Frågestund

Frågestund 3 oktober 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  4. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMichael Rubbestad (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMichael Rubbestad (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenAnnika Qarlsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  14. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  15. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  16. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  17. Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  22. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenArman Teimouri (L)
  24. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  25. Hoppa till i videospelarenGustaf Lantz (S)
  26. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  27. Hoppa till i videospelarenGustaf Lantz (S)
  28. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  29. Hoppa till i videospelarenAmanda Palmstierna (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenAmanda Palmstierna (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  34. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  36. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenSofia Nilsson (C)
  42. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  43. Hoppa till i videospelarenSofia Nilsson (C)
  44. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  46. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  47. Hoppa till i videospelarenLinda Westerlund Snecker (V)
  48. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  49. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  50. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  51. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  53. Hoppa till i videospelarenMagnus Manhammar (S)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenMagnus Manhammar (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  58. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  60. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenRobert Stenkvist (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  63. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  64. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  65. Hoppa till i videospelarenEllen Juntti (M)
  66. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  67. Hoppa till i videospelarenPia Nilsson (S)
  68. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  69. Hoppa till i videospelarenMarléne Lund Kopparklint (M)
  70. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  71. Hoppa till i videospelarenLars-Arne Staxäng (M)
  72. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  73. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  74. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  75. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  76. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  77. Hoppa till i videospelarenKadir Kasirga (S)
  78. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  79. Hoppa till i videospelarenDavid Josefsson (M)
  80. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  81. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  82. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  83. Hoppa till i videospelarenLeif Nysmed (S)
  84. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 84

Anf. 19 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

För Moderaterna är utbildning en viktig fråga. Vi ser med oro på att betygen i årskurs 9 sjunker och att en minskande andel elever får behörighet till gymnasiet.

Därför satsar Moderaterna nu 2 miljarder på fler undervisningstimmar. Vi satsar 350 miljoner på lovskola. Vi satsar på fler karriärlärartjänster. Vi vill tillföra mer resurser till utsatta skolor och elever som behöver särskilt stöd. Vi satsar 100 miljoner på språkförskola för barn som tidigt kommer hit som nyanlända och behöver lära sig språket.

Min fråga till utbildningsministern är vilka skolsatsningar hon avser att göra. Vi ser att ni gör en satsning på ungefär 100 miljoner. Det är ungefär det som är pris och lönekompensation. Vi ser inte någon större satsning utan mest omfördelning mellan olika poster.

Vi ser också att ni inte skjuter till några pengar till kommunerna, där skolorna faktiskt finns. Det ser vi med stor oro eftersom det finns risk att kommunerna måste spara mycket pengar.


Anf. 20 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för en viktig fråga! Dock är det lite ironiskt att samma dag som Moderaterna lägger fram ett budgetförslag som summerar till en lägre summa än den som regeringen står för på utgiftsområde 16 ställer Marie-Louise Hänel Sandström frågan vad regeringen avser att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En viktig sak handlar om resurserna till skolan. Där skjuter regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna till 5 miljarder i en förstärkning av den kommunala ekonomin. Vi satsar nästa år 4,9 miljarder och året därefter 6,2 miljarder på ett helt nytt likvärdighetsbidrag som ger mer pengar till dem som behöver det mest.

Till skillnad från Moderaternas innebär våra satsningar en betydande förstärkning. Jag skulle vilja ställa frågan tillbaka till Marie-Louise Hänel Sandström: På vilket sätt innebär mindre pengar till skolan större möjligheter att stärka kunskapsresultaten?


Anf. 21 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Utbildningsministern talar om pengarna som satsas på likvärdighet. Vi ser att lika mycket dras från pengarna till antalet anställda i lågstadiet. Det blir tyvärr plus minus noll.

Moderaterna satsar 10,5 miljarder direkt på kommunerna därför att kommuner och skolor säger att de vill ha långsiktighet. De vill veta att de har finansiering så att de inte känner oro för skolan. Man kan då även satsa mer lokalt på de behov man har. Jag tycker alltså att vi gör en ganska stor satsning - 10,5 miljarder är ganska mycket pengar.


Anf. 22 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Det som Marie-Louise Hänel Sandström syftar på är en viktig satsning som regeringen gör.

I åratal har kommuner och landsting klagat över att de får för många små och plottriga statsbidrag. Vi för ihop dem och ger möjlighet att använda pengarna. De ska inte komma tillbaka till statskassan, utan de ska komma till användning i skolan. Därför kommer denna stora satsning på breda statsbidrag till skolan att ha stor betydelse.

Att statsbidragen dessutom är socioekonomiskt fördelade är bara bra.


Anf. 23 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Min fråga är till utbildningsminister Anna Ekström.

Svensk förskola går på knäna. Personalen går in i väggen och är sjukskriven. Det råder vikariestopp på flera ställen i landet, och alltmer tid måste läggas på kringuppgifter i stället för på själva kärnuppdraget: att spendera tid med barnen. Gruppstorleken är fortfarande större än Skolverkets rekommendationer. Antalet barn per pedagog ligger även det över rekommendationen.

I detta desperata läge väljer regeringen i sitt budgetförslag att minska stödet till förskolan med hela 700 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning om 15 procent jämfört med föregående år.

Sverigedemokraterna går åt exakt motsatt håll jämfört med regeringens budget och satsar 1,3 miljarder på förskolan.

Min fråga är således: Hör inte utbildningsministern förskolans desperata rop på hjälp, och ser inte utbildningsministern hur situationen ser ut i förskolan i dag?


Anf. 24 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Läget är ansträngt i många förskolor. Det är mycket tack vare de stora ekonomiska insatser som regeringen gjort som läget ändå är hanterligt på de flesta håll. Det är också tack vare dem vi sett minskande barngrupper i statistiken i flera år i rad.

Den miljard som Sverigedemokraterna lägger på förskolan i sitt budgetförslag motsvaras mer än väl av de 3 miljarder som Sverigedemokraterna vill skära bort från det stora likvärdighetsbidraget. Det kontrasterar också mot den neddragning man gör på lärarlöner och det man kallar en ambitionshöjning med fler undervisningstimmar, som kommer att dra stora resurser på det lokala planet.

Hur detta ska kunna hjälpa situationen i förskolan är för mig en gåta, då kommunerna med ert förslag skulle vara tvungna att spara så mycket på skolan. Ni föreslår 1 miljard till förskolan men en minskning på många fler miljarder för hela skolväsendet.


Anf. 25 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag hade faktiskt förberett ett svar där jag gav all heder åt utbildningsministern och regeringen för att man insett sitt misstag och valt att backa från förslaget om minskat stöd till förskolan. Men jag kan konstatera att jag helt enkelt får lägga det svaret åt sidan.

Det framgår dock att utbildningsministern ändå anser att det behövs förbättringar i förskolan. Jag vill veta i klartext på vilket sätt minskade anslag om 700 miljoner leder till förbättringar i vår förskola.


Anf. 26 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Det sker inga minskningar i den liggande budgetpropositionen av anslagen som är specialdestinerade till förskolan. Dessutom sker det ökningar av de allmänna anslagen till kommunerna, vilket kommer att ha stor betydelse.

Den miljard som Sverigedemokraterna vill lägga på förskolan ska enligt Sverigedemokraterna själva gå till att barngrupperna ska motsvara 5 barn per anställd. I dag är storleken 5,1 barn per anställd. Hur skulle det utgöra skillnaden i den otroligt negativa beskrivning som Michael Rubbestad ger av förskolan?

(Applåder)


Anf. 27 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Sveriges långsiktiga klimatmål är nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 och därefter negativa utsläpp. Utsläppsminskning, upptag av koldioxid i skog och mark och avskiljning och lagring av koldioxid är olika metoder för att nå detta.

Övriga EU är på väg mot netto noll, i alla fall en del av medlemsländerna. Vi har fått med oss 24 av de 28 med sikte på år 2050.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Några länder är kvar. Polen är ett exempel. Det är dessutom EU:s mest kolberoende land. Man säger att det inte är vare sig möjligt eller görligt att komma till netto noll 2050. Just nu öppnar man nya gruvor. Vi kan bara konstatera att det är lång väg att gå till netto noll 2050.

