Sök
282 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2015/16, 2007/08, 1978/79, 1892, Finansutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Betänkande 2015/16:FiU25
Riksdagen gav regeringen tre uppdrag, det vill säga riktade tre tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska se till att statliga myndigheter placeras i förorten och utanför Stockholms innerstads dyraste områden. Det bör även prövas om myndigheten kan lokaliseras till andra delar av landet. Regeringen ska också arbeta för att tillgängliggöra öppna data eftersom det kan skapa ekonomiska värden för staten, öka effektiviteten och ge bättre service till medborgarna.
Riksdagen anser även att myndigheternas arbete blir mer effektivt om de bedriver gemensamma e-förvaltningsprojekt. Regeringen bör därför se till att myndigheterna samordnar och samverkar i e-förvaltningsprojekt, samt säkerställer att myndigheter skapar fler e-tjänster.
Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området statlig förvaltning och statistikfrågor.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 10
- Justering
- 2016-04-14
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-21
- Dokument & lagar
Riksrevisionens årsredovisning för 2015
Betänkande 2015/16:FiU27
Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2015. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.
Årsredovisningen visar bland annat att Riksrevisionen gav ut färre granskningsrapporter 2015 än året innan. Det beror delvis på de omorganisationer som gjorts. Finansutskottet har förståelse för detta men påpekar samtidigt att det är viktigt att Riksrevisionen inte låter organisationsförändringar ta för mycket tid från myndighetens viktiga uppgift att granska den statliga verksamheten.
Efter att finansutskottet nu granskat årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-19
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Regional tillväxtpolitik
Betänkande 2015/16:NU17
Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.
Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2016-04-14
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin
Betänkande 2015/16:SfU13
Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.
Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.
Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.
Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-07
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning
Betänkande 2015/16:NU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att följa EU:s varumärkesförordning. Det betyder exempelvis att regler om straffansvar och förverkande av egendom vid ett intrång av EU-varumärke, inte gäller om varorna bara passerar genom EU utan att släppas ut på EU:s marknad. Förslaget innebär också att det i fortsättningen inte ska vara möjligt att lämna in en ansökan om registrering av ett EU-varumärke till Patent- och registreringsverket.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-14
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2015/16:NU14
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om mineralpolitik. Motionerna handlade bland annat om den svenska mineralstrategin, minerallagen och miljöbalken, avgifter och ersättningar, uranbrytning samt utvinning av skiffergas och andra kolväten.
Anledningen till att riksdagen sa nej är att det redan pågår arbete med att genomföra den svenska mineralstrategin. Dessutom har riksdagen redan behandlat flera av förslagen under mandatperioden.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 38, 98 minuter
- Justering
- 2016-04-07
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-20
- Dokument & lagar
Riksbankens förvaltning 2015
Betänkande 2015/16:FiU23
Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2015. Riksbankens resultat för 2015 blev cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Det positiva resultatet beror framför allt på ränteintäkter. Minskningen i förhållande till 2014 förklaras av större nedskrivningar av värdet på tillgångarna, i huvudsak som en följd av att valutorna i valutareserven i genomsnitt försvagades i förhållande till kronan.
Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2015. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2015 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2015. Det innebär att Riksbanken levererar in 2,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 31 minuter
- Justering
- 2016-04-07
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor
Betänkande 2015/16:FiU22
Säkerheten när det gäller kortbetalningar bör ökas. Det krävs bland annat noggranna kontroller av identitet och id-handlingar samt att branschen har rätt utrustning för kontroll. Det anser riksdagen som gav regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka den tekniska säkerheten.
Det behövs även en lagändring för att förhindra att inkorrekt kreditupplysning om företag ges. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra i lagen så att en betalningsförsummelse inte räknas i en kreditupplysning förrän den har fastställts av domstol eller annan myndighet. Denna lagändring skulle innebära att det blir samma lagregler för företag som det nu är för enskilda personer.
Riksdagen sa nej till övriga motioner inom bank- och försäkringsfrågor. Dessa handlar bland annat om regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet, hushållens skuldsättning, bankdelning, hållbart finansiellt system samt islamisk finansiering.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 14, 60 minuter
- Justering
- 2016-04-07
- Bordläggning
- 2016-04-12
- Debatt
- 2016-04-13
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2015/16:NU15
Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.
Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 22
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Granskning av meddelande om att förbättra den inre marknaden
Utlåtande 2015/16:NU16
Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om övergripande mål och åtgärder för att förbättra den inre marknaden. I den nämns några stora hinder, som exempelvis att det sker lite offentlig upphandling över gränserna. Kommissionen menar att dessa hinder påverkar EU:s fria inre marknad negativt. Kommissionen ger samtidigt förslag på en rad åtgärder för förbättring.
Näringsutskottet har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet anser att en väl fungerade inre marknad stärker hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och är till och är nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet menar att det är viktigt att kommissionen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 5
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2015/16:SfU14
Riksdagen sa nej till motioner om migration och asylpolitik.
Motionsförslagen handlade bland annat om mottagande av asylsökande, samarbetet inom EU och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.
Riksdagen sa nej till förslagen med hänvisning till bland annat gällande rätt och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 41
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Anhörig- och arbetskraftsinvandring
Betänkande 2015/16:SfU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om anhörig- och arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Medborgarskap
Betänkande 2015/16:SfU11
Riksdagen sa nej till motioner inom området medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om:
- en förkortad tidsram för att ansöka om svenskt medborgarskap,
- språk- och samhällskunskapstest för att få medborgarskap,
- krav på att ha genomgått undervisning i samhällsorientering,
- att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln,
- en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
Anledningen till ställningstagandet är i huvudsak att riksdagen inte ser någon anledning till att ändra i gällande regler. Regeringen och allianspartierna har också enats kring ett flertal steg för att förbättra mottagandet av nyanlända, som bland annat att ge svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-04-05
- Debatt
- 2016-04-06
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Exportstrategin
Betänkande 2015/16:NU13
Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.
I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.
Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 45, 141 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Politik för hållbart företagande
Betänkande 2015/16:NU12
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.
Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 79 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Medgivande för Riksbanken att ingå ett avtal om lån till Internationella valutafonden (IMF)
Betänkande 2015/16:FiU40
Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.
Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.
Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.
Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Amorteringskrav
Betänkande 2015/16:FiU30
Det införs amorteringskrav för nya bolån. Banker och andra kreditinstitut som lämnar bolån till privatpersoner ska ha regler för återbetalning som är sunda och som motverkar alltför höga skulder hos hushållen. Amorteringskravet kommer bara att gälla nya bolån, det gäller inte bakåt i tiden.
Den som tar lån för att köpa en nyproducerad bostad kommer att kunna slippa amorteringskravet under fem år. Detta undantag har införts för att förhindra att nyproduktionen av bostäder minskar. Man ska också kunna få undantag från amorteringskravet om man drabbas av till exempel arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller att en närstående dör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i så kallade föreskrifter bestämma hur amorteringskravet ska utformas i detalj.
Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016 och enligt planerna kommer de nya föreskrifterna att börja användas den 1 juni. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 18 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Kommunala frågor
Betänkande 2015/16:FiU26
Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.
Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.
Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 74 minuter
- Justering
- 2016-03-08
- Bordläggning
- 2016-03-15
- Debatt
- 2016-03-16
- Beslut
- 2016-03-17
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2015/16:SfU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 38 minuter
- Justering
- 2016-03-08
- Bordläggning
- 2016-03-15
- Debatt
- 2016-03-16
- Beslut
- 2016-03-17
- Dokument & lagar
Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar
Betänkande 2015/16:NU11
En sanktionsavgift ska införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Det innebär att en tillverkare som bryter mot föreskrifter som gäller med stöd av lagen måste betala en avgift.
Med den här ändringen anpassas lagen till de omarbetade EU-direktiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Icke-automatiska vågar är till exempel vågen i kassan i mataffären. Konsumenter ska kunna lita på att de får den mängd av en vara, i vikt, som de betalar för. Därför är det viktigt att vägningen görs på rätt sätt.
Lagändringen träder i kraft den 20 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-15
- Debatt
- 2016-03-16
- Beslut
- 2016-03-16