dåligt skick kan inte ens göra det.

Slutligen: Vi behöver se till att våra lagar skyddar de djur som finns i Sverige. Vi behöver också ha lagar som skyddar djur utanför Sverige. Vi behöver på olika sätt se till att lagarna efterlevs genom att det finns god tillgång på exempelvis veterinärer, djurvårdare och djursjukvårdare, liksom tulltjänstemän. Vi behöver därtill se till att det finns resurser som kan ta fast brottslingar som inte sköter sig och inte följer lagen.

Vi gör mycket bra i Sverige, och vi ska känna oss stolta över den djurvälfärd vi har. Den sticker nämligen ut. Men som alltid finns det brister och hål i skyddsnätet. Just de hålen ska vi jobba tillsammans för att täta, och det tror jag att alla partier här i kammaren är överens om. Jag vet att vår regering prioriterar och jobbar aktivt med detta.

Sverige har det väldigt bra i och med att de flesta tar hand om sina djur på ett bra sätt, vare sig det gäller smådjur eller lantbruksdjur. Vi har superduktiga veterinärer och annan djurhälsovård som kämpar dygnet runt för att tillgodose djurens behov. Till dem vill jag säga: En eloge till er alla! Det arbete ni gör uppskattas. Vi ser också att det behövs mer, och vi gör allt för att klara av den utmaningen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 168 Kajsa Fredholm (V)

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för ett intressant anförande.

I morse kunde vi höra på nyheterna att närmare 22 000 djur ska avlivas efter ett fågelinfluensautbrott i Kävlinge. Utbrottet upptäcktes efter provtagning på en avelsanläggning med föräldradjur till slaktkycklingar. Viruset i det aktuella fallet är en variant som har cirkulerat i Europa och Sverige sedan 2020, och smittan misstänks ha kommit in i anläggningen via spridning från vilda djur. Vilda och tama djur utsätts ju för samma virus som människor.

Detta virus har börjat spridas även till däggdjur - inte minst till minkar. I oktober 2020 drabbades en minkfarm i Spanien av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid-19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det kan spridas snabbare mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin; minkfarmer där minkar föds upp och slaktas för att sedan bli päls som till största delen säljs till Kina har länge beskrivits som potentiella virusfabriker. Min fråga till Marléne Lund Kopparklint är därför: När tänker ni i regeringen avveckla pälsdjursfarmerna i Sverige?

Anf. 169 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Det var lite rörigt i ledamoten Kajsa Fredholms inlägg. Jag tror och tolkar det som att ledamoten ville ställa en fråga om fågelinfluensan. Det är ju ett utbrett problem och har varit det tidvis, och det är en fråga man är medveten om från myndigheternas sida. Man gör där ett gediget arbete genom forskning och förebyggande insatser.

När det gäller fågelinfluensan ser vi hur den sprids. Vi är väl medvetna om hur det går till. Det görs också riktade insatser för att förebygga där man går ut med information till djurägare om hur detta ska hanteras. Med jämna mellanrum, när detta uppkommer, går det ut varningar. Jag tycker att man har ett gott arbete med förebyggande insatser kring detta. Man ser också till att människor får den information de behöver. Jag vet att regeringen tar detta på största allvar och tittar på hur arbetet ska utvecklas vidare.

Jag känner mig alltså trygg i hur det fungerar i dag, och jag vet också att man tittar vidare på det. Jag hoppas att det är ett tillräckligt bra svar för ledamoten.

Anf. 170 Kajsa Fredholm (V)

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för svaret, men jag är inte riktigt nöjd med det.

Minkfarmer är en grogrund för nästa pandemi. Som jag sa förut utsätts vilda och tama djur för samma virus som människor. Den här frågan har diskuterats förut, och vi har sett det i medierna. Minkfarmer borde stängas ned lika mycket av folkhälsoskäl som av djurrättsskäl. Vi i Vänsterpartiet vill att Sverige ska införa ett stopp för pälsdjursfarmning senast år 2025, och vi vill att regeringen presenterar en plan för utfasningens genomförande.

Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull, men nu har vi också en brinnande folkhälsofråga. Det är ju inte så att covidpandemin är den enda pandemi vi kommer att råka ut för, utan vi vet att vi kommer att drabbas av fler pandemier. Där är fågelinfluensan ett allvarligt virus. Det känns lite passivt att man inte kan agera proaktivt i frågan.

Anf. 171 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande stiftar vi i riksdagen lagar, och vi ska se till att det finns en djurskyddslag som ser till att djur slipper onödigt lidande. Vi har också kontrollfunktioner som följer upp hur man hanterar lantbruksdjur och olika ställen där man har dessa djur.

Jag känner mig trygg med det arbete som regeringen har när det gäller fågelinfluensan, som ledamoten var inne på. Jag känner mig också trygg med de kontrollfunktioner som myndigheterna har när det gäller att se till att djurskyddslagstiftningen följs.

Anf. 172 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Tack, Marléne, för din föredragning här! Det var glädjande att höra att hundsmugglingen är en prioriterad fråga för regeringen, för det är det även för oss socialdemokrater. Jag har själv skickat in en skriftlig fråga på det temat för ett par veckor sedan. Jätteglädjande att höra att så är fallet!

Nu när jag har en regeringsföreträdare på plats skulle jag vilja passa på och ställa några frågor om den nyligen tillsatta utredningen om att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare och då särskilt frågan som gäller förprövning av djurstallar. Den frågan var uppe här i riksdagen för ett antal år sedan och var då föremål för omröstning gällande att den skulle avskaffas.

Fru talman! Jag tror inte att det här är rätt väg att gå eftersom förprövningen är en garant för att de djurstallar som byggs lever upp till de krav som ställs, även vad gäller ombyggnationer. Det säkrar djurvälfärden samtidigt som djurhållaren kan känna sig trygg med att ha godkänts av kontrollmyndigheten, i det här fallet länsstyrelsen.

Utan den här förprövningen tror vi att det finns stor risk att djurägarna drabbas negativt. Det kommer att bidra till ökade kostnader om man bygger felaktiga stallar som måste ändras i efterhand. Det kan också innebära risk för försämrad arbetsmiljö på grund av bristande ventilation och annat. Även brandskyddssynpunkten är viktig i det avseendet.

Därför skulle jag vilja höra på vilket sätt ledamoten anser att ett borttagande av förprövningen skulle hjälpa lantbrukare att stärka konkurrenskraften. Jag såg i utredningsdirektivet att man ska analysera konsekvenserna av ett upphävande, så det skulle vara jättebra om jag kunde få svar på den frågan.

Anf. 173 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Sofia Skönnbrink! Det känns tryggt att ledamoten delar uppfattningen att hundsmuggling är en prioriterad fråga.

När det gäller det som ledamoten pratar om beslutade regeringen den 9 februari att tillsätta en utredning med syfte att stärka konkurrenskraften för livsmedelsproducenter och upprätthålla ett starkt djurskydd.

Vi har en hög standard i Sverige som gör att vi behöver titta på den här frågan. Vi kan se att det finns en vinn-vinnsituation i att stärka konkurrenskraften men samtidigt kunna bibehålla det goda djurskydd som vi har.

Som jag sa i tidigare inlägg känner jag mig trygg med att regeringen prioriterar djurvälfärden i Sverige och vill bibehålla den. Vi har också en stark kontrollfunktion, där vi kommer att se till att man gör prover och titta på hur det fungerar framåt. Oavsett vad det landar i finns de här kontrollfunktionerna, och vi ska bibehålla djurvälfärden och den väldigt höga standard som vi har i dag.

Anf. 174 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för svaret! Jag tycker dock inte att ledamoten riktigt svarar på min fråga vad gäller just förprövning.

I utredningsdirektivet finns ett avsnitt om att utreda konsekvensen av ett eventuellt upphävande av förprövningen. Anledningen till att jag väljer att ta upp just den här frågan är att djurskyddet i Sverige bygger mycket på förebyggande arbete. Det är det som gör att vi har en sådan himla bra djurvälfärd i Sverige.

Det är sällan de här förprövningarna godkänns utan villkor eller kompletteringar vad gäller till exempel byggnadsmått, ventilation eller brandskydd, som jag sa tidigare. Som ledamoten säger har vi en hög standard i Sverige, och vi ska självklart göra allt vi kan för att behålla den.

Det är inte så att vi tror att lantbrukare med avsikt gör fel i en byggnadsprocess när det gäller att ta fram djurstallar. Däremot är det ganska tufft att kräva att våra lantbrukare ska ha expertkompetens på alla områden, och det här med tolkning och tillämpning av lagar är väldigt komplext.

I stället för att diskutera eller utreda ett borttagande av förprövningen tänker vi att det vore lämpligare att undersöka på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras så att man kan driva igenom fler förprövningar. Då blir inte väntetiden så lång, vilket har framförts som ett problem i dag.

Min fråga till ledamoten Marléne Lund Kopparklint är om inte hon också anser att det vore lämpligare att tillskjuta mer medel till länsstyrelserna så att förprövningar kan effektiviseras och förenklas.

Anf. 175 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Ledamoten är själv inne på det. Det här är en utredning som vi kommer att titta på, och vi kommer att undersöka möjliga åtgärder inklusive regelförenklingar för att bibehålla högt ställda djurhållningskrav och stärka konkurrenskraften för till exempel den svenska livsmedelsproduktionen.

Vi kommer att analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.

Vi kommer att undersöka möjliga åtgärder för att stärka djurskyddet, inte bara här i Sverige, men också bibehålla det vi har i dag. Då kommer vi att titta på alla de områden som ledamoten är inne på, så jag får be om att man väntar tills det resultatet är framme.

