Sök

Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser riksdagen.

En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.

En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.

De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.

Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2015. Riksbankens resultat för 2015 blev cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med cirka 1,3 miljarder kronor jämfört med 2014. Det positiva resultatet beror framför allt på ränteintäkter. Minskningen i förhållande till 2014 förklaras av större nedskrivningar av värdet på tillgångarna, i huvudsak som en följd av att valutorna i valutareserven i genomsnitt försvagades i förhållande till kronan.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2015. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2015 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2015. Det innebär att Riksbanken levererar in 2,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Regeringen borde jobba för att biodrivmedel oftare ska användas i luftfarten som flygbränsle. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att verka för ett ökat användande av biodrivmedel inom flyget.

Riksdagen menar att koldioxidutsläppen kan minska drastiskt om biodrivmedel används istället för fossilt bränsle inom luftfarten.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om elfordon, fordonspremier och om Bromma flygplats.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Användningen av explosiva ämnen i kriminellt syfte borde kartläggas och dessutom borde lagstiftningen kring handgranater ses över. Det anser riksdagen som nu uppmanar regeringen till det här i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att den svenska lagen om brandfarliga och explosiva varor följer ett bindande beslut i EU. EU-beslutet handlar om regler för hur försäljning av brandfarliga och explosiva varor får gå till.

Förändringen i Sverige skulle bland annat innebära att man måste ha tillstånd för att exportera explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ansvaret för tillstånden.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Säkerheten när det gäller kortbetalningar bör ökas. Det krävs bland annat noggranna kontroller av identitet och id-handlingar samt att branschen har rätt utrustning för kontroll. Det anser riksdagen som gav regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka den tekniska säkerheten.

Det behövs även en lagändring för att förhindra att inkorrekt kreditupplysning om företag ges. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra i lagen så att en betalningsförsummelse inte räknas i en kreditupplysning förrän den har fastställts av domstol eller annan myndighet. Denna lagändring skulle innebära att det blir samma lagregler för företag som det nu är för enskilda personer.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom bank- och försäkringsfrågor. Dessa handlar bland annat om regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet, hushållens skuldsättning, bankdelning, hållbart finansiellt system samt islamisk finansiering.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

14, 60 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14

Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

59

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

21, 77 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om fordons- och vägtrafikfrågor. Skälet är främst att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om självstyrande fordon, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, fordonsbesiktningar, historiska fordon och vinterdäck.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 47 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14

Polisen borde ha rätt att söka igenom båtar efter vapen och andra farliga föremål. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen att se över denna möjlighet. I dag har polisen enbart rätt att söka igenom misstänkta fordon på land utan att begära en husrannsakan.

Uppmaningen är ett av fem tillkännagivanden som riksdagen nu riktar till regeringen.

Två av tillkännagivandena handlar om vapenlicenser. Riksdagen tycker att ansökan om vapenlicens borde ske digitalt och att handläggningstiderna för licensärenden måste kortas. Riksdagen anser vidare att regeringen ska jobba mer för att licensprövningarna blir mer enhetliga i landet.

Riksdagen vill också att det så kallade danstillståndet tas bort. I dag krävs tillstånd för att få anordna en offentlig danstillställning, även om den inte anordnas på offentlig plats. Det innebär en stor administrationsinsats både från polisens och arrangörens sida och därför vill nu riksdagen slopa tillståndskravet. Riksdagen uppmanar därför regeringen att se över denna möjlighet.

Det femte tillkännagivandet handlar om att en del av de uppgifter som polisen har i dag borde kunna läggas på andra myndigheter. Riksdagen uppmanar här regeringen att återuppta en nedlagd utredning om att renodla polisens arbete.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om gränskontroller, flyktingspionage, pass och datalagring.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

66

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Cigaretter och rulltobak får inte smaksättas med till exempel mentol. Varningsetiketterna på cigarettpaketen ska bli större och täcka 65 procent av paketets fram- och baksida. Tobaksförpackningar får inte heller likna livsmedel eller kosmetiska produkter. Det är några av skärpningarna i tobakslagen som riksdagen sa ja till.

Förslaget kommer från regeringen och är en anpassning av lagstiftningen till EU:s tobaksproduktdirektiv. Direktivet har ett folkhälsoperspektiv och syftar bland annat till att göra tobakskonsumtion mindre attraktivt för framför allt ungdomar.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 20 maj 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

32, 101 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-20

Debatt

2016-04-21

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa nej till motionsförslag om näringspolitik. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår olika insatser för att stärka Sveriges näringsklimat.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om övergripande mål och åtgärder för att förbättra den inre marknaden. I den nämns några stora hinder, som exempelvis att det sker lite offentlig upphandling över gränserna. Kommissionen menar att dessa hinder påverkar EU:s fria inre marknad negativt. Kommissionen ger samtidigt förslag på en rad åtgärder för förbättring.

Näringsutskottet har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet anser att en väl fungerade inre marknad stärker hela EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och är till och är nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Utskottet menar att det är viktigt att kommissionen arbetar för att skapa bättre förutsättningar för tjänstehandel, bättre villkor för småföretag och gränsöverskridande e-handel samt öppenhet mot omvärlden. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.

Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 72 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 62 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-14