Fredrik Kärrholm (Mod)

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2024-05-23

Datum

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2024-04-25

Datum

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 35 minuter

Justering

2024-02-08

Datum

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Datum

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:CU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

13

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:CU15 2023/24:CU16 2023/24:NU11 2023/24:SfU10 2023/24:SfU11 2023/24:SkU11 2023/24:SoU17 2023/24:TU18 2023/24:UbU11 2023/24:UbU14

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

1

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:KU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

2

Datum

2023-10-02

Utskottsberedning

2023/24:SkU13 2023/24:TU13

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2023-09-26

Förslag

1

Datum

2023-09-26

Utskottsberedning

2023/24:MJU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
• Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
• En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
• Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
• Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
• Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 63 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om polisfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Motionerna handlar exempelvis om en mer effektiv polis, polisens inre organisation, polisens arbetsmiljö, prioritering av olika typer av brott samt polisens samarbete med myndigheter och andra aktörer.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

11, 88 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om barn och unga som bryter mot lagen och tar upp frågor som brottsförebyggande arbete, insatser för att stoppa nyrekryteringen, straffmätning och påföljder.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och beredningsarbete.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

56

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2023-03-23

Datum

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes.

Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2021 blev 1 384 personer hemligt avlyssnade, antalet misstänkta personer som blev övervakade med elektronisk kommunikation var 3 310. Antalet tillstånd som beviljades för hemlig kameraövervakning var 133. För hemlig rumsavlyssning var antalet 144. Hemlig dataavläsning användes vid 124 ärenden.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Datum

2023-02-09