Sök

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

47, 183 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Det behövs ett effektivt sanktionssystem för att regler om fartygens svavelutsläpp i Östersjön ska efterlevas. Regeringen bör därför skyndsamt se över utformningen av ett sådant system och införa det. Detta behövs för att främja en rättvis och sund konkurrens inom sjöfarten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa ja till en lag om marin utrustning. Lagen innehåller regler om krav på marin utrustning och skyldigheter för aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Den nya lagen införs för att genomföra EU-direktiv om marin utrustning och börjar gälla den 18 september 2016.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.

Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen säger nej till ett antal motioner om bland annat järnvägspolitik, kollektivtrafik, tillgänglighet i kollektivtrafiken och Gotlandstrafiken. Det pågår redan utredningar och arbeten inom många av de områden som motionerna handlar om.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

38, 133 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18