Rättsväsendet

Fru talman! Jag är ny här i riksdagen, men jag har efter tolv år som kommunalråd i Avesta ganska stor erfarenhet av det brottsförebyggande arbetet i våra kommuner.

Debatten om utsatta områden, som det skrivs om i nationella medier, gäller oftast förorterna till våra storstäder. Jag tänker tala lite om hur det kan se ut i våra bruksorter och hur en negativ utveckling där kan vändas.

I Dalarna har vi två områden som har beskrivits som utsatta områden. Det är Tjärna ängar i Borlänge och Krylbo i Avesta kommun. Krylbo är den stolta järnvägsknuten med anor från 1873. Oskar II invigde Krylbo station 1902. Krylbo var då den rika delen av kommunen, där man hade statliga jobb på SJ och Posten, jämfört med järnverksarbetarna i Avesta.

På 1980-talet började en nedgång med ett stort tapp på statliga jobb. Kommunen sålde sitt bostadsbestånd; det blev alltmer oseriösa ägare. Sedan kom flyktingkrisen 2015-2016 med en orättvis och osolidarisk fördelning av ansvar och en EBO-lagstiftning som slog helt fel. Det förekom också social dumpning från välbärgade Stockholmskommuner. Personer i aktivt missbruk och med en kriminell livsstil fick första hyran betald, och sedan var det tack och hej.

Kombinationen av trångboddhet, svarta andrahandskontrakt, drogmissbruk och kriminalitet var allt annat än gynnsam och ledde till fler grova brott, anlagda bränder och allmän otrygghet med kulmen 2017-2018. Kommunen och polisen bestämde då tillsammans att vi måste vända det.

Polisen startade ett projekt som hette Trygga Krylbo. Det kom också en ny, seriös fastighetsägare till ett bestånd med nära 800 lägenheter. De rustade, installerade portlås, säkrade källare och vräkte personer som inte betalade hyra. Det lokala näringslivet och de lokala föreningarna ställde upp. Framför allt var Krylboborna själva med i förändringen.

Fru talman! När alla parter gör sitt och när polisen är med och leder kan kommunen göra det vi är bäst på. Vi rustade skolan, öppnade en fritidsgård, anställde fältassistenter, installerade trygg belysning, rustade parker och cykelbanor, byggde ny konstgräsplan, bibliotek med mera.

Nu är brottsligheten i Krylbo inte högre än i någon annan del av Avesta kommun. Arbetslösheten sjunker, och skolresultaten förbättras. Det finns mycket kvar att göra, men vi är på rätt väg. Det kanske viktigaste av allt är att stoltheten hos medborgarna är på väg tillbaka. Den stora sorg, som det har varit hos många, särskilt bland äldre, över hur det hade blivit börjar förändras till en känsla av revansch och rätade ryggar igen.

Allmänpolitisk debattRättsväsendet

Jag är glad över att vi socialdemokrater tydligt har lyft upp frågan om de preventiva insatserna genom det program för det brottsförebyggande arbetet som togs fram 2017. Vallöftet om att varje satsad krona på rättsväsendet skulle motsvaras av en krona till det brottsförebyggande arbetet tycker jag var det bästa vallöftet vi hade. Jag tycker även att det är rätt att kommunerna får huvudansvaret för det brottsförebyggande arbetet. Men, fru talman, staten måste också ta sitt ansvar. Det måste finnas tillgång till polis i varje kommun i landet.

Den nya regeringen har ett stort ansvar för att fortsätta utveckla det brottsförebyggande arbetet. Allt går inte att lösa med hårdare straff. Det behöver inte vara antingen eller. Det måste vara både och. Tyvärr ser jag väldigt lite fokus på det förebyggande arbetet i Tidöavtalet. Det förebyggande arbetet och samverkan mellan skola, socialtjänst och polis är helt avgörande om vi ska lyckas.

Man ska vara hård mot brotten och hård mot brottens orsaker, som Tony Blair sa.

(Applåder)

Fru talman! Den 18 mars 2017 tar sig två män in i en kvinnas bostad medan hon sover. Under flera timmar blir kvinnan sedan våldtagen och misshandlad av männen. Våldet som används mot henne är grovt. Hon blir slagen med knytnävsslag och sparkad, och upprepade gånger tar männen stryptag på henne, en gång på ett sådant sätt att hon förlorar medvetandet. De hotar henne till döds. De säger att de har en pistol och ska skjuta henne.

Bara drygt en månad senare kidnappar två män en kvinna och låser in henne i en källare. Hon blir misshandlad under tortyrliknande förhållanden. De hotar henne med vad hon uppfattar som en kniv och en pistol. De sprutar kallt vatten på henne, binder henne, sätter en trasa i hennes mun och våldtar henne. Den ofattbart grymma våldtäkten, där totalt sju män förgriper sig på kvinnan, pågår under 17 timmar. Det hela tar slut först när polisen stormar platsen och fritar kvinnan.