Vi känner oss trygga med att vi redan i dag jobbar med de här frågorna. Vi tittar som sagt på djurvälfärden och hur man jobbar med konkurrenskraften och tillsynen som jag pratade om för att se till att djurskyddslagen följs.

Anf. 176 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Stort tack till ledamoten Marléne Lund Kopparklint för anförandet! Det belyser flera viktiga frågor.

Också i förra mandatperiodens sista debatt om djurskyddsfrågor var hundfrågan uppe. Riksdagen behandlade detta med ett tydligt tillkännagivande till regeringen som följd, och vi var flera partier som verkligen jobbade för att det här ska lyftas på olika sätt.

Vi är båda hundägare och berörs djupt av frågorna om att välfärd för djuren ska finnas i alla bemärkelser. Jag tycker att det är positivt att Marléne Lund Kopparklint lyfter fram både polisens och Tullverkets betydelse men också belyser att svenska folket har ett viktigt ansvar att inte köpa smugglade hundar.

Jag har tagit del av Svenska Kennelklubbens artikel som kom nyligen som handlar om förväntningar från svenska hundföreträdare att också den här regeringen tar stort ansvar för att följa upp tillkännagivandet.

Min fråga till Marléne Lund Kopparklint, med tanke på att ledamoten företräder det största regeringspartiet i trepartikonstellationen och att det snart har gått ett halvår, är vilka åtgärder regeringen planerar för att ta tag i och leverera på det tillkännagivande som riksdagen och partier som nu företräder regeringen var med och drev igenom.

Anf. 177 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Det här är en prioriterad fråga, och vi tittar på den. Det finns som sagt ett tillkännagivande, som ledamoten var inne på. Det som behöver tittas på, och som vi också kommer att titta på, är att stärka upp rättssystemet när det gäller de här frågorna.

Som jag var inne på i mitt inlägg handlar det även om att det finns en god tillgång på veterinärer. När tulltjänstemän tar fast hundsmugglarna måste veterinärer tillkallas på plats för att se hur skicket är på hundvalparna. Om det inte kommer någon veterinär måste, i allra värsta fall, tulltjänstemännen släppa hundsmugglarna, som sedan tar en annan väg in i Sverige.

Därför är det en lång kedja av insatser som regeringen kommer att se över. En mandatperiod är fyra år, men det här är en prioriterad fråga i och med att djuren som hamnar i detta lider. Jag kommer personligen att bevaka frågan; det kan jag lova ledamoten.

Som svar på frågan handlar det om de delar som ledamoten själv är inne på: polis och tulltjänstemän men också rättssystemet. När frågorna hamnar i rätten och ska bedömas är det viktigt att det finns en hel rättskedja som håller och att det framför allt finns resurser.

De här personerna tar sig in i Sverige, vilket vi ser på antalet hundar som tullen har fått fatt i. Det har varken minskat eller ökat markant, utan det ligger kvar på den nivå som det har legat på. Det visar att vi verkligen måste jobba mot det här.

Anf. 178 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! I det här läget är frågan oerhört akut. Det är ett väldigt allvarligt läge. Jag kan förstå att det delvis handlar om tillgång till veterinärer, men i det här fallet finns det ett tydligt tillkännagivande där det handlar om att befogenheterna för veterinärerna behöver ändras så att de lättare ska kunna anmäla just förekomsten av misstänkt smuggling.

I det perspektivet är inte svaret om en mandatperiod tillräckligt, utan det är här och nu regeringen behöver återkomma med ett svar på hur tillkännagivandet ska få praktisk effekt. Hur ska regeringen få stopp på denna gigantiska kriminella verksamhet som försätter väldigt många hundar i svåra situationer?

Frågan går ytterligare ett varv. Vad är regeringens inte bara prioriteringar utan faktiska åtgärdsplan för att ta tag i detta i år? Det är här och nu problematiken finns i svensk kontext.

När kommer vi att kunna se resultat? Och vilka målsättningar finns konkret från regeringens sida för att verkligen ta tag i problematiken?

Anf. 179 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Om jag bara kunde knäppa med fingrarna och få slut på det här skulle jag göra det. Men ledamoten vet också att man under en mandatperiod kan vidta flera åtgärder. Och det går inte att förändra situationen över en natt, även om man skulle önska det.

Jag känner mig trygg med att regeringen prioriterar frågan med hundsmugglingen. Det är flera insatser som behövs för att stärka skyddet och för att förebygga att det här blir en fortsatt marknad i Sverige. Då måste det finnas tulltjänstemän, poliser och åklagare som driver frågan framåt. Som ledamoten sa måste det också finnas veterinärer på plats som har befogenheter.

Men framför allt måste vi vara noga med att uppmana svenska folket att inte köpa dessa valpar. Vi måste jobba proaktivt för att se till att upplysa om vilka varningstecken som finns. Ledamoten har alldeles rätt i att det måste till insatser och åtgärder. Jag har räknat upp flera åtgärder för ledamoten som handlar om hur vi ska hantera och kommer att hantera frågan. Det här kommer säkerligen att vara en fråga som följer oss under mandatperioden eftersom det har blivit en organiserad brottslighet kring hundsmugglingen.

Anf. 180 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7.

För oss socialdemokrater är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland när det kommer till ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd. Djur är kännande och levande varelser, och att våra djur behandlas väl är ett etiskt ansvar som vi alla bär på.

I tidigare regeringsställning arbetade Socialdemokraterna aktivt med djurskyddspolitiken i Sverige, bland annat genom att införa en ny, modern djurskyddslag som slår fast att djur ska kunna bete sig naturligt. Vi fortsatte arbetet med att minska antibiotikaanvändningen. Vi tillsatte en utredning gällande kameraövervakning på slakterier. Vi utredde också hur vi skulle få till en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur, och vi drev igenom en obligatorisk märkning och registrering av katter för att höja deras status och för att minska risken för övergivna individer.

Fru talman! Sverige har en av världens starkaste djurskyddslagar, vilket har gett oss friska, välmående djur, låg antibiotikaanvändning och ett djurskydd som går att lita på. Att djurskyddsregler efterlevs är framför allt viktigt för djurvälfärden men också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för svensk djurhållning, särskilt vad gäller livsmedelsproducerande djur.

Vi vet att de flesta lantbrukare runt om i Sverige följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt yttersta för att producera mjölk och kött som lever upp till svenska folkets förväntningar. Samtidigt är det oerhört viktigt att se till att de som inte sköter sig upptäcks i tid så att deras djur inte behöver utstå misskötsel och i värsta fall direkt lidande.

Det här är inte bara viktigt för djurens bästa utan även för seriösa lantbrukares bästa. Om detta inte sköts finns det en risk för att förtroendet för svensk livsmedelsproduktion urholkas, vilket i förlängningen även kan minska det mervärde som vi är så stolta över här i Sverige.

Fru talman! Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsens djurskyddskontroll. Utan en fungerande kontrollverksamhet kan vi inte garantera att den svenska djurskyddslagen följs.

Kontrollen ska vara regelbunden, effektiv, rättvis och rättssäker, och resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. Målet är därför att minst 10 procent av våra livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Det är ett mål som tyvärr inte har nåtts på väldigt länge.

Fru talman! De senaste åren har antalet djurskyddskontroller stadigt minskat. Det gäller framför allt de förebyggande, planerade kontrollerna, då alltmer tid behöver läggas på akuta klagomålsärenden. Det här är en utveckling som behöver vändas, inte minst för att förbättra relationen mellan lantbrukare och inspektörer.

Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska lantbrukare behöver vi också ställa höga krav på maten som vi serverar bland andra våra barn i skolan och våra äldre i äldreomsorgen. Därför vill vi socialdemokrater göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika - precis som här i Sverige. Den offentliga sektorn ska här vara bäst i klassen, och svenska lantbrukare ska självklart prioriteras.

Fru talman! En annan viktig del i att säkra en god djurvälfärd är att se till att det finns tillgång till en välfungerande djursjukvård i hela Sverige. I dag är det stora bemanningssvårigheter inom djurens hälso- och sjukvård, särskilt när det kommer till distriktsveterinärernas verksamhet.

I regeringsställning tillsatte Socialdemokraterna en utredning för att undersöka på vilket sätt vi kan uppnå en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för våra svenska djur. Resultatet av utredningen presenterades i höstas.

Fru talman! När jag var på praktik hos distriktsveterinärerna i Arvika i januari diskuterade vi resultatet av utredningen. Den personal som arbetade i Arvika var inte övertygade om att det är just fler utbildningsplatser som i första hand ska prioriteras, utan de menade att arbetsvillkoren behöver förbättras.

Några av de saker som de lyfte fram som problematiska var den obekväma arbetstiden, jourverksamheten och det tunga arbetet med lantbruksdjuren, vilket gör att många veterinärer väljer att söka sig till smådjursklinikerna i stället.

Fru talman! Det är inte rimligt att distriktsveterinärerna ensamma ska bära ansvaret för jourverksamheten. I utredningen föreslås att nattjouren ska avskaffas för att förbättra veterinärernas arbetsmiljö.

Jag tror snarare att regeringen behöver ställa krav på att även privata aktörer ska ta sitt ansvar så att det inte endast är distriktsveterinärernas uppgift att se till att det finns veterinärer att tillgå nattetid.

