Regelförenkling för företag

Anf. 70 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Det är alltid en högtidsstund i kammaren när vi får debattera Sveriges allra viktigaste fråga, nämligen hur vi stärker förutsättningarna för våra svenska företagare och därmed svenskt välstånd och svensk konkurrenskraft. Regelförenkling spelar en given huvudroll i det arbetet, och det är just regelförenkling som vi ska debattera här i dag.

Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Entreprenörer beskrivs ofta som problemlösare. Och det med rätta, för vid de företagsbesök som jag gör runt om i mitt hemlän Sörmland slås jag alltid av hur förmågan att trampa om och hitta nya vägar verkligen står ut, oavsett om det handlar om konsekvenser av ett krig eller en pandemi eller om problem med kompetensförsörjning.

Det mesta upplever jag att företagare hittar sätt att lösa. Men det finns berg som de inte rår på, och det är politiskt beslutade regler. Till skillnad från naturliga berg tenderar de att växa. Så många som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Med cirka tio timmar i veckan för att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder, och som alltid är tid pengar. 200 miljarder beräknas den sammantagna kostnaden vara för företagens regelbörda - för företagen alltså, herr talman. Till det kommer såklart den kostnadskarusell som överbyråkratiseringen också orsakar svenska skattebetalare.

Företagens förutsättningar angår oss alla, för de påverkar oss alla. Svensk livsmedelsförsörjning äventyras när svenska bönder tvingas lägga alltmer tid på prisdrivande byråkrati. Den gröna omställningen bromsas av tillståndsprocesser som gör att industrin står och stampar i stället för att ta ledartröjan i arbetet mot klimatförändringarna, jobben hotas när småföretagen inte mäktar med den administrativa bördan och så vidare.

Onödig byråkrati, herr talman, går också ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där äganderätten borde respekteras och skydda verksamheten. Det skapar en otrygghet som är helt oacceptabel.

Jag engagerade mig politiskt för att jag ville bidra till en politik som banar väg i stället för att stå i vägen. Företagandet är verkligen en hjärtefråga, för det är fundamentalt för Sverige, inte bara för att det skapar jobb utan också för att det är entreprenörskap som driver utveckling och innovation och löser våra problem. Sverige ska vara ett land där man kan testa sina idéer och förverkliga sina drömmar. Det ska vara enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i Sverige.

Därför, herr talman, finns det en del att jobba på. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Och den avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten, en välgärning i sig. Näringslivspolitik är inte raketforskning. Det handlar tvärtom i stor utsträckning om att inte krångla till det utan om att förenkla. Och den stora förenklingsresan har börjat.

Sverige har numera en regering med höga ambitioner när det gäller att dra upp politiska fingrar ur den berömda syltburken. Mitt parti, Moderaterna, gick till val med en tydlig målsättning att minska regelbördan för företag. Det är därför glädjande att konstatera att vi nu i Tidösamarbetet också kan gå från vallöfte till verkstad i frågan.

En minskad regelbörda och ett starkare företagsklimat åstadkoms huvudsakligen på två sätt: politiska förslag och politiskt ledarskap.

Vad gäller ledning har svenska verk och myndigheter i såväl budget som regleringsbrev fått en tydlig uppgift att minska regelbörda och administrativ kostnad för företag samt att förbättra bemötande och servicegrad gentemot näringslivet. Det är en tydlig politisk beställning som Myndighetssverige nu har att leverera på. Myndigheterna har vidare fått såväl särskilda resurser som ett tydligt uppdrag att korta sina handläggningstider. Även tillståndsprocesserna ska göras mer effektiva, rättssäkra och förutsebara.

Vad gäller förslag är ett omfattande beredningsarbete igång som hanterar såväl förstärkningen av Regelrådet som det implementeringsråd som ska införas och som särskilt ska syfta till att minska regelbördan och stoppa överimplementeringen av EU-regler. I dag kom också beskedet att det tidigare aviserade Förenklingsrådet inrättas, ett råd med syfte att rensa i befintlig regelflora med utgångspunkten att reglers existensberättigande ska vara att de löser och inte skapar problem.

Det här är stora, breda grepp som i grunden ska hantera regelbördan. I tillägg till det har flera separata åtgärder vidtagits såsom slopat kvittokrav och att färre företag ska behöva redovisa moms och få möjligheter till förenklad faktura. Fler åtgärder för att förenkla för mikroföretag bereds på Regeringskansliet, och en översyn av 3:12-reglerna ska göras.

Förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat men också för att säkra att vi har de regler som faktiskt behövs, inte minst för att motverka osund statlig och kommunal konkurrens på företags bekostnad.

Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till vår utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar, som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar som vi står inför.

Moderaterna tillsammans med Tidökollegorna har inlett en omfattande förenklingsresa. Det framgår i näringsutskottets betänkande. Här framgår också att det finns ett brett politiskt engagemang i frågan, och det är i grunden bra. Jag konstaterar också att samtliga reservationer tar upp frågor som finns med i regeringens beredning av regelförenklingsarbetet. Det skapar förutsättningar för en bra framdrift i det politiska arbetet och därmed för stärkt företagsamhet.

Anf. 71 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Vi talar om regelförenklingar, och Moderaterna drar till med att vi ska ha en avregleringsvåg. Jag undrar om Moderaterna kan tydliggöra vad det är för specifika regler man vill förändra.

Det finns en hel del onödiga gamla regler och onödig byråkrati som kan förbättras, utvecklas och underlätta för svenska företag. Men grunden till att de flesta regler har införts är olika syften som vi vill uppnå i samhället. Vi har säkerställt att vi inte har giftiga ämnen i vår närmiljö, i det vi äter och i kemikalier i produkter som våra barn ska kunna leka med. Vi vill säkerställa att det inte förekommer någon grov ekonomisk brottslighet i våra företag och vill att man ska kunna bevaka och utföra tillsyn på företag, så att ekonomin sköts på ett korrekt sätt.

Det finns förbättringsmöjligheter, men att bara tala om en avregleringsvåg i de termer som Moderaterna här gör blir inte annat än floskler om man inte kan tydliggöra vad det är man vill förändra.

Anf. 72 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan.

Miljöpartiets intresse för regelförenkling är mycket välkommet. Men jag finner frågan lite märklig. Låt mig gärna upprepa vad jag sa i mitt anförande. Ja, vi behöver en seriös och omfattande förenklingsprocess. Om det uppfattar jag att vi alla här är överens. Om Miljöpartiet har en avvikande uppfattning är det bra om det tydliggörs. Jag sa också att existensberättigandet för de regler som vi har ska vara att de löser problem, inte att de skapar problem. Jag och Moderaterna förespråkar alltså inte ett regellöst samhälle, men vi är väldigt långt därifrån. Det behöver göras en rejäl översyn av den onödiga byråkrati som finns samlad på företagarnas axlar i Sverige. Det arbetet är nu påbörjat med den självklara målsättningen att skapa en klokt reglerad näringslivspolitik för Sverige.