Efterspelet till dessa bestialiska övergrepp blev uppmärksammat. Den man som dömdes för bland annat grov våldtäkt i två fall fick inte bara ett orimligt lågt straff. Han kunde också kvittera ut ett skadestånd på 840 000 kronor, då han när domen föll hade suttit frihetsberövad något längre än den tid det slutgiltiga straffet utgjorde. Det som kvinnorna fick uppleva varar antagligen en livstid.

Fru talman! Den regering som tillträdde i går har tillsammans med Sverigedemokraterna presenterat en överenskommelse för Sverige där våra fyra partier är överens om att ta ansvar för landet genom en rad olika direktiv. Bland annat ska straffen för vålds- och sexualbrott skärpas, straffrabatten tas bort för gärningsmän över 18 år och återfall i brott straffas hårdare. Ersättning för felaktigt frihetsberövande ska kunna nekas eller sättas ned om förövaren döms för brottet. Det är också, glädjande nog, mycket större fokus på brottsoffers rätt till upprättelse, stöd och hänsynstagande i den nya överenskommelsen.

Fru talman! Det är betryggande att Tidöavtalet även tillgodoser det tillkännagivande som riksdagen två gånger under förra mandatperioden lämnade till den dåvarande regeringen om att snarast tillsätta en utredning för att effektivisera utbetalning av ersättning till brottsoffer. Nu ska regelverket för brottsskadeersättning äntligen ses över, i syfte att minska brottsoffrets ansvar att själv driva in skadestånd från gärningsmannen. Det ska inte vara ett brottsoffers uppgift att själv gå igenom den långa och många gånger krångliga processen för att få de pengar man har rätt till. En statlig skadeståndsgaranti är därför något mycket positivt.

Fru talman! Jag hoppas att Sverige återigen ska bli ett land att vara stolt över, ett land där förövare sitter bakom lås och bom och ett land där brottsoffer får upprättelse. Tidöavtalet kommer inte bara i precis rättan tid. Det är också början på en ny tid för Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Med fasa har jag läst slottsavtalet. Det genomsyras av förakt och en hård människosyn. Ordet "straff" nämns 60 gånger, "förebygga" 9. Redan det visar en auktoritär politik. Rättssäkerheten hotas av förslag om bland annat anonyma vittnen, hemliga tvångsmedel, visitationszoner och utvisningshot på vaga grunder såsom bristande vandel.

Slottsavtalet fokuserar på gängen och vapenvåldet. I Vänsterpartiet fokuserar vi även på våldet mot kvinnor. För båda gäller att män dominerar stort som förövare och att våldet har fruktansvärda effekter, samtidigt som det finns samband. Skjutningarna berör främst unga män från politiskt eftersatta områden där levnadsvillkoren är sämre än i samhället i övrigt. I ett segregerat samhälle där ojämlikheten nu tillåts öka ännu mer ökar också kriminaliteten.

Våldet mot kvinnorna är ett uttryck för vissa mäns behov av att kontrollera "sin" kvinna. Ja, den svenska jämställdheten döljer ännu mörka patriarkala värderingar. Det våldet pågår mitt ibland oss och finns i alla samhällsgrupper. Det medför att många barn i Sverige tvingas uppleva våld i hemmet. Det gäller vart 10:e barn, och vart 20:e barn upplever det ofta. Forskningen visar att pojkar riskerar att lära sig våldet som maktmedel. Om sonen blir aggressiv och kriminell klandras ofta en ensamstående mamma. Mer relevant vore att klandra en våldsam far och ett samhälle som sviker.

Våldet är ett gift. Det drabbar offren med smärta och lidande. Våldet orsakar också enorma kostnader. Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet uppgick samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige år 2019 till 6,6 miljarder euro. Kostnaden för gäng- och vapenvåld finns det mig veterligen ingen siffra på, men enbart en fängelseplats kostar i snitt 3 300 kronor per dygn. Vad borde skydd och förebyggande åtgärder få kosta?

För att minska kriminaliteten och stärka tryggheten krävs en politik som minskar klassklyftorna och ökar jämställdheten. Den generella välfärden måste stärkas. Våldet måste motarbetas med tydlig nolltolerans och skarpt ifrågasättande av machoidealen. Skolan har, liksom socialtjänsten, extra ansvar för att tidigt och aktivt motverka mobbning, rasism och sexuella trakasserier. När skolan, fritidsaktiviteter och samhället i stort fungerar väl får barn hopp inför framtiden och kompetenser att möta den. Så kan vi i samklang med forskningen motverka rekryteringen till kriminella gäng och bryta kedjan av mäns våld mot kvinnor. Vänsterpartiet har lösningarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag är ny ledamot här i riksdagen.

Jag är även ny som Centerpartiets rättspolitiska talesperson.

Det pratas mycket rättspolitik nu för tiden. Jag är inte glad över anledningen till det. Men givet det läge och den kriminalitet vi har i landet i dag är det bra att den nytillträdda regeringen och vi i den liberala oppositionen i likhet med den tidigare regeringen har ett stort engagemang i frågan. Vi ser relationsvåldet, som tar många liv i Sverige i dag, främst kvinnors. Vi ser stölder, inbrott och skadegörelse både i städer och på landsbygden. Alla dessa brott är allvarliga. Vi behöver sätta brottsoffret i tydligare fokus än tidigare men även ge förövaren möjligheter att ta sig ur sin situation samt förebygga att fler hamnar där.

Men vi har även brottslighet som utöver att den drabbar enskilda hotar att drabba hela vårt demokratiska system - den systemhotande brottsligheten. Medarbetare och förtroendevalda inom den offentliga sektorn riskerar att utsättas för hot, mutor eller andra påtryckningar i sina uppdrag. Detta görs av den organiserade brottsligheten, som systematiskt begår brott för vinnings skull, oftast genom handel med narkotika, vapen, arbetskraft och avfall samt trafficking, men även genom beskyddarverksamhet och välfärdsbedrägerier. Det här är allvarligt.

Fru talman! Jag är som sagt ny här i riksdagen, men jag har gjort annat tidigare. Jag är tjänstledig från mitt jobb som åklagare i Dalarna, men jag kommer närmast från 14 år som kommunstyrelsens ordförande i Leksand. Jag vet att det är fler här i kammaren som har kommunal bakgrund.

Det har sagts mig att vi kommunalråd ofta kommer in här i riksdagen med attityden att vi minsann kan tala om hur det ser ut i verkligheten - i kommunerna - men att vi sedan snabbt blir förstatligade och ser allt ur ett statligt perspektiv. Jag ska göra mitt bästa för att inte bli sådan, för jag ser nödvändigheten i att vi folkvalda ser oss som verksamma i den offentliga sektorn och inte avgränsar oss till just vår nivå. Sverige är överallt i hela vårt land. Sedan har vi av bra skäl delat upp ansvaret politiskt. Men den uppdelningen får inte bli ett skäl att inte tillsammans göra vårt yttersta för oss som bor här.

Inom det rättspolitiska området har vi på statlig nivå hela rättsväsendet. I regionerna har vi sjukvården och inom kommunerna socialtjänst, skola och omsorg. I en tid av knappa resurser och stora utmaningar är jag övertygad om att vi behöver samarbeta tydligare och smartare. Det kan vara fråga om modernare sekretesslagstiftning, samlokaliseringar och tydligare krav. Vi kan också lära oss av samarbeten som MUR, där numera 22 statliga myndigheter på initiativ av Försäkringskassan samarbetar för att stärka arbetet mot bidragsbrott och missbruk av välfärdssystemen.

Jag anser att det enda som ska skjutas i detta land, förutom kanske nu under älgjaktens veckor, är stolar. Vi i landets kommuner, regioner och riksdag behöver skjuta ihop stolarna så att ingen - varken unga eller gamla, varken brottsoffer eller förövare - ramlar mellan stolarna och faller igenom vårt skyddsnät.

Fru talman! Jag vet min roll som riksdagsledamot, men jag tänker fortsätta att kroka arm med både regioner och kommuner för att bekämpa den organiserade systemhotande brottsligheten för oss alla som bor i det här landet.

(Applåder)

Fru talman! I snart 25 år har nollvisionen styrt svenskt trafiksäkerhetsarbete. Ändå har drygt 9 000 personer omkommit i trafiken sedan den infördes. En stor skuld till detta har de som bryter mot trafikregler genom olovliga körningar, vårdslöshet i trafik och inte minst rattfylleri och drograttfylleri. Det finns många tragiska exempel genom historien, och varje månad och år blir de bara fler.

Vi har debatterat detta i riksdagen länge. Redan i min första interpellationsdebatt med Morgan Johansson 2019 efterfrågade jag högre straff för upprepad trafikbrottslighet. I debatten tog jag upp ett av de många hjärtskärande exempel som finns.

I november 2017 kördes en 14-årig flicka ihjäl av en man i Mellansverige. Mannen ringde inte polisen. Han stannade inte på platsen och tittade om flickan hade skadats eller överlevt. I stället smet han.

Det var inte första gången han stod inför domstol när han sedan dömdes. Han var känd missbrukare av både narkotika och alkohol. Han var dömd för rattfylleri, smitning och vårdslöshet i trafik. Han hade inget körkort men ägde trots det 32 bilar. Han fungerade som bilmålvakt.

En 14-årig flicka på väg hem blev påkörd och avled av skadorna. Bilföraren lämnade platsen utan att se efter hur det gick för den som hade körts på. Så kan vi inte ha det.

Fru talman! Under 2021 gav en radiodokumentär, Döden på vägen, ytterligare exempel på hur återfallsförbrytare kan begå en stor mängd trafikbrott utan att samhället har möjlighet att förhindra det. I dokumentären beskrevs bland annat en fruktansvärd olycka som dödade två personer och lämnade en familj och släkt i sorg. Det var vad som hände när en förare fortsatte att köra rattonykter.

