Jan Riise (Grn)

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Datum

2023-11-14

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Motion till riksdagen 2023/24:2793 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:57 Preventiva vistelseförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en maximal geografisk begränsning för preventiva vistelseförbud bör införas i lagen om preventiva vistelseförbud

Inlämnad

2024-01-16

Förslag

5

Datum

2024-01-16

Utskottsberedning

2023/24:JuU12

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) Finansminister Elisabeth Svantesson

Datum

2023-12-14

Interpellation 2023/24:228 Utländska studerande och forskare som vill komma till Sverige av Jan Riise (MP) till Utbildningsminister Mats Persson (L) Under sommaren i år framkom det alltmer tydligt att ett antal internationella studenter vid många av våra lärosäten var tvungna att avstå från sina tilldelade platser helt

Inlämnad

2023-11-22

Besvarare

Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Interpellation 2023/24:249 Kärnkraftverk som hot eller skydd i ett krisläge av Jan Riise (MP) till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M) I början av månaden, den 2 november, presenterades kommittédirektivet  Ny kärnkraft i Sverige ett andra steg varvid statsråden Ebba Busch, Romina Pourmokhtari och Carl-Oskar Bohlin medverkade. 

Inlämnad

2023-11-24

Besvarare

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Motion till riksdagen 2023/24:2783 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa kvinnojourernas verksamhet och tillkännager

Inlämnad

2023-11-22

Förslag

3

Datum

2023-11-22

Utskottsberedning

2023/24:SoU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2782 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:36 Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att återkalla uppehållstillstånd på grund av koppling till terrorism

Inlämnad

2023-11-22

Förslag

1

Datum

2023-11-22

Utskottsberedning

2023/24:SfU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

14, 89 minuter

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2023-10-24

Datum

2023-10-24

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 52 minuter

Justering

2023-10-19

Datum

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Motion till riksdagen 2023/24:2757 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige ett första steg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige ett första steg. Motivering Regeringen vill i proposition 2023/24:19 ta bort

Inlämnad

2023-10-18

Förslag

1

Datum

2023-10-18

Utskottsberedning

2023/24:NU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2746 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:18 Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Motivering Miljöpartiet är mycket kritiskt

Inlämnad

2023-10-10

Förslag

1

Datum

2023-10-10

Utskottsberedning

2023/24:SfU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) En tydlig väg till integration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att integrationsdebatten har blivit ett hinder för integrationen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

66

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:AU1 2023/24:AU3 2023/24:AU6 2023/24:AU7 2023/24:CU13 2023/24:KrU4 2023/24:KrU6 2023/24:SfU14 2023/24:SkU15 2023/24:SoU18 2023/24:UbU1 2023/24:UbU10 2023/24:UbU11 2023/24:UbU13

Riksdagsbeslut

(66 yrkanden): 66 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Det gröna framtidsbygget Sammanfattning De stora samhällsutmaningar vi står mitt i måste mötas med handlingskraft. Klimatkris, kraftig förlust av biologisk mångfald, krig i vårt närområde, ifrågasättande av grundläggande värden om demokrati och mänskliga

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

6

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU1

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2681 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:UbU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2680 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:UbU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2679 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Stärka teckenspråkets ställning i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda teckenspråkets aktuella ställning i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

6

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:KrU10 2023/24:KU18 2023/24:UbU11

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2678 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:SfU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag