Joar Forssell (Lib)

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2020-09-24

Datum

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Regeringen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att Tullverkets rätt att inleda förundersökningar utvidgas till att gälla även brott som innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över och återkomma med förslag som förstärker Tullverkets möjligheter att bekämpa brott. Tullverket bör enligt riksdagen få rätt att beslagta och stoppa misstänkt stöldgods från att föras ut ur landet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2020-09-24

Datum

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Motion till riksdagen 2020/21:363 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) Ett modernt statsskick Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2020-09-23

Förslag

6

Datum

2020-09-23

Utskottsberedning

2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Interpellation 2019/20:451 Bistånd till stater som inte respekterar mänskliga rättigheter av Joar Forssell (L) till Statsrådet Peter Eriksson (MP) Efter det riggade presidentvalet i Belarus har tusentals fredliga demonstranter gått man ur huse för att kräva rättvisa och att de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna

Inlämnad

2020-08-20

Besvarare

Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Interpellation 2019/20:453 Särbehandling av enskilda bolag av Joar Forssell (L) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Det tidigare statsrådet Gustav Fridolin skrev en krönika i tidningen Arbetet tidigare i år där han med en enda mening lyckas fånga vad som verkar vara essensen av modern socialdemokrati: Socialdemokraterna

Inlämnad

2020-08-20

Besvarare

Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Syftet är att stärka ländernas nationella försvar och deras förmåga att agera militärt tillsammans.

Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att fatta vissa beslut om att ge eller ta emot militärt stöd inom ramen för samarbetet. Förutsättningarna för att finska militära styrkor ska kunna ge Sverige militärt stöd förbättras också genom andra lagändringar.

Lagändringarna börjar gälla 15 oktober 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-12

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-06-11

Datum

2020-06-12

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska delta med en väpnad styrka i en multinationell militär insats i Mali. Den svenska styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer till och med den 31 december 2021. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Den svenska styrkan ska ingå i en multinationell specialförbandsstyrka som leds av Frankrike och som ska bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium samt även kunna verka på Nigers territorium.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-05

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-06-03

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning

Datum

2020-06-04

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s utrikes- och säkerhetsrepresentant om förslag på nya långsiktiga mål för det östliga partnerskapet efter 2020. Det östliga partnerskapet är EU:s politik för samarbete med och utveckling av de östeuropeiska grannländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Det övergripande målet för partnerskapets arbete föreslås vara ökad resiliens, vilket handlar om motståndskraft och återhämtningsförmåga i samhället. Arbetet ska enligt förslaget prioritera fem områden:

• Resilienta, hållbara och integrerade ekonomier.
• Ansvarsskyldiga institutioner, rättsstatsprincipen och säkerhet.
• Miljö- och klimatmässig resiliens.
• En resilient digital omställning.
• Resilienta, rättvisa och inkluderande samhällen.

Riksdagen välkomnar att utvecklingen av partnerskapet ligger högt upp på EU:s dagordning och ser positivt på de föreslagna långsiktiga målen. Enligt riksdagen är en demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 61 minuter

Justering

2020-05-07

Datum

2020-05-25

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-04

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om vapenfrågor:

• Vapensmuggling bör få en egen brottsrubricering.
• Prövningen av vapenlicensfrågor bör flyttas från Polismyndigheten till en ny tillståndsmyndighet. En utredning bör se över denna fråga.
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för ärenden om vapenlicens.
• En generell översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras.
• Regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv (EU:s vapendirektiv), inte går längre än vad direktivet kräver när det införs i den svenska lagstiftningen.
• Det bör övervägas att slopa kravet på förnyade nya licenser vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen.
• Begreppet synnerliga skäl i vapenlagen behöver förtydligas.
• Licenshanteringen vid vapenbyte borde förenklas.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till förslagen i övriga motioner, bland annat med hänvisning till att utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

• Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
• Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
• Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
• Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-05-26

Datum

2020-05-26

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 65 minuter

Justering

2020-05-07

Datum

2020-05-08

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-05-04

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.

Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

21

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-27

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om skatteskala, grundavdrag och skattereform. Andra områden är hushållsskatteavdrag, personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner, gåvor till ideell verksamhet och styrelsearvoden.

Behandlade dokument

117

Förslagspunkter

12

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 62 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-27

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag om public service och film i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om lokala filmarkiv, former för public services verksamhet och lärares kunskaper om media och kommunikation.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan vidtagits åtgärder eller pågår arbete inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet, språk, nationella minoriteter, litteratur och bibliotek.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom de områden förslagen gäller.  

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

26

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland annat med hänvisning till att utredningsarbete pågår och i vissa fall därför att det är frågor som hanteras av andra aktörer.

Motionerna handlar bland annat om civila samhället, idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och folkbildning.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29