Detta är ett exempel i raden av trafikolyckor som visar på hur människor dödats av oaktsamma och ofta drogpåverkade förare som har en upprepad historik av trafikbrott. Familjer får leva ett liv i sorg och saknad för att samhället inte haft redskapen och inte heller satt ned foten tillräckligt hårt för att möta denna typ av brottslighet. För oss kristdemokrater har det sedan lång tid varit självklart att straffen måste höjas för att stoppa dessa oansvariga bilförare.

Fru talman! Varje dag är det enligt relevanta bedömningar cirka 14 000 personer som kör rattfulla. Ett av skälen till det är att straffen historiskt sett har varit mycket låga i Sverige. Genomsnittsstraffet för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning är endast en månads fängelse. Det är orimligt.

Redan hösten 2019 låg en utredning på regeringens bord, remitterad och klar för lagstiftning. Lika länge höll vi kristdemokrater sedan på genom skriftliga frågor och andra påtryckningar till ansvarig minister som tyvärr inte löste uppgiften.

Till slut kom regeringen till skott. År 2022 kom en proposition med förslag på skärpta straff. Men man tog inte ett tillräckligt tag. Man införde inte den straffbestämmelse som föreslogs i utredningen om grov trafikbrottslighet.

Vi kristdemokrater ser fördelarna med förslaget att upprepad trafikbrottslighet i vissa fall ska mötas av en kraftigare reaktion från samhället. Vi anser att man bör gå vidare också enligt det som riksdagen tillkännager om att man ska införa en sådan straffsats.

Fru talman! Vi anser också att polisen ska kunna genomföra sållningsprov för narkotika. Vi har också länge drivit ett förbud mot eftersupning. Nuvarande lagstiftning förhindrar att de som har kört påverkade straffas tillräckligt.

Fru talman! För att undvika att fler familjer drabbas behöver samhället agera kraftfullt för att stoppa dessa oansvariga och farliga förare. Det är verkligen dags att gå vidare med en än mer långtgående lagstiftning för att göra trafiken säkrare för oss alla.

Fru talman! Gängkriminaliteten är ett av Sveriges största samhällsproblem. Det var ett område som med rätta tog stor plats i valrörelsen och som med all sannolikhet kommer att få stort utrymme också under den här mandatperioden. I den frågan råder det enighet både mellan blocken och mellan de politiska partierna.

För att komma till rätta med problemet med gängkriminalitet är det mycket som behöver göras. Det var ett prioriterat område för den förra regeringen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet jobbade starkt och med stort fokus på frågan under de år som vi styrde Sverige. Men det återstår väldigt mycket.

Det förebyggande arbetet behöver stärkas. De unga killar som slutar skolan och börjar bygga en brottslig karriär måste tas om hand direkt. En avslutad skolgång med godkända betyg är ett vaccin mot kriminalitet. Märk väl: Även vaccinerad kan man bli sjuk, men risken minskar avsevärt.

Fru talman! De rättsvårdande myndigheterna behöver stärkas. Det har gjorts satsningar och förstärkningar. Flera har fått nya instrument och verktyg för att arbeta, men det behöver fortsätta över tid. Polismyndigheten är naturligtvis central i det arbetet. Men den är långt ifrån den enda. Åklagarmyndigheten är oerhört viktig, men även tullen, Skatteverket, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten, för att nämna några av dem.

Det finns saker som den nya högerregeringen har aviserat på området som är bra. Konstruktionen med en egen renodlad socialtjänstminister är ett exempel. Att kraftsamla det myndighetsgemensamma arbetet är ett annat.

Fru talman! Det finns också delar som regeringen har aviserat som är direkt kontraproduktiva. Visitationszoner är en sådan. Anonyma vittnen är en annan. Åtgärden som man föreslår på migrationsområdet om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd kommer att försämra integrationen. Det riskerar att få negativa effekter också på sådant som kriminalitet.

Fru talman! Miljöpartiet kommer att vara en hård men också konstruktiv opposition. Det finns saker där många partier har samsyn. Men där vi inte är överens kommer vi att kritisera men också att komma med egna förslag. Vi kommer konsekvent att granska regeringen, och vi kommer konsekvent att stå upp för rättssäkerheten.

Fru talman! Det var skönt att höra att Rasmus Ling ser gängkriminaliteten som en av våra största utmaningar. Men det blir lite motsägelsefullt när han samtidigt protesterar mot alla de invandringspolitiska lagändringar som Tidöavtalet nu innefattar.

Låt oss tala klarspråk om vilka det är som står för kriminaliteten. Det är unga män med invandrarbakgrund. Den problematik vi har hade aldrig kommit på plats om det inte var för den invandringspolitik som drivits på av Miljöpartiet.