Anf. 73 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag undrar då varför Moderaterna inte prioriterar till exempel åtgärder för snabbare tillståndsprocesser, som verkligen skulle kunna underlätta för företag och som efterfrågas starkt här och nu. Det finns utredda förslag på regeringens bord och en lång rad åtgärder som kan vidtas med enkla medel genom ändringar i regleringsbrev och budgetsatsningar. Men detta väljer regeringen att inte göra. I stället vill man någon gång i framtiden skynda på tillståndsprocesserna genom att tillsätta en ny utredning, och den första punkten i denna utredning handlar om att sänka miljökraven i Sverige till EU:s miniminivå. Detta skulle också sänka svenska företags konkurrenskraft eftersom svenska företag är kända för sin höga kvalitet när det gäller miljö och arbetstagares rättigheter.

Det finns åtgärder som snabbt kan underlätta regelförenklingar och tillståndsprocesser för företag, men Moderaterna prioriterar inte det. Moderaterna talar i floskler om en avregleringsvåg men genomför inte det näringslivet efterfrågar, nämligen snabbare tillståndsprocesser här och nu.

Talar man om en bred avregleringsvåg är det relevant att ställa frågan vilka risker man är beredd att utsätta svenska folket för genom en avregleringsvåg när man inte kan vara tydlig och konkret och till exempel sätter som första punkt i utredningen att miljökraven ska sänkas till EU:s miniminivå.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Anf. 74 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Snabbare, effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser är helt avgörande för Sveriges klimatomställning och för svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det finns redan flera förslag, och det pågår en utredning för att ta fram bättre tillståndsprocesser för Sverige som förstås kommer att gynna både klimatet och det svenska näringslivet. Det är också självklart för oss att det svenska näringslivet måste vara konkurrenskraftigt gentemot EU och övriga världen.

Tro mig, det är på gång när det gäller tillståndsprocesserna, och det kommer att ske stora förbättringar där. En del i detta arbete är också att ambitionsnivån höjs på ett sätt som inte skedde när Miljöpartiet var med och styrde Sverige.

Nu går vi framåt för att få ett tydligare regelverk för svenska företag. En tydlig och klok reglering stärker också tryggheten för såväl företagare som människor.

Anf. 75 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vi delar intresset för regelförenklingar och vet båda hur viktigt det är för företagen och tillväxten.

Regeringen har, som ledamoten också beskrivit, utlovat förenklingsråd, implementeringsråd och nya konsekvensbeskrivningar. De nya konsekvensbeskrivningarna har kommit, men de är dessvärre helt tandlösa. De ställer till exempel inget krav på att Regeringskansliet ska göra konsekvensbeskrivningar, så när det utarbetas en departementspromemoria i Regeringskansliet behöver man inte tänka på vilka effekter den kommer att få för företagen.

Men den viktigaste och kraftigaste kritiken har under 15 år handlat om att Regelrådet ska komma in tidigare i processen för att kolla om konsekvensbeskrivningarna är rimliga så att det inte ramlar in lagstiftningsförslag här som Regelrådet hade kunnat säga inte var väl analyserade och att riksdagen därför inte har ett bra underlag att fatta beslut på. Jag vet att det är svårt att genomföra detta, men det gick ju att införa ett regelråd till slut trots att det inte skulle gå för 15 år sedan.

Varför har regeringen inte genomfört det företagare och företagsorganisationer kräver, nämligen ett regelråd som har en stoppfunktion och som kan komma in tidigare i processen och säkerställa att dåliga lagstiftningsförslag inte hamnar i riksdagen?

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Anf. 76 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Jag tackar Elisabeth Thand Ringqvist för frågan.

Jag instämmer i vikten av ett klokt och ambitiöst arbete med regelförenkling för svenska företag. I detta förenklingsarbete ingår att skapa klokare regler och att bättre utvärdera och konsekvensanalysera de regler som finns och de som införs. Förutom det regelråd vi redan har införs från och med i dag ett förenklingsråd och snart också ett implementeringsråd. Jag tror att det är oerhört viktigt att hitta former där dessa kan samspela på klokast möjliga sätt och gemensamt sträva mot samma mål för att få en samlad effekt av regelförenklingsarbetet.

Jag tror att konsekvensanalyser är något vi hela tiden behöver bli bättre på i såväl regelimplementering som politiskt beslutsfattande.

Anf. 77 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Jag håller med om att det är bra med ett förenklingsråd som ska titta på gammal lagstiftning. Det är också bra att myndigheterna har fått i uppdrag att hitta de förenklingar som ska göras och hjälpa rådet i dess arbete. Implementeringsrådet har framför allt med EU-lagstiftning att göra.

Alla förslag som skrivs ute på myndigheterna och på Regeringskansliet måste ha en konsekvensbeskrivning vi kan lita på. Enda sättet är då att Regelrådet tittar på den och säger att det är en rimlig analys av kostnaderna och den uppskattade tidsåtgången för att fylla i en blankett eller hitta en uppgift. Om Regelrådet inte har denna funktion och inte kan komma in tidigare i processen kommer det inte att hända något.

Jag frågar därför igen: Varför har regeringen inte levererat något för att Regelrådet ska kunna komma in tidigt i lagstiftningsprocessen även om det är konstitutionellt väldigt krångligt?

Anf. 78 Anna af Sillén (M)

Fru talman! Regelrådet får nu stärkta resurser av regeringen, och det görs en översyn av rådets uppdrag. Jag delar bedömningen att konsekvensdelen behöver stärkas också för Regelrådet.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Anf. 79 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 om allmänt om regelförenkling för företag.

Precis som Anna af Sillén belyste i sitt anförande är regelförenkling av yttersta vikt för att skapa goda förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i någon form i Sverige. Det är därför otroligt olyckligt att det politiska engagemanget på detta område under alldeles för lång tid och under flera regeringar i så stor utsträckning har uteblivit. Pratar man med näringslivet menar det ofta att första regeringen Reinfeldt är den enda regering i modern tid som aktivt engagerat sig i att skapa en minskad regelbörda för företag i Sverige. Sedan dess har de flesta regeringar snarare misslyckats och regelbördan ökat liksom kostnaderna för densamma.

Nu har vi dock en regering med ett regeringsunderlag i vilket Sverigedemokraterna ingår. Sverigedemokraterna var det första parti i Sveriges riksdag som hade en ren regelförenklingsmotion, och vi har länge drivit på för mycket av det som nu antingen har påbörjats, har kommunicerats ska träda i kraft under mandatperioden eller redan har skett.

Fru talman! I det betänkande som vi debatterar i dag ryms mycket av gammal klassisk sverigedemokratisk politik, även om vi har ett par reservationer där vi tycker att regeringen kan gå ännu längre eller i vissa frågor ännu inte verkställt det man kommunicerat, varför Sverigedemokraterna vill vara tydliga med var vår ambition på dessa områden ligger.

Allt som allt talar man om att regelbördan och den administrativa bördan ligger på 400 miljarder för det samlade svenska näringslivet - det finns olika uppskattningar, men detta är väl den högsta siffra jag sett att någon bedömt. Allt man då från politiskt håll kan göra för att minska denna innebär ju mer resurser som kan återinvesteras i bolagen eller som kan gå till nyanställningar eller investeringar i nya produktionsanläggningar eller ges i utdelning till ägare och som sedan kan investeras i andra företag eller konsumeras och på olika sätt därmed bidra till tillväxten, som vi alla, förhoppningsvis, värnar om i Sveriges riksdag.