I en artikel i DN i dag citeras företrädare för Polen. Man säger precis som på EU-möten: Det beror på hur mycket EU-kommissionen kan hjälpa oss om vi ska klara av att göra det här.

Hur ska vi få med oss Polen, miljö- och klimatminister Isabella Lövin?


Anf. 28 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Annika Qarlsson, för den oerhört viktiga frågan!

Vi ser alla hur den globala utvecklingen ser ut med stora, viktiga länder som USA och även Brasilien som uttrycker tveksamhet till att uppfylla Parisavtalet. Vi behöver EU som en ledare som kan gå före och verkligen visa en ambitionshöjning inför klimattoppmötet i Chile i december.

Vi har som sagt redan 24 länder som har gått med på att öka ambitionerna. Vi har i dag en intensiv diskussion inom EU-kretsen kring exempelvis Ursula von der Leyens förslag om en just transition fund för de länder som ligger sist och som har låg bnp. Sverige är villigt att se hur man kan ge smörjmedel men utan att öka budgeten i EU totalt sett.


Anf. 29 Annika Qarlsson (C)

Fru talman! Det som är så spännande i balansgången är hur vi kan använda EU som påtryckning, stöd och hjälp för Polen att ställa om och samtidigt se till att inte ta över de länder som inte har samma ambitionsnivå. Det är verkligen en balansgång att både se till att de är med på banan och att ställa de krav som kan vi göra.

Finns det några diskussioner kopplade till hur man balanserar de här två delarna så att man inte ramlar ned i det ena diket?


Anf. 30 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Sverige vill absolut inte se sänkta ambitioner hos de här länderna, utan vad vi vill är att ge stöd för den sociala dimensionen av en omställning. Vi vet att flera av de här länderna har väldigt hög sysselsättning just inom kolindustrin och att det kan kräva insatser för att övergå till andra sysselsättningar.

Sedan finns det också fonder som handlar om själva tekniksprången och hur man kan stödja moderniseringen. Men det är inte så att vi ska se på medan andra fortsätter i samma stil som tidigare.


Anf. 31 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Svensk skola och förskola står inför enorma utmaningar. Vi fick senast förra veckan rapporter från Skolverket som tydligt visar hur likvärdigheten sjunker och att elever vars föräldrar är akademiker och har en ekonomiskt bra situation får det lättare i skolan. Samtidigt ser vi hur många barn inte känner sig trygga i skolan. Vi vet att resultaten skiljer sig väldigt mycket från område till område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I samma stund har vi en regering, med Anna Ekström i spetsen, som inte lägger några extra resurser till den svenska skolan. Tvärtom tar man bort närmare 2 miljarder kronor från de barn som går på lågstadiet och i förskolan.

Jag undrar: Vilket ansvar tar Anna Ekström för detta, och vilka är motiveringarna till att man gör på det viset?


Anf. 32 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Den budget som ligger på riksdagens bord innebär förstärkningar till skolan. Den innebär att vi inför ett nytt likvärdighetsbidrag som vi bygger ut från 4,9 miljarder nästa år till 6,2 miljarder året därefter.

För att finansiera detta har vi delvis använt de 2 miljarder som Daniel Riazat talar om och som har ingått i den så kallade lågstadiesatsningen. Men de pengarna försvinner inte, Daniel Riazat. De kommer att finnas kvar i skolan. De kommer dessutom - jag antar till Daniel Riazats glädje - i större utsträckning att hamna i de skolor där behoven är som allra störst.

Med det nya likvärdighetsbidraget får den svenska skolan större möjligheter att planera långsiktigt, och det blir större möjligheter för huvudmännen att ta sitt ansvar för att stärka likvärdigheten. Det blir helt enkelt en större förutsägbarhet.

Pratet om att 2 miljarder skulle försvinna stämmer inte. De 2 miljarderna finns kvar, och de kommer att fördelas ännu mer rättvist framöver.


Anf. 33 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Det är ganska märkligt, måste jag säga, att vår utbildningsminister menar att Vänsterpartiet, lärarfacken och i princip alla andra som har kollat på budgeten har fel. Det är också ganska märkligt att hålla presskonferenser där man presenterar satsningar som egentligen leder till neddragningar inom andra delar av skolan eller, som ordföranden för Lärarförbundet sa, att man tar från de yngre barnen och ger det till friskolekoncernerna. Det är ungefär det som de här satsningarna från regeringen kommer att leda till.


Anf. 34 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att när man slår ihop det som sker i den svenska skolbudgeten slutar det på plus, inte på minus. Jag skulle vilja se den uträkning som gör anspråk på att visa att det slutar med något annat än plus. Dessutom tillför regeringen 5 miljarder i förstärkningar till den kommunala ekonomin.

Jag delar Daniel Riazats oro över den kommunala ekonomin. Det behövs förstärkningar, men det kan man ordna utan att säga absolut fel om vilka förstärkningar vi gör.

(Applåder)


Anf. 35 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! När M-KD-budgeten röstades igenom i december 2018 hävdade miljöminister Isabella Lövin att den i stort sett körde klimattoppmötet i Katowice av banan. Hon pekade på hur det då stod klart för omvärlden att Sveriges riksdag mitt under pågående klimattoppmöte röstade igenom en budget som gjorde det billigare att släppa ut koldioxid, bland annat genom att ta bort överindexeringen av bränsleskatten. För att citera miljöministern togs det emot med bestörtning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med den budget som presenterades för riksdagen den 18 september i år genomför nu miljöministern och hennes parti samma sak, fast dubbelt så mycket som vi gjorde. Vi pausade ett halvår. Ni pausar ett helt år.

Några dagar efter att budgeten lagts fram var miljöministern på FN:s klimattoppmöte i New York. Jag undrar: Hur var reaktionen där på regeringens och därmed Miljöpartiets förslag som gör det billigare att släppa ut koldioxid? Var det samma bestörtning och domedagsstämning som i Polen?


Anf. 36 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Det som Kjell-Arne Ottosson syftar på är den justering av energi- och koldioxidskatter som regeringen gör med hänsyn till den ökade inblandning av biodrivmedel som kommer att ske från och med årsskiftet.

Det viktiga är att vi ska minska utsläppen. Den reduktionsplikt som regeringen har infört, som innebär att vi har ständigt ökad inblandning i bensin och diesel enligt en viss kurva, är någonting som på riktigt minskar utsläppen, till skillnad från när M och KD bara tar bort en bensinskatteindexering. Då handlar det bara om att göra det billigare att släppa ut.

Vad regeringen gör är att föra en aktiv politik för att gynna biodrivmedel och för att faktiskt få ned utsläppen.


Anf. 37 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag ska citera från Finansdepartementets promemoria om det som nu genomförs i budgeten. "I promemorian föreslås en sänkning av koldioxid- och energiskatten på bensin och diesel. Förslaget föranleder ändringar i lagen om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020."

Det handlar om energiskatter, precis det som jag frågade om. Är det så att it's okay when we do it, eller hur är tanken hos ministern?

Vad tänker ministern göra nu? Kommer ministern att åka till Chile och nästa toppmöte?


Anf. 38 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag kommer med stolthet att åka till klimatmötet i Chile. Där kommer jag att berätta om den reduktionsplikt som vi har infört, som faktiskt minskar utsläppen på riktigt och är det mest kraftfulla instrument vi har. Samtidigt noterar jag att det finns andra partier här i Sveriges riksdag som är helt inställda på att endast göra det billigare att släppa ut. Nu är det ju inte Kjell-Arne Ottossons parti, men Moderaterna går fram med en väldigt kraftig sänkning just nu. Det kommer inte att minska utsläppen.


Anf. 39 Arman Teimouri (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! 27 procent av Sveriges butiker har haft stölder och snatterier bara den senaste veckan. 65 procent av dem valde att inte polisanmäla. 8 procent har upplevt hot eller våld i samband med stöld. Endast 53 procent av dem valde att polisanmäla. 2 procent har haft inbrott den senaste veckan. Tack och lov har dessa polisanmälts.