Jag måste fråga ledamoten: Ser du inte någon koppling mellan er invandringspolitik och gängkriminaliteten?

Fru talman! De förslag som den nya regeringen med Sverigedemokraterna som samarbetsparti har presenterat kommer att leda till att integrationen försämras. Att människor inte kommer att ha permanent uppehållstillstånd kommer att öka otryggheten för barn som växer upp och för familjer.

Det kommer att göra att färre kommer in på arbetsmarknaden, och utsattheten kommer att öka. Allt detta är en grogrund för kriminalitet. Det är inte någon förklaring eller något förlåtande för en enskild person. Men vi ser väldigt tydligt att när förutsättningarna försämras ökar kriminaliteten.

Detta gör nu regeringen medvetet. Det kommer att leda till att det också finns stor risk för att kriminaliteten kommer att bli värre. Det är en riktigt dålig politik som regeringen har aviserat. I de delarna kommer Miljöpartiet att göra allt för att stoppa det.

Fru talman! Vad som är en dålig politik tycker jag är ganska uppenbart efter vad vi har sett under de senaste mandatperioderna. Vi har sett vad den politik som Miljöpartiet förespråkar leder till. Vi lever med dess konsekvenser.

Jag är väldigt glad över att vi har ingått det nya Tidöavtalet och inför de åtgärder som krävs för att komma i ordning med den oreda som de rödgröna har ställt till med.

Fru talman! Återigen: Den nya regeringen med Sverigedemokraterna vill medvetet försämra integrationen. Att man medvetet försämrar integrationen med de konsekvenser det kommer att leda till i form av ökat utanförskap, sämre deltagande på arbetsmarknaden och också en uppenbar risk för ökad kriminalitet är oerhört ansvarslöst.

Fru talman! Vi kan efter den nu avslutade regeringsbildningen konstatera att Sverige får en annan politisk inriktning än den som tidigare varit. Ett nytt samarbetsavtal, Tidöavtalet, garanterar att vissa politiska frågor kommer att hanteras löpande under den mandatperiod som vi nu har framför oss. Genom det mandat svenska folket har gett oss i det senaste valet görs denna politiska inriktning nu möjlig.

Jag vill framför allt lyfta det område i Tidöavtalet som berör kriminalitet och åtgärder kopplade till att förebygga och motverka kriminalitet. Enligt Tidöavtalet ska en översyn göras av kamerabevakningslagen för att möjliggöra kamerabevakning på fler platser och under längre tider än vad som är möjligt i dag. Kommunerna och polisen ska helt enkelt få bättre förutsättningar att upprätthålla tryggheten i samhället genom regelförenklingar och lagändringar.

Fru talman! Här vill jag särskilt lyfta den skrivning i Tidöavtalet som är kopplad till kommunerna och handlar om att kameraövervakning som inte kräver tillstånd ska kunna utökas. Det är just en sådan förändring som många kommuner i Sverige i dag efterfrågar. Man ser själv ett behov av kamerabevakning, men ansökningarna fastnar sedan i långa byråkratiska tillståndsprocesser inom ansvariga myndigheter - detta på grund av nuvarande lagstiftning.

För att våra kommuner ska ges bättre förutsättningar att arbeta brottsförebyggande behöver också en förändring av lagstiftningen ske. Det är inte rimligt att samtidigt som vi ser en våg av brott svepa genom en kommun, ofta begränsat till några specifika stadsdelar, försvårar en segdragen tillståndsprövning kommunens möjlighet att öka invånarnas trygghet.

Jag kan här dra mig till minnes hur unga i en särskild del av min hemkommun Gävle vid flera tillfällen utsattes för rena förnedringsrån. Nuvarande lagstiftning omöjliggjorde för kommunen att agera skyndsamt. Det är inte rimligt att nuvarande lagstiftning gör det svårt att just agera skyndsamt när det finns ett sådant uppenbart behov.

Fru talman! Att kunna agera snabbt och resolut är ett måste för att kunna motverka brottsligheten, men också för att förhindra att exempelvis kriminella gäng hinner dra vidare och begå nya brott på andra platser.

Men det handlar lika mycket om att skapa bevis för våra brottsbekämpande myndigheter så att de kan utreda, åtala och få de här individerna lagförda för de brott de begår. Det kan och kommer att ge upprättelse åt de brottsoffer som utsatts när samhället kan straffa de kriminella individerna.

Att upprätthålla tryggheten och säkerheten i vårt samhälle, för våra medborgare, är en av statens viktigaste uppgifter. Detta gäller även när det handlar om att underlätta för våra kommuner att motverka brott.

Jag är glad att vi nu är fyra partier som är överens om att förenkla och förbättra lagstiftningen kopplad till bland annat kamerabevakningslagen. På detta sätt kan vi göra fler platser tryggare och göra så att fler vågar röra sig ute i större utsträckning än i dag. I Sverige ska du kunna känna dig trygg. I och med Tidöavtalet tas nu de första stegen för ett tryggare Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Den organiserade brottsligheten breder ut sig i Sverige. Det mest synliga tecknet på detta är den epidemiska ökningen av skjutvapenvåldet. I år sätter våldet nya dystra rekord vad gäller både antalet skjutningar och antalet personer som avlidit på grund av våldet.

