Edward Riedl (M)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Moderaterna
- Valkrets
- Västerbottens län, plats 241
- Titel
- Båtbyggare.
- Född år
- 1976
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Finansutskottet
Ordförande
Krigsdelegationen
Ledamot
OSSE-delegationen
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2010-10-04 – 2026-09-21
Finansutskottet
- Ordförande
- 2022-10-20 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-10-20
- Ledamot
- 2019-02-13 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2010-10-12 – 2014-09-29
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Ledamot
- 2018-10-02 – 2019-02-13
- Ledamot
- 2015-02-05 – 2018-09-24
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2015-02-04
- Ledamot
- 2010-11-17 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2010-10-12 – 2010-11-16
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2018-10-02 – 2019-02-13
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2018-10-02 – 2019-02-13
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2022-11-29
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
EU-nämnden
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-10-04
OSSE-delegationen
- Suppleant
- 2023-02-10 –
- Ledamot
- 2022-10-11 – 2023-02-10
- Ledamot
- 2018-10-09 – 2022-10-09
Krigsdelegationen
- Ledamot
- 2022-11-15 –
Nordiska rådets svenska delegation
- Suppleant
- 2018-10-09 – 2019-10-02
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 10–. Ledamot trafikutskottet 10–19. Ledamot finansutskottet 19–22 och ordförande 22–. Suppleant trafikutskottet 10, finansutskottet 10–14, civilutskottet 18–19 och näringsutskottet 18–19. Ledamot OSSE-delegationen 22–23 och suppleant 23–. Ledamot krigsdelegationen 22–. Suppleant Nordiska rådets svenska delegation 18–19.
Föräldrar
Företagaren Rolf Riedl och distriktssköterskan Elisabeth Riedl.
Utbildning
Storebro Båtbyggarskola. Umeå universitet.
Anställningar
Industriarbete. Säljare. Taxichaufför.
Kommunala uppdrag
Ordförande i Revisionen för Region Västerbotten.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ledamot och kassör, Moderaternas förbundsstyrelse. Ordförande, Moderaterna i Umeå.
Bostadsort
Umeå
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Statsministerns frågestund
Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.- Datum
- 2024-09-12
Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024
Betänkande 2023/24:FiU28
Riksdagen beslutade att överföra 25 miljarder kronor från statens budget 2024 till Riksbanken för återställning av bankens eget kapital i år.
De senaste årens ekonomiska utveckling har kraftigt påverkat Riksbankens kapitalsituation. Även om Riksbankens årsredovisning för 2023 uppvisade ett positivt resultat är bankens eget kapital fortfarande mindre än en tredjedel av den så kallade målnivå som fastställs i riksbankslagen. Riksbanken har därför gjort en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.
Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden till regeringen.
För det första ska regeringen klargöra förutsättningarna för när och hur Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att eget kapital ska återställas. För det andra ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag som stärker Riksbankens möjligheter till självfinansiering på längre sikt.
Tillkännagivandena grundar sig på ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 18 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-19
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2023/24:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.
Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 89, 314 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-17
- Debatt
- 2024-06-18
- Beslut
- 2024-06-18
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU36
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.
Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 51 minuter
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
Vårändringsbudget för 2024
Betänkande 2023/24:FiU21
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2024. Ändringar av anslag görs i 22 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2024. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2024. Bidragets storlek ska fortsätta att vara 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.
Ett annat förslag handlar om ett nytt integrationspolitiskt mål.
Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med drygt 17 miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 2 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-11
- Debatt
- 2024-06-12
- Beslut
- 2024-06-12
Statsministerns frågestund
Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.- Datum
- 2024-05-23
Stigande matpriser
Interpellation 2023/24:549 av Jytte Guteland (S)
Interpellation 2023/24:549 Stigande matpriser av Jytte Guteland S till Finansminister Elisabeth Svantesson M Innan riksdagsvalet år 2022 förde den nuvarande landsbygdsministern en kampanj mot de höga matpriserna som riskerade att drabba pensionärer och barnfamiljer hårtNu är situationen ännu värre, och de under lång tid- Inlämnad
- 2024-02-20
- Svarsdatum
- 2024-04-02
- Besvarare
- Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Extra ändringsbudget för 2024 - Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka försvarsmateriel och att ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis handgranater, undervattensvapen och stridsbåtar. Även sjukvårdsutrustning och livsmedel kommer att skänkas. Försvarsmakten bedöms under en begränsad tid kunna avvara försvarsmaterielen. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,4 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 5,6 miljarder kronor för åren 2025–2028.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 49 minuter
- Justering
- 2024-03-19
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Finansminister Elisabeth Svantesson M Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Finansmarknadsminister Niklas Wykman- Datum
- 2024-03-14
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansminister Elisabeth Svantesson M Försvarsminister Pål Jonson M Socialminister Jakob Forssmed KD Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell M Finansminister Elisabeth Svantesson M besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.- Datum
- 2023-12-14
Statens budget 2024 - Rambeslutet
Betänkande 2023/24:FiU1
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L
Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
- att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
- utvidgad expertskatt
- avskaffad skatt på plastbärkassar
- slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.
Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.
Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 102, 333 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-29
Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2023-10-24
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
Höjd vägstandard i norra Sverige
Motion 2023/24:512 av Jörgen Berglund m.fl. (M)
Motion till riksdagen 2023/24:512 av Jörgen Berglund m.fl. M Höjd vägstandard i norra Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder för höjd trafiksäkerhet och bibehållen hastighet på vägnätet i norra Sverige i nästa nationella transportplan bör få högre prioritet- Inlämnad
- 2023-10-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:TU18
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
En modern järnväg längs hela Norrlandskusten
Motion 2023/24:509 av Jörgen Berglund m.fl. (M)
Motion till riksdagen 2023/24:509 av Jörgen Berglund m.fl. M En modern järnväg längs hela Norrlandskusten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en modern järnväg längs hela Norrlandskusten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges utveckling- Inlämnad
- 2023-10-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2023/24:TU18
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Ändringar i statens budget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina och försäljning av jaktrobotar till USA
Betänkande 2022/23:FiU32
Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor.
Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret.
Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts.
Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 45 minuter
- Justering
- 2023-08-16
- Bordläggning
- 2023-08-16
- Debatt
- 2023-08-17
- Beslut
- 2023-08-17
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2022/23:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.
Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.
Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.
Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 85, 293 minuter
- Justering
- 2023-06-15
- Bordläggning
- 2023-06-19
- Debatt
- 2023-06-20
- Beslut
- 2023-06-20
Extra ändringsbudget för 2023 – Försvarsmateriel till Ukraina
Betänkande 2022/23:FiU38
Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.
Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.
För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.
Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 37 minuter
- Justering
- 2023-03-22
- Bordläggning
- 2023-03-22
- Debatt
- 2023-03-23
- Beslut
- 2023-03-23
Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter
Betänkande 2022/23:FiU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.
Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann.
Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 44, 132 minuter
- Justering
- 2023-02-21
- Bordläggning
- 2023-02-21
- Debatt
- 2023-02-22
- Beslut
- 2023-02-22
Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser
Betänkande 2022/23:FiU31
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.
Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.
Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.
Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 54 minuter
- Justering
- 2023-02-07
- Bordläggning
- 2023-02-07
- Debatt
- 2023-02-08
- Beslut
- 2023-02-08
Statens budget 2023 – Rambeslutet
Betänkande 2022/23:FiU1
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.
I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
- höjd skatt på alkohol och tobak
- förstärkt skattereduktion för installation av solceller
- tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
- sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
- bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.
Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.
Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 97, 333 minuter
- Justering
- 2022-12-12
- Bordläggning
- 2022-12-12
- Debatt
- 2022-12-13
- Beslut
- 2022-12-13