Detta är siffror enligt Svensk Handels trygghetsbarometer. Vi kan konstatera att många handlare har tappat tron på rättsväsendet och slutat att polisanmäla.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Morgan Johansson vad han vill göra i närtid för att återigen skapa förtroende för rättsväsendet hos våra handlare runt om i Sverige.


Anf. 40 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att vi har en bra dialog med Svensk Handel och Handelsanställdas förbund om denna problematik. Jag träffade företrädare för Icahandlarna för bara någon månad sedan för att gå igenom de åtgärder som vi nu vidtar. Det handlar om flera olika åtgärder. Den viktigaste är kanske den stora satsning vi nu gör på Polismyndigheten. De satsningar som vi går fram med nu är större än på 50 år.

När vi nu expanderar polisen och anställer ytterligare 10 000 fram till 2024 är det en ökning med 30 procent. Sedan vi ställde ut detta löfte för några år sedan har vi ökat personalstyrkan med över 3 000 anställda. Det är klart att det är oerhört viktigt att veta inte bara att det finns en stark polisnärvaro utan också att de anmälningar som man får in blir utredda på riktigt. Där är den stora satsningen oerhört viktig för livsmedelsbranschen.


Anf. 41 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är jättebra med polissatsningar - det är vi helt överens om - men låt mig citera en handlare: Polisen kommer sällan, och sedan läggs allt ned.

Att bedriva näringsverksamhet ska bygga på framtidstro, engagemang och tillit och på att tjäna pengar, inte på pessimism, likgiltighet och misstro eller på att tömma den egna plånboken när andra tömmer ens butik.

Jag tycker inte att man kan vänta på fler poliser, statsrådet, utan handlarna behöver ha åtgärder i dag.


Anf. 42 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Situationen är den att de poliser som vi började utbilda under den förra mandatperioden går ut nu. Detta är en satsning som faktiskt får effekt i närtid. För varje halvår kommer nu ytterligare ett antal hundra poliser att gå ut de nya utbildningar som vi har startat. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser än vad som var fallet när vi tillträdde för fem år sedan.

Därutöver måste vi titta på en del lagstiftning, till exempel tillträdesförbud till butiker. Denna fråga jobbar vi också aktivt med i regeringen.


Anf. 43 Gustaf Lantz (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I måndags var jag med och ordnade ett öppet möte i Uppsala om trygghet. Trots att regnet fullkomligt öste ned kom det över 40 personer till Tunabergsskolan för att diskutera brottsligheten. Det blev ett riktigt bra möte. Föräldrar, nattvandrare, elever och till och med en pensionerad polis deltog i diskussionen, och det blev en helt annan diskussion än den vi ser på tv eller i sociala medier. Den typen av diskussion är ofta svart och vit och har enkla svar, men här blev det ett resonerande samtal.

De flesta inläggen handlade om hur vi ska hålla unga borta från kriminalitet från första början. Detta var fokus hos dem som var på mötet. Vad kan skolan göra? Vad kan socialtjänsten göra? Vad kan vi alla göra för att motverka det?

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson blir ett eko från mötet: Hur arbetar regeringen med att förebygga brott?


Anf. 44 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Först vill jag tacka för när jag senast besökte Uppsala för bara några veckor sedan. Jag fick en genomgång av polisen om hur de jobbar mot gängkriminaliteten och deltog också i en av de trygghetsvandringar som jag tycker genomförs på ett utomordentligt föredömligt sätt i Uppsala. Det är ett konkret sätt att förebygga brott i stadsbilden.

Regeringen presenterade i förra veckan det stora 34-punktsprogram som på olika sätt är ett massivt program mot gängkriminaliteten. Där skärper vi en del straff, och vi går fram med ökade möjligheter när det gäller verktyg för polisen. Det finns också starka sociala insatser i programmet, till exempel att satsa mer på skola och socialtjänst i utsatta områden och se till att socialtjänsten finns i de utsatta områdena på kvällar och helger så att vi klarar av att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Om vi ska klara detta på sikt handlar det om att också satsa förebyggande.


Anf. 45 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Tack för svaret, Morgan Johansson!

Det känns betryggande att regeringen tänker i dessa banor och att det inte bara blir en diskussion som handlar om förstärkning av polisen, som såklart är nödvändig. Detta kom vi också snabbt fram till på mötet.

Vi har en hel del punkter från mötet som jag ska redogöra för vid ett annat tillfälle. Jag tror att det är viktigt att inte bara regeringen utan också vi i allmänhet har denna typ av diskussioner. Det finns ett sug efter det, och vi måste ha det därför att vi måste komma till rätta med brottsligheten.


Anf. 46 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Just därför måste man arbeta brett. Sedan några år tillbaka har vi ett nationellt brottsförebyggande program och också nya uppdrag för Brottsförebyggande rådet att se på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att det handlar om sådant grundläggande som hur socialtjänsten och skolan fungerar i de områden vi talar om men också om att det finns en möjlighet till framtidstro för de ungdomar vi pratar om. Bara detta att vi har mycket lägre arbetslöshet bland ungdomar nu än för fyra fem år sedan är oerhört viktigt ur ett förebyggande perspektiv.


Anf. 47 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Min fråga går till Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem. Världshälsoorganisationen uppskattar att vi år 2050 kan vara i ett så akut läge att 10 miljoner människor per år dör på grund av resistenta bakterier. Vi talar här om en global kris.

Alla delar av världen drabbas, med mest påtagliga konsekvenser för låginkomstländerna. Sverige har en tradition av att arbeta förebyggande både i sjukvården och i djurhållningen för att motverka antibiotikaresistens. Det är viktigt att Sverige tar ett globalt ansvar för att motverka resistensen.

Nu till min fråga: Vilka internationella insatser gör regeringen för att komma till rätta med antibiotikaresistensen?


Anf. 48 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Amanda Palmstierna!

Som Amanda Palmstierna säger har vi rätt att vara ganska stolta i Sverige över det arbete vi har gjort. Vi har jobbat brett inom jordbruket, djurhälsan och hälsovården för människor tillsammans med en rad olika myndigheter för att få ett bra arbete för att begränsa riskerna när det gäller antibiotikaresistens i Sverige, men vi har insett att det inte räcker.

Detta är en global fråga, och bristen på ny antibiotika är något som berör oss alla. Om man i många andra länder fortsätter att använda antibiotika på ett felaktigt sätt kommer det att leda till problem också för oss. Därför har vi dragit igång ett omfattande arbete internationellt, dels när det gäller FN, dels när det gäller den nya fond där vi nu satsar 20 miljoner och som har inrättats internationellt och globalt för att begränsa riskerna.


Anf. 49 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Kan du berätta mer om vad som kommer att ingå i fonden, Peter Eriksson, och vad den förväntas bidra till? Jag undrar också hur du ser på att andra länder nu kommer att följa efter? Hittills är det väl Sverige och Nederländerna som har lagt in pengar. Hur ser du på framtiden där?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi alltid talar via talmannen.)


Anf. 50 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är en helt nyinrättad fond som Nederländerna var först med att sätta till pengar till, och nu kommer Sverige också. Vi tror och hoppas att många andra länder kommer att följa efter, för detta är en otroligt viktig fråga. Som frågeställaren sa finns det en risk för att vi om några decennier har 10 miljoner döda varje år på grund av bristen på antibiotika och att antibiotikaresistens skapar stora problem. Annars kommer vi att få enorma kostnader för samhället.


Anf. 51 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som ska minska utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Exempel på beviljade åtgärder är cykelgarage och fordonssimulatorer i undervisning.

Klimatklivet är oansvarig politik som har visat sig leda till små men väldigt dyra utsläppsminskningar. Att regeringen då dubblar denna miljardkostnad är obegripligt. Förra året ökade utsläppen i Sverige med 2 procent. Det är ett uppenbart underbetyg till regeringens klimatpolitik. Prioriteringen gör att städerna blir exkluderade från Klimatklivet, vilket är svårförklarat eftersom det är just i städerna som partiklar och emissioner gör som mest skada. Fyra miljoner dör av luftföroreningar.

Fru talman! Varför är stadstrafiken exkluderad i Klimatklivet?


