Sök

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

11

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2016/17:KU3

Riksdagsbeslut

(11 förslag): , 11 bifall,

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:KU9

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

11

Utskottsberedning

2016/17:KU4

Riksdagsbeslut

(11 förslag): , 11 bifall,

Det behövs ett effektivt sanktionssystem för att regler om fartygens svavelutsläpp i Östersjön ska efterlevas. Regeringen bör därför skyndsamt se över utformningen av ett sådant system och införa det. Detta behövs för att främja en rättvis och sund konkurrens inom sjöfarten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa ja till en lag om marin utrustning. Lagen innehåller regler om krav på marin utrustning och skyldigheter för aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Den nya lagen införs för att genomföra EU-direktiv om marin utrustning och börjar gälla den 18 september 2016.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 108 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.

Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Regeringen vill underlätta utbyggnad av bredbandsnät och göra den mer kostnadseffektiv. Därför har regeringen tagit fram förslag till en ny lag om åtgärder för att bygga ut bredbandsnät. Med den nya lagen ges bredbandsutbyggare tillträde till befintlig fysisk infrastruktur vilket ska bidra till att sänka utbyggnadskostnaderna för bredbandsnät. De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och riktar samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Stora delar av befolkningen har på senare år fått allt bättre service, något som varit positivt för näringslivet. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen säger nej till ett antal motioner om bland annat järnvägspolitik, kollektivtrafik, tillgänglighet i kollektivtrafiken och Gotlandstrafiken. Det pågår redan utredningar och arbeten inom många av de områden som motionerna handlar om.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

38, 133 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Ett nytt system för marknadskontroll kommer att införas för radioutrustning. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som bygger på EU-regler.

EU-reglerna är tvingande och syftar till att alla medlemsländer ska ha samma regler för hur radioutrustning tillverkas och säljs. Förutom marknadskontroll innebär de nya reglerna också att all radioutrustning måste uppfylla de EU-krav som ställs på säkerhet, hälsa och konsumentskydd.

Riksdagens beslut innebär att en helt ny lag skapas, radioutrustningslagen, som ersätter den nuvarande lagen om radio och teleterminalutrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 13 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27