Fru talman! Jag själv är hundägare. Min pappa har travhästar, och min bästa väns familj bedriver lantbruk med mjölkkor. För att vi och andra djurägare på landsbygden ska kunna känna oss trygga med att våra djur får hjälp i tid vid akuta situationer behövs distriktsveterinärerna. Deras verksamhet kan i många fall vara skillnaden mellan liv och död.

När stona börjar föla och fölungarna fastnar på vägen ut eller när familjens ponny äter för mycket gräs och får fång behövs erfarna och kompetenta distriktsveterinärer som kan åka ut och avhjälpa situationen. Lantbrukare ska heller aldrig behöva nödslakta djur på grund av att en veterinär inte finns tillgänglig för bedömning och akut vård.

Fru talman! Just nu pågår en översyn av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen. Det ger Sverige ett gyllene tillfälle att vara med och påverka när det gäller att stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen i enlighet med den reservation från Socialdemokraterna som jag i dag har valt att lyfta fram.

Vi socialdemokrater anser att det behövs ett helhetsgrepp där djurvälfärd och förebyggande insatser som stärker djurskyddet står i fokus.

För att förbättra svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft är det av största vikt att den EU-gemensamma lagstiftningen kommer i kapp vår svenska djurskyddslagstiftning. Vi är som sagt i många avseenden ett föregångsland, och vi ska fortsätta att vara det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Anf. 181 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Skönnbrink, för anförandet! Det märks att ledamoten är berörd när det gäller djurhälsovården i Sverige och att hon är engagerad i frågan. Detta är en viktig fråga som vi har fört fram under hela förra mandatperioden. Det är också en fråga som vi har ställt till den förra regeringen: Hur ska man ska råda bot på den veterinärbrist som faktiskt har funnits i Sverige under flera år? Jag vet också att flera intresseorganisationer har fört fram detta.

Med tanke på det anförande som ledamoten höll kring just veterinärbristen vill jag fråga: Vilka åtgärder ämnar Socialdemokraterna införa när det gäller denna brist? Och vilka åtgärder vidtog man under förra mandatperioden för att man skulle få fler veterinärer och djursjukskötare? Det är väldigt intressant att höra vad oppositionen har för planer för att råda bot på denna problematik och vad man har gjort under tidigare mandatperiod för att råda bot på den. Detta är ju fortfarande ett stort problem, och vi har tagit över det problemet från den tidigare regeringen.

Anf. 182 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Lund Kopparklint, för frågan! Jag önskar innerligt att det var vi som nu skulle kunna råda bot på den veterinärbrist som vi har i Sverige, men tyvärr sitter vi inte längre i regeringsställning. Det är ledamotens eget parti som har ledarrollen i detta viktiga arbete. Men jag önskar som sagt att det hade varit vi, för då hade vi absolut tagit tag i frågan på största allvar.

När vi satt i regeringsställning - om vi ändå ska gå in på det och köra med lite humble brag - gjorde vi väldigt mycket för att just säkra den långsiktiga och välfungerande hälso- och sjukvården för våra svenska djur. Bland annat utökade vi antalet utbildningsplatser för både djursjukskötare och veterinärer. Det är ett jätteviktigt steg. Vi satsade också pengar så att de djurägare som bodde långt ute på landsbygden skulle kunna få ta del av ett bidrag, alltså en ersättning för den dyra avgift som det medförde när de fick veterinärvård från just distriktsveterinärerna. Den satsningen ser vi att ni nu i regeringsställning drar ned på.

Jag tänker att det är upp till ledamoten själv att berätta för oss hur ni ska råda bot på veterinärbristen, eftersom det är ni som nu sitter i regeringsställning. Sedan får vi se om vi kan vara behjälpliga på något sätt. Lägger ni fram bra förslag är det klart att vi inte kommer att rösta mot dem. Men det skulle vara intressant att höra vad ni som faktiskt har makten just nu tänker göra, för jag i opposition och mitt parti kan inte riktigt påverka när läget ser ut som det gör just nu.

(Applåder)

Anf. 183 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Nu duckade faktiskt ledamoten för den fråga som jag ställde. Vi har ju tagit över efter den förra regeringen. Jag delar absolut inte den önskan som ledamoten Skönnbrink förde fram. Ni skulle fortfarande vilja ha makten, för då skulle ni kunna råda bot på bristen.

Vi har ju iakttagit och sett hur den förra regeringen har fört fram politik som inte har rått bot på den veterinärbrist som vi i dag ser. Tvärtom tycker jag att man såg mellan fingrarna när det gällde den frågan, och man gjorde inte tillräckligt mycket. Trots att intresseorganisationer förde fram detta och veterinärer gick ut i medier och talade om hur stor brist det var gjorde inte regeringen tillräckligt mycket. I dag har vi fått ta över paketet med veterinärbrist. Vi har åtgärder för detta som vi prioriterar. Vi måste ta tag i detta för att djurhälsovården ska säkerställas och för att våra djur ska må tillräckligt bra - både smådjur och lantbruksdjur.

Jag är mycket förvånad över att ledamoten kan stå här i talarstolen och faktiskt känna sig stolt över det arbete som regeringen gjorde under förra mandatperioden och under mandatperioden dessförinnan när vi ser resultatet, som är katastrofalt, på området i dag.

Anf. 184 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men ledamoten förde fram att vi inte gjorde någonting. Det bemötte jag tidigt i mitt svar på ledamotens fråga. Jag sa att vi utökade antalet utbildningsplatser, vilket är ett bra första steg.

Som jag nämnde i mitt anförande pratar vi mycket med veterinärerna om hur arbetsmiljön ser ut. Det är framför allt den obekväma arbetstiden och jourverksamheten som gör att många väljer att lämna distriktsveterinärverksamheten. Det är klart att detta är ett bra medskick till ledamoten och Moderaterna, som sitter i regeringsställning. Det kan vara värt att undersöka, som jag också nämnde i mitt anförande, hur man kan se till att de privata aktörerna, som oftast äger våra smådjurskliniker, tar ett större ansvar för nattjour och liknande. Då kanske vi på ett lättare sätt kan se till att vi kan bemanna distriktsveterinärsverksamheten.

Jag tycker inte att jag fick svar från ledamoten vad gäller ersättningen för fältverksamhet. Det gäller just den verksamhet som distriktsveterinärer utför hos lantbrukare och andra djurägare som bor långt ute på landsbygden. Där har man gjort en neddragning. Om ledamoten kan utveckla det lite skulle jag bli väldigt nöjd.

Anf. 186 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! De senaste åren har vi alla hört om olyckliga incidenter i svenska djurparker. Vi har hört att även Socialdemokraterna har reagerat starkt på de incidenter som har förekommit. Socialdemokraterna har haft hög svansföring kring frågan och visat stort engagemang när det gäller bristerna i de svenska djurparkerna. Men jag ser tyvärr inte många konkreta förslag från Socialdemokraterna. Mina frågor är: Vilka åtgärder vill ni vidta? Och är detta en prioriterad fråga för Socialdemokraterna?

Anf. 187 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Jag får börja med att be om ursäkt för att det blev rörigt i mitt senaste inlägg. Som ny ledamot tappade jag bort att det var jag som hade hållit anförandet som hade slutreplik.

Nog om det och tack till Beatrice Timgren för frågan! Som ledamoten säger har det varit en väldigt uppmärksammad fråga, framför allt efter det som hände i Furuviksparken i Gävle. Vi hade också en särskild hearing i utskottet, där vi bjöd in intressenter och aktörer som är delaktiga i frågan, om hur vi ska förbättra för djuren i djurparkerna och också för att den här typen av incidenter inte ska hända igen.

Jag nämnde i mitt anförande att djurskyddskontrollen är en viktig del i att upptäcka och åtgärda brister innan de blir för allvarliga och innan det påverkar djurvälfärden eller dem som arbetar med djuren, för den delen. Det vill jag stå fast vid. När vi hade hearingen nämnde ju Länsstyrelsen i Västra Götaland att man uppskattningsvis var ute på de här djurparkskontrollerna vart femte till vart tionde år. Det är alldeles för sällan för att man ska kunna upprätthålla ett förebyggande arbete så att djuren mår bra och personalen har en god arbetsmiljö.

Som jag lyfte fram ser vi vikten av en välfungerande djurskyddskontroll och vill att man ska ta upp ambitionsnivån så att man åtminstone är ute på de regelbundna planerade kontrollerna.

Anf. 188 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Djurskyddskontroller är bra, och även vi vill ha fler kontroller. Men nu har vi också lagt fram ett förslag på riksdagens bord om en översyn av svenska djurparker, och då undrar jag varför Socialdemokraterna väljer att inte stödja det. Vad är anledningen?

Jag uppskattar att Socialdemokraterna säger sig prioritera frågan, men jag kan notera att Socialdemokraterna under åtta år i regering inte gjort tillräckligt för att få bukt med de här bristerna.

Det här är några av de allvarligaste incidenterna under de senaste åren: År 2017 avled en 18-åring efter att ha blivit attackerad av en björn, 2019 fick en person sin arm amputerad efter en krokodilattack, 2021 rymde en järv från sitt hägn och 2022 rymde ett vildsvin tillsammans med alla sina ungar. År 2022 stångades en djurskötare till döds av en antilop, och samma år rymde giftormen Sir Väs, som vi alla har hört talas om. Det året rymde även lappugglor från Skansen, och vi hade även den uppmärksammade incidenten i Furuviksparken.

Jag tycker att det här är alldeles för många incidenter. Fler åtgärder behöver alltså prioriteras, och min fråga är därför: Vad är anledningen till att Socialdemokraterna inte vill stödja vår reservation om en översyn av de svenska djurparkerna?

Anf. 189 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! De incidenter som ledamoten beskriver är jätteallvarliga, och det är oerhört hemskt för alla inblandade oavsett om det är den som har blivit anfallen, en nära kollega eller djur som man har tvingats avliva. Det är katastrofer som har hänt, och det är jätteallvarligt. Det tycker även vi socialdemokrater.

Däremot tror jag att jag och ledamoten har olika syn på hur man ska styra. Om man nu pratar om djurskyddskontroll i Sverige är det ju inte meningen att man ska detaljstyra hur länsstyrelsen fördelar sina resurser. Som jag sa är ett prioriterat område våra lantbruksdjur eftersom de livsmedelsproducerande djuren finns där, och det är det som ska vara huvudfokus för den planerade riskbaserade kontrollen.

Det vi har pratat om inom Socialdemokraterna och som jag också har framfört i olika forum, bland annat där ledamoten har varit med, är att vi snarare behöver utreda hur riskklassificeringsmodellen är uppbyggd och hur resurserna ska fördelas för att nå störst effektivitet och minska de största riskerna.

Det får bli mitt svar på frågan: I stället för att rikta in sig på en särskild instans behöver vi ta ett helhetsgrepp för att se hur vi ska kunna öka antalet riskbaserade planerade normalkontroller, något som är otroligt viktigt för att jobba förebyggande för djurvälfärden oavsett om det gäller hästar, djurparksdjur eller lantbruksdjur.

(Applåder)

Anf. 190 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I kväll debatterar vi här i kammaren betänkandet om djurskydd. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett väldigt starkt och solitt djurskydd som måste värnas. Men tyvärr bryr sig inte de kriminella hundsmugglarna om detta över huvud taget. Vi ser hur hundsmugglingen ökar i vårt land. I samtal som jag har haft med tulltjänstemän påpekar de att de hundsmugglare som de tar fast bara är toppen på isberget. Vi har läst om och sett de hemska bilderna på hundar som tagits in i landet illegalt. Det är ett förfärligt djurplågeri. Vi vet också att handeln ökade stort under coronapandemin. Jag är glad över att vi i detta utskott är överens om att mer måste göras för att få bukt med detta gissel.

Det är positivt att vi under 2022 fick flera tillkännagivanden i riksdagen om åtgärder mot hundsmuggling. Den nya regeringen arbetar aktivt i frågan och väntas komma tillbaka till riksdagen med förslag på åtgärder.

Fru talman! Vi kan vara stolta över våra svenska bönder, som i årtionden har arbetat aktivt för att minska antibiotikaanvändningen i lantbruket. Genom sund djurhållning, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning har vi i Sverige ett bra läge med friska djur.

Ända sedan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA började ta fram statistik över förbrukningen av antibiotika har Sverige varit det land i EU vars animalieproduktionen använder minst antibiotika. Per kilo skattad vikt använder Sverige 10,9 milligram, Danmark 33,4 milligram, Italien 173,5 milligram och Cypern 296,5 milligram. Spannet mellan olika länder i EU är alltså väldigt stort.

Tyvärr har överanvändningen av antibiotika såväl inom djurhållningen som inom sjukvården lett till eller kommer att leda till fruktansvärda konsekvenser. Antibiotikaresistens är ett av de absolut störta hot som vi har globalt. Antibiotika som vanligtvis kan användas för att bota sjukdomar och skador biter inte längre. Omkring 700 000 människor varje år dör världen över på grund av resistenta bakterier.

För att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens och spridning av resistenta bakterier krävs ett engagerat och samordnat arbete på flera nivåer lokalt och nationellt, men framför allt måste det till en kraftfull skärpning inom EU och globalt.

Jag är tacksam över att vi har en regering som ser mycket allvarligt på denna fråga. Regeringen beslutade helt nyligen om ändringar av flera lagar för att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändning för behandling av djur.

Fru talman! En fråga som har varit aktuell i kväll och som är väldigt stor i vårt land är den stora bristen på veterinärer, något som många djurhållare oroar sig över. Att lantbrukare och sjuka djur behöver vänta orimligt länge är inte acceptabelt på något sätt. Det orsakar onödigt lidande både för djuren och för lantbrukaren. För lantbrukaren handlar det både om ängslan över sjuka djur och om den stora kostnad som ofta blir följden av att djur inte får hjälp i tid.

Det känns hoppfullt att regeringen bereder åtgärder för att komma till rätta med denna stora och viktiga fråga.

(Applåder)

Anf. 191 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Regeringen har nyligen tillsatt utredningen med syftet att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft gentemot övriga EU-bönder. Vi socialdemokrater tycker självklart att det är jätteviktigt att konkurrensförutsättningarna för de svenska lantbrukarna stärks. Frågan är vad regeringen menar med att regelförenklingar ska utredas. Vi socialdemokrater är rädda för att det kommer att innebära att Sverige snarare kommer att backa än att vi kommer att vidareutveckla vårt djurskydd.

Fru talman! Ledamoten själv har tidigare lyft upp att beteskrav för mjölkkor bör avskaffas. I en debattartikel i Aftonbladet för några veckor sedan kunde vi läsa att landsbygdsminister Peter Kullgren och sverigedemokraten Martin Kinnunen pekade ut strömedel till gris som en av de åtgärder som det ställs krav på i Sverige men inte i övriga EU-länder.

Baserat på det här vill jag därför fråga ledamoten om syftet med utredningen är att sänka djurskyddskraven i Sverige för att stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft.

Anf. 192 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för en jätteviktig fråga. Det korta svaret är att vi inte vill sänka, dämpa eller på något sätt göra att vårt djurskydd blir sämre. Vi vill tvärtom se till att det går att parera detta, dels ha en livsmedelsproduktion värd namnet, öka produktionen, dels se över på vilket sätt vi, jämfört med EU, kan konkurrera på lika villkor.

Det här är intressant, och ledamoten tar upp en viktig fråga. Vi som har varit med ett tag vet också att det var en bärande punkt i livsmedelsstrategin som antogs i kammaren 2017. Vi vet också att dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tryckte mycket på detta, det vill säga att vi måste få till ett konkurrenskraftigt jordbruk. Den tidigare utredaren har visat att detta måste ses över.

Det här var en bärande punkt när vi antog livsmedelsstrategin, och för oss är det här en del av strategin. Man kan i och för sig fråga den tidigare landsbygdsministern, men jag tror att även Socialdemokraterna har funderat över hur man kan göra mer av strategin. Många jordbrukare anser i dag att det blev en massa snack och lite verkstad. Det är därför viktigt att gå vidare för att få fram en livsmedelsstrategi 2.0.

Anf. 193 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Jag hör vad ledamoten säger. Men eftersom det har varit många sådana uttalanden under många år blir man oroad över vad utvecklingen kommer att bli. Vi är rädda för att djuren kommer att betala priset för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget vad gäller stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

Ledamoten nämner att syftet är att vi ska titta på övriga EU-länder och se till att det blir likvärdig lagstiftning. Men där tycker vi socialdemokrater att vi snarare ska se till att det blir striktare regler i EU som höjer djurvälfärden och att de följer efter oss i Sverige. Vi vet att det svenska djurskyddet och den låga användningen av antibiotika är något som konsumenterna värderar högt och sätter ett högt pris på. Därför är det av stor vikt att vi värnar detta, att vi utvecklar snarare än avvecklar.

Fru talman! Åtgärder som i dagsläget ändå har lyfts upp som fördyrande är till exempel halm till grisar, vilket är en absolut nödvändighet om vi ska kunna arbeta förebyggande för att stärka djurhälsan. Halmtillgången infördes för att grisarna skulle kunna utöva sitt naturliga beteende, böka runt, och för att de inte skulle svansbita varandra. Därför behöver vi inte heller använda svanskupering i Sverige.

Även beteskravet är jätteviktigt, inte bara för att korna ska få utöva sitt naturliga beteende utan för att också kunna upprätthålla en god klövhälsa i besättningen.

Jag är lite oroad över att vi socialdemokrater och ledamotens eget parti Kristdemokraterna har olika uppfattning om vad ett starkt djurskydd är. Ledamoten nämner att det ska vara högt ställda djurskyddskrav i Sverige. Just därför skulle jag vilja att ledamoten utvecklar vad ett starkt djurskydd innebär för honom.

Anf. 194 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar än en gång Sofia Skönnbrink för hennes jätteviktiga frågor. Jag ska försöka svara på dem så mycket tiden räcker till.

Vi kan väl börja med beteskravet, som ändå är en viktig fråga. Vi vet att det var en present till Astrid Lindgren - i slutet av 90-talet har jag för mig. Vi som har hängt med lite grann vet dessutom att det på den tiden såg helt annorlunda ut i våra djurstallar. Då var djuren inne mycket i ladugårdarna. Det var trångt och mörkt, och det var inte så som det är i dag. I dag finns en helt annan standard på våra stallar. Jordbrukarna, framför allt mjölkbönderna, kan berätta att de öppnar dörrarna till stallarna en varm sommardag men att det är knappt att djuren går ut. De vill hellre vara inne.

Det är viktigt att se över hur det fungerar. Jag tycker inte att det är konstigt att se över dessa frågor. LRF säger samma sak, nämligen att man måste kunna se över hur reglerna ser ut i dag. Har det varit bra? Har det varit dåligt? Det är jätteviktigt att vi törs säga så.

Bara för att en lag stiftades för så länge sedan, med den tidens nivåer, är det ändå konstigt att inte kunna se över om något är bra eller dåligt och hur vi ska se framåt.

När jordbrukarna berättar om hur läget är, är det viktigt att ta fram fakta.