Anf. 52 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Sofia Westergren från Moderaterna, för den här frågan! Den kommer samma dag som Moderaterna presenterar sin skuggbudget, där man helt skär bort Klimatklivet.

Det stämmer inte, som Sofia Westergren säger, att Klimatklivet är ineffektivt och inte gör skillnad på riktigt. Vår myndighet Naturvårdsverket analyserar detta och ser att det är det kanske viktigaste instrumentet för omställning runt om i hela landet. Det gäller såväl kommuner och regioner som företag, som då kan satsa på klimatsmarta tekniksprång och investeringar i exempelvis laddinfrastruktur i hela landet och biogasanläggningar. Jag skulle kunna nämna en rad företag som har fått detta för att ställa om, men det hinner jag inte.

Samtidigt presenterar Moderaterna i dag en skattesänkning om 7 miljarder på bensin och diesel - exakt det instrument som alla experter säger är det mest effektiva sättet att minska utsläppen.


Anf. 53 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Det är väldigt bra att vi alla värnar om klimatet och miljön. Mot bakgrund av att utsläppen ökade med 2 procent förra året är det dock knepigt att statsrådet står här och säger att detta är så effektivt. Det är också så att branschen nu upplever att det är konstigt att städerna exkluderas från Klimatklivet.


Anf. 54 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Man får skilja mellan den långsiktiga och den kortsiktiga utsläppsminskningen. För den kortsiktiga utsläppsminskningen har vi koldioxidskatten som det absolut viktigaste instrumentet. Höj bensinskatten, så ska ni få se på utsläppsminskningar! De sociala konsekvenserna är dock ganska omfattande. För den långsiktiga omställningen krävs i stället ett klimatkliv. Då behövs det ett industrikliv och ett tekniksprång, och det är det vi gör med Klimatklivet. Vi har också ett stöd för gröna städer - som Moderaterna tar bort.


Anf. 55 Adam Marttinen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För att få lite perspektiv: Bara människosmugglingen i Europa omsatte år 2015 mellan 3 och 6 miljarder euro, enligt Europol. Det är pengar som på riktigt stärker den organiserade brottsligheten runt om i Europa.

Nyheter under gårdagen avslöjade både att den nigerianska maffian nu har etablerat sig i Sverige med människohandel och droghandel och att till och med en socialdemokratisk politiker tjänar stora pengar på människosmuggling till Sverige. Vill man slippa undan en diskussion om det egna ansvaret för en havererad migrations- och kriminalpolitik kan man absolut fokusera på att skuldbelägga enskilda individers missbruksproblem i Danderyd, och man kan alltid hävda att man tar människosmuggling och människoexploatering på allvar. Jag tycker dock att gårdagens nyhetsflöde visar hur mycket verkstad som verkligen finns bakom de orden.

Fru talman! Vad avser justitieminister Morgan Johansson att göra för att på riktigt motverka inhemska aktörer - kollegor eller ej - och internationella ligor som ägnar sig åt människohandel och människoexploatering?


Anf. 56 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Till att börja med kan man väl konstatera att asylinvandringen generellt sett i Sverige nu ligger på väldigt låga nivåer. Vi har den lägsta nivån på 13 år. Vi har dessutom fått ordning inte bara på den sidan utan också på att människor som får avslag på sina asylansökningar också lämnar Sverige; under de senaste fem åren har över 70 000 lämnat Sverige efter att de har fått avslag eller för att de inte längre är asylsökande. Det innebär att vi nu är igenom migrationskrisen, och jag kan säga att jag inte var med om att ta Sverige ur den krisen för att sedan leda tillbaka landet i den. Vi kommer att se till att aldrig hamna i den situationen att 2015 upprepas.

Människosmuggling är ett allvarligt brott, för man använder sig av - utnyttjar och exploaterar - svaga människor för att tjäna pengar. När man gör det ska man veta att polis- och rättsväsendet ser mycket strängt på det. Det spelar ingen roll vem det är som gör det, utan det gäller att utreda de brotten och lagföra individerna.


Anf. 57 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag tror att den politiska oppositionen här i kammaren - åtminstone delar av den - och världens alla kriminella är ganska eniga om att Sverige är ett attraktivt land att operera i om man vill ägna sig åt människosmuggling och människoexploatering. Det gäller givetvis även droghandel och all annan kriminalitet som följer i dess spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle vilja fråga hur många av de 70 000 som har lämnat Sverige som har gjort det på grund av att polisen har genomfört inre utlänningskontroller. Jag tror att siffran är närmare noll. Med den politik man för nu, med en mer generös migrationspolitik, kommer detta också att öka.


Anf. 58 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är ju fullständigt fel att det skulle vara noll som lämnat Sverige till följd av inre utlänningskontroller. Vi genomför nu fler kontroller än vad vi har gjort på mycket länge, både inre utlänningskontroller och - framför allt - arbetsplatskontroller. Så sent som i förra veckan kontrollerades 100 byggarbetsplatser i Sverige för att man skulle se om det fanns illegal arbetskraft på dem. Av de byggarbetsplatserna fick 25 slå igen av arbetsmiljöskäl, för att tillståndet var så dåligt. Den bild Adam Marttinen försöker måla upp är alltså fullständigt fel.

(Applåder)


Anf. 59 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Landsbygden är hårt drabbad av stöldligor. Lantbrukare blir bestulna på traktorer, växtskyddsmedel och gps-utrustning. Skogsentreprenörer blir av med diesel och dyrbara maskindelar. I häststallarna försvinner sadlar och andra ägodelar. Förutom den ekonomiska skadan är dessa kränkningar av hus, hem och företag oerhört psykiskt påfrestande. De innebär ett angrepp på civilsamhället och förtjänar åtgärder därefter. På vissa håll har det gått så långt att företag på landsbygden överväger att lägga ned på grund av detta.

Tullverket beskriver en situation där det saknas verktyg för att hantera utflödet av stöldgods, och polisen beskriver att man saknar resurser för att kunna hantera stölder och inbrott på landsbygden. Min fråga till justitie och migrationsminister Morgan Johansson är därför: Vilka åtgärder har ministern och regeringen vidtagit - och vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta - för att stävja brottsligheten på landsbygden?


Anf. 60 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi är mitt inne i en stor polissatsning, som jag har beskrivit tidigare, där vi nu alltså ökar antalet anställda med 30 procent fram till 2024. Vi är noga med att påpeka att detta handlar om att förstärka inte bara i storstäderna utan även på landsbygden, och det är oerhört viktigt att vi nu ser till att styra resurserna på det sättet.

Utöver detta skulle jag vilja lyfta fram det särskilda uppdrag som vi har gett till Kustbevakningen, tullen och Polismyndigheten att särskilt rikta sina insatser just mot de internationella stöldligorna. Vi vet vilka länder detta i grunden handlar om - det är Litauen, Polen, Rumänien och Georgien - och vi jobbar bilateralt med dem. Vi jobbar med att bygga ut polissamarbetet, med att se till att de brottslingar vi fångar här i Sverige ska avtjäna straffen i sina hemländer och inte i Sverige samt med att se till att utveckla metoderna för att komma åt stöldligorna. Där har tullen förstås en viktig roll.


Anf. 61 Sofia Nilsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är en fråga som har varit aktuell under många år. Tittar vi tillbaka ser vi att man har pratat om den här frågan fram och tillbaka under minst tio år. Det gläder mig förstås att man har tittat på frågan och tagit ett paket kring den, men det som oroar mig är följande: Trots att det pratas som mycket om detta, vad är det som gör att landsbygden inte upplever att åtgärderna redan är på plats?


Anf. 62 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag tror att man i vissa avseenden ser ett väldigt tydligt resultat. Exempelvis bostadsinbrotten i södra Sverige minskade väldigt kraftigt efter det att vi införde gränskontrollerna mot Tyskland och Danmark. Då ökade helt enkelt upptäcktsrisken för de internationella stöldligorna, och effekten syntes mycket tydligt från ett år till ett annat. I det 34-punktsprogram vi har och som är inriktat på den organiserade kriminaliteten finns också en utbyggnad just av de gränsnära kontrollerna, vilket jag ser kan komma att bli väldigt verkningsfullt framöver.