En annan form av organiserad brottslighet är de internationella stöldligor som står för en mycket stor andel av bostadsinbrotten och andra grova stölder i Sverige. I dag uppskattas dessa ligor ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. De står även för uppemot 90 procent av andra grova stölder av bildelar, båtmotorer, jordbruksmaskiner, diesel etcetera. Det handlar om brottslighet med hög organisationsgrad, där ligorna utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga när det gäller hantering av stöldgods, logi och transporter. Stora vinster, liten upptäcktsrisk och låga straff är starkt bidragande orsaker till att stöldligorna härjar just i Sverige.

Problemen är en illustration av hur den organiserade brottsligheten med åren blivit alltmer internationell. Ligor begår brott i ett land, transporterar stöldgodset till ett annat och avyttrar det sedan i ett tredje. Kriminaliteten sker också i båda riktningarna. Samtidigt som stöldgods förs ut ur landet smugglas till exempel narkotika och vapen in i Sverige.

Dessa brott är grovt integritetskränkande och drabbar ett stort antal människor i Sverige. Det är också en brottslighet som kostar privatpersoner, företag och försäkringsbolag mångmiljardbelopp varje år. Denna typ av brottslighet måste därför bekämpas mer effektivt än vad som är fallet i dag.

Trots att fenomenet med internationella stöldligor har varit väl känt i många år har insatserna från den tidigare socialdemokratiska regeringen varit väldigt svaga. De förbättringar som ändå kommit till stånd har kommit på plats efter att vi i den tidigare oppositionen i riksdagen har drivit igenom budgetbeslut och tillkännagivanden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har däremot haft begränsad initiativförmåga.

Nu har en ny borgerlig regering under Ulf Kristerssons ledning tillträtt, och i och med detta inleds den största offensiven mot kriminaliteten i modern tid i Sverige. Det gäller även bekämpningen av stöldbrotten. I Tidöavtalet slås fast att Tullverkets brottsbekämpande befogenheter ska utökas och att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras.

Det är också nödvändigt att få på plats hårdare påföljder för den som ägnar sig åt systematisk stöldbrottslighet. Det handlar om straffskalorna för stöldbrotten, om att mängdrabatterna i dagens form avskaffas och om att återfall i brott ska straffas hårdare.

Genom låg upptäcktsrisk och milda straffpåföljder är Sverige en alltför attraktiv plats för brottsnätverk som reser hit för att begå brott. Detta vill vi nu ändra på.

(Applåder)

Fru talman! Den senaste tiden har den politiska debatten dominerats av kriminalpolitiken. Att sätta stopp för gängkriminaliteten är en av vår tids största utmaningar. Vi måste stoppa det hänsynslösa våldet på våra gator. I den här debatten glömmer vi dock ofta bort det våld som främst drabbar kvinnor. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är ett akut och allvarligt samhällsproblem. Det är hög tid att dessa frågor hamnar i centrum av den kriminalpolitiska debatten, där de i själva verket hör hemma.

Mäns våld mot kvinnor sker oftast bakom stängda dörrar. Varje dag utsätts kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott i en nära relation. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller har haft en relation med. Detta dödliga, hänsynslösa och brutala våld får förödande konsekvenser och orsakar ett stort lidande. Den farligaste platsen för en kvinna att befinna sig på är det egna hemmet, och det är helt oacceptabelt.

Lika oacceptabelt är det våld och förtryck som sker i hederns namn. Det kan handla om alltifrån hat, hot och trakasserier till oskuldskontroller, könsstympning och i vissa fall döden. Enligt forskare kan 240 000 unga i Sverige leva under hedersförtryck. Mörkertalen är stora, och en stor tyst grupp är vuxna kvinnor. Därför måste vi reagera kraftfullt mot alla former av förtryck som begränsar kvinnors liv och urholkar deras frihet. Hederskulturen har ingen plats i det svenska samhället.

Jag är stolt över den tidigare socialdemokratiska regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nu måste vi ta nästa steg, för mer behöver göras. Vi behöver stärka rättsväsendets insatser för att klara upp dessa brott. Vi behöver ett långsiktigt och permanent stöd till kvinnojourerna, och vi behöver skärpa lagstiftningen ytterligare. Därför vill vi skärpa straffen för upprepade fall av allvarliga sexualbrott, införa ett särskilt brott när det gäller psykisk misshandel och skärpa lagstiftningen beträffande oskuldskontroller. Vi vill även införa lex Lotta, som innebär att om en kvinna mördas trots att en myndighet har känt till hennes situation ska myndigheten ta sitt ansvar och anmäla sig själv.

