Sök

Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2024-03-14

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om mervärdesskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, undantag från mervärdesskatt och reglerna om frivillig beskattning av fastighetsupplåtelser.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 36 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för hanteringen av elstöd till företag. Reglerna behövs för att Skatteverket ska kunna handlägga stödet.

Förslagen handlar bland annat om att den som har fått elstöd beviljat ska få det reglerat på sitt skattekonto. Om det finns ett överskott på kontot ska det beloppet automatiskt betalas ut. Den som har fått stödet med ett felaktigt belopp ska betala tillbaka.

Den nya lagen ska börja gälla den 8 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2023-04-26

Bordläggning

2023-04-28

Debatt

2023-05-02

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.  

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. 

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.

Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2023-03-21

Bordläggning

2023-05-05

Debatt

2023-05-09

Beslut

2023-05-10

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla.

Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås.

Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. På så sätt kan utgifterna prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Riksdagen avslutar ärendet och lägger skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21