Anf. 63 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Vänsterpartiet har alltid kämpat för att varje brottsoffer ska ha rätt till ett målsägandebiträde för att få den stöttning och hjälp som är så viktig under en rättegång.

Förra året presenterade regeringen ett lagförslag där rätten till målsägandebiträde i hovrätten togs bort. Det har nu visat sig vara ett misstag. Åklagare efterfrågar målsägandes stöd även i hovrätten, och antalet målsägandebiträden som förordnas har blivit alltför få.

Jag besökte åklagarkammaren i Norrköping i måndags, och det här var deras stora medskick. Jag efterfrågar nu att regeringen rättar till lagstiftningen så att brottsoffer i mycket större utsträckning får målsägandebiträde även i hovrätten.


Anf. 64 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Allmänt sett har vi byggt ut användningen av målsägandebiträde. Det gjorde vi också förra året. Vi kopplar nu in målsägandebiträde i ett mycket tidigare skede, framför allt när det gäller sexualbrott - redan från det att man anmäler brottet.

När det gäller hovrätten ska vi komma ihåg att man numera inte återupprepar hela rättegången, som man gjorde för 15-20 år sedan. Nu går förhandlingarna till så att man helt enkelt sitter och tittar på filmbilder från tingsrättsförhandlingarna. Det innebär att det mycket sällan tas in vittnen och målsägande i förhörssituationen. Och om man skulle göra det finns också med den nya lagregeln en möjlighet att koppla på ett målsägandebiträde även i detta perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi får naturligtvis utvärdera lagstiftningen och se hur den fungerar, men jag skulle nog vilja säga att det inte har varit en stor kvalitetsförsämring för brottsoffren i det här avseendet.


Anf. 65 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret! Jag hade helt och hållet samma upplevelse som justitieministern när jag läste propositionen. Det tror jag att alla partier i Sveriges riksdag hade, för ingen har motionerat med anledning av förslaget.

När man pratar med åklagarna är det en helt annan bild de visar. De menar att brottsoffret i mycket större utsträckning än vad du och jag tror är i rättssalen i hovrätten och att de biträden som efterfrågas förmedlas i alldeles för låg grad. Det måste åtgärdas.


Anf. 66 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det finns även inom ramen för dagens regler möjlighet att förordna målsägandebiträden i de fall sådana här förhör sker.

Jag ska naturligtvis gärna höra mig för mer efter att ha hört den här frågan för att se om detta är till fyllest. Men den bild som jag har är att detta hittills har använts vid mycket få tillfällen. Och när man gör det kan man koppla in målsägandebiträden.


Anf. 67 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Demokrati, Arkimedes princip, Pythagoras sats, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Castor och Pollux, Plejaderna, de sju systrarna och veni, vidi, vici. Även du, min Brutus, rubba inte mina cirklar, Akropolis, Colosseum, spartanskt, platoniskt, oidipuskomplex och trojansk häst - allt detta är obegripligt utan en gnutta kunskap om antiken.

Hela vår västerländska kultur bygger på arvet från antiken. Vi förstår nutiden genom historien. Men då måste man ha kunskap om historien, och inte bara om de senaste årtiondena utan även om de stora dragen genom världshistorien. Skolverkets förslag till nya timplaner har ställt frågan på sin spets.

Fru talman! Min fråga till utbildningsministern är vad hon är beredd att göra för att inte nästa generation ska förlora vår civilisations rötter.


Anf. 68 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Låt mig börja med att rätta till ett litet missförstånd i Gudrun Brunegårds fråga. Skolverkets förslag har inte kommit ännu. Skolverket har tagit fram ett utkast som man har skickat ut på remiss. Denna remiss har gått till allmänheten, men framför allt till Sveriges lärare och Sveriges historielärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta innebär inte nya timplaner, utan den timplan som lades fast tidigare gäller fortfarande. Det handlar om att Skolverket har gjort en annan fördelning när det gäller vilka ämnen som ska ingå i det så kallade centrala innehållet.

Jag har den allra största respekt för Sveriges lärare. Den respekten är så stor att jag vill vänta tills jag får höra vad lärarna själva säger när Skolverket tar fram ett förslag om deras arbetsverktyg. Lärarnas åsikter kommer att väga tungt hos mig, och när Skolverkets förslag så småningom kommer till departementet är det regeringen som kommer att fatta beslut om detta.


Anf. 69 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Delar då inte utbildningsministern den syn som så många har gett uttryck för under den senaste veckan? Man menar att kunskap om de historiska skeendena är en hjälp för oss att förstå det som händer i dag.

Kan regeringen fastställa en kursplan, när det är dags, enligt vilken det verkar ha varit ett vakuum gentemot vår omvärld ända fram till 1500-talet? Hur ska man då förstå de anspelningar på antiken som finns i exempelvis konst, litteratur och drama?


Anf. 70 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Som jag försökte förklara finns det ännu inget förslag från Skolverket. När Skolverkets förslag kommer ska det vara baserat på de synpunkter som har kommit in från Sveriges lärare.

Därefter skickar Skolverket sitt förslag till regeringen, och jag kan försäkra Gudrun Brunegård och alla andra som lyssnar att jag kommer att ta ett stort ansvar för att de kursplaner som så småningom kommer att fastställas av regeringen kommer att uppfylla de krav som vi har rätt att ställa på svensk skola.

Det säger jag både som utbildningsminister, som historienörd och som en stor beundrare av Sveriges lärare.

(Applåder)


Anf. 71 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Jag tänkte lyfta klimatbiståndet och biståndet. Biståndet var en fråga som gjorde mig politiskt engagerad, och jag tror att den är väldigt viktig för många. Det är en fråga om rätt och fel och om rättvisa.

När det handlar om klimatet har västvärlden, inte minst Europa, en historisk skuld. Vi har byggt upp vår rikedom genom att använda fossila bränslen sedan mitten på 1800-talet. Detta är en viktig fråga som också diskuteras tydligt i Parisavtalet. Där finns också, som tur är, överenskommelser om att vi ska komma åt denna historiska ojämlika klyfta. Det ska ske genom klimatbistånd, där vi i Sverige redan är en förebild, och det handlar också om FN:s gröna klimatfond.

Jag skulle gärna vilja höra biståndsministern berätta om Sveriges arbete för tillfället med klimatfonden och klimatbiståndet och om hur vi kan utveckla det framöver.


Anf. 72 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kommer direkt från FN och New York och de högnivåmöten som har hållits där om bland annat klimatfrågan.

Jag deltog på möten med världens önationer, där denna fråga helt enkelt är en fråga om liv och död. För många andra handlar det om att man kanske måste flytta stora delar av befolkningen om utvecklingen blir som vi befarar.

Det internationella klimatarbetet är oerhört viktigt. Vi klarar inte förändringarna bara genom insatser i Sverige, och därför satsar Sveriges regering väldigt mycket i dag på klimatarbetet internationellt. Vi har ökat andelen varje år under de senaste åren så att vi 2018 var uppe i över 6 miljarder av biståndet som går till de internationella klimatfonderna och bilateralt. Vi fortsätter att öka, och vi har också nyligen visat att vi har ökat den gröna klimatfondens insats från 4 till 8 miljarder de kommande tre åren.

Sverige gör stora insatser och kommer att göra ännu mer under de närmaste åren.


Anf. 73 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi lyfter den här frågan; den är en av de viktigaste frågorna vi har i vår närtid och även på sikt.

Jag skulle gärna också vilja ha svar på hur vi kan växla upp detta ytterligare framöver. Kan en större del av biståndsbudgeten gå just till klimatbistånd? Vi ser nu hur vi har rekordtemperaturer runt om i världen, och vi kanske behöver accelerera ännu mer än vad vi har gjort hittills.


Anf. 74 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Min hållning är att vi måste fortsätta att öka detta de närmaste åren. Därför blir jag oroad över att det finns partier i riksdagen som signalerar kraftiga neddragningar av biståndet och klimatinsatserna både internationellt och nationellt. Då finns risken att vi helt förlorar möjligheten att vara en aktör som är ledande där andra känner att de måste följa efter.

