Sök

Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.

Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.

Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 135 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.

Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.

Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.

Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.

Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

59

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

21, 77 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.

En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.

Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

42

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-07

Motion till riksdagen 2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen båda SD med anledning av prop. 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stämpling till våld eller hot mot tjänsteman av normalgraden

Inlämnad

2016-03-16

Förslag

8

Utskottsberedning

2015/16:JuU16

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:3331 av Adam Marttinen och Kent Ekeroth båda SD med anledning av prop. 2015/16:111 Synnerligen grova narkotikabrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimi- och maximinivåerna för narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2016-03-09

Förslag

1

Utskottsberedning

2015/16:JuU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Motion till riksdagen 2015/16:3318 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen båda SD med anledning av prop. 2015/16:81 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärderna även bör inkludera främlingspass och resedokument och tillkännager

Inlämnad

2016-01-27

Förslag

2

Utskottsberedning

2015/16:JuU25

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2015/16:3314 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen båda SD med anledning av prop. 2015/16:78 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om straffskalorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2016-01-19

Förslag

5

Utskottsberedning

2015/16:JuU17

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:3284 av Kent Ekeroth SD med anledning av prop. 2015/16:67 Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag till lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för

Inlämnad

2015-12-10

Förslag

7

Utskottsberedning

2015/16:JuU24

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Motion till riksdagen 2015/16:3174 av Paula Bieler m.fl. SD Åtgärder för att förebygga och beivra sexualbrott mot barn på internet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en svensk version av den brittiska myndigheten CEOP och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2015/16:JuU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. SD En ansvarsfull invandringspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera hjälp i närområdena genom ökade anslag till UNHCR samt utvalda kompletterande hjälporganisationer och tillkännager detta

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

45

Utskottsberedning

2015/16:JuU20 2015/16:KU15 2015/16:SfU11 2015/16:SfU14 2015/16:SfU15 2015/16:SfU4 2015/16:UU2

Riksdagsbeslut

(45 yrkanden): 45 avslag

Motion till riksdagen 2015/16:3125 av Björn Söder m.fl. SD Säkerhetspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ingå ett defensivt försvarsförbund med Finland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2015-10-06

Förslag

12

Utskottsberedning

2015/16:FöU1 2015/16:JuU7 2015/16:UU19 2016/17:FöU3 2017/18:UU11 2017/18:UU8

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag