Patrik Björck (SocDem)

Interpellation 2022/23:342 Varg på landsbygden av Patrik Björck (S) till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Vargplågan sprider sig nu snabbt. Ilskan och frustrationen är stor hos oss som bor på landsbygden. Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren: När och hur tänker ministern agera?

Inlämnad

2023-05-03

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Interpellation 2022/23:105 Resurser till socialtjänsten för att motverka att unga dras in i kriminell verksamhet av Ingela Nylund Watz (S) till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M) Under de senaste åtta åren har den socialdemokratiska regeringen gjort historiskt stora satsningar på polis och rättsväsen, skärpt

Inlämnad

2022-12-06

Besvarare

Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Interpellation 2022/23:135 Prishöjningar på fjärrvärme av Joakim Sandell (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för nästan hälften av uppvärmningen i landet. Bland flerfamiljshus är andelen som värms upp genom fjärrvärme omkring 90 procent.

Inlämnad

2022-12-29

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:92 Höga bränslepriser av Patrik Björck (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Sverige och Europa befinner sig i ett mycket tufft ekonomiskt läge. Rysslands energikrig pressar upp priserna på olja, gas och el. Det märks för många svenskar inte minst på bensinstationen, där priserna på

Inlämnad

2022-12-01

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:94 Elstöd för hela landet av Malin Larsson (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Innan valet lovade regeringspartierna och Sverigedemokraterna tillsammans att ett elstöd skulle vara klart redan den 1 november. Nu efter valet ser vi resultatet av den högerkonservativa politiken.

Inlämnad

2022-12-02

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:82 Rättvist elstöd av Isak From (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Löftet var tydligt: Högkostnadsskydd till första november! Den förra socialdemokratiska regeringen lade fram ett förslag om ett högkostnadsskydd mot höga elpriser. Ett uppdrag har lämnats av den tidigare regeringen

Inlämnad

2022-12-01

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:78 Exkludering av Norrland från högkostnadsskydd av Fredrik Lundh Sammeli (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Statsminister Ulf Kristersson lovade att ett högkostnadsskydd för el skulle vara på plats den 1 november. Vi vet redan nu att det blev ett vallöftessvek, och i går kom

Inlämnad

2022-12-01

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Interpellation 2022/23:60 Situationen för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden av Sofia Amloh (S) till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Sedan 2014, då Stefan Löfven tillträdde som statsminister, arbetar över 450 000 fler på svensk arbetsmarknad. Sverige har det nästa högsta sysselsättningsgraden

Inlämnad

2022-11-25

Besvarare

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Motion till riksdagen 2022/23:2019 av Dzenan Cisija m.fl. (S) Behovet av insatser för att stärka arbetsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att stärka arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Västsverige är

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:AU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1548 av Patrik Björck (S) Förbud mot filtercigaretter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda filtercigaretter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 1 juli 2019 började lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SoU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1547 av Patrik Björck och Marcus Andersson (båda S) Högskolan i Skövde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Högskolan i Skövde och tillkännager detta för regeringen. Motivering En aktiv högskolepolitik är en viktig regional och nationell

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1546 av Patrik Björck (S) Vargjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genom jakt och andra åtgärder få ned antalet vargar för att nå det av riksdagen beslutade målet på 170–270 individer och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) Skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

11

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SkU11 2022/23:SkU12 2022/23:SkU13

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2137 av Niklas Karlsson m.fl. (S) Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I Sverige finansierar vi vår välfärd och trygghet

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SkU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2022/23:13 Balans i avdragsrätt av Patrik Björck (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Hög facklig organiseringsgrad är en bärande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Krisen har inneburit alltifrån varsel och uppsägningar till extrema utmaningar i arbetsmiljön för anställda runt om i hela landet.

Inlämnad

2022-10-27

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Demokrati och mänskliga rättigheter

Datum

2022-10-20

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14