Vi måste försöka att hålla blicken uppe, följa de viktiga förändringarna i världen och arbeta för en bättre värld. Då är klimatfrågan en avgörande fråga.


Anf. 75 John Widegren (M)

Fru talman! Min fråga går till miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Förra veckan nåddes vi av nyheten att det i Östergötland fötts vargvalpar för första gången på över hundra år. Många gläds, men andra kliar sig i huvudet och undrar hur det ska gå.

Jag har fått signaler om att det redan har skett tre angrepp på tamdjur från denna varggrupp, och i ett sådant läge brukar skyddsjakt på varg beviljas. Problemet är att lantbrukare i nuläget inte vågar ansöka om skyddsjakt då de är rädda för aktivister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tycker ministern fortfarande att skyddsjakt är det bästa sättet att hantera vargar? Vi beviljar ju inte längre licensjakt på varg i Sverige.


Anf. 76 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar John Widegren för frågan.

Först och främst har Sverige liksom andra EU-länder en skyldighet att leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv. Där är vargen en av de arter vi behöver bevara, och Naturvårdsverket har kommit fram till att en population på minst 300 vargar är en gynnsam bevarandestatus. Vid den senaste inventeringen kom man fram till att populationen ligger på 300 vargar, och Naturvårdsverket har därför beslutat att inte tillåta licensjakt på varg nästa år.

Detta påverkar dock inte länsstyrelsernas möjlighet att besluta om skyddsjakt för att exempelvis förebygga allvarliga skador på tamdjur.


Anf. 77 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Ja, skyddsjakt är väl det som ska användas i detta läge om det blir för stora problem med vargarna. Det blir dock problematiskt när människor inte vågar ansöka om skyddsjakt på grund av aktivister som hotar - sådana aktivister som en av ministerns partikollegor tyvärr demonstrerade tillsammans med på Sergels torg för ett par veckor sedan.

Detta oroar mig eftersom när vi inte längre har licensjakt är skyddsjakten det vi kan använda. Då blir det ett jättebekymmer när människor inte ens vågar ansöka om skyddsjakt.


Anf. 78 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! När det finns korrekta och formella skäl för att besluta om skyddsjakt är det givetvis länsstyrelsernas möjlighet och ansvar att göra det. Därutöver har Naturvårdsverket och Sveriges regering och riksdag ansvaret för att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus.

Givetvis är det inte på något sätt acceptabelt med hot om våld eller att på något annat sätt hindra rättsväsendet.


Anf. 79 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Från vårt ungdomsförbund har det kommit talrika rapporter om att elever känner sig implicit tvingade att delta i klimatdemonstrationer och därmed frånvara från undervisning. Detta har skett med skolledningens implicita eller explicita medgivande. Enligt mig ska all frånvaro vara ogiltig om man deltar i sådana här demonstrationer.

Dessutom har dessa demonstrationer varit uppenbart politiskt färgade. Det har till exempel funnits bokbord med kommunistisk litteratur vid dessa demonstrationer. Jag anser att detta strider mot det som står i regeringsformen om institutionernas opartiskhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar vad statsrådet Ekström anser om detta.

Det strider dessutom mot skolplikten att frånvara från undervisningen, oavsett hur angelägna frågor det lockas med ute på stan. Jag vill veta vad statsrådet Ekström anser om detta.


Anf. 80 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Sveriges ungdomar har tillsammans med ungdomar över hela världen visat ett fantastiskt engagemang i klimatfrågan. Det som gör dessa manifestationer, som Robert Stenkvist anspelar på, så underbara är att det är en underifrånrörelse. Ungdomar och barn går ut på gator och torg och talar om för oss vuxna att vi borde lyssna på forskarna.

Jag har det största förtroende för Sveriges lärare och rektorer, och för mig är det fullkomligt uppenbart att det är lärare och rektorer som bestämmer hur skoldagen ska gestalta sig. Det är rektor och lärare som bestämmer om en elev får delta i denna typ av manifestation. Om det sker inom ramen för skolarbete ska det givetvis ha en anknytning till kursplan och läroplan.

Den elev som frånvarar utan lov gör förstås fel och får ta de konsekvenser som det medför. Det kan till exempel handla om indragna studiebidrag.


Anf. 81 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag riktar min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Den senaste tiden har vi kunnat följa rapporter i medierna om att fängelsestraffen för narkotikabrott sänkts rejält under senare år. Sänkningen kom efter att Högsta domstolen i ett flertal domar sänkt straffpåföljden.

Signalerna från dem inom polisen som arbetar inom detta område är att ändringen av praxis lett till en ökning av både handel och konsumtion av narkotika. Narkotika utgör en stor del av gängkriminalitetens verksamhet, och att motarbeta gängkriminalitet utgör en av de viktigaste trygghetsskapande uppgifter som rättssamhället har att hantera.

I gårdagens nyhetssändningar hörde vi att justitieministern sagt att han gett uppdrag till tjänstemän att titta närmare på frågan. Vi kristdemokrater ser ett behov av att skyndsamt ändra lagen så att vi återgår till ett läge där narkotikabrott leder till kännbara straff.

Jag frågar därför: Hur kommer regeringen att hantera den aktuella situationen? Vad är tidsplanen? Hur ser justitieministern på systemet med mängdrabatt?


Anf. 82 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det stämmer att sänkningarna skedde. De skedde ganska mitt under Alliansens tid. År 2011 kom de första domsluten i Högsta domstolen där man skruvade ned bedömningarna i just narkotikabrott. Eller rättare sagt: Framöver skulle man inte bara se på mängden narkotika utan bredda perspektivet till vilken roll gärningsmannen hade för exempelvis handeln och alltså se det i en större helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kristdemokraterna drev ingen större kampanj för att återställa praxis under den tid de satt i regeringen. Lite senare tillsattes dock en utredning där man såg över narkotikastraffen och gick fram med skärpningar för framför allt de allvarligaste brotten. Detta gjorde vi sedan tidigt i vår mandatperiod.

Vi är beredda att se över ytterligare skärpningar, framför allt vad gäller överlåtelse av narkotika. Detta har jag bett mina tjänstemän att titta på i ett utredningsdirektiv. Och det kommer givetvis att ske så fort som möjligt.


Anf. 83 Ellen Juntti (M)

Fru talman! De senaste dagarnas nyheter: "Sprängladdning detonerade - stora skador", "Sex personer rånade tre unga män", "Man knivskuren vid rånförsök - livshotande skadad". Vad är det för något speciellt med detta? Faktiskt ingenting, för detta är mer eller mindre vardagsbrott i Sverige som händer dag efter dag.

Regeringen har totalt misslyckats att bekämpa den grova brottsligheten, och utvecklingen är förfärlig. Trots detta vill regeringen fortsätta att ge myndiga personer straffrabatt. Man vill göra en marginell justering för upprepad grov brottslighet, vilket innebär att en myndig person kan begå rån efter rån och ändå få straffrabatt.

Vi moderater står på brottsoffrens sida, men det verkar regeringen inte göra.

Varför vill ni ge straffrabatt till en som begår rån efter rån?


Anf. 84 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det vill vi faktiskt inte.

Moderaterna hoppade tyvärr av förhandlingarna - ni ville ju inte förhandla vidare om detta, Ellen Juntti. Det hade varit bra om ni hade gjort det, men det ville ni inte.

Efter att ni hade hoppat av förhandlingarna gick vi fram och presenterade ett 34-punktsprogram. I det programmet tar vi bland annat upp frågan om straffreduktion när det gäller flerfaldig brottslighet. Vi säger att straffreduktionen ska tas bort när det gäller allvarliga och upprepade brott, och det kommer vi att stå för. Jag har precis satt igång våra tjänstemän med att utforma ett sådant direktiv, så att vi kan gå i land med detta.

Men det var som sagt synd, fru talman, att vi inte kunde få den där breda uppslutningen kring det stora program som vi nu går fram med. När jag efter detta har besökt polis och åklagare runt om i landet har alla dessa förslag välkomnats, men man har samtidigt beklagat att Moderaterna hoppade av och att vi inte fick den breda uppslutning som vi skulle ha haft.