Listan kan göras lång. Det här är bara några få exempel. Kontentan är att vi måste gå från ord till handling innan det är för sent.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att betona följande: När vi tiger är det dessa kvinnor som lider. När vi inte lyssnar är det dessa kvinnor som tystas. Och när vi tittar bort är dessa kvinnors frihet ett minne blott.

Vi har alla ett ansvar. Mäns våld mot kvinnor kräver politisk handlingskraft här och nu.

(Applåder)

Fru talman! En byggarbetsplats som ser ut som ett högsäkerhetsfängelse med stängsel, fjärrstyrda grindar och kameraövervakning, en närbutik på ett förortstorg där omsättningen går upp när polisen kommer och går ned när polisen åker och en fabrik som får lägga om schemat för att de anställda inte vågar ta sig till och från jobbet sena kvällar och tidiga morgnar - detta är tre exempel från min hemstad Göteborg på den verklighet som många företagare och anställda i dag upplever.

I undersökningen Brottslighetens kostnader 2022 från Svenskt Näringsliv beskrivs brottslighetens påverkan på företagande och jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag i undersökningen har drabbats av brott under det senaste året, många upprepade gånger. Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet i det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen. 42 miljarder är direkta kostnader för brott, och ytterligare knappa 30 miljarder är olika säkerhetshöjande åtgärder.

De uppskattade intäktsförlusterna uppgår till 18 miljarder, och därutöver gör man ett antagande om att det finns åtminstone ytterligare 10 miljarder i kostnader på grund av cyberbrott, bedrägerier och så vidare.

Kostnaderna är i sig alarmerande, men kanske ännu värre är faktiskt konsekvenserna av otryggheten: 6 procent av de tillfrågade företagen har under det senaste året valt att avstå från investeringar på grund av utsatthet eller oro för brott. Nästan lika många har övervägt att lägga ned delar eller hela företagets verksamhet av samma skäl.

Fru talman! Att företag och arbetsplatser utsätts för brott är inte bara ett problem för den enskilde. Det är i grunden ett hot mot vårt öppna samhälle.

För det första finns det sällan bara en juridisk person som är brottsoffer. Det finns ofta också ett fysiskt offer. Det handlar om kassörskan som blir rånad, företagaren som blir lurad i ett telefonbedrägeri och hantverkaren vars bil slås sönder i ett inbrott.

För det andra slår brottsligheten mot samhällsekonomin i stort. När nästan 1 av 20 företag har avstått från investeringar eller lagt ned verksamhet innebär det också förlorade arbetstillfällen och skatteintäkter.

För det tredje riskerar brottsligheten att slå sönder hela branscher när illegala bolagsfasader systematiskt används för att utsätta laglydiga företag för osjyst konkurrens.

Därför är jag glad, fru talman, över att den nytillträdda regeringen nu kommer att inleda den kanske största offensiven mot organiserad brottslighet i svensk historia. Förutom att man gör en fullständig översyn av hela strafflagstiftningen fokuseras nu också rättsväsendets insatser. Ett samlat råd mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet. Men kanske viktigast av allt för att bekämpa brott mot företagande är att sekretesslagstiftningen reformeras med en ny huvudregel: All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter i syfte att bekämpa brott.

Fru talman! Brott mot företag och företagande har tyvärr inte uppmärksammats särskilt mycket i den politiska debatten eller av den förra rödgröna regeringen. Men ska vi komma till rätta med otryggheten och få ett fungerande näringslivsklimat i Sverige måste dessa problem tas på allvar. Att vara drivande i det arbetet kommer jag att se som en av mina viktigaste uppgifter som riksdagsledamot de kommande fyra åren. För, fru talman, det ska inte behöva vara en del av en affärsplan hur man skyddar sig mot brott.

(Applåder)

Fru talman! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vi var många som i ett tidigt skede varnade för utvecklingen med våldsamma och systemhotande kriminella nätverk. Reaktionerna var tröga. Tillräckliga åtgärder uteblev. Läget har gradvis blivit värre.

Lyckligtvis har vi nu en majoritet i Sveriges riksdag som förstår allvaret och är beredd att göra vad som krävs för att vända utvecklingen. Den nya regeringens politik innebär den största offensiven mot organiserad brottslighet i modern tid.

Regeringen kommer bland annat att genomföra en fullständig översyn av straffrätten. I och med detta finns chansen att en gång för alla göra upp med den naiva behandlingsideologi som har präglat det svenska påföljdssystemet.

Högaktiva förbrytare och farliga individer behöver låsas in - inte för att längre fängelsestraff gör någon till en bättre människa, utan för att den som sitter i inlåst inte kan begå brott och inte heller rekrytera unga till brottslighet. Här har vi en länge förbisedd inkapaciteringseffekt.

I Sverige finns det över 8 000 personer som är lagförda tio eller fler gånger.

Fru talman! Jag tror i många fall på en andra chans, men jag tror inte på en tjugonde.

