292 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Motioner, Svar på skriftliga frågor, Svensk författningssamling, Departementsserien, KU-anmälningar, Rapporter från riksdagen, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens protokoll, 1890, sorterat efter relevans
REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÄLDS-KONTORET, utfärdadt vid slutet af 1890 års riksdag. i
In nehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål 1. skulder 2 och 3. fordringar för utbetalda lån 46. återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
V13. utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, 14 och 15. Med
Reglemente
för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 17 maj 1890. Afdelning I. Allmänna föreskrifter. 1. Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, Indika redan gjorda
Förteckning å de uti Riksdagens Andra Kammare under
riksdagen år 1890 väckta motioner. 1, af herr 0. W.Redelius, om antagande af ny ecklesiastik boställs
ordning. 2, herr L. F. Odell, om inrättande af ett riksbankens afdelnings
kontor i Örebro. 3, herr Hans Andersson i Nöbbelöf, om afskrifning med 20 pro
cent af grundskatterna
1
Register
öfver motioner, väckta i Första Kammaren under lagtima riksdagen år 1890. A. Adelsköld, C. A. Alin, O. I.Almström, R.Andersson, Gr. N:o. 17, 18, 19. 21, 45. 6. 33. B. Barnekow, C. F. K. Bergström, P. A.Biesért, J. C. N. Björnstjerna, O. M. Borg, F. T. Boström, F. A.af Burén, C. P.29. 8. 30, 31. 47. 34, 50.
Förteckning å de uti Riksdagens Första Kammare under Lagtima riksdagen år 1890 väckta motioner. N:o 1, af friherre Klinckowström, angående förhöjd tull på åtskilliga
lyxartiklar, ändring i tulltaxans uppställning samt uppsägning af handelstraktater m. m. 2, herr af Buren, om inrättande af ett riksbankens afdelnings
Motioner i Andra Kammaren, N:o 148. 3
N:o 148. Af herr N. Jönsson i Gammalstorp, om förhöjning i tullen
majs. Oaktadt nuvarande tullen å majs hafva större partier häraf under
sistlidne bränningsår importerats för användande till bränvinsbränning
till skada för landets jordbrukare samt ökande af bränvinsfloden, hvilken
Motioner i Andra Kammaren, N:o 147. 1
N:o 147. Af herr G. Erikson i Myckelgård, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående rätt för riksdagsman att i vissa fall erhålla
fribiljett å statens jernväg av. Det synes vara en sjelfskrifven sak att den, som är satt till att
stifta lag och ordning, de der skola gälla för hela
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 146, 5:146. Af herr N. Wallmark, om ändrad lydelse af 16 i förordningen om landsting den 21 mars 1862. Uti 16 af Kongl. Maj:ts nådiga förordning om landsting stadgas, att tjenstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, men
huru denna tid skall beräknas, derom finnes i förordningen
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 145. Första och Andra Kammarens ledamöter förefinnes, och har jag trott, att
detta lättast låter sig göra genom införandet af ett nytt moment i 19 sådant som jag härmed tillåter mig vördsamt föreslå: Har riksdagsman, efter det han vald blifvit, under ett helt år saknat kommunal rösträtt,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 144. 15
N:o 144. Af herr A. Petei88011 i Hamra, om tillägg till 19 riksdag sot dningen. I riksdagsordningens 9 som handlar om valbarhet till Riksdagens
Första Kammare, föreskrifves bland annat följande:kommer riksdagsman, efter det han vald blifvit, i den ställning, att han ej längre skulle
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 143. JSTro 143. Af herr J, JolltlllSSOll i Noraskog, om skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande nedsättning i afgifterna för persontrafiken
å statens jernvägar. Då jernvägsstyrelsen i och med den förhöjning i vissa fall af biljettpriset för andra och tredje klassens passagerare å statens
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 142. No 143. Af herr J. JollilllSSOll i Noraskog och herr I.0. HÖril
feldt, om användande ef statsverkets öjver skottsmedel
från 1888 års statsreglering. I den till Riksdagen aflåtna kongpropositionen om statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i och för reglering af statsutgifterna
Motioner i Andra Kammaren, N:o 141. 1
X:o 141. Af herr P. WaltlenstrÖM m. fl,om förändrade bestämmelser angående handeln med vin och maltdrycker. Alla vänner till svenska folkets nykterhet måste glädja sig deröfver, att bränvinsförbrukningen under de sista åren synes vara i aftagande. Men under de senaste åren har det
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 140- N:o léO. Af herr W. Fariip, om ändring af 8 och 12 i gällande bevillningsförordning. Då svenska folket genom Riksdagen åtager sig bevillningar till
fyllande af statsverkets behof, måste det väl vara i hög grad angeläget, att bevillningsstadgan blifver effektiv och verkställbar, så
Motioner i Andra Kammaren, N:o 14. 5
N:0 14. Af herr C, G. Andersson i Skeenda, om ändrad lydelse af 48
i förordningen angående vilkoren för försäljning af
bränvin m. m. den 29 maj 1885. Bland sätt att kringgå de skärpta bestämmelserna angående vilkoren
för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 139. N:o 139. Af herr J. P. JailSSOlI, i Saxhyttan, om ändrad lydelse af 135 i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866. I 135 skiftesstadgan föreskrifves, att, sedan underdåniga besvär öfver egodelningsrätts utslag i behörig ordning inkommit till rättens ordförande, denne
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138, Wto 138. Af herr A. HailSSOn i Solhetta, om inrättande af ett riksbankens
afdelning skontor i Falun, Vid 1888 ars riksdag väcktes af mig motion i denna kammare
n:o 162 om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor för Stora
Kopparbergs län i staden Falun, hvilken motion då blef
Motioner i Andra Kammaren, N:o 137. 1
i
N:o 137. Af herr friherre W. V011 Schwerin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om byggande och underhåll af Långebro vid
Christianstad samt om beviljande af statsbidrag till förräntning och amortering af nuvarande brointressenters skuld. Då envåldskonungen Christian IV anlade
Motioner i Andra Kammaren, N:o 136. 15
N:o 136. Af herrar EMS NilSOll och J. Bratt, om beviljande af ett
anslag å 60,000 kronor till skjutskicklighetens befrämjande. Genom gemensam votering år 1889 minskades anslaget till skjutskicklighetens befrämjande från 45,000 till 30,000 kronor. Detta beslut har inverkat störande