(Applåder)


Anf. 85 Pia Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Är betyget A ett A oavsett vilken skola eleven går på? Kan vi lita på att betygen är kopplade till vad eleverna faktiskt har lärt sig?

Nej, det kan vi inte, menar Skolverket och konstaterar i en ny rapport att avvikelsen på många skolor är orimligt stor och att det är uppenbart att slutbetygen inte motsvarar det eleverna kan. Det finns också forskningsrapporter som hävdar att friskolor som grupp är mer generösa i sin betygsättning.

Detta är inte bra. När eleven ses som en kund finns alltid misstanken att skolor som ett konkurrensmedel drivs till att sätta högre betyg än vad kunskaperna motsvarar. Elever från friskolor klarar sig dessutom sämre på högskolan, visar Skolverkets undersökningar.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Anna Ekström vilka åtgärder regeringen vidtar för att få bukt med problemen med betygsinflation.


Anf. 86 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Pia Nilsson, för att ett problem som verkligen är stort lyfts upp här.

Betyg ska vara rättvisa. Betyg ska visa vilka kunskaper en elev har med sig, inte vilken skola eleven har gått på eller vilka föräldrar man är född med.

Tyvärr ser det inte ut så i dag. Pia Nilsson tog upp ett antal exempel - kanske mest slående är den rapport som visar att de fristående skolorna ger bättre betyg än de kommunala skolorna men att eleverna från de kommunala skolorna klarar sig bättre när de sedan kommer till högskolan, trots sämre betyg.

Detta är orättvist mot elever som blir omsprungna i kön, men det är också ganska osjyst mot de elever som kommer in på senare utbildningar med ett betyg som visar större kunskaper än vad de faktiskt har. Det är även dåligt för Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen har nu inom ramen för januariavtalet gett direktiv till Betygsutredningen att komma med åtgärder för att sätta stopp för betygsinflationen. Det är ett väldigt bra direktiv, som jag är tacksam för att vi har kunnat ta fram tillsammans med Centern och Liberalerna. Betyg ska vara rättvisa.


Anf. 87 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Förra året ökade utsläppen av växthusgaser med 2 procent i Sverige. Det är första gången som utsläppen ökar sedan 2010.

Vi moderater satsar 3 miljoner mer än regeringen på klimatet. Vi prioriterar effektiva åtgärder, exempelvis laddinfrastruktur, där vi satsar sex gånger mer än regeringen.

Regeringen prioriterar åtgärder som inte ger särskilt stora utsläppsminskningar. Man satsar 2 miljarder på Klimatklivet med bland annat fordonssimulatorer och cykelgarage.

Regeringens stora satsning är alltså på Klimatklivet och på en dubblering av detta, trots att Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har kritiserat det för att vara ineffektivt. Vilka effektiva åtgärder tänker ministern vidta för att minska växthusgaserna?


Anf. 88 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för att jag får möjligheten att säga några ord om Moderaternas skuggbudget, som de just lade fram.

Ni i Moderaterna sänker skatten på bensin och diesel med 7 miljarder. Denna skatt är det enskilt mest effektiva instrument som Konjunkturinstitutet och andra pekar på för att minska utsläppen. Här gör ni det billigare. Ni subventionerar fossilindustrin.

Ni tar också 5 miljarder från biståndet och flyttar över 2 miljarder till miljö- och klimatbudgeten. Detta är väldigt oseriös politik.

Vi har, precis som biståndsministern redan sagt, 6 miljarder som går till klimatbistånd inom ramen för utgiftsområde 7. Ni tar 2 miljarder och flyttar dem till utgiftsområdet för miljö och klimat, och sedan kallar ni det för en satsning samtidigt som ni skär ned på biståndet till de allra fattigaste. Det är inte effektiv klimatpolitik.


Anf. 89 Lars-Arne Staxäng (M)

Fru talman! Jag vill ställa en angelägen fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Frågan gäller de invandrare som inte har svenskt medborgarskap och som har dömts till fängelse för brott i Sverige. Är dessa villkor uppfyllda finns det förutsättningar för åklagare att till domstolen hemställa om utvisning på kortare eller längre tid eller till och med om livslång utvisning.

Men när man går in och tittar på hur detta ser ut i verkligheten ser man att det praktiseras väldigt olika. Det finns åtminstone en skillnad mellan olika domstolar och åklagare i hur de tillämpar detta i praktiken.

Det ska enligt min mening vara tydligt att man inte är välkommen i Sverige om man kommer hit och begår brott. Då måste man åka hem, och det ligger ett jätteviktigt signalvärde i detta.

Min fråga till statsrådet blir därför: Avser statsrådet att skärpa upp skrivningen om hur detta ska tillämpas så att fler brottslingar kan utvisas och så att man får en mer likartad bedömning i hela Sverige?


Anf. 90 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det korta svaret på frågan är ja. I januariavtalet, som regeringspartierna, Centern och Liberalerna har förhandlat fram, finns en punkt som handlar om att vi ska se över utvisningsreglerna. Det handlar bland annat om anknytningsfrågan, det vill säga var tröskeln ska ligga för anknytning till Sverige.

Jag delar uppfattningen att huvudregeln måste vara att den som begår allvarliga brott i Sverige och som inte är svensk medborgare ska utvisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att göra en översyn av såväl anknytningsfrågan som ett par andra frågeställningar kring lagstiftningen när det gäller detta. Sedan är det en annan sak att också se till att det verkligen kan fungera, det vill säga att se till att vi har avtal med de länder som berörs så att vi kan genomföra utvisningarna. I detta avseende jobbar vi bilateralt med varje land.


Anf. 91 Markus Selin (S)

Fru talman! Jag har en fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin som handlar om intäkter, om extremvädrets kostnader och om kapitalströmmar.

Klimathotet börjar nu klarna för oss alla. Min upplevelse är ändå att vi fortfarande är väldigt abstrakta när vi talar om procentsatser, årtal och grader Celsius. Jag menar att vi behöver bli än mer konkreta. Då tänker jag på det kapitalistiska systemet som ett problem och en del av lösningen.

Min fråga är: Hur ser ministern på klimatarbetet och det konkreta nuläget i förhållande till potentialen hos gröna och hållbara finansmarknader inom EU? Och hur ser potentialen ut för Storstockholmsregionen som Nordens finanscentrum och jobbskapare?


Anf. 92 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar Markus Selin för att han tar upp en viktig fråga.

Det är klart att kapitalströmmarna, försäkringsbolagen och investerarna är väldigt viktiga maktfaktorer i att göra en grön omställning snabbare och mer gynnsam.

I New York, där jag nyss var på klimattoppmötet, presenterades en allians av väldigt stora kapitalägare, investerare och försäkringsbolag, som nu åtar sig att divestera till 2050 och att arbeta med de företag som de investerar i. Detta kommer att bli en mycket kraftig motor.

Sverige har ju tagit på sig en ledartröja på den hållbara finansmarknaden och tillsammans med bland annat Frankrike drivit på EU för att man ska ta fram hållbarhetsregler för finansmarknaden. Detta kommer definitivt att gynna både Sverige och Stockholmsregionen, eftersom vi redan ligger långt framme. Vi har redan tagit fram hållbarhetskriterier för finansmarknaden, och det driver på näringslivet.


Anf. 93 Louise Meijer (M)

Fru talman! Stranderosionen är ett eskalerande problem för Sveriges stränder, särskilt i Skåne. Med stigande havsnivåer och nyckfullt väder eroderar stränderna och riskerar att ta med sig stora värden i fallet. Utvecklingen måste stoppas, och det krävs flera åtgärder. Moderaterna satsar därför 30 miljoner kronor på att motverka stranderosionen, att jämföra med regeringens 2,4 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dagsläget har SGI ett samordningsansvar för nio olika myndigheters arbete mot erosionen. Moderaterna vill se att en myndighet tar ett helhetsansvar men också ett finansiellt ansvar. Kostnaderna mellan fastighetsägare, kommun och stat måste balanseras, de långa processerna kortas och antalet inblandade instanser minska.