Där har det skett mycket. Om vi tar ett tydligt, enkelt och konkret förslag har vi annonserat att kravet på fysiska kvitton i redovisningen ska tas bort. Näringslivet uppskattar att det är en kostnad om 6 miljarder per år för det samlade svenska näringslivet som stryks omgående. Om man då adderar dessa många bäckar små som vi ser, exempelvis kravet på fysiska kvitton som ska tas bort eller danstillståndet och hotelltillståndet med mera, är det klart att det i slutändan utgör en stor förändring för det svenska näringslivet och betydligt mer resurser som kan återinvesteras i verksamheten eller på andra sätt bidra till svensk tillväxt.

Det kanske mest aktuella som regeringen har gjort är att vi i dag har kommunicerat kring det förenklingsråd som har varit allmänt känt sedan tidigare, inte minst från höstbudgeten, där vi tilldelade 10 miljoner till Tillväxtverket för att kunna verkställa detta. Det har annonserats i dag hur det kommer att vara utformat och vad ambitionen med rådet är. Sverigedemokraterna har länge drivit på för att vi ska få en instans i den svenska statsförvaltningen med uppdrag att arbeta systematiskt och konstruktivt med den befintliga regelbördan.

Från Sverigedemokraternas sida hade vi kanske helst velat se att det förenklingsråd som kommuniceras i dag och det implementeringsråd som fortfarande bereds från regeringens sida skulle vara sammanslagna och därmed få det breda uppdraget att titta på såväl befintlig lagstiftning från vår riksdag men även från EU som den tillkommande lagstiftningen från Bryssels håll. Nu kommer detta att utgöras av två separata organ. Det är bättre än att inte ha något, så som det ser ut i nuläget. Detta har varit Sverigedemokraternas ingång.

Därutöver finns det redan ett råd, och snart har vi tre. Det befintliga Regelrådet har, precis som Elisabeth Thand Ringqvist belyste här tidigare, länge efterfrågat ett bredare och betydligt kraftigare mandat och inte minst någon form av stoppfunktion. Detta har Sverigedemokraterna inkluderat i sina motionsyrkanden, och det ryms även i en av våra reservationer i detta betänkande - ett regelråd som får mer muskler att bromsa, varna för och förhindra bristfällig lagstiftning, inte minst sett till konsekvensberedningen.

Detta är en fråga där Sverigedemokraterna fortsätter att ligga på. Jag hoppas att vi kan stärka Regelrådet under denna mandatperiod. Jag tror också att vi kommer att se synergieffekter mellan de tre råden när samtliga har initierat sitt arbete. Det är väl inte omöjligt, åtminstone från vår horisont, att man framöver ser att det kanske är klokt att ha någon form av strukturerat samarbete råden emellan och kanske även en strukturerad placering av dem. De kommer ju att befinna sig inom lite olika delar.

Från Sverigedemokraternas sida hade vi helst sett att de placerades så högt upp som möjligt i den politiska näringskedjan, vilket i så fall rimligtvis hade varit Statsrådsberedningen. Så blir det inte, men vi står bakom dem och tror att de kommer att kunna bidra kraftigt för att minska regelbördan, sett till befintlig lagstiftning, och säkerställa att implementering av ny lagstiftning sker på ett så klokt sätt som möjligt och med så få negativa effekter för det svenska näringslivet som möjligt.

Fru talman! Utöver dessa råd har det även skett mycket annat från regeringens sida. Vi har sett att det har kommit förenklingsuppdrag till ett trettiotal myndigheter med krav på återrapportering om hur man aktivt arbetar med företagsfrämjande på myndigheterna. Vi har fått på plats en grupp med statssekreterare som regelbundet träffas och utifrån olika departements ingångar arbetar systematiskt med regelförenkling.

Vi har också sett att det pågår ett arbete med såväl enstaka exempel på bristfällig lagstiftning - jag har nämnt danstillstånd, hotelltillstånd och fysiska kvitton hittills - som tillståndsprocesserna, vilket nämndes i en replik strax innan jag klev upp här. Där sker det ett brett arbete från regeringens sida för att både ta till vara det som tidigare regeringar har utrett och komma med nya förslag för att underlätta detta i så hög utsträckning som möjligt. Den politiska ambitionen är att kraftigt förenkla tillståndsprocesserna som inte sällan lyfts upp av näringslivet som en av de stora utmaningar de ser för att få ihop sina investeringskalkyler, inte minst.

Därutöver har vi riktat mer resurser till Verksamt.se för att fortsätta att stödja deras viktiga arbete med att underlätta för företag. Det har gått ut uppdrag till länsstyrelser att arbeta mer näringslivsfrämjande. Vi har förenklat så att det i dag är färre företag som behöver redovisa moms, och vi har gett myndigheterna i uppdrag att se över sina handläggningstider. Allt detta sker både vad gäller den strukturerade regelförenklingsdelen och de enskilda utmaningar som politiken kan undanröja för näringslivet. Vi har kommit en bra bit på detta område.

Sverigedemokraterna fortsätter att pusha regeringen för att vidta ytterligare åtgärder för att fortsätta främja det svenska näringslivet genom en aktiv regelförenklingspolitik.

Anf. 80 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag tackar Tobias Andersson för anförandet.

Vi pratar om regelförenkling i ett läge där väldigt många småföretag får se sina verksamheter gå omkull. Det är ett rekordhögt antal konkurser i vårt land, tyvärr. Det är såklart en stor sorg och förlust för den enskilde näringsidkaren, men det påverkar också arbetena i Sverige. Många av småföretagen i vårt land är viktiga jobbskapare och integrationsmotorer.

Något som är särskilt betungande för små och medelstora företag är de höga sjuklönekostnader som uppstår vid många korta sjukskrivningar. Detta var anledningen till att vi 2014, efter samråd med näringslivet, införde ett högkostnadsskydd för just sjuklönekostnader. Nu har regeringen aviserat att man kommer att slopa detta högkostnadsskydd för sjuklönekostnader, något som har väckt massiv kritik. Visita har till och med uttalat att den här regeringen uppenbarligen inte har någon koll på hur småföretag har det.

Höga kostnader och mer administration kommer att följa i ett läge där regelverken behöver bli bättre och fler behöver komma i arbete. Varför har då Sverigedemokraterna gått med på att slopa högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader som kommer framför allt småföretag till del?

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Anf. 81 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan.

Jag tror att ledamoten känner väl till att vårt utskott inte hanterar denna fråga och att den heller inte är föremål för denna debatt. Jag kan såklart lyfta en mängd frågor som inte hör till ämnet, men jag ska ändå försöka gå ledamoten till mötes och beröra detta.

Jag tror att det är känt för ledamoten att Sverigedemokraterna tidigare har sett på frågan inte minst utifrån ett småföretagarperspektiv där vi i opposition drivit på för att bland annat se över om den enskilda småföretagaren med få anställda ska ta hela den kostnad som det kan innebära.

Sverige befinner sig i ett ekonomiskt läge där vi naturligtvis måste prioritera i statsfinanserna. Det är svårt att lyfta ut en enskild del ur en statsbudget och säga att "just det här är dåligt därför att", utan man får se på helheten i stället.

