Annika Hirvonen (Grn)

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som handlar om lärare och elever. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser redan finns, pågående arbete och aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

23

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utrikesminister Ann Linde (S) EU-minister Hans Dahlgren (S)​Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-31

Motion till riksdagen 2021/22:4498 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:135 Idéburen välfärd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av jämförande statistik för såväl idéburna, offentliga som privata verksamheter och att det därför behövs

Inlämnad

2022-03-30

Förslag

2

Datum

2022-03-30

Utskottsberedning

2021/22:FiU28

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) Statsrådet Johan Danielsson (S)​Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-17

Motion till riksdagen 2021/22:4438 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att

Inlämnad

2022-03-11

Förslag

3

Datum

2022-03-11

Utskottsberedning

2021/22:SfU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4422 av Margareta Fransson m.fl. (MP) med anledning av skr. 2021/22:107 Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompletteringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten om att den nationella

Inlämnad

2022-03-02

Förslag

3

Datum

2022-03-02

Utskottsberedning

2021/22:SoU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Motion till riksdagen 2021/22:4406 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:94 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), med den ändringen att bilaga 2 till lagen ska

Inlämnad

2022-02-16

Förslag

1

Datum

2022-02-16

Utskottsberedning

2021/22:UbU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.
 
Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.
 
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Fråga 2021/22:968 Tillgång till bemannade skolbibliotek av Annika Hirvonen (MP) till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) I år firar riksdagen 100 år av demokrati. Vägen mot denna demokrati började på riktigt det år då alla svenska barn fick tillgång till folkskolan och därmed till att lära sig läsa. Att kunna läsa

Inlämnad

2022-02-01

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Riksdagen håller en särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck. Debatten har begärts av Liberalerna. Från regeringen deltar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Direkt därefter är det interpellationsdebatter. Tid: Fredagen den 28 januari klockan 9 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan

Datum

2022-01-28

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning. 

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Riksdagen håller en särskild debatt om bristande trygghet i skolan. Debatten har begärts av Liberalerna. Från regeringen deltar skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S). Direkt därefter är det interpellationsdebatter. Tid: Tisdagen den 25 januari klockan 13  Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm

Datum

2022-01-25

Fråga 2021/22:738 Professionsprogram av Annika Hirvonen (MP) till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) Regeringen offentliggjorde sin propositionsförteckning den 11 januari 2022. I förteckningen aviserar regeringen ett antal angelägna propositioner för en jämlik skola, frågor som Miljöpartiet länge har verkat för.

Inlämnad

2022-01-13

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Motion till riksdagen 2021/22:4338 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma

Inlämnad

2021-12-01

Förslag

8

Datum

2021-12-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU18

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Talmannens förslag till ny statsminister prövas i riksdagen. Sammanträdet sänds via webb-tv och går att se både direkt och i efterhand.

Datum

2021-11-24