Mot bakgrund av att Moderaterna satsar tio gånger mer än regeringen för att motverka stranderosionen är min fråga till Isabella Lövin: Vad gör regeringen, faktiskt, för att motverka eroderingen av framför allt Skånes stränder?


Anf. 94 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Louise Meijer, för en fråga som återigen anknyter till vår generations absolut största utmaning, nämligen klimatkrisen. Förutom att vi gör historiskt stora satsningar i budgeten på att minska utsläppen, både här i Sverige och globalt, har den här regeringen för första gången genomdrivit en klimatanpassningsstrategi. Där har vi också för första gången anslagit pengar till direkta insatser för exempelvis skredsäkring vid Göta älv, något som hör samman med högre nivåer i Göta älv.

När det handlar om stranderosion har vi inom flera anslag ökat finansieringen för klimatanpassning men också för Statens geotekniska institut, som har ett samordningsansvar för detta.

Det här är en enormt viktig fråga som regeringen tar på allra största allvar.


Anf. 95 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Min fråga går till justitie- och migrationsministern.

Migrationsfrågan, fru talman, är inte en fråga som rör bara Sverige utan en fråga som rör hela världen. I vårt närområde pågår fortfarande väpnade konflikter som tvingar miljontals människor att lämna sina hem. År 2015 var det år då Europa och Sverige bevittnade hur människor korsade hav och berg för att ta sig till tryggheten. Omvärlden måste göra gemensamma ansträngningar för att lösa dessa konflikter så att människor inte tvingas att lämna sina hem.

Fru talman! I punkt 67 i januariöverenskommelsen står det att partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund, vilket skulle kunna hjälpa till att lindra en del människors lidande, exempelvis allvarligt sjuka människor.

Min fråga till migrationsminister Morgan Johansson är: Hur går arbetet med att ta fram en ny humanitär skyddsgrund, och vilka regleringar tror ministern i så fall blir gällande?


Anf. 96 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! För att börja med bakgrunden är den att Sverige har tagit ett mycket stort ansvar för flyktingsituationen. Bara sedan 2011 då kriget i Syrien bröt ut har vi gett skydd åt 175 000 syrier - män, kvinnor och barn som annars hade riskerat att dö, helt enkelt, i kriget. Jag är i grunden väldigt stolt över att Sverige kunde ta ett så stort ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan var vi 2015 och 2016 i en situation där vi var tvungna att se till att fler länder tog ansvar. Vi var tvungna att vrida om politiken. Nu har vi betydligt lägre tal. Vi ligger på det lägsta mottagandet på 13 år, och det fortsätter att ligga mycket lågt.

När nu den här tillfälliga lagen löper ut om två år måste vi dock se till att ha en långsiktigt hållbar lagstiftning som har bred förankring. Det är det denna kommitté ska titta på. Bland annat tittar man på frågan om humanitär skyddsgrund. Jag kan inte i dag säga precis hur de reglerna ska se ut, men jag tycker att det finns starka skäl att se till att ha en ordning där exempelvis allvarligt sjuka undantagsvis ska kunna stanna också på den grunden.


Anf. 97 David Josefsson (M)

Fru talman! Runt 220 000 kubikmeter skräp hamnar varje år i Nordsjön. Av detta landar sedan ca 8 000 kubikmeter på den svenska västkusten. Majoriteten av skräpet kommer inte från Sverige utan från våra grannländer kring Nordsjön, men strömmarna gör att skräpet styrs mot Sverige. Den bohuslänska skärgården fungerar i praktiken som ett filter för att fånga upp skräpet. Det är ett globalt miljöproblem som ger lokala konsekvenser.

Ett land som har fått kritik är Storbritannien, bland annat för öppna soptippar och dagvattensystem som inte fångar upp skräpet på ett effektivt sätt. Mycket av arbetet för att minska skräpet i Nordsjön har skett inom ramen för EU.

Min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin är vad regeringens strategi är för ett fortsatt samarbete med Storbritannien i de här frågorna efter ett brittiskt utträde ur unionen.


Anf. 98 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för att han lyfter fram ett väldigt viktigt faktum, nämligen att mycket av det skräp som landar på den svenska västkusten inte kommer från Sverige, vare sig från land eller från fartyg i svenska vatten, utan kommer med havsströmmarna. Detta är anledningen till att Sverige arbetar så fokuserat med de globala frågorna, bland annat havsfrågor samt plastskräp och plastföroreningar.

Inom EU har vi på rekordtid fått fram ett direktiv som handlar om minskad plastanvändning, engångsplastdirektivet. Vi arbetar väldigt fokuserat både med att minska själva plastanvändningen och med att se till att vi får en cirkulär ekonomi och får tillbaka plasten i kretsloppet. När - eller om, ska vi kanske säga - Storbritannien lämnar unionen får vi givetvis ta ett initiativ för att jobba tillsammans med Storbritannien om det.


Anf. 99 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Många kommuner har det ekonomiskt tufft, och det ser ut som om de kommer att få det ännu tuffare. Skolan är alla kommuners största utgiftspost. I juni fattade Skolverket beslut om att flera kommuner ska betala tillbaka det så kallade likvärdighetsbidraget på grund av att man inte har uppfyllt kriterierna. Bland annat SKL har riktat omfattande kritik mot villkoren, den ryckighet de orsakar kommunerna och den osäkerhet kring budgetering som blir konsekvensen. Dessutom pekar Skolverket på att villkoren gör att de kommuner som har störst behov inte ens söker bidraget.

Utbildningsministern har aviserat att man ska se över villkoren, men med tanke på situationen ute i kommunerna och de behov som finns i skolan känns detta akut. Min fråga är: När kommer regeringen att ändra regelverket kring likvärdighetsbidraget?


Anf. 100 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Regeringen har i årets budgetproposition ett förslag på ett utökat likvärdighetsbidrag. Vi ökar till 4,9 miljarder nästa år och 6,2 miljarder åren därefter. Det fina i kråksången är att detta likvärdighetsbidrag är just likvärdigt. Vi ger mer pengar till de skolor där behoven är som störst. Dessutom gör vi likvärdighetsbidraget stort. Vi samlar ett antal statsbidrag och ger större möjligheter till kommuner att kraftsamla.

Poängen med likvärdighetsbidraget är att det ska gå till de skolor där behoven är som störst. Vi har från regeringens sida tagit del av rapporter både från Skolverket och från SKL där man anför oro för att pengarna verkligen kommer att komma ut i klassrummen, delvis av de skäl som Maria Stockhaus anger. Regeringen kommer under hösten att se över kostnadsvillkoret i likvärdighetsbidraget med syftet att pengarna ska gå till de klassrum där de behövs allra bäst.


Anf. 101 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Min fråga handlar om myndighetskontrollen av byggbranschen och även svensk arbetsmarknad. Det har rapporterats i medierna om ett omfattande fusk i exempelvis byggbranschen. Det handlar om brister i personalliggare, om att ett stort antal personer arbetar illegalt i Sverige och om brister i arbetsmiljön, vilka också har lett till ett stort antal dödsolyckor. Detta är klandervärt.

Min fråga är: Vad gör regeringen för att motverka den här typen av missbruk och för att motverka oseriösa arbetsgivare?


Anf. 102 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det korta svaret är att vi ökar kontrollerna. Vi har gjort det ganska rejält bara de senaste åren.

Vår grund är att det måste vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi kan inte acceptera att vi har oseriösa företag som fuskar och fifflar och har illegal arbetskraft som de utnyttjar och låter jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare. De har en helt undermålig arbetssituation som till exempel kan leda till väldigt allvarliga olyckor, som vi har sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi en speciell åtgärd på plats sedan några år tillbaka: en myndighetsgemensam arbetsplatskontroll. Polisen, Migrationsverket, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten gör kontroller på arbetsplatserna. De gjorde en sådan bara i förra veckan då de kontrollerade 100 byggföretag, och omedelbart fick 25 av arbetsplatserna slås igen för att de inte nådde upp till arbetsmiljökraven.

Det här kommer vi att fortsätta med, och vi kommer att fortsätta öka antalet sådana arbetsplatskontroller för att städa upp i den här branschen.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  • Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • Minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP)
  • Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.