(Applåder)

Anf. 195 Beatrice Timgren (SD)

Fru talman! Djurskydd är en viktig fråga som engagerar många, och det råder stor enighet mellan alla partier i riksdagen om att Sverige ska ha ett bra djurskydd även i fortsättningen. Jag är stolt över att Sverige är känt för att ha ett av världens bästa djurskydd, och vi har många duktiga och engagerade djurägare. Jag är också stolt över att tillhöra ett parti som prioriterar djurskyddsfrågan. Det märks inte minst på alla enskilda motioner som lämnas in i ämnet varje år.

Men det är viktigt att vi inte nöjer oss där. Bra kan alltid bli bättre. Och det är framför allt viktigt att lagen följs. Det är inte tillåtet att låta djur lida fysiskt eller psykiskt. Djur är kännande varelser, och det är viktigt att brott mot djurskyddslagen straffas. Återkommande rapporter om att djur far illa visar att denna fråga är viktig att fortsätta att jobba med. Djur skadas ofta under transporten till slakteriet; det kan till exempel röra sig om fåglar som får sina vingar brutna. Det kan även vara fråga om otillräcklig klövvård hos kor, och det leder till förvuxna klövar som resulterar i rörelsestörningar och svullna leder. Tyvärr förekommer svansbitning fortfarande i Sverige, vilket ger upphov till såriga och infekterade svansar.

Detta är inte acceptabelt och får inte förekomma, och därför föreslår vi sverigedemokrater en djurskyddsbalk som tydligt åskådliggör vad som är tillåtet och inte. Vi vill dessutom säkerställa att djurskyddsfrågan blir en naturlig del inom ramen för den ordinarie polisutbildningen för att säkerställa att djurskyddet inte tummas på av ekonomiska skäl eller på grund av slarv.

För att förbättra djurskyddet krävs också en bättre utbildning av personal som arbetar med miljö- och djurtillsyn. Det skulle kunna förebygga överträdelser av djurskyddslagen. Dessutom borde tillsynsmyndigheterna göra fler besök på gårdar för att säkerställa att djuren hålls under goda förhållanden.

Slakten ska ske med minsta möjliga lidande. Redan på 1930-talet blev det förbjudet i Sverige att slakta djur utan bedövning. Det är viktigt att fortsätta hitta och utveckla effektiva bedövningsmetoder. I dag förekommer det att fåglar vid fullt medvetande hängs i sina ben innan deras huvuden sänks ned i elektrifierat vatten för att de ska bedövas. Det är en metod som skapar stark stress, och risken för att man misslyckas är stor.

Flera metoder används för bedövning av grisar inför slakt. Den vanligaste metoden är bedövning med koldioxid. Detta är en smärtsam bedövningsmetod som skapar stark stress, vilket påverkar djurens välbefinnande. Därför är det viktigt att det görs mer forskning om alternativa bedövningsmetoder för djur.

Fru talman! Många svenskar konsumerar i dag, omedvetet, kött som kommer från till exempel djur som har halalslaktats, vilket innebär att djuret har avblodats innan bedövning. Detta orsakar onödigt lidande och smärta, vilket strider mot svensk djurskyddslagstiftning, som jag tidigare nämnde.

En betydande del av nötkreaturen inom EU slaktas utan bedövning, vilket är oroväckande. Sverige bör därför få undantag för att stoppa import av dessa animalier. Regeringen bör även verka för ett generellt förbud inom EU mot denna slaktmetod.

Vi är medvetna om att detta kan ta tid. Fram till dess vill vi i Sverigedemokraterna stärka konsumentmakten genom att kött från djur som har avblodats utan bedövning tydligt märks. Vi vill också verka för att alla djur som omfattas av offentlig upphandling ska slaktas enligt svensk lagstiftning. Detta kommer att sätta en standard för resten av livsmedelsbranschen och främja en bättre behandling av djur. Att djur bedövas på ett effektivt sätt och snabbt tappar medvetandet utan att hinna känna ångest och smärta är en viktig djurskyddsfråga.

Herr talman! Jag vill stanna kvar vid importen av kött och prata lite om gås- och anklever. Trots att gåsleverproduktion och tvångsmatning av gäss och ankor är förbjudet i Sverige är det fortfarande möjligt att importera dessa animalier från djur som har behandlats på ett väldigt ovärdigt sätt. Denna brutala behandling med tvångsmatning resulterar i allvarliga hälsoproblem för djuren. Sverige bör ta ledningen i att förbjuda importen av animalier som framställts genom övergödning eller tvångsmatning och verka för en mer etisk och hållbar animalieproduktion.

Att välja svenska och närproducerade livsmedel har många fördelar för djurskyddet, klimatet och människors hälsa. Att Sverige har ett relativt strikt djurskydd innebär att svenskproducerat kött ofta kommer från djur som har behandlats bättre än djur i många andra länder. Kortare transportsträckor innebär dessutom mindre stress för djuren och minskar risken för sjukdomar och skador.

Svenska djur är ofta friskare, vilket innebär mindre antibiotikaanvändning. Detta beror på strikta regler och lagstiftning som minimerar användningen av antibiotika inom svensk djurhållning, vilket i sin tur minskar risken för antibiotikaresistens och andra hälsoproblem hos människor.

Det är viktigt att vi som konsumenter har möjlighet att ta hänsyn till dessa aspekter när vi väljer vilka livsmedel vi köper och konsumerar.

Djurskydd är ett brett område, och jag hinner inte ta upp alla våra förslag i mitt anförande. Jag vill dock avslutningsvis passa på att nämna det oacceptabla som har skett med de olika incidenterna och rymningarna i flera djurparker. Ett exempel på detta är kungskobran Sir Väs som rymde från Skansen i Stockholm. En annan uppmärksammad incident skedde i Furuviksparken i Gävle, där flera schimpanser sköts ihjäl efter att säkerhetsrutinerna visat sig vara bristfälliga.

Djurparker har länge haft en viktig roll i samhället, inte bara genom att underhålla utan även genom att undervisa och aktivt arbeta för artbevarande. Tyvärr har det under de senaste åren uppdagats allvarliga brister i flera svenska djurparker. Dessa inkluderar allt från dålig personalvård till undermålig djurhållning och dåligt planerade djurhägn.

Sverigedemokraterna har tagit en ledande roll i att driva krav kring detta och har väckt motioner om att genomföra en översyn av svenska djurparker. Regeringen bör ta djurskyddsfrågan på allvar och se till att det finns tillräckliga resurser och regleringar på plats för att säkerställa djurens säkerhet och välbefinnande. Lagändringar kan behöva övervägas för att se till att djur inte ges möjlighet att skada sig själva och att människor inte utsätts för fara. Jag vill därför yrka bifall till reservation 33.

Avslutningsvis vill jag betona att djurskydd är en fråga som berör oss alla. Vi måste fortsätta att arbeta för ett förbättrat djurskydd och säkerställa att djur behandlas på ett etiskt sätt. Det är vårt ansvar att se till att djur inte utsätts för onödigt lidande och att vi tar hänsyn till deras välbefinnande i alla led av produktionen av animalier. Genom att arbeta tillsammans kan vi göra skillnad och skapa en bättre framtid både för djuren och för oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Leonid Yurkovskiy (båda SD).

Anf. 196 Sofia Skönnbrink (S)

Herr talman! Jag har vid flera tillfällen under kvällen tagit upp den tillsatta utredningen gällande hur vi ska se till att svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft stärks. Det kommer jag att göra även i detta fall på grund av att det är en så oerhört viktig fråga som vi behöver diskutera närmare.

En av ledamotens kollegor i Sverigedemokraterna stod i denna kammare för ungefär en vecka sedan och pratade om just harmonisering av lagstiftning gentemot EU. Då var det ganska tydligt att det handlade om att Sverige ska ha regler som är likvärdiga med EU:s regler. I praktiken innebär detta att vi måste sänka våra djurskyddskrav.

Herr talman! Jag har tidigare nämnt Kullgrens och Kinnunens artikel i Aftonbladet där de gemensamt tog upp att åtgärderna vad gäller halmtillgången hos slaktsvin är något som särskiljer Sverige från övriga EU-länder. Det finns även flera andra exempel där vi skiljer oss från övriga EU-länder. I vissa andra EU-länder fixeras suggor under hela digivningsperioden. I Sverige är detta tillåtet endast i särskilda fall. I andra EU-länder står grisar på spaltgolv utan tillgång till strömedel. De kastreras utan bedövning, och deras svansar kuperas i förebyggande syfte för att de på grund av understimulans - eftersom de inte har halm - biter sönder varandras svansar.

Det finns med andra ord väldigt stora skillnader mellan Sverige och övriga EU-länder, vilket gör att vi socialdemokrater tar allvarligt på den typ av uttalanden som vi har fått ta del av den senaste tiden. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten om hon, likt sin kollega, anser att en harmonisering av lagstiftningen gentemot EU innebär att Sverige ska sänka sina krav.

Anf. 197 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är en väldigt viktig och intressant fråga. Självklart är det otroligt viktigt att vi inte sänker våra krav.

När det gäller frågan om svansar är det väldigt positivt att detta inte sker i lika stor utsträckning i Sverige som i övriga EU, även om det förekommer också här. Därför är det viktigt att verka för att den svenska djurskyddslagen ska tjäna som vägledning för utvecklingen av hela EU:s djurskyddskrav. Det är ju viktigt att de svenska konsumenterna inte missgynnas. Vi vill inte sänka kraven. Det är viktigt att Sveriges standard blir vägledande i EU.