Mycket av det jag lyfte i mitt anförande är sådant som per definition hade underlättat för den bransch som ledamoten menade hade kritiserat detta, alltså besöksnäringen. Jag kommer just från en lunch med besöksnäringen, jag hade möte med Visita i går och jag talade på Visitas träff i Västsverige i måndags, så jag vill tro att jag är väl medveten om vilka frågor som lyfts från branschen. Inte minst danstillstånd, hotelltillstånd, fysiska kvitton med mera, där regeringen har agerat, är sådant som direkt underlättar för denna bransch.

En annan fråga som är högaktuell och som jag kommer att debattera med ansvarig minister på fredag är gårdsförsäljning, som också belyser de behov som finns i den specifika branschen.

Med detta sagt, fru talman, har jag försökt besvara den explicita frågan och lyfta fram vad regeringen gör som underlättar för den berörda bransch som ledamoten lyfte upp. Som socialdemokrat bör man kanske vara något självkritisk till vad man gjorde respektive inte lyckades göra under sin tid vid makten. Mycket av det vi gör på regelförenklingsområdet nu borde ha varit på plats för länge sedan men är det inte på grund av Socialdemokraterna.

Anf. 82 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag tycker att det är märkligt att vi, när vi pratar om regelförenkling för företag, säger vilka frågor som berör vårt utskott. Då blir det väldigt begränsat vilka regler som kommer att diskuteras. Vi vet att många regler inte nödvändigtvis tillhör näringsutskottets ansvarsområde eller politikområde utan hör till andra utskott, men som näringspolitiker, Tobias Andersson, behöver vi fortfarande diskutera dessa frågor.

Jag tycker att det är märkligt att man i ett läge där arbetslösheten ökar och småföretagen får det svårare gör det ännu svårare. Och inte nog med att man gör det svårare för småföretagen, utan man står här och stoltserar ganska mycket med exempelvis danstillståndet som, enligt krögare som jag har haft diskussioner med, inte har fallit väl ut. Nu behöver de söka tillstånd för varenda tillställning i stället för att som tidigare ha ett tillstånd för ett helt år. Men det kan vi debattera vid ett annat tillfälle.

Det som jag vill belysa här är att den socialdemokratiska regeringen vidtog en konkret åtgärd för att det skulle bli lättare för företagen och inte så betungande kostnader för dem. LO, Svenskt Näringsliv och Visita, för att nämna några, har avstyrkt förslaget från regeringen. Trots detta har regeringen gått vidare med att man ska slopa högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader.

Som systemet är utformat i dag gynnar det framför allt små företag. Folk som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har en sjukdomshistoria kommer nu att få det svårare att få ett jobb därför att företagare inte kommer att våga ta risken. Detta är symtomatiskt. Man gör det svårare för sjuka genom sjukförsäkringen, och nu gör man det svårare för småföretag att anställa dem som har en sjukdomshistoria. Jag tycker att detta är allvarligt, fru talman.

Vad är Sverigedemokraternas plan för att de som har en lång sjukdomshistorik ska kunna komma i arbete och för att småföretagen ska kunna vara med och bidra till detta?

Anf. 83 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill vara tydlig gentemot ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro med att jag svarade på frågan. Jag belyste det faktum att den inte tillhör vårt utskott eller betänkande. Jag gav ett svar på frågan. Jag belyste flera saker som berör betänkandet och som kan underlätta för den bransch som ledamoten refererade till.

Däremot, fru talman, tycker jag kanske inte att det är i en debatt om regelförenkling som man ska prata om vad man gör för långtidsarbetslösa. Jag tror att det finns andra forum i Sveriges riksdag där man kan belysa dessa frågor på ett bättre sätt.

Med detta sagt tycker jag att det är roligt att höra en socialdemokrat som så starkt värnar om synpunkter från Svenskt Näringsliv. Det är inte varje dag vi hör det, tvärtom. Vid ganska många möten med företagare saknar vi företrädare från oppositionen därför att man kanske väljer att prioritera annorlunda.

Jag tror att det vore bra ifall Socialdemokraterna i högre utsträckning valde att lyssna på vad branschen säger, inte minst när det kommer från en så bred aktör som Svenskt Näringsliv. Jag uppskattar att Daniel Vencu Velasquez Castro refererar till deras synpunkter i detta fall, men jag beklagar att det sker så pass sällan.

Med detta sagt, fru talman, hade jag, återigen, om jag var socialdemokrat varit väldigt försiktig med att kasta sten i glashus och påstå att den sittande regeringen gör för lite på regelförenklingsområdet. Ledamoten nämnde danstillståndet, där det har funnits politiskt stöd hur länge som helst. Ändå har Socialdemokraterna inte lyckats med det.

Jag nämnde gårdsförsäljning, som berör samma gren. Det är väl i över ett decennium som det har funnits stöd i denna kammare för att klubba igenom något sådant, men ändå misslyckades Socialdemokraterna med det.

Att ha ett strukturerat arbete på regelförenklingsområdet har lyfts upp av branschen hur länge som helst, men Socialdemokraterna lyckades inte få vare sig ett förenklingsråd eller ett implementeringsråd på plats.

Jag önskar, fru talman, att regeringen hade kunnat fokusera på annat och att tidigare regeringar hade bedrivit ett aktivt arbete på området, men vi tvingas hantera de misslyckanden som vi har ärvt.

Anf. 84 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! När det gäller företagens förutsättningar att agera lätt och smidigt i Sverige är det regeringens politik i dess helhet som avgör företagens förhållanden. Nu har Tidöregeringen kraftigt dragit ned på finansieringen till flera myndigheter som har arbetat med att till exempel digitalisera och förenkla processerna för företag.

Jag undrar: Vad ser Sverigedemokraterna för risker med detta? Varför har Sverigedemokraterna sett till att det dras ned på de myndigheter som har jobbat med att underlätta för svenska företag? Vilka konsekvensanalyser har regeringen gjort av sin samlade politik när det gäller enkla processer för företag?

Anf. 85 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Tack för frågan, Elin Söderberg! Jag försökte i mitt anförande belysa mycket av det som regeringen har gjort för att underlätta för det svenska näringslivet när det kommer till regelförenklingar. Jag nämnde bland annat de tillskott som skett till Verksamt.se och att man fortsätter att arbeta med plattformen för att underlätta i just de frågor som ledamoten belyser.

På tal om vad myndigheter gör eller inte gör har regeringen äntligen varit tydlig gentemot en bred uppsättning myndigheter med att de behöver arbeta betydligt mer näringslivsnära. De har fått återrapporteringskrav rörande hur de arbetar aktivt med detta.

Vi ser att det regelråd som presenteras i dag kommer att genomlysa allt i befintlig lagstiftning som bedöms vara relevant, för att titta på var det finns brister och vad man från politikens sida kan göra för att underlätta för det svenska näringslivet när det rör sig om byråkrati, regelkrångel, administration eller, för den sakens skull, digital närvaro.

Vi har riktat mer medel till Tillväxtverket för just detta. Vi har riktat uppdrag till ett trettiotal myndigheter. Vi har gett uppdrag till länsstyrelser. Jag upplever att vi har gjort allt som efterfrågas av ledamoten Elin Söderberg. Ledamoten får dock gärna utveckla vilka myndigheter som har fått mindre resurser för att arbeta med just detta. Jag kan redogöra för exakt vad vi har gjort för alla myndigheter som ska arbeta mer med frågan.

