Sök
311 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2015/16, 2014/15, 2013/14, 1980/81, 1977/78, Arbetsmarknadsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2016
Betänkande 2015/16:SkU25
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.
Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.
Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.
Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Jämställdhet
Betänkande 2015/16:AU9
Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning. Regeringens redovisar här sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringen presenterar också åtgärder som ska förbättra jämställdhetspolitiken. Flera av dem sammanfaller med rekommendationer från Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa även nej till motioner som bland annat handlar om en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsintegrering, arbetets roll för ett jämställt samhälle, åtgärder mot hedersrelaterat våld och Medlingsinstitutet. Anledningen är att arbete redan pågår inom de här områdena.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 48, 163 minuter
- Justering
- 2016-06-09
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter m.m.
Betänkande 2015/16:AU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.
Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.
Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 20, 66 minuter
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-17
- Debatt
- 2016-06-20
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020 m.m.
Betänkande 2015/16:AU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020. Den arbetsmiljöpolitik regeringen presenterar har syftet att förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, välkomnar skrivelsen och menar att det är särskilt glädjande att regeringens strategi tar avstamp i ett modernt arbetsliv för att möta utmaningarna på dagens svenska arbetsmarknad.
Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat företagshälsovård, kränkande särbehandling i arbetslivet, skyddsombud och arbetsmiljön inom vården och omsorgen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Betänkande 2015/16:SkU26
Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 17 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden
Betänkande 2015/16:AU11
Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.
Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.
Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 60 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)
Betänkande 2015/16:SkU29
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 26, 80 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien
Betänkande 2015/16:SkU23
Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.
Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-21
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten
Betänkande 2015/16:SkU24
Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-04-12
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2015/16:SkU17
Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 5, 3 minuter
- Justering
- 2016-04-12
- Bordläggning
- 2016-04-19
- Debatt
- 2016-04-20
- Beslut
- 2016-04-21
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion
Utlåtande 2015/16:SkU28
I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.
Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.
Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet - land-för-land-rapportering (DAC 4)
Utlåtande 2015/16:SkU27
I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.
Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.
Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2015/16:AU7
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsrätt. Skälet är bland annat att arbete och utredningar pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, rätt till heltid, utökade möjligheter till ledighet och turordningsreglerna.
- Behandlade dokument
- 58
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 15, 71 minuter
- Justering
- 2016-03-17
- Bordläggning
- 2016-03-22
- Debatt
- 2016-03-23
- Beslut
- 2016-04-06
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2015/16:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 41 minuter
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2015/16:AU6
Riksrevisionen har granskat om statens insatser är tillräckligt effektiva för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig i samhället. Myndigheten konstaterar i rapporten att nyanlända kan bli ett viktigt tillskott till arbetskraften, under förutsättning att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden för att fler nyanlända snabbt ska komma i arbete. Bland annat är bostadsbristen en starkt begränsande faktor för en bra integration. Ett annat viktigt område är utbildning.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsatser, men menar att regeringen redogör för både planerade och redan vidtagna åtgärder i skrivelsen och lade den därför till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 37, 140 minuter
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-15
- Debatt
- 2016-03-16
- Beslut
- 2016-03-16
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2015/16:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 10, 50 minuter
- Justering
- 2016-03-01
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2015/16:SkU20
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.
Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.
Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 22, 69 minuter
- Justering
- 2016-03-03
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2015/16:SkU16
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till ideella ändamål tas upp i motionerna.
- Behandlade dokument
- 113
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 40, 111 minuter
- Justering
- 2016-02-25
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar
Betänkande 2015/16:AU5
Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.
I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Beslutet innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.
Den som har en tidsbegränsad anställning får också rätt till information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tillfällig anställning till tillsvidareanställning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2016.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 60 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster
Betänkande 2015/16:SkU15
En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bland annat frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom från EU-domstolen där Sverige förra året dömdes för fördragsbrott. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.
Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldiga att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Bland annat kan det göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-02-04
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-10