Anf. 198 Sofia Skönnbrink (S)

Herr talman! På ledamoten låter det som att hon har en annan åsikt än sin kollega och att det snarare är EU som ska skärpa sin lagstiftning och höja sina krav än att Sverige ska backa. Om så är fallet är det väldigt positivt.

Vi får dock inte glömma att detta inte är gjort över en natt. I morse var jag på ett spännande seminarium om antibiotikaanvändning. Då fick vi höra att det kommer att ta ungefär 15 år innan de konventionella gårdarna i Europa klarar att ställa om till det system vi har i Sverige, och det gäller både nötkreatur och grisar.

Herr talman! Eftersom jag vet att stärkt konkurrenskraft för svenska lantbrukare är en prioriterad fråga för regeringen och landsbygdsministern har jag svårt att se att de kommer att nöja sig med att invänta ombyggnationer i Europa som tar upp till 15 år. Därför är det viktigt att vi har denna diskussion i dag.

Låt mig avsluta med två frågor till ledamoten. För det första: På vilket sätt menar ledamoten att vi ska kunna stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare i ett mer kortsiktigt perspektiv utan att tumma på våra svenska djurskyddskrav?

För det andra: Ledamoten tog i sitt anförande åter upp den översyn Sverigedemokraterna vill göra avseende de svenska djurparkerna. Vad vill Sverigedemokraterna med denna översyn? Kan ledamoten utveckla vad tanken med översynen är?

Anf. 199 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Vi vill att djurskyddslagen harmoniseras inom EU genom att EU-lagen skärps. Därför bör regeringen verka för att det svenska djurskyddet ska tjäna som vägledning för utvecklingen av hela EU:s djurskyddskrav.

Vi håller med om att det är prioriterat att skärpa lagstiftningen i EU för att våra bönder inte ska missgynnas.

När det gäller våra svenska djurparker är det viktigt att tillsynen skärps och att man utreder hur den lagstiftning som redan finns kan följas bättre.

(Applåder)

Anf. 200 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Ett av Sverigedemokraternas vallöften var att de vill ersätta svenska djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt. Sverigedemokraterna vill alltså ersätta djurhållarna för merkostnaden.

Grunden för nuvarande regerings existens är Sverigedemokraterna, och Sverigedemokraterna kan alltså prioritera fråga efter fråga åt regeringen.

Mina konkreta och enkla frågor är därför: Hur avser Sverigedemokraterna att leverera på sitt tydliga vallöfte att ersätta svenska djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt? När kommer vi att se konkret att det betalas ut pengar till dessa djurhållare?

Sverigedemokraterna bär ett mycket stort ansvar för det arbete som ni tillsammans med regeringen just nu bedriver, och denna fråga är mycket intressant att följa upp.

Anf. 201 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Som jag tidigare sa är djurskyddsfrågan en otroligt viktig fråga för oss i Sverigedemokraterna, och det är viktigt att stärka djurskyddet på EU-nivå. Bland annat vill vi få bort slaktmetoder där djuret inte bedövas innan avblodning. Det handlar också om att förbättra svenska bönders konkurrenskraft utan att tumma på svenskt djurskydd.

Anf. 202 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Betyder inte ett vallöfte något för Sverigedemokraterna? Man kan ju tydligt läsa vad ni lovade inför denna mandatperiod: att ersätta djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt.

Vi förtjänar att få ett svar på detta utifrån er nyckelposition vid både höstens och kommande budgetförhandlingar. Det pågår säkert ett antal förhandlingar just nu kopplat till vårändringsbudgeten.

När kommer vi att se att Sverigedemokraterna levererar på detta tydliga löfte kopplat till djurvälfärd och svenska förutsättningar?

Dessutom och inte minst: Kan vi räkna med att ett vallöfte från Sverigedemokraterna är något att lita på?

Anf. 203 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Svenskt djurskydd ska vara präglat av höga ambitioner, och det har vi alltid stått för.

Det är också viktigt att utreda vidare hur man kan höja ambitionerna på djurskyddsområdet på mest effektiva sätt utan att hämma svensk konkurrenskraft. Därför vill vi ha en kostnadsanalys av hur olika förslag om höjd ambition inom djurskyddet kan påverka svensk konkurrenskraft.

Samtidigt som vi behåller ett gott djurskydd här i Sverige ska vi påverka Europa för höjda ambitioner på EU-nivå för att också stärka konkurrenskraften gentemot andra EU-länder.

Anf. 204 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Det finns en lång tradition av engagemang för djurens väl i Sverige. Sverige blev under 1900-talet faktiskt något av ett föregångsland på området, och djurskyddet har succesivt stärkts under det senaste seklet. Att värna djuren är nu en självklarhet för de allra flesta. Det ska vi vara stolta över.

Sverige är på många plan ett föredöme på detta område. De allra flesta som har djur, både privatpersoner och lantbrukare, tar alldeles utomordentligt väl hand om dem. Ett bevis för detta är att djur i svenskt lantbruk är så friska.

Sverige har en föredömligt låg antibiotikaanvändning, mycket tack vare förebyggande djurhälsoarbete, hygienåtgärder och sund avel. Hälsosamma djurmiljöer med ett gott djurskydd bidrar till friskare djur och till att behovet av att använda antibiotika är litet. Detta kan man se som ett bevis för att många gör mycket gott.

Herr talman! Detta är viktigt, inte bara för djurens välmående utan för hela mänskligheten. Antibiotikaresistens, alltså att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem i Sverige och EU men kanske främst utanför EU. Utan verkningsfulla antibiotika skulle vår värld se mycket annorlunda ut. Sjukdomar som vi i dag kan behandla med en kur penicillin blir potentiellt livshotande.

Att använda antibiotika i onödan eller på fel sätt gör att fler bakterier riskerar att bli resistenta. Och det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland. Tack vare målinriktat arbete med förebyggande åtgärder för en god djurhälsa och ett gott djurskydd är situationen i Sverige, precis som jag redan har varit inne på, mycket bättre än i många andra länder. Vi har en låg förbrukning av antibiotika till djur och en relativt låg förekomst av resistenta bakterier. Men problemen ökar även här.

På det här området precis som på så många andra områden behöver vi samarbeta över landsgränserna för att bli framgångsrika. Redan i dag arbetar många länder inom EU för att minska användningen av antibiotika till djur. Det medför faktiskt att man ser en minskning av just antibiotikaanvändningen inom EU. Tyvärr kan man dock se en ökning generellt i världen, och detta är ganska mycket kopplat till att efterfrågan på animaliska proteiner ökar. Här har Sverige en viktig roll att spela bland annat i EU, och EU har en viktig roll att spela i världen.

Herr talman! Som i så många andra frågor är EU en del av lösningen på de problem vi ställs inför.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 205 Sofia Skönnbrink (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Elin Nilsson, för anförandet! Det gläder mig att höra att du lyfter vikten av att minska antibiotikaanvändningen. Vi var ju på samma seminarium i morse, som jag nämnde tidigare.

Sverige är verkligen ett föregångsland. Till skillnad från övriga EU-länder behandlar vi inte hela grupper, utan vi har en individuell behandling som ges med injektioner snarare än att man ger antibiotikan via foder eller vatten. Det kan vi hoppas kommer att vara en drivkraft nu när man ska se över den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen och förbättra djurvälfärden för att kunna dra ned på antibiotikaanvändningen.

Men jag tänker också ställa lite frågor till ledamoten. Ni är säkert trötta på mig nu, timmen börjar bli sen och vi har ytterligare två debatter att ta tag i, men jag tänkte återkomma till den här utredningen som jag tidigare har nämnt och som jag inte kommer upprepa en gång till. Utredningen pekar på vissa åtgärder som ska vidtas - jag har flera gånger redan talat om halm och harmonisering av lagstiftning och annat.

Jag vet att Liberalerna tidigare har haft en väldigt ambitiös djurskyddspolitik. På er hemsida går det bland annat att läsa att djur ska ha möjlighet att utöva naturliga beteenden genom tillgång till utevistelse, vatten att simma i och jord att böka i, vilket gläder mig väldigt mycket. Jag och Socialdemokraterna ställer ett stort hopp till att Liberalerna i det här regeringsunderlaget kan föra fram djurens bästa. Därför skulle jag vilja veta hur Liberalerna i nuvarande regeringsställning tänker arbeta för att försäkra sig om att det svenska djurskyddet kvarstår och inte nedmonteras.

Anf. 206 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det här är ett område där vi delar engagemanget och står ganska nära varandra, tror jag, i viljan att stärka djurskyddet.

Liberalerna har inte på något sätt ändrat åsikt i frågan om att djurskyddet ska fortsätta att vara starkt. Det ska vara på den nivån det är eller stärkas. Nu är en utredning tillsatt, och vi får se vad den landar i, men min och Liberalernas ingång i detta är att om det är någonting som ska förändras för att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft så är det inte en sänkning av de djurskyddskrav som finns. Det är snarare så att det som produceras i andra EU-länder ska möta de krav som finns i Sverige och inte tvärtom.

Anf. 207 Sofia Skönnbrink (S)

Herr talman! Tack, ledamoten Elin Nilsson, för svaret! Det är betryggande att höra. Vi ska såklart invänta den här utredningen och se vad resultatet blir och vilka förslag på åtgärder som kommer att presenteras. Jag kan vara den första att säga att jag ser fram emot det, och jag är övertygad om att vi kommer att ha ytterligare debatter här i kammaren just på det ämnet.