Anf. 86 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag vill också lyfta upp näringslivets behov. Jag träffar Svenskt Näringsliv och många branschorganisationer, och det är tydligt vad som efterfrågas: mer el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser.

Regeringen skär nu, tillsammans med Sverigedemokraterna, ned kraftigt på arbetskraftsinvandringen i ett läge där näringslivet behöver rekrytera personal för sin klimatomställning och sin ekonomiska utveckling. Där är kompetensförsörjningen central.

Vi har flera regioner i landet där man har gått från att sakna personal med en viss typ av kompetens till att sakna personal med bred kompetens - händer och fötter. Att då skära ned på företagens förutsättningar att rekrytera från hela världen drabbar svensk näringslivsutveckling väldigt kraftigt.

När det gäller el i närtid behöver vi få mer el på plats nu, men regeringen lägger fram en energiproposition som inte innehåller något planeringsmål till 2030 och förhalar arbetet med att bygga ut elproduktionen i närtid.

När det kommer till tillståndsprocesser, som i allra högsta grad är relevanta i denna debatt, väljer Tidöpartierna att inte genomföra redan utredda förslag. I stället skjuter man åter arbetet framför sig och tillsätter en ny utredning, som dessutom försämrar förutsättningarna i vårt land genom att sänka miljöprestandan i Sverige.

Det finns mycket vi kan göra för att understödja Svenskt Näringsliv, men regeringen och Sverigedemokraterna levererar det inte.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Anf. 87 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga från ledamoten Elin Söderberg. Jag ställde däremot en konkret fråga om vilka myndigheter det är som ledamoten hävdar att vi skurit ned resurserna för, vilket har gått ut över deras förmåga att arbeta med regelförenkling. Det var så replikskiftet påbörjades. Jag ville veta vilka myndigheter som berördes. Det fick jag inget svar på, utan ledamoten valde att i stället kasta upp tre andra bollar i luften. Jag ska försöka besvara de frågorna, för jag tycker att det är klokt att göra det i replikskiften.

Rörande arbetskraftsinvandring tror jag att Miljöpartiet bryr sig mer om okontrollerad migration till Sverige än om förutsättningarna för svenska företag att rekrytera. Jag tror att det är i den änden man börjar när man som miljöpartist vill underlätta för all typ av migration, även lågkvalificerad arbetskraftsinvandring trots det faktum att vi har hundratusentals arbetslösa i Sverige. Jag hade gärna börjat i den andra änden: Hur säkerställer vi kompetensen i Sverige samtidigt som vi får svenskar att gå från bidrag till arbete och har en kontrollerad migration till Sverige?

Rörande tillståndsprocesserna tycker jag att det är bra att regeringen ser det som ett samlat område. Vissa saker har redan pyst ut från regeringen på det området, samtidigt som det sker ett övergripande arbete för att samlat ta sig an utmaningarna.

Sedan stämmer det i någon bemärkelse absolut att man kommer att behöva vikta olika intressen mot varandra, för ofta står ju det miljöintresse som Miljöpartiet värnar in i absurdum mot andra intressen. Hemma i Skaraborg höll vi på att bli av med ungefär 3 000 arbetstillfällen eftersom det eventuellt fanns ett par ödlor. Nu kunde man dock hitta dem och låta dem umgås med ödlekompisar någon annanstans.

Det är klart att många, inte minst inom näringslivet, anser att man ska titta på miljöaspekter, klimataspekter och andra aspekter som är viktiga för det svenska samhället och väga dem mot varandra på ett mer rimligt sätt framöver. Det vågar jag tillstå, och det tror jag är väldigt rimligt.

Vi har en kontrollstation 2030 men inget mål för planeringen. Därmed fick ledamoten svar även på den frågan.

Lili André (KD)

Anf. 88 Lili André (KD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Som representant för Kristdemokraterna står jag här i dag för att belysa en fråga av yttersta vikt för vårt samhälle och vår ekonomi, nämligen regelförenkling för företag.

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen tagit viktiga steg mot att minska den administrativa börda som vilar på företagens axlar. Dessa åtgärder är en nödvändig respons på de utmaningar våra företag står inför och utgör ett steg i rätt riktning mot ett mer blomstrande näringsliv i Sverige. Det är ett steg som vi kristdemokrater fullt ut stöder och ser som grundläggande för att skapa ett mer företagsvänligt klimat i Sverige.

Regler för företag är i grunden bra, fru talman. De skapar struktur och tydlighet, och de skapar möjligheter till konkurrens på rättvisa villkor. Men det är otroligt viktigt att reglerna är ändamålsenliga och att de är proportionella, lätta att förstå och lätta att följa. Reglerna ska också vara så få som möjligt. Som man brukar säga: Det ska vara lätt att göra rätt.

Undersökningar visar att företagare tvingas lägga i snitt tio timmar i veckan på administration och att sex av tio företagare upplever regler som ett tillväxthinder. Särskilt betungande blir det förstås för alla mindre företag som inte har samma administrativa muskler som de stora företagen. Att korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

Ett väldigt konkret och tydligt exempel på detta som vi har i nutid, fru talman, är initiativet om att slopa kravet på bevarande av räkenskapsinformation i original. Som företagare ska man inte längre vara tvungen att spara papperskvitton i tre år om man har samma information lagrad digitalt. Men betyder detta något? Ja, det beräknas att denna till synes lilla administrativa förändring innebär en kostnadsminskning för Sveriges samlade näringsliv på hisnande 4 miljarder kronor under ett år.

Sedan har vi avskaffandet av danstillståndet samt förslaget om avskaffande av hotelltillståndet. Detta är efterlängtade frihetsreformer. Genom att ta bort kraven på dessa förlegade tillstånd minskas byråkrati och kostnader för företagen.

Fru talman! Myndighetssamverkan utgör en central del av regeringens förenklingsagenda. I en tid när företagens administrativa bördor ständigt tycks öka ser vi kristdemokrater att regeringens initiativ om en tvärgående och sektorsövergripande ansats för Sveriges myndigheter inte bara är välkommet utan nödvändigt.

Här har regeringen specificerat åtgärder i regleringsbreven till 26 myndigheter, inklusive länsstyrelserna. Det handlar bland annat om kortare och mer transparanta handläggningstider samt bemötande och service gentemot företagen. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt - givetvis utan att rättssäkerheten eftersätts - och allt ska ske i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser.

Detta, fru talman, visar på en djup förståelse för de utmaningar som företagen möter och ett fast engagemang för att underlätta deras vardag. Vidare är det av stor vikt att myndigheterna inte bara utför dessa uppdrag utan också rapporterar tillbaka. Återrapporteringskravet är avgörande för att säkerställa att förenklingsarbetet inte bara är ord på papper utan leder till verkliga förändringar som gynnar Sveriges företagare.

Jag vill också lyfta fram behovet av att fortsätta att förbättra och effektivisera tillståndsprocesser, fru talman. Moderna och effektiva tillståndsprocesser ökar investeringsviljan hos våra företag och främjar en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås. Det här är avgörande insatser för att behålla och stärka både Sveriges och svenska företags konkurrenskraft.

Jag vill betona att Kristdemokraternas engagemang för företagens välmående reflekteras i stödet för regeringens arbete med förenkling genom digitalisering, speciellt genom den myndighetsgemensamma plattformen Verksamt.se. Den är ett viktigt verktyg i arbetet med att göra det enklare att starta och driva företag. Det är avgörande att vi fortsätter att bygga ut och förbättra plattformen så att den kan vara en central kraft i förenklingsarbetet och på så sätt underlätta för företag att starta, driva och utveckla sina verksamheter.

Förutom de åtgärder som redan nämnts, fru talman, vill vi kristdemokrater lyfta fram vikten av en översyn av befintliga regelverk. Vi kan inte bara skapa nya förenklingar utan att se över och utvärdera de regler som redan finns. Vi behöver säkerställa att de är relevanta och inte utgör onödiga hinder för våra företag. Här vill vi glatt meddela att vi i dag tillkännagett att ett förenklingsråd kommer att inrättas och att det senare även kommer att inrättas ett implementeringsråd.

I Förenklingsrådets uppdrag ingår att identifiera existerande regler som bör förenklas. Implementeringsrådet ska lämna rekommendationer när EU-direktiv ska genomföras och därigenom motverka omotiverade regelbördor. De två råden har potential att agera snabbt och effektivt för att identifiera och genomföra nödvändiga åtgärder.

Fru talman! Regeringens intensiva och prioriterade arbete med förenkling är inte bara en fråga om att minska byråkrati. Det handlar om att skapa ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i Sverige. När företagen befrias från onödiga och tidskrävande administrativa processer kan de i stället fokusera på innovation och expansion som skapar nya arbetstillfällen. Det skapar ett robustare näringsliv som kan bidra till välfärden för hela vårt samhälle.

Slutligen, fru talman: En grundpelare i regeringens och Kristdemokraternas strävan är att stärka Sveriges ekonomi och dess position som ett av världens mest företagsvänliga länder. Jag vill betona att regeringens åtagande att förenkla för företagen inte är en engångsinsats utan en fortlöpande process som kräver kontinuerlig uppmärksamhet och förbättring. Det är genom sådana åtgärder vi kan säkerställa att vårt näringsliv inte bara överlever utan också trivs och växer i Sverige. Vi kristdemokrater är redo att stödja och driva på detta arbete för att tillsammans bygga ett starkare och mer konkurrenskraftigt Sverige.

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Anf. 89 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Vi står inför en kapplöpning om investeringar i den gröna omställningen. Jag kan inte begripa vad som skulle vara viktigare för de små och medelstora företagen än att få förutsättningar att kunna leverera produkter och tjänster och dra nytta av de massiva investeringar vi ser i vårt land just nu. Många av landets entreprenörer är visionärer med visioner som går i linje med det som är bra för Sverige: jobb, gröna innovationer som genererar tillväxt samt företag som växer i Sverige och får se stärkt förmåga att exportera svenska varor.

Vi har dock en regering som närmast kan beskrivas som populister i frågor som handlar om regelförenkling. Det gäller en massa andra frågor också, fru talman. Men om vi ska prata om just regelförenkling kan vi konstatera att man ger 34 myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling men med andra handen skär ned på Myndighetssverige rakt av med 1-1,5 miljarder kronor. Hur ska man arbeta med att förbättra regelverken i Sverige om man inte får tillräckliga resurser att göra det? Det är flera myndigheter som är redo att påbörja en resa för att minska krånglet och förbättra relationerna med näringslivet.

Jag vill tipsa regeringspartierna om att titta på Sustaingov, ett av de fem strategiska innovationsprogram som sjösätts nu under våren. Programmet tar sikte på att lösa den systemproblematik som offentlig sektor har i förhållande till framför allt de höginnovativa små och medelstora företagen. Man tittar på hur myndigheter och näringsliv kan bli bättre på att samverka och på hur myndigheter kan bli möjliggörare i stället för bromsklossar. Det var synd att ingen från regeringspartierna var med när programmet lanserades. Jag tror att ni skulle ha lärt er någonting.

Fru talman! Ett viktigt perspektiv för oss socialdemokrater är den ekonomiska tryggheten för landets småföretagare, som är i ett hårt ansatt läge. Förbättringar behöver ske vad gäller regelkrångel, konkurser och sjukpenninggrundande inkomst, för att nämna några saker. Den socialdemokratiska regeringen hade en rad förslag för att underlätta i systemen gällande sjukpenninggrundande inkomst för småföretagare, men vi kan konstatera att den här regeringen inte har gjort någonting på området.

När vi slog fast de förenklingspolitiska målen 2021 var det i syfte att på både systemnivå och sektoriell nivå minska krånglet i de regelverk vi har. Den här regeringen behöver fortsätta på den inslagna vägen och genomföra de regelförbättringar som krävs. Man behöver lyssna till hela näringslivet för att skapa ett bättre företagsklimat i Sverige. Man behöver också ta till vara digitaliseringens möjligheter bättre för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen och på så sätt skapa en regelförenklingspolitik som utgår från företagens behov och bidrar till att stärka hela det svenska samhället.

Men den här regeringen säger mycket och levererar lite. Man ger med den ena handen och tar bort med den andra. Man skär ned på myndigheter samtidigt som de förväntas arbeta med utökade uppdrag såsom regelförenkling. Man inför ett råd för regelförenkling utan någon som helst konkretion eller konsekvensanalys, man ger 5 miljoner till Kommunsverige för arbete med digitala tjänster samtidigt som man skär ned på kommunernas finansiering och man gör nedskärningar i Innovationssverige, för att nämna några saker.

Det är inte regelförbättringar den här regeringen presenterar. Det är ord utan verkan när man drar undan mattan på innovationsområdet och för myndigheternas förmåga att arbeta med just regelförbättringar. Detta är allvarligt. Man verkar vilja handplocka vilka som ska få det bättre och vilka som ska få det sämre. De höginnovativa bolagen i Sverige har fått det sämre med den här regeringens politik.

När populism får styra i stället för rim och reson riskeras hela Sveriges konkurrenskraft, och det är allvarligt. Regeringsunderlagets syn på innovationer och dess totala negligering av deras förutsättningar att växa och bidra till svensk konkurrenskraft är sorglig att bevittna. Jag yrkar därför bifall till reservation 6.

(Applåder)

Louise Eklund (L)

Anf. 90 Louise Eklund (L)

Fru talman! Det är härligt att höra hur vi har konsensus här i salen kring att vi behöver minska regelbördan för företag. Jag tror också att vi kan vara överens om att de regler vi har behöver vara välmotiverade och få. Om reglerna inte är det undergräver vi människors vilja att följa dem.

Det är mycket som kan bli bättre vad gäller möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. För Liberalernas del vill vi därför se ett främjandeuppdrag till statliga myndigheter för att gynna företagande. Myndigheternas uppgift ska inte bara vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan också att hjälpa människor och företag att göra rätt.