Fängelse är dock inte hela lösningen. Det har heller ingen påstått. I grunden beror brottslighet på värderingar, kultur och moral. De viktigaste brottsförebyggande gemenskaperna är familjen och det civila samhället. Det är gemenskaper som vi behöver främja. Samhället är större än staten.

Likafullt är det statens mest grundläggande uppgift att värna medborgarnas säkerhet från yttre och inre hot. Kriminaliteten måste bekämpas, och det kräver fler och längre fängelsestraff.

Det är dock inte kostnadsfritt. Kriminalvården ska nu kraftigt byggas ut, och det är bråttom eftersom det råder platsbrist. I väntan på att avtjäna sitt fängelsestraff går farliga personer fria, och de begår nya brott. Men denna kapacitetsökning i kriminalvården behöver ske med stor respekt för skattebetalarnas pengar.

Fängelseplatserna i Sverige är 50 procent dyrare än i våra grannländer Finland och Danmark. De är dubbelt så dyra som i England och Tyskland. Det är oförsvarligt.

Vi har nu i Sverige inte bara en brottskris utan också en ekonomisk kris. Förutom att minska kostnaderna i kriminalvården per anstaltsplats behöver vi i så stor utsträckning som möjligt hyra fängelseplatser i utlandet.

Kriminaliteten måste bekämpas. Det behöver ske mer effektivt, men det behöver också ske kostnadseffektivt.

(Applåder)

Fru talman! Vilken ära det är att i dag få stå här i kammaren och företräda Moderaterna! För min personliga del är det möjligt tack vare att Blekingeborna gav mig ett starkt väljarstöd i valet. Därför tänkte jag i mitt första anförande i kammaren under denna mandatperiod tala om just det som var viktigt inför valet för Blekingeborna.

Jag hade såklart kunna tala länge och väl om marinbasens och flygflottiljens betydelse för Sveriges yttre säkerhet när vi nu befinner oss i en skakig tid. Jag hade också kunnat tala om hur viktigt det är att jobben växer fram och att Blekinges företag - många verkar på en global marknad och bidrar till Sveriges bnp - är beroende av infrastruktursatsningar. Men, fru talman, jag tänker tala om en annan sak. Jag tänker tala om trygghet.

När man i en valrörelse knackar på hundratals dörrar möts man av både fina och ärliga samtal om vad som är viktigt för människor i deras vardag. Jag träffade bland annat en ung pappa som hade flytt hit till Sverige från krig och förtryck. Han sa till mig: Jag kom hit för att skapa ett tryggt liv för mig och mina barn, men Sverige har förändrats.

Ja, Sverige har numera kvalificerat sig till att bli ett av de länder i Europa som har flest gängrelaterade skjutningar. Vi har sett skjutningar nästan varje dag och dödsskjutningar i stort sett varje vecka. Var tredje kvinna är rädd för att gå ut om kvällen, och barn och unga blir rånade och förnedrade på öppen gata.

I min hemkommun, där jag under den mandatperiod som gått har varit oppositionsråd, har vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna samlat ett brett politiskt stöd för att göra omfattande trygghetssatsningar. Vi har satsat stort på skolan, dubblerat fältgruppen och anställt trygghetsvärdar. Varför nämner jag det här i kammaren? Jo, det gör jag för att det är otroligt viktiga förebyggande insatser som man behöver göra just på kommunal nivå. Men det räcker inte. Nu är det äntligen dags att ta krafttag mot otrygghet och kriminalitet. Jag ser fram emot att här i kammaren vara med och rösta igenom reformer för att återupprätta Sverige som ett tryggt land, där kriminella sitter bakom lås och bom.

Sedan är definitionen av trygghet såklart olika beroende på var man befinner sig i livet. Just nu är det många som riskerar att behöva lämna hus och hem för att de inte har råd att betala sin elräkning. Nu är det dags att omgående få ett högkostnadsskydd på plats och se till att kärnkraft kan byggas ut i Sverige.

Fru talman! Trygghet handlar om mycket mer än fler poliser och hårdare straff. För oss moderater handlar trygghet om att våra barn ska kunna gå på trygga och säkra skolor, att våra äldre ska få tillgång till bra äldreomsorg, att människor ska ha råd att betala sin elräkning och att kvinnor ska kunna gå ut om kvällen utan att behöva se sig om över axeln.

Men om detta ska vara möjligt och om vi ska ha råd att genomföra dessa nödvändiga förändringar måste alla som kan vara med och bidra och försörja sig själva.

Nu har fyra partier fått Tidöavtalet på plats, vilket gör att vi moderater kan genomföra allt det som vi gick till val på för att få bukt med kriminalitet och otrygghet. Jag ser fram emot fyra konstruktiva år här i kammaren där vi får ordning på Sverige. Och, fru talman, som riksdagsledamot för Blekinge kommer jag alltid att ha otryggheten som min största och värsta fiende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Infrastruktur