Som sagt, jag hoppas att Liberalerna står upp för den starka djurskyddspolitik som ni tidigare har drivit, och vi är inte sena att stötta den från Socialdemokraternas håll. Vi ser fram emot utredningens förslag, och så får vi ta det därifrån. Vi är redo för kommande debatter på det ämnet.

Anf. 208 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Även jag ser fram emot resultatet av utredningen och vill bara nämna i sammanhanget att vi som liberaler har ett stort och viktigt arv att förvalta i det arbete som Marit Paulsen med flera har gjort i Europaparlamentet. Det är någonting som vi verkligen värnar och som vi kommer att fortsätta att arbeta för.

Anf. 209 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Det finns mycket att säga om djurskydd och djurvälfärd, men jag kommer att fokusera mest på två delar här i dag. Det ena gäller att sätta ett stoppdatum för utfasning av pälsdjursuppfödning, och det andra är att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin.

Jag börjar med pälsdjursuppfödningen. Låt oss konstatera att uppfödning av djur för deras päls tillhör det förgångna. Minknäringen har alltid varit den dominerande delen av svensk pälsdjursuppfödning. Folkviljan i frågan om pälsdjursuppfödning har länge varit entydig: Svenska folket vill att pälsdjursindustrin ska avvecklas. Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull. Det finns alltså en klar majoritet som skulle uppskatta att regeringen visade handlingskraft i den här frågan. Inom EU har nästan hälften av medlemsländerna tagit beslut om att förbjuda pälsdjursfarmning.

Herr talman! I Sverige lever minkar i burar utan möjlighet att simma, leka, springa eller leva under naturliga omständigheter. År 2019 presenterade Jordbruksverket en rapport i vilken man påvisar stora brister i kunskapen om hur djurvälfärden ser ut inom den svenska pälsdjursindustrin. Pälsdjursuppfödning är förenad med stora djurvälfärdsbrister som i många avseenden kan anses gå emot djurskyddslagen. Ingen skulle acceptera att till exempel katter, ett rovdjur som är likt minken, hölls i gallerburar dygnet runt dag ut och dag in, men så ser verkligheten ut på de svenska minkfarmerna. Det resulterar i sin tur i beteendestörningar hos djuren som exempelvis självskadebeteenden. Vid elva av tolv inspektioner av pälsdjursfarmer som genomfördes under 2019 i Sverige kunde brister i djurhållningen konstateras.

Herr talman! Det här är inte det enda problemet. Minkfarmer är även en grogrund för nästa pandemi. Vilda och tama djur utsätts för samma virus som människor. Minkfarmer borde stängas ned även av folkhälsoskäl. Covid-19-pandemin är nästan över, men den lär inte vara den sista pandemi vi får uppleva.

I en artikel i Göteborgsposten för ett tag sedan kunde vi läsa oroväckande nyheter om fågelinfluensan. Fågelinfluensa sprids mellan vilda fåglar, och risken för en människa att bli smittad av en fågel är liten. Men viruset har börjat spridas till däggdjur, inte minst till minkar. Göteborgsposten rapporterade att en minkfarm i Spanien i oktober 2022 drabbades av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid-19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det snabbare kan spridas mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin. Anledningarna var flera. Hundratals djur hålls tätt i burar, vilket ökar risken för att smitta sprids som en löpeld. På grund av att de är utomhus kan de lätt få kontakt med virusbärande vilda djur. Minken är också lik människan i en besvärande aspekt: Våra struphuvuden är relativt lika och därmed mottagliga för liknande typer av virus. Det är helt enkelt dags att sluta med minkfarmer.

Herr talman! Det andra ämnet jag vill lyfta upp i dagens debatt är behovet av att Sverige går före och visar framfötterna i frågan om att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin. Vänsterpartiet vill att burhållning av höns inom äggindustrin ska vara utfasad senast 2024.

För inte så länge sedan ställde jag en fråga till landsbygdsministern, om man avser att ta initiativ för att införa förbud mot burar inom äggindustrin i Sverige. Jag fick till svar att regeringen inte ser något behov av att förbjuda inredda burar för värphöns nationellt och att man inte vill föregripa den pågående översynen av lagstiftningen på EU-nivå.

Frågan om burar inom äggindustrin har diskuterats inom politiken i över 30 år. I dag är frigående system det vanligaste bland svenska äggproducenter, vilket är bra. Detta är mycket tack vare konsumenternas aktiva efterfrågan på ägg från frigående hönor och företagens aktiva arbete med att erbjuda alternativ, men fortfarande sitter 230 000 hönor i burar där de aldrig får möjlighet att pröva sina vingar.

Äggen från hönor som hålls i burar kan man hitta framför allt i blandprodukter och i färdigmat som säljs i de stora matvarubutikerna. Konsumenterna har ingen möjlighet att veta om äggen i dessa produkter kommer från frigående hönor ens när varan kommer från Sverige. Därför behövs ett politiskt beslut som säkerställer att samtliga hönor inom den svenska äggindustrin har de rättigheter som djurskyddslagen säger.

Ett lagförslag i linje med det europeiska medborgarförslaget End the Cage Age väntas till hösten läggas fram som en del av översynen av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Det är bra, men som alltid tar processer på EU-nivå tid. Det kommer att ta ett antal år innan lagstiftningen är på plats.

Att bara sitta och invänta EU-lagstiftning håller inte. Det är bättre att ta tillfället i akt och bli ett föregångsland genom att visa att vi kan göra våra livsmedelssystem burfria och på så vis underlätta för resten av EU att följa vårt exempel.

Burar inom äggindustrin kan man förbjuda genom att göra ett förtydligande i djurskyddsförordningen om att hönor behöver frihet att röra sig obehindrat eller genom att skicka ett uppdrag till Jordbruksverket att uppdatera den djurslagsspecifika lagstiftningen om fjäderfä.

Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 16 om att Sverige bör införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till senast år 2025 och att regeringen bör presentera en plan för utfasningens genomförande samt att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur.

(Applåder)

Anf. 210 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 8 i betänkandet. Det handlar om djurskydd och konkurrenskraft.

Svenska livsmedelsproducenter är, som vi har hört i många inlägg i kvällens debatt, världsledande på djurhälsa. Vi har en restriktiv användning av antibiotika i svensk djurhållning.

Vi behöver fortsätta att vara drivande i dessa frågor och verka för ett starkt djurskydd på både nationell och internationell nivå. Det bidrar till att hålla djuren friska och till att de har det bra och kan bete sig så naturligt som möjligt.

Vi kan konstatera att svenska lantbrukare inte alltid kan ta betalt för det mervärde som exempelvis betande djur ger upphov till i form av öppna landskap och stärkt biologisk mångfald.

Centerpartiet anser att regelbördan inom djurskyddsområdet behöver minska, utan att ge avkall på omsorgen för våra djur. Det finns flera aspekter när det gäller djurskyddslagen som behöver ses över och förbättras. Det är inte acceptabelt att djurägare upplever att de ibland blir felaktigt bemötta vid kontroller. Det är heller inte acceptabelt att djurskyddskontrollanter blir utsatta för hot och våld vid besök.

Centerpartiet vill att tillämpningen av djurskyddslagen ses över - det är bra - samtidigt som rättssäkerheten upprätthålls vid djurskyddskontroller. Det ska kännas tryggt för animalieproducenter i kontakten med statens representanter när dessa gör kontroller. Förutom att enskilda tjänstemän kan ha stor påverkan på enskilda företag finns det också stora variationer mellan olika länsstyrelser vid kontroller.

Vi behöver hela tiden värdera fördelar och nackdelar med att samla djurskyddskontrollen i en egen organisation för att säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet vid kontroller i hela landet. För att det ska bli en objektiv bedömning av djurförbud eller näringsförbud är det bäst att tingsrätten tar beslut om detta.

Herr talman! Många har uppehållit sig vid situationen när det handlar om smuggling av hundar till Sverige. Det är en många gånger brottslig och omfattande verksamhet som ökade under pandemin och som fortfarande pågår.

Förra årets debatt och tydliga beslut här i riksdagen med ett tillkännagivande till regeringen handlade om att ge veterinärer möjlighet att anmäla illegal införsel. Det var en motion som Centerpartiet skrev under riksdagsåret. Det handlade också om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur, också det en motion från Centerpartiet. I samma betänkande hade Moderaterna en motion om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar.

Herr talman! Utifrån att det är en pågående och allvarlig situation som hela tiden drabbar enskilda hundar men som också riskerar att drabba människor i form av sjukdom är det viktigt att regeringen snabbt ger respons på tillkännagivandet. Det finns ett stort tryck i frågan, och jag förväntar mig att regeringen återkommer inom kort med konkreta åtgärder och också ser till att de genomförs.

Det är viktigt att veterinärer har möjlighet att anmäla misstanke om illegal införsel. Det handlar om att se över dataskyddsförordningen och frågan om veterinärers tystnadsplikt i förhållande till denna fråga.

Sverige har hårda krav och tillsyn när det handlar om djurtransporter. Vi har sett och kan ta del av rapportering från övriga EU, där ovärdiga transporter av levande djur sker. Trots att det finns regler om detta i EU efterföljs de inte av alla medlemsstater. Kontrollen av hur medlemsstater efterlever EU-regelverket för djurskydd bör därför förbättras, eftersom alla skärpningar av regelverket blir tandlösa om efterlevnaden inte säkerställs.

Vi måste också fortsätta att ha fokus på frågan om osäkra resor till tredjeländer. De bör vara helt förbjudna om det inte går att garantera säkra djurtransporter.