Vi har under ett antal år sett hur företagens kostnader för att följa de regler vi bestämmer om åt dem ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt, och det understryker också behovet av de regelförenklingar den här regeringen nu har föreslagit. Liberalerna anser att tillståndsprövningen bör reformeras och förenklas. Anmälan om uppgifter från företagen till myndigheterna bör ske endast en gång - den så kallade en-dörr-in-funktionen - och principen "en regel in, en regel ut" bör prövas. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Fru talman! I dag, för bara en stund sedan, annonserades Förenklingsrådet, som regeringen nu tillsätter och som är till just för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Syftet är att man ska kunna föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra förenklingsåtgärder som ska göra det lättare för företag att följa regelverken. Jag tror att det här är väldigt viktigt, för det minskar regelbördan och kostnaderna för företagen och gör det lättare att följa de regler som vi har. Det är ett viktigt steg i helt rätt riktning.

Nu påbörjas därmed det arbete som kommer att göra det lättare att både starta och driva företag i Sverige. Därigenom stärker vi svensk konkurrenskraft och främjar innovation och nya affärsmodeller. Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Anf. 91 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Majoriteten av småföretagarna har inte så stora problem med regelkrångel. Det är en bokföringslag som ska följas, och när det krånglar köper man tjänster för att få det fixat. För företag med inga eller ett fåtal anställda där alla jobbar med en laptop i knät eller möjligtvis på ett skrivbord uppstår inte så många krångligheter.

Men så fort man växer, eller om man har ett företag som hanterar livsmedel eller djur, drabbas man av en fullständig regeltsunami. Lagkraven inom till exempel det svenska jordbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. År 1996 fanns det 278 lagkrav som berörde lantbruket. År 2021 hade den siffran ökat till 648. Till detta kommer 2 200 förordningar och 8 000 föreskrifter. Reglerna är krångliga, för många och tidvis helt motsägelsefulla.

Lantbruket möter 16 olika myndigheter. Regeringen har gett dessa myndigheter i uppdrag att hitta regelförenklingar, vilket vi har pratat om i dag. Då borde det ju vara slut med motsägelsefulla och omöjliga uppdrag. Nej då! Nu i april redovisade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag där de föreslår nya så kallade referensarealer för naturtyper enligt art- och habitatdirektivet. En referensareal är ett referensvärde för hur stor en areal behöver vara för att en viss naturtyp ska kunna säkerställas över tid. Förslaget är utarbetat av Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt Naturvårdsverkets förslag behöver 100 000-370 000 hektar betesmark återskapas. I många fall kommer det att vara i dag skogbevuxen mark som behöver återställas. Centerpartiet tycker såklart att det är viktigt med ökad jordbruksproduktion både för fredstid och för orostider. Det bidrar också till en bättre biologisk mångfald. Men den stora utmaningen är att EU:s avskogningsförordning förbjuder försäljning av virke som avverkas för att återskapa betesmarker och försäljning av kött från djur som betar på den återskapade marken. Den här typen av förslag från myndigheter och Regeringskansliet måste stoppas.

Fru talman! Alla dessa regler skapar inte bara pappersarbete utan mynnar också ofta ut i besök av olika myndigheter, nationella såväl som lokala. Kontrollerna ska ju vara avgiftsfinansierade, men ibland är det helt orimliga kostnader för exakt samma besök, och skillnaderna mellan olika delar i Sverige visar att det inte kan vara baserat på kostnader.

Näringslivets regelnämnd, som på företagens eget uppdrag gör undersökningar av kostnader och regelbörda, har tittat på kostnaden för till exempel byggnadslov i olika kommuner. Inom Sverige kan handläggningstiden för ett identiskt ärende variera med hela tio veckor, och den sammanlagda avgiften varierar med över 200 000 kronor. Då tänker ni att det förstås är olika förutsättningar i norra Sverige och södra Sverige, så det kanske inte är så konstigt att det är stora avgiftsskillnader. Men det roliga - eller sorgliga - är att det billigaste bygglovet finns i Perstorp med 7 000 kronor och det dyraste finns i Svedala med 189 000 kronor, och det är alltså mindre än nio mil mellan dessa kommuner.

Företagen och besöksnäringen betalar många avgifter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempel på sådana är tillstånd eller tillsyn enligt alkohol, livsmedels- och miljölagstiftningen. Om vi tar Skåne som exempel kan kostnaden för ett serveringstillstånd vara 13 gånger så dyrt i den ena kommunen som i den andra, i samma region.

Sedan borde det såklart vara självklart att man inte behöver betala någon avgift om någon faktisk tillsyn inte har skett. Men så är det inte i dag. Oavsett om någon har gjort kontroll eller inte så måste företaget betala. Tänk det företag som kunde jobba efter den principen!

Ett annat problem för företag inom restaurangbranschen är att de får tillstånd att servera i en specifik kommun. Det är ju rimligt om man har en restaurang som finns i ett specifikt hus. Men om man bedriver catering blir läget ett helt annat, för ibland kan man ju vilja ta cateringbolag över kommungränsen. Jag kan återigen använda Skåne som exempel, där det är 33 kommuner på en yta som är mindre än Strömsunds kommun. Det är helt orimligt att ett företag ska ansöka om 33 tillstånd och få 33 besök för en verksamhet som ska bedrivas i ett område som är mindre än en Norrlandskommun.

Fru talman! Jag vill därför att Regelrådet ska förstärkas för att få den förmåga och den självständighet som exempelvis Lagrådet har. Men Regelrådet måste också ha mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Därför måste Regelrådet få ett utökat uppdrag också när det gäller att följa upp de avgifter som företagen betalar och de handläggningstider som finns.

Jag yrkar bifall till reservation 11.

Anf. 92 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4.

Näringslivet spelar en avgörande roll för klimatomställningen och för att möjliggöra ett samhälle inom planetens gränser. För att ta vara på den potentialen behöver politiken ge de förutsättningar som näringslivet behöver för att kunna ställa om, vilket bland annat innefattar snabbare tillståndsprocesser. Vi i Miljöpartiet anser att tillståndsprocesserna måste bli mycket snabbare nu och att vi samtidigt måste bibehålla den höga kvaliteten när det gäller miljö och arbetstagares villkor. Vi ser också att det behöver skapas förutsättningar för samplanering och parallella processer för att möjliggöra den effektiva och snabba samhällsbyggnad som den gröna industriomställningen kräver.

Vad gör då Sveriges regering? Jo, regeringen sitter på händerna. Det finns färdigutredda förslag i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen för att snabbt skynda på tillståndsprocesserna, men regeringen väljer att inte agera. Man tillsätter nya utredningar och skjuter hela arbetet framför sig - på precis samma sätt som man skjuter hela klimatomställningen framför sig, ökar utsläppen av växthusgaser, förvärrar klimatkrisen och därmed inte tar ansvar för vår tids största samhällsutmaning.

När Miljöpartiet satt i regering jobbade vi på olika sätt för att göra det enklare för företag. Inte minst jobbade vi med jordbruksstöden för att se till att de enklare skulle komma ut till de jord- och lantbruksföretag som berörs, att myndigheternas arbete skulle bli smidigare, att dialogen skulle förbättras och att de digitala processerna skulle underlättas. Vi tillsatte också Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen för att vi snabbt skulle kunna komma till beslut och skynda på tillståndsprocesserna för hela näringslivet.

