Ingemar Kihlström (ChrDem)

Motion till riksdagen 2022/23:1391 av Ingemar Kihlström (KD) Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid lämplig tidpunkt flytta Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1390 av Ingemar Kihlström (KD) Begränsning av myndigheters offentliggörande och försäljning av personuppgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändring av riktlinjer och förordningar så att myndigheters möjligheter till offentliggörande

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:KU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 20–21 oktober.

Datum

2022-10-26

Rättsväsendet

Datum

2022-10-19

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-20

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

• utnyttjande av barn för sexuell posering
• våldtäkt
• våldtäkt mot barn
• sexuellt övergrepp
• sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
• köp av sexuell tjänst
• utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtiden. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete.

Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

EU-minister Hans Dahlgren (S) informerar om förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023.

Datum

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att

• åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning
• utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap
• stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning
• utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning
• ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022.

Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.

Förslagen innebär

• att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
• att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
• att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen beslutade att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till,

• en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott,

• öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående,

• en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn,

• de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid,

• Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

49

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11