Herr talman! Vi är alltid angelägna om att stärka vår försörjningstrygghet och svensk konkurrenskraft när det handlar om produktion och verksamhet inom jordbruket.

Även om det svenska djurskyddet är betydligt bättre än djurskyddet inom resten av EU finns det fortfarande fler förbättringar att göra på hemmaplan. Vi vill se fler djurvälfärdsprogram där branschorganisationer, slakterier, handelskedjor och producenter arbetar tillsammans. Detta behöver göras samtidigt som man arbetar med att stärka konkurrenskraften men också förutsättningarna för att kunna utveckla verksamheterna i Sverige. Det är stora uppgifter som man behöver ta tag i framöver.

Vi ser också att det finns ett behov av att kontrollsystemen för svenska slakterier moderniseras, bland annat genom nya digitala hjälpmedel.

I vårt uppdrag möter vi företrädare för inte minst småskaliga slakterier som upplever att byråkratin och också kostnaderna har ökat. Detta är inte positivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv eller tillgänglighetsperspektiv för att kunna leverera till slakt i närområdet.

Centerpartiet välkomnar det arbete som nu görs inom EU med en generell och ny djurskyddslagstiftning på EU-nivå som ska se till att det EU-gemensamma djurskyddet lyfts till minst svensk nivå. Det gör också att alla konsumenter kan lita på den mat som de konsumerar.

(Applåder)

Anf. 211 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! I denna debatt har djurskyddspolitik diskuterats. Det är en fråga som inte minst engagerar mitt eget parti. Miljöpartiet vilar på tre solidariteter - solidaritet med människorna, solidaritet med naturen och solidariteten med djuren.

Djuren har rätt till sitt eget liv, till ett bra liv, oavsett nyttan för människor. Djuren ska inte finnas för vår skull. Men vår ideologi är långt ifrån avspeglad i verkligheten.

Herr talman! Utöver att det är moraliskt förkastligt att låsa in vilda djur i små burar har covid-19-pandemin tydliggjort riskerna med minkuppfödning. Zoonoser, det vill säga sjukdomar eller smittämnen som kan spridas från djur till människor, utgör cirka 75 procent av alla nya luftvägsinfektionssjukdomar hos människor.

På en minkfarm i Spanien hade man i oktober ett utbrott av fågelinfluensa, där viruset för första gången också spreds mellan djuren. Man var tvungen att avliva 50 000 djur. Och minkar liknar oss människor rent genetiskt. Därför vill nu forskarna att man ska stänga ned minkfarmerna, eftersom det är en stor risk att viruset sprids vidare från just minkar till människor.

16 EU-länder har redan infört ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Och här går Sverige mot strömmen genom att fortsätta tillåta denna riskfyllda näring.

Att låta minkarna sitta hela sina liv i små burar är, som forskarna säger, en tickande bomb för nästa stora pandemi. Minkfarmerna är alltså inte bara en fråga om djurvälfärd utan också en fråga om säkerhet. Vi menar att det är av största vikt att jobba förebyggande och nu ta chansen att avsluta en riskfylld bransch och på så sätt avsluta det enorma lidandet för minkarna.

Herr talman! Vi har mycket att göra även när det gäller att stoppa det grövsta förtrycket mot djuren. Vi har en industri som producerar så kallade turbokycklingar, kycklingar som lever sina liv på mindre yta än en A4 under hela sina liv. Och det går inte att hävda att djurskyddslagen implementeras på ett bra sätt för de hönor som inte kan sträcka ut sina vingar eller få träffas av vårsolens strålar då de hålls inomhus.

Varje år föds det upp nästan 100 miljoner kycklingar för slakt i Sverige. Slaktkycklingarna - jag tror att det hette broiler när jag var liten - har en mycket snabb tillväxt, från 40 gram till nästan 2 kilo på en månad. Det gör att det finns en stor risk för benfel och rörelsestörningar. Aveln är starkt centraliserad. Och för djuraveln är den snabba tillväxten ett mycket stort djurvälfärdsproblem.

Vi måste ställa krav på kycklingindustrin, så att de satsar på mer långsamväxande raser och att varje kyckling får mer utrymme att röra sig på och att kycklingarna får möjlighet att visats utomhus.

Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation 17 om att successivt avveckla minkfarmerna.

Anf. 212 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag tackar Daniel Helldén för hans anförande.

Trots att vi har en av världens bästa djurskyddslagar förekommer tyvärr hot, våld och trakasserier mot många bönder och lantbrukare. Det är ett utbrett problem. En studie från SLU visar att ungefär var fjärde lantbrukare har utsatts för olovligt intrång.

Jag skulle vilja fråga ledamoten Daniel Helldén hur Miljöpartiet ställer sig till kriminell djurrättsaktivism och civil olydnad. Det är känt att ledande företrädare har deltagit i sammanhang med organisationer som bedriver våldsbejakande djurrättsaktivism. Många av dessa organisationer utsätter företagare, butiksägare, jägare och bönder för hot, sabotage och vandalism.

Miljöpartiet nämner också i sitt partiprogram att civil olydnad kan vara en betydelsefull metod. Samtidigt skriver man att med civil olydnad menas handlingar som i dag är förbjudna, vilket innebär handlingar som är olagliga enligt svensk lag.

Jag undrar hur ledamoten och Miljöpartiet ser på vikten av att följa lagar som stiftats demokratiskt i denna kammare, och vilka lagar som det är okej att bryta mot enligt Miljöpartiet. Är det okej att bryta mot lagar när det gäller djurskydd om man inte gillar den politik som bedrivs? Så vilken form av civil olydnad står Miljöpartiet bakom? Och är det okej för att uppnå de politiska mål som man önskar uppnå? Är det okej att till exempel förstöra jakttorn, sabotera för jägare och släppa ut minkar?

Anf. 214 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Jag förstår att Beatrice Timgren vill prata om detta. Civil olydnad per definition innebär att man bryter mot lagar. Det är själva grejen. Sedan är frågan hur man gör det. Om någon som till exempel värnar djuren ägnar sig åt civil olydnad ägnar man sig inte åt exempelvis sabotage. Det är någonting annat. Det går utanför detta per definition.

Civil olydnad handlar alltså om att uttrycka saker och ting när man tycker att till exempel lagstiftning som har stiftats i denna kammare inte följs och att man vill visa det för allmänheten genom att begå civil olydnad och då också tar sitt straff för det. Och det brukar handla om ohörsamhet mot ordningsmakten.

Så sent som 2000 kom en parlamentarisk utredning, Demokratiutredningen, med sitt slutbetänkande. Där finns det långa stycken om att civil olydnad ska ses som någonting annat än ett vanligt brott, då det handlar om att väcka opinion.

Jag kan tänka mig att man inom Sverigedemokraterna inte är så pigg på att diskutera civil olydnad; det är ju ett parti som är mer intresserat av repressiva åtgärder - kanske även när det gäller frågan om djurvälfärd och att det finns vissa typer av djur som verkligen behandlas på ett osunt sätt. Det gäller till exempel turbokycklingarna, som lever på ett sätt man kanske egentligen inte skulle acceptera och som vår djurskyddslag - skulle jag säga - har förbjudit.

Ur det perspektivet kan man ju säga att civil olydnad är ett sätt att väcka opinion, men sabotage är inte civil olydnad. Vi står inte bakom det.

(TALMANNEN: Då har vi fått två inlägg på det temat. Vi ska se om vi nu kan återvända till ämnet för betänkandet.)

Anf. 215 Beatrice Timgren (SD)

Herr talman! Jag anser att detta är en djurskyddsfråga. När man till exempel stoppar bilar som är på väg till slakt innebär det nämligen att djuren får stå onödigt länge i trånga slaktbilar. När man släpper ut minkar innebär det ofta att de inte kan få mat utan svälter ihjäl, vilket är plågsamt.

Alla har självklart rätt att uttrycka sin åsikt och visa vad de tror på, men det måste ske på ett lagligt och demokratiskt sätt. Därför måste vi arbeta för att bekämpa den här typen av verksamhet och se till att straffen för denna typ av brottslighet ökar kraftigt - även för djurens skull. Jag undrar varför det är så svårt för Miljöpartiet att ta avstånd från sådana organisationer.

Anf. 216 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Jag vet inte vad Beatrice Timgren far efter. Det vi har arbetat med i detta betänkande - och det vi har motionerat om och yrkar på - är att vi ska avveckla minkfarmerna. Detta är nämligen ett system som inte är acceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

Det handlar om vilda djur som inte ska låsas in i bur utan vara i naturen, där de hör hemma. Sedan är minkar inte vanligt förekommande i svensk natur, och vi ska därför inte släppa ut dem i svensk natur; då händer det en massa saker. Men vi ska inte ha den typen av djur instängda för att folk ska kunna ha en päls på sig. Det är inte acceptabelt.

Man har gjort stora förändringar när det gäller burhållningen, men det räcker inte. Det finns ett stort antal forskare som pekar på att minkarna inte får leva på ett sunt sätt och på det sätt de är tänkta att göra utifrån den typ av djur de är. Därför ska vi avveckla minkfarmerna. När det gäller covid-19, fågelinfluensa och så vidare har vi också problemet att minkarna har en genetisk benägenhet att ta till sig vissa sjukdomar, som då också kan gå över till oss. Detta skapar stora problem, och därför ska vi avveckla minkfarmerna.

Det finns självklart saker och ting vi inte kan acceptera när det gäller förhållandet mellan vissa typer av aktivister och de farmer som finns kvar, men det är en helt annan sak. Vi ska avveckla minkfarmerna - det är det vi motionerar om, och det är det vi kommer att rösta för i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)