Det som vi nu ser är att moderater med flera representanter från Tidöpartierna har varit uppe i debatten och talat om snabbare tillståndsprocesser, enklare regelverk och så vidare. Men det finns inte så mycket diskussion om vad som ligger i den andra vågskålen.

För att synliggöra vad jag vill sätta fingret på vill jag lyfta ett exempel med den due diligence-lagstiftning som vi har arbetat med på EU-nivå. Det är ett regelverk som handlar om att företag ska ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det handlar om regler för att se till att det inte är barnarbete som ligger till grund för de produkter vi konsumerar och att inte floder i andra länder förgiftas, så att människor får extremt allvarliga sjukdomar på grund av miljöförstöring i företagens värdekedja. Det är ett regelverk som ser till att vi ska kunna lägga oss tryggt på natten och veta att de produkter, varor och tjänster som vi konsumerar har producerats med sjysta villkor, utan brott mot mänskliga rättigheter och utan allvarlig miljöförstöring som skadar människors hälsa.

Men regeringspartierna har med argument om regelförenklingar urvattnat och förhalat regelverket. Därför tycker jag att det är centralt att Tidöpartierna ska kunna svara på vad det är för regler som man vill förenkla, på vilket sätt och vilka konsekvenser de får för svenska folket, vår närmiljö och vår hälsa. Annars blir talen om regelförenklingar i bästa fall bara floskler, och i värsta fall blir det allvarliga konsekvenser som svenska folket måste få reda på innan vi står inför faktum.

Anf. 93 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tryckte in mig för replik ganska sent, men det har också varit ganska korta anföranden nu. Både det senaste anförandet och ett par tidigare anföranden har gått betydligt snabbare än jag trodde, så det är därför jag brast i detta fall. Jag missade även att ta en replik på Socialdemokraterna tidigare av exakt samma skäl, men jag kunde faktiskt inte låta bli i det här fallet.

Jag tror att de som berörs av befintliga tillståndsprocesser i det svenska näringslivet blir minst sagt provocerade av att höra att man från Miljöpartiets sida vill ge sken av att förespråka snabba tillståndsprocesser, samtidigt som vi vet att det huvudsakligen är den miljöbalk som Miljöpartiet har haft så stort inflytande över som bidrar till de långa och utdragna tillståndsprocesserna.

Om vi ska skynda på dessa kommer vi att behöva vikta miljödelen mindre i relation till annat. I många av de kända fall där tillståndsprocesserna har tagit in absurdum lång tid har just miljöbalken varit skyldig. Vi kan ta Cementas fall, där hela Sverige riskerade att bli utan cement, som är en grundförutsättning för all tillväxt, all byggnation och all infrastruktur. Där menade man bland annat att det inte var säkert vilka effekter det skulle få för en enskild fjäril om 20 år om Cementas brott skulle få utvidgas.

Jag har pratat med många skogsägare som inte får bruka sin skog för att det kan finnas en blomma i ett naturområde, inte i skogsområdet men i närheten av det. De Natura 2000-områden som finns och som Miljöpartiet står bakom försvårar om något industriell utveckling.

Man får inte låta detta stå oemotsagt, fru talman, för det är Miljöpartiets fel att vi ser långa och utdragna tillståndsprocesser. Det vet företagarna, och det vet politiken.

Anf. 94 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag tycker att Tobias Andersson i sitt anförande tydliggör Sverigedemokraternas relativt Miljöpartiets syn på detta.

Vi i Miljöpartiet ser att tillståndsprocesser är det demokratiska verktyg vi har i Sverige för att hantera målkonflikter. Det finns en lång rad målkonflikter som måste vägas och behandlas när man startar en ny verksamhet. Det kan handla om lokalbefolkningens olika förutsättningar, om påverkan på vatten och jordbruksmark som vi ska använda och om vår livsmedelsförsörjning. Det handlar om mark till bostadsbyggande, livsmedelsproduktion, skog och annat. Det finns ett lapptäcke av riksintressen i Sverige som man behöver göra avvägningar mellan för att vi ska kunna ta steg och fatta välinformerade beslut framåt.

Tillståndsprocesserna är ett verktyg för detta. De kan göras mycket snabbare. Vi har tillsatt utredningar, och det finns färdiga utredningar på regeringens bord med en lång rad åtgärder för att göra tillståndsprocesserna snabbare, smidigare och mer rättssäkra. Så får vi ett skydd för vår natur, för vår närmiljö och därmed också för människors hälsa.

Om man som Sverigedemokraterna här lyfter att det är miljödelen som måste väga mindre går man i en helt annan riktning i sitt arbete med att skynda på tillståndsprocesserna. Då är fokus inte längre på att få snabba tillståndsprocesser, utan då blir det en försämrad miljö som kommer i fokus - en försämrad miljö för oss som bor och verkar här i Sverige i dag och i framtiden.

Frågan är: Är det detta man vill ha? Är det en försämrad lokalmiljö man är ute efter? Då kan man rösta på Sverigedemokraterna. Är det snabbare tillståndsprocesser med bibehållen god kvalitet i miljön man vill ha - då kan man rösta på Miljöpartiet.

Anf. 95 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Det är ett ganska falskt förhållningssätt som Miljöpartiet har. Det säger sig självt att om man vill skynda på processer kommer man att behöva vikta målkonflikterna annorlunda än man har gjort i dag. Så är det.

Det gäller inte minst i de fall som har belysts här. Jag tycker att vi i nuläget stirrar oss alldeles för blinda på i vilken utsträckning det finns några ödlor eller salamandrar eller en viss blomma eller fjäril och låter det få väga tyngre än betydelsen av cementförsörjning. Jag kan absolut konstatera att jag tycker att det sistnämnda är viktigare. Jag tycker att det är viktigare att vi kan bygga vägar.

Det kan också handla om att vi riskerar att bli av med kemikalier som möjliggör renande av vatten på grund av något annat. Jag tycker att det är viktigare att vi kan rena vatten i Sverige än att man angriper ett kalkbrott eller något annat.

Det finns mycket som man ska vara ärlig med att vi i nuläget värderar för lågt i dessa målkonflikter, fru talman. Om vi ska få snabbare tillståndsprocesser kommer någonting att få stå tillbaka.

Regeringen har påbörjat ett arbete med detta, och en del har skett. Vi har agerat gentemot elnät och gentemot minerallagen och gruvdrift. Delar av arbetet med att underlätta tillståndsprocesserna har initierats samtidigt som mycket mer är på gång. Det finns en utredning som är tillsatt av denna regering och andra utredningar från tidigare regeringars tid, som Elin Söderberg refererar till. Det kommer att göras ett stort arbete på detta område.

Men, fru talman, om man tror att det går att göra detta snabbare samtidigt som Miljöpartiet ska få bestämma hur vi viktar miljö i dessa processer kommer vi inte att komma någonstans. Det kommer att bli betydligt snabbare tillståndsprocesser framöver, och jag är ganska övertygad om att Elin Söderberg och Miljöpartiet kommer att vara missnöjda med det, trots att man står här och talar sig varm för snabba tillståndsprocesser. Vi kan inte ha både miljöpartistisk politik och snabba tillståndsprocesser. De står i